Post by Freddie on Mar 31, 2022 7:52:02 GMT 1
đ The Global Network đ
đ The Global Network đ
Koordinater: 59.304788°N 14.071115°Ă
Kristinehamns garnison
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Kristinehamns garnison
Kristinehamns garnison 1.JPG
Före detta kanslihuset
Kristinehamns garnison 22.jpg
Stabsbyggnad för A 9 och IB 2 Ă„ren 1994â2000.
Plats Kristinehamn, VÀrmlands lÀn, Sverige
Typ Armégarnison
I bruk 1944â2006, 2025â
Garnison Se förband nedan
BefÀlhavare Chefen för Artilleriregementet
59.304788°N 14.071115°Ă
Kristinehamns garnison Ă€r en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkade i olika former Ă„ren 1944â2006 och Ă„terigen frĂ„n 2025. Garnisonen utgjordes tidigare av ett kasernetablissement i Presterud, men kommer frĂ„n 2025 utgöras av ett nybyggt kasernetablissement i Harberget i Kristinehamn.[1][2]
Wikimedia | © OpenStreetMap
1 = Presterud, 2 = Presteruds herrgÄrd, 3 = BryggerivÀgen, 4 = Harberget, 5 = Horssjöns skjutfÀlt, 6 = Villingsbergs skjutfÀlt
InnehÄll
1 Historik
1.1 Garnisonen lÀggs ner...
1.2 ... och ÄterinrÀttas
2 BryggerivÀgen 10
3 PresterudsvÀgen
4 Kungsgatan 25
5 Garnisonschefer
6 SkjutfÀlt
7 Minnesstenar och minnesmÀrken
8 Galleri
9 Referenser
9.1 AnmÀrkningar
9.2 Noter
9.3 Tryckta kÀllor
10 Externa lÀnkar
Historik
Inför försvarsbeslutet 1942 omfattade artilleriets fredsorganisation fyra fördelningsartilleriregementen, ett kĂ„rartilleriregemente, ett fĂ€stningsartilleriregemente och tvĂ„ artillerikĂ„rer, samt tre luftvĂ€rnsregementen och fyra beredskapsdivisioner. 1941 Ă„rs försvarsutredningen föreslog att luftvĂ€rnsartilleriet skulle avskiljas frĂ„n artilleriet och bilda ett eget truppslag. Vidare föreslogs att ett nytt kĂ„rartilleriregemente skulle bildas inom det dĂ„ nya V. militĂ€romrĂ„det. Försvarsutredningen föreslog att regementet skulle förlĂ€ggas till ett nytt kasernetablissement i Ărebro och benĂ€mnas NĂ€rkes artilleriregemente (A 9). Försvarsutredningens förslaget ingick i den proposition som regeringen presenterade för riksdagen den 27 mars 1942.[3] Dock hade chefen för armĂ©n Ivar Holmquist i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag, menat pĂ„ att Ărebro som förlĂ€ggningsort var en mindre lĂ€mpligt för det nya kĂ„rartilleriregementet. DĂ€r han istĂ€llet förordade att regementet skulle förlĂ€ggas till Kristinehamn och benĂ€mnas Bergslagens artilleriregemente.[4] 1942 Ă„rs försvarsberedning hade inget att invĂ€nda mot armĂ©chefens yttrande, men föreslog att istĂ€llet för Ărebro skulle regementet kunna förlĂ€ggas till exempelvis Filipstad eller Karlskoga. Den 8 maj 1942 presenterades regeringens proposition för riksdagen gĂ€llande förlĂ€ggningsort för nytt kĂ„rartilleriregemente, dĂ€r ett antal alternativ presenterades som förlĂ€ggningsort för det nya kĂ„rartilleriregementet. För Kristinehamn presenterades tre olika alternativ benĂ€mnda "Alternativ A, B och C", dĂ€r alternativ C utgjorde ett omrĂ„de vĂ€ster om staden vid Varnumsviken, dĂ€r staden kostnadsfritt skulle stĂ€lla mark till statens förfogande och Ă€ven skulle uppföra 95 lĂ€genheter till regementets förfogande. I den mark som staden erbjöd sig att överlĂ„ta ingick Presteruds herrgĂ„rd. Karlskogas förslag till alternativ förlĂ€ggningsort utgjordes av tvĂ„ omrĂ„den Kilsta i nordvĂ€stra Karlskoga, samt ett omrĂ„de pĂ„ 400 hektar, i höjd med StorĂ€ngen, mellan sjön Möckeln och den allmĂ€nna vĂ€gen mot Degerfors, cirka tvĂ„ kilometer söder om Karlskogas centrala del. Ărebros förslag till alternativ förlĂ€ggningsort utgjordes av ett omrĂ„de, i höjd med Aspholmen/Bista-PilĂ€ngen/Nasta, mellan dĂ„varande HallsbergsvĂ€gen och SvartĂ„n. De ekonomiska kostnaderna, exklusive markkostnader, för att uppföra ett kasernetablissement i de tre olika stĂ€derna ansĂ„gs jĂ€mförbara. I den totala jĂ€mförelsen ansĂ„gs dock Ărebro vara det minst fördelaktiga alternativet ur militĂ€r synvinkel dĂ„ det föreslagna omrĂ„det inte erbjöd nĂ„gon omvĂ€xlande terrĂ€ng samt ett lĂ€ngre avstĂ„nd till en lĂ€mplig badplats. Karlskoga och Kristinehamn sĂ„gs som likvĂ€rdiga, men Kristinehamn lyftes fram med att staden utgjorde en mindre risk för luftangrepp, bĂ€ttre samövningar med de tvĂ„ infanteriregementena VĂ€rmlands regemente och Livregementets grenadjĂ€rer samt en mycket god bostadstillgĂ„ng. Försvarsberedningen och regeringen summerade utredningen med att Ă€ven om Ărebro av militĂ€ra skĂ€l Ă€gde företrĂ€de till det nya regementet, sĂ„ fick staden stĂ„ tillbaka framför Karlskoga och Kristinehamn, pĂ„ grund av de mindre goda övningsmöjligheterna. Karlskoga lyftes fram av armĂ©chefen, dĂ„ han ansĂ„g fördelarna med nĂ€rheten till det dĂ„ planerade armĂ©skjutfĂ€ltet i Villingsberg. Regeringen gjorde dock en annan bedömning efter inrĂ„dan av artilleriinspektören, ArmĂ©förvaltningens artilleri- och tygdepartement och Fortifikationsstyrelsen att kĂ„rartilleriregemente slutligen skulle förlĂ€ggas till Kristinehamn och benĂ€mnas Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det dĂ„ bland annat Kristinehamn Ă€ven kunde erbjuda ett högre allmĂ€nt lĂ€roverk framför Karlskogas samrealskola.[5] Den 17 maj 1942 antog riksdagen regeringens proposition, dĂ€r NĂ€rkes artilleriregemente (A 9) istĂ€llet skulle förlĂ€ggas till Kristinehamn och benĂ€mnas Bergslagens artilleriregemente (A 9).[4] Regementet invigdes officiellt den 27 april 1945 av H K H Kronprins Gustav Adolf och fick namnet Bergslagens artilleriregemente (A 9).
Genom försvarsutredning 1988 beslutade riksdagen att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar vid arméstaben skulle sammanslÄs med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor, för att istÀllet bilda sÄ kallade truppslagscentrum. Denna omstrukturering resulterade i att arméns skolor avvecklades och de nyuppsatta truppslagscentrumen övertog ansvaret över utbildningen vid skolorna. Vid artilleriet bildades Arméns artillericentrum, vilket förlades till Kristinehamn.[6]
Vid försvarsbeslutet 1992 beslutades det att den militĂ€ra verksamheten pĂ„ Kasernhöjden i Karlstad skulle flyttas till Kristinehamn, för att samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente inom garnisonen. Ă r 1994 flyttade VĂ€rmlands regemente (I 2/Fo 52) tillsammans med VĂ€rmlandsbrigaden (IB 2) in pĂ„ omrĂ„det. DĂ€rmed gjordes en ekonomisk investering i garnisonen pĂ„ cirka 300 miljoner kronor. TvĂ„ nya kaserner byggdes till skolkompanierna Ekeby kompani (A 9) och Livkompaniet (IB 2) samt en ny vĂ€rnplikts- och personalrestaurang, KrongĂ„rden. Detta för att klara en kull pĂ„ cirka 1200 vĂ€rnpliktiga plus anstĂ€llda. ĂvningsfĂ€lten runt garnisonen utökades genom köp av mark. Och de skjutbanor renoverades, samt att man anlade en helt ny 600 meters skjutbana. Utöver annan modifiering och anpassning av garnisonen byggdes det Ă€ven ett heltĂ€ckande stĂ€ngsel runt omrĂ„det.[7] NĂ€r VĂ€rmlands regemente flyttade in pĂ„ omrĂ„det övertog chefen för VĂ€rmlands regemente, som Ă€ven var försvarsomrĂ„desbefĂ€lhavare, rollen som garnisonschef (fram till och med 2000, dĂ€refter var chefen för Artilleriregementet tillika garnisonschef). DĂ„ det tidigare hade beslutats genom försvarsbeslutet 1992 att mekanisera infanteribrigaderna, anpassades garnisonen för att möta den nya organisationen IB 2000, med nya garage, verkstĂ€der och stolplador för pansarfordonen. NĂ€rövningsfĂ€ltet anpassades med strĂ„k till utbildningen av förare av pansarfordonen.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivĂ„n bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsomrĂ„desstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armĂ©taktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att försvarsomrĂ„desstaben vid VĂ€rmlands regemente skulle avvecklas. Vidare föreslog regeringen i propositionen att avveckla de fem infanteribrigaderna IB 1, IB 2, IB 12, IB 16 och NB 13. Detta dĂ„ regeringen ansĂ„g att bibehĂ„lla dem skulle krĂ€va omfattande investeringar för att kunna utgöra enheter för mekaniserad utbildning. Vidare ansĂ„gs att deras övnings- och skjutfĂ€lt i vissa fall var begrĂ€nsande.[8] Dock kan konstateras att regementet förvaltade tre stora övnings- och skjutfĂ€lt, nĂ„got ingen annat förband vid denna tid kunde uppvisa.[9] Beslutet medförde att regementet med brigaden kom att avvecklas den 30 juni 2000. FrĂ„n den 1 juli 2000 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 mars 2001, dĂ„ avvecklingen av förbandet var slutförd.[10] Vidare ansĂ„g regeringen att endast fyra artilleribataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen. Vad som stod helt klart inför försvarsbeslutet var att Wendes artilleriregemente (A 3) och Gotlands artilleriregemente (A 7) skulle avvecklas. Vilket regemente som skulle behĂ„llas i den framtida insatsorganisationen stod mellan Norrlands artilleriregemente (A 8) och Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det som talade för att behĂ„lla A 8, var direkta nĂ€rheten till övnings- och skjutfĂ€lt, samt en möjlig garnisonssamordning och samverkan med frĂ€mst Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden (MekB 19). Det som talade för en avveckling var stora avstĂ„nd och begrĂ€nsade möjligheter att samöva med huvuddelen av markstridskrafterna och skolor för officersutbildning.[11] Det som talade för att behĂ„lla A 9 i Kristinehamn var nĂ€rheten till Ălvdalens skjutfĂ€lt samt möjligheten till samövning med ett stort antal förband i södra och mellersta Sverige. Men Ă€ven att Kristinehamn redan utgjorde ett kompetenscentrum för artillerifunktionen genom Artilleriets stridsskola (ArtSS) som redan var lokaliserad till Kristinehamn. Regeringen valde dĂ€rmed att föreslĂ„ en avveckling av Norrlands artilleriregemente (A 8). Men i samma förslag ansĂ„g regeringen att det var viktigt artilleriförbanden Ă€ven ges vinterförmĂ„ga. DĂ€rför skulle en artilleribataljon behĂ„llas i Boden, och inordnas under Norrbottens regemente (I 19).[11] Kvar inom garnisonen blev A 9 och 53. underhĂ„llsgruppen. A 9 antog namnet Artilleriregementet. Ăven en ny organisation tillkom, VĂ€rmlandsgruppen, vars uppgift var att utbilda och stödja hemvĂ€rnet i VĂ€rmlands lĂ€n.
Garnisonen lÀggs ner...
Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att artilleriregementsstaben skulle avvecklas samt att insatsorganisationen skulle reduceras med tre artilleribataljoner 77B, och att endast en geografisk plats skulle behÄllas för utbildning av artilleri. I insatsorganisationen skulle en haubitsbataljon 77B vidmakthÄlls i lÄg beredskap, samt att haubitsbataljon 77BD organiseras tidigast 2010.[12] I regeringens avvÀgning gÀllande framtidens artilleri, ansÄg man att Kristinehamn hade en begrÀnsad verksamhet pÄ en ort. Kristinehamn hade sÄledes begrÀnsade möjligheter till samövning med andra funktioner inom arméstridskrafterna. GÀllande Boden ansÄg regeringen att den platsen hade en lÀmpligare infrastruktur och generell kompetens för artilleriutbildning. Vidare var Boden med Norrbottens regemente (I 19) integrerad plattform med utbildning av flera funktioner, samt hade en nÀrhet till Norrbottens flygflottilj (F 21) i LuleÄ. Vidare ansÄgs att lokalisera artilleriet till Boden skulle sÀkra truppslagets subarktisk förmÄga. DÀrmed föreslog regeringen för riksdagen i sin proposition 2004/05:5 att Artilleriregementet skulle omlokaliseras frÄn Kristinehamn till Boden. Vidare beslutades Àven att VÀrmlandsgruppen skulle uppgÄ i Livregementets grenadjÀrgrupp.[12] Den 31 augusti 2005 lÀmnade regementsstaben Kristinehamn, detta genom en avslutningsceremoni. Avslutningsceremonin markerade samtidigt slutet för den militÀra verksamheten i VÀrmland, dÄ Àven personal frÄn Försvarsmaktens logistik och Försvarsmaktens sjukvÄrdscentrum medverkade vid ceremonin.[13] Den kvarvarande verksamheten i Kristinehamn övergick till en avvecklingsorganisation, vilken skulle vara helt avvecklad den 31 december 2005.[14]
Efter att Försvarsmakten lÀmnade Kristinehamn övergick Àgande av omrÄdet till Vasallen, vilka började att utveckla omrÄdet till den nya stadsdelen Presterud. Den 13 april 2016 blev det offentligt att Vasallen sÄlde hela sitt innehav i Kristinehamn till Merx fastigheter, vilket motsvarade 38 hektar mark och tillhörande fastigheter med en total yta pÄ 64.000 kvadratmeter. Merx fastigheter plan för omrÄdet var att bygga om Ätta kaserner till lÀgenheter.[15] à r 2018 pÄbörjade Merx fastigheter sin första etapp med att bygga lÀgenheter pÄ omrÄdet, vilka planerades bli inflyttningsklara i april 2019. Totalt berÀknade bolaget att bygga 140-150 lÀgenheter pÄ det före detta garnisonsomrÄdet.[16]
... och ÄterinrÀttas
Den 28 januari 2019 hade Kristinehamns, Karlskoga och Karlstads kommuner en gemensam presskonferens i Kristinehamn, dÀr de gemensamt lade fram ett förslag om att Äteretablera ett artilleriregemente till Kristinehamn. Bakgrunden till kommunernas utspel var Försvarsmaktens perspektivstudie som planerades att överlÀmnas till riksdagen den 14 maj 2019. De ville gÄ ut gemensamt för att sÀtta Kristinehamn pÄ kartan och skapa utveckling och tillvÀxt för regionen. Kommunerna menade att mycket av infrastrukturen som lokaler, omrÄden, skjutfÀlt och andra faciliteter fanns kvar sedan garnisonen i Kristinehamn lÀmnades 2006.[17][18]
Den 14 maj 2019 överlĂ€mnade försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, dĂ€r man föreslog hur det det militĂ€ra försvaret skulle utvecklas Ă„ren 2021â2025. Försvarsberedningen föreslog bland annat att artilleriutbildning skulle etableras i Kristinehamn och pĂ„ Villingsbergs skjutfĂ€lt.[19] I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2021 till regeringen, föreslog Försvarsmakten Ă„terhĂ„llsamhet med att upprĂ€tta nya organisationsenheter, det pĂ„ grund av stora investeringskostnader och lĂ„nga ledtider gĂ€llande miljötillstĂ„ndsprövning. Dock var man överens i frĂ„gan om att etablera artilleriutbildning i södra Sverige, men dĂ„ med Skövde garnison och Villingsbergs skjutfĂ€lt som grund för utbildning av artilleriförband i södra Sverige.[20]
Den 7 juli 2020 meddelade regeringen att man begĂ€rde in kompletterande budgetunderlag för 2021 frĂ„n Försvarsmakten. I uppdraget skulle Försvarsmakten justera budgetunderlaget för 2021, med bland annat en divisionsartilleribataljon med eldrörsartilleri skulle förlĂ€ggas frĂ„n 2021 till Kristinehamn och Villingsberg, dĂ€r Kristinehamn pekades ut som utbildningsort och Villingsberg som skjutfĂ€lt. Regeringens mĂ„l var att etableringen pĂ„börjas i perioden 2021â2025 och nĂ„ full kapacitet innan 2030.[21] Gruppering av det Ă„teretablerade regementet Ă€r dock inte faststĂ€llt, utan tvĂ„ alternativa omrĂ„den utreds som förlĂ€ggning. Antingen Ă„tertas det tidigare kasernetablissementet i Presterud, eller sĂ„ uppförs ett nytt kasernetablissementet vid Harberget i anslutning till E18.[22] Ett tredje alternativ ska ha varit att uppföra ett kasernetablissement i omrĂ„det mellan Björkvallens ishall och idrottsplats och Kristinehamns energi vid riksvĂ€g 26. Det dĂ„ det före detta övningsomrĂ„det ligger mera rĂ€tt till, jĂ€mfört med att uppföra ett kasernetablissement vid Harberget.[23] Den 28 januari 2022 meddelade Försvarsmakten vid en presskonferens i Kristinehamn, att man valt Harberget som plats för Ă„teretableringen av Bergslagens artilleriregemente. Vid presskonferens nĂ€rvarande Kristinehamns kommundirektör Martin WillĂ©n, Kristinehamns kommunstyrelses ordförande Marie Oudin (M), Fortifikationsverkets regionchef Jan-Olov Hedqvist, Skaraborgs regemente chef Stefan Pettersson, Bergslagens artilleriregementes etableringschef Sven Antonsson. Att man valde Harberget som plats, ansĂ„gs var ekonomiskt fördelaktigt att bygga nytt, jĂ€mfört med ett Ă„tertagande av PresterudsomrĂ„det. Harbergets geografiska placering, med en direkt anslutning till riksvĂ€g 26 och E18, för vidare transport till Försvarsmaktens skjutfĂ€lt i Ălvdalen samt Villingsberg, var nĂ„got som pĂ„verkade valet. Det framför att behöva transportera materiel pĂ„ PresterudsvĂ€gen genom Kristinehamn. Inledningsvis kommer RĂ„dhuset i Kristinehamn fungera som stabshus, för den arbetsgrupp vid Skaraborgs regemente, som leder Ă„teretableringen av Bergslagens artilleriregemente, vilken kommer börja verka dĂ€rifrĂ„n den 1 mars 2022.[24][25][2]
BryggerivÀgen 10
Inför att kasernetablissement skulle stÄ fÀrdigt vid PresterudsvÀgen, kom staben för regementet vara lokaliserade till Villa Sanna och Frödingestugan pÄ BryggerivÀgen 10 i Kristinehamn.[1]
Förband vid BryggerivÀgen
Bergslagens artilleriregemente (A 9) 1943-11-11 â 1944-04-30
PresterudsvÀgen
Bergslagens artilleriregementes vapen Artilleriregementets vapen
Bergslagens artilleriregementes vapen
Artilleriregementets vapen
VĂ€rmlands regementes vapen VĂ€rmlandsbrigadens vapen
VĂ€rmlands regementes vapen
VĂ€rmlandsbrigadens vapen
NÀr Bergslagens artilleriregemente skulle förlÀggas till Kristinehamn, var det inte lÀngre ytor för stora kaserngÄrdar som efterstrÀvades. Inte heller efterstrÀvades att uppföra sÄ kallade bataljonskaserner eller för den delen dubbelkompanikaserner. Den nyetablering av förband som gjordes inom armén skulle istÀllet förlÀggas till kasernetablissement som gav skydd frÄn luften, dÀr kasernerna skulle spridas ut för att efterlikna ett bostadsomrÄde. Kasernerna uppfördes som kompanikaserner och efter samma typritning, det vill sÀga alla kaserner som uppfördes under 1940-talet och 1950-talet har samma planlösning. NÄgot som bland annat kan ses genom kasernetablissementen vid Kronan i LuleÄ garnison, Enköpings garnison och Norra à sum i Kristianstads garnison, vilka starkt pÄminner om kasernetablissementet i Kristinehamn, med dess utspridda byggnader pÄ en tallÄs.[26]
Förband vid PresterudsvÀgen
Bergslagens artilleriregemente (A 9) 1944-05-01 â 2000-06-30
Bergslagens militĂ€romrĂ„des intendenturförvaltning (IFB) 1966-10-01 â 1976-??-??
Bergslagens militĂ€romrĂ„des tygförvaltning (TFB) 1966-10-01 â 1976-??-??
Bergslagens militĂ€romrĂ„des verkstadsförvaltning (VFB) 1966-10-01 â 1991-06-30
Bergslagens militĂ€romrĂ„des materielförvaltning (VFB) 1976-??-?? â 1991-06-30
Artilleriets officershögskola (ArtOHS) 1985-07-01 â 1998-12-31
Artilleriets stridsskola (ArtSS) 1991-07-01 â 2005-08-31
ArmĂ©ns artillericentrum (ArtC) 1991-07-01 â 1997-12-31
52. underhĂ„llsgruppen (52. uhgrp) 1991-07-01 â 2001-12-31
VĂ€rmlands regemente (I 2/Fo 52) 1994-07-01 â 2000-06-30
VĂ€rmlandsbrigaden (IB 2) 1994-07-01 â 2000-06-30
Artilleriregementet (A 9) 2000-07-01 â 2005-12-31
Försvarsmaktens logistik (FM LOG) 2002-01-01 â 2005-12-31
VĂ€rmlandsgruppen 2000-07-01 â 2005-06-30
Avvecklingsorganisation 2005-01-01 â 2006-06-30
Kungsgatan 25
RĂ„dhuset i Kristinehamn
Inför att kasernetablissementet skulle stÄ fÀrdigt i Harberget, kom staben för etableringsorganisationen för Bergslagens artilleriregemente vara lokaliserade till Kristinehamns rÄdhus pÄ Kungsgatan 25 i Kristinehamn.[2]
Förband vid Kungsgatan
Etableringsorganisation A 9 2022-03-01 â
Garnisonschefer
Ă ren 1943â1994 var garnisonschefen tillika chef för Bergslagens artilleriregemente, Ă„ren 1994â2000 tillika försvarsomrĂ„desbefĂ€lhavare samt för VĂ€rmlands regemente, Ă„ren 2000â2005 chef för Artilleriregementet.
1943â1946: Ăverste Carl Ă rmann
1946â1952: Ăverste Axel Philipson
1952â1955: Ăverste Thorsten Berggren
1955â1959: Ăverste Fredrik HĂ„rd
1959â1964: Ăverste Sven Sandahl
1964â1965: Ăverste Nils Holmstedt
1965â1974: Ăverste Sten ClaĂ«son
1974â1982: Ăverste Gösta Mittag-Leffler
1982â1986: Ăverste Carl Carlsson
1986â1992: Ăverste Lars Carlson
1992â1994: Ăverste Kjell Forssmark
1994â2000: Ăverste av 1:a graden Yngve Johansson
2000â2000: Ăverste Björn Tomtlund
2000â2002: Ăverste Anders Carell
2002â2006: Ăverste Göran MĂ„rtensson
SkjutfÀlt
Till garnisonen hörde som flest sex övnings-/skjutfÀlt:
Villingsbergs skjutfÀlt.
Ălvdalens skjutfĂ€lt
Horssjöns skjutfÀlt
Kristinehamns övnings- och skjutfÀlt, garnisonens tidigare nÀrövningsfÀlt
Falu övnings- och skjutfÀlt, tidigare Dalregementets nÀrövningsfÀlt
KlockarĂ€ngens skjutfĂ€lt, delar av tidigare Livregementets grenadjĂ€rer nĂ€rövningsfĂ€lt i Ărebro
Minnesstenar och minnesmÀrken
Bild Minnessten Koordinater Kort beskrivning
Kristinehamns garnison 11.jpg VĂ€rmlands regemente,
VĂ€rmlandsbrigaden 59.3048°N 14.0712°à Minnessten över VĂ€rmlands regemente och VĂ€rmlandsbrigaden. PĂ„ stenen stĂ„r texten VĂ€rmlands regemente och VĂ€rmlandsbrigaden 1626-2000 har deltagit i mĂ„nga fĂ€lttĂ„g och framgĂ„ngsrikt utmĂ€rkt sig vid Fredriksodde (1657), TĂ„get över BĂ€lt (1658), Lund (1676), Landskrona (1677), Narva (1700), DĂŒna (1701), KliszĂłw (1702), Fraustadt (1706), Malatitze (1708), Gadebusch (1712)
Kristinehamns garnison 20.jpg VĂ€rmlands regemente,
VĂ€rmlandsbrigaden 59.302268°N 14.069613°à Subalternstenen, minner om VĂ€rmlands regementes tid i Karlstad 1913-1994. Stenen manar envar till fortsatt plikttrohet, hĂ„rt arbete, gemenskap, glĂ€dje och bevarande av regementets traditioner. Stenen hĂ€mtades frĂ„n övningsfĂ€ltet i Karlstad och restes natten mellan den 30 juni och 1 juli 1994 av regementets subalternofficerare. Varje liten sten representerar en av dem. Ăven dessa stenar kommer frĂ„n Karlstad.
Kristinehamns garnison 10.jpg Bergslagens artilleriregemente,
Artilleriregementet 59.302268°N 14.069613°à Edakanonen utanför före detta kanslihuset. Kanonen Àr en 24-pundig pjÀs av 1694 Ärs modell, och tillverkad vid à kers styckebruk. Kanonen kom till Kristinehamn 1935 som skrot, efter att tidigare varit placerad i Charlottenberg. Ingenjör Kaj Böving köpte kanonen och överlÀmnade den till en kommitté för hembygdsvÄrd. Kanonen monterades vid minnesstenen över Nerikes och Wermlands övningsplats 1684-1816 pÄ FÀltet i Kristinehamn. 1945 skÀnktes kanonen till Bergslagens artilleriregemente och monterades framför kanslihuset i Kristinehamn. Vid avvecklingen av garnisonen 2006, beslutades att kanonen ska stÄ kvar som ett minne över det svenska artilleriet i Kristinehamn Ären 1943-2006.
Galleri
Vakten och kanslihuset vid garnisonen.
Kasern Tingvalla.
Kasern Kopparberg.
Kasern Eda Skans.
Före detta skolhuset vid garnisonen.
Före detta byggnad för Artilleriets stridsskola.
Före detta byggnad för Artilleriets officershögskola.
Före detta TruppserviceförrÄdet vid garnisonen.
Före detta Miloverkstaden tillhörande Uhreg M.
Före detta Artillerihallen.
Före detta stridsfordonsgarage.
Före detta vÀrnplikts- och personalrestaurangen KrongÄrden.
Före detta soldathemmet.
Referenser
AnmÀrkningar
^ Ă ren 1944â1994 var garnisonschefen tillika chefen för Bergslagens artilleriregemente, Ă„ren 1994â2000 chefen för VĂ€rmlands regemente, Ă„ren 2000â2005 chefen för Artilleriregementet.
^ 1941 Ärs försvarsutredningen offentliggjordes den 2 januari 1942.
Noter
^ Holmberg (1993), s. 30
^ âBergslagens artilleriregemente Ă„teretableras pĂ„ Harbergetâ. kristinehamn.se. LĂ€st 30 januari 2022.
^ âKungl. Maj:ts proposition nr 210 Ă„r 1942â. riksdagen.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ Lyth, Gustavsson (1993), s. 197-198
^ âKungl. Maj:ts proposition nr 280 Ă„r 1942â. riksdagen.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âRegeringens proposition 1989/90:9â. riksdagen.se. LĂ€st 23 juli 2016.
^ âVemodets dag för siste chefen för VĂ€rmlandsbrigadenâ. vf.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 februari 2014. LĂ€st 18 januari 2014.
^ âRegeringens proposition 1999/2000:30â. riksdagen.se. LĂ€st 7 januari 2017.
^ Johansson (2000), s 110
^ âĂ rsredovisning 2002: Underbilaga 2.1â. forsvarsmakten.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 13 april 2019. LĂ€st 29 april 2018.
^ âRegeringens proposition 1999/2000:30â. riksdagen.se. LĂ€st 20 juli 2016.
^ âRegeringens proposition 2004/05:5â. riksdagen.se. LĂ€st 29 maj 2016.
^ âAvslutning för den militĂ€ra verksamheten i VĂ€rmlandâ. web.archive.org. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 december 2005. LĂ€st 21 juli 2022.
^ âNytt regemente i Bodenâ. web.archive.org. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 december 2005. LĂ€st 21 juli 2022.
^ âVasallen sĂ€ljer i Kristinehamnâ. fastighetsvarlden.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âNy stadsdel vĂ€xer fram i Kristinehamnâ. mnytt.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âEn Ă„teretablering av artilleriregementet ska sĂ€tta Kristinehamn pĂ„ kartanâ. sverigesradio.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âVi jobbar för Ă„teretablering av Försvarsmakten i Kristinehamnâ. kristinehamn.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âDs 2019_8 VĂ€rnkraft sammanfattningâ. regeringen.se. LĂ€st 12 juli 2020.
^ âFörsvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021â2025â. forsvarsmakten.se. LĂ€st 14 december 2019.
^ âUppdrag till Försvarsmakten att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021â. regeringen.se. LĂ€st 12 juli 2020.
^ âHĂ€r tas nĂ€sta steg i Ă„teretableringen av A9 i Kristinehamnâ. svt.se. LĂ€st 11 december 2021.
^ âKrĂ„ngla inte till placeringen av regementetâ. nwt.se. LĂ€st 2 januari 2022.
^ âRĂ„dhuset blir temporĂ€rt stabshusâ. nkp.se. LĂ€st 30 januari 2022.
^ âHĂ€r ska nya regementet byggas i Kristinehamnâ. svt.se. LĂ€st 30 januari 2022.
^ âFörsvarets Forum, under rubriken "FrĂ„n heder tillhus", nr 5/2021â. forsvarsmakten.se. LĂ€st 30 januari 2022.
Tryckta kÀllor
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanstÀllning. Arvidsjaur: Svenskt militÀrhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Berg, Ejnar (2004). Vyer frÄn kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militÀra byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
Högberg, Leif; Ohlsson, Jan Erik (2006). MilitÀr utflykt!: en vÀgvisare till militÀrhistoriska sevÀrdheter i Sverige. Skurup: Fort & Bunker. Libris 10120561. ISBN 91-973900-8-9
Lyth Einar, Gustavsson Bengt, red (1993). Försvar i Ărebro lĂ€n: 1900-talet. NĂ€rkes militĂ€rhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Ărebro: Stift. Nerikes regementen. Libris 7449440. ISBN 91-630-1777-6 (inb.)
Johansson, Yngve, red (2000). VĂ€rmlands regemente och VĂ€rmlandsbrigaden Ă„ren 1994â2000. Karlstad: BerggrĂ©n & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3
Externa lÀnkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Kristinehamns garnison.
Avslutning för den militÀra verksamheten i VÀrmland (Arkiverad version)
Nu sÀtter vi punkt - de sista vÀrnpliktiga vid Artilleriregementet i Kristinehamn avslutar sin utbildning (Arkiverad version)
Final för vÀrnpliktsutbildningen i Kristinehamn
VĂ€lkommen till Presterud
v âą r
Svenska garnisoner
Garnisoner
Arboga âą Arvidsjaur âą Boden âą Eksjö âą Enköping âą Falun âą Göteborg âą Halmstad âą Haninge âą HĂ€rnösand âą Karlsborg âą Karlskrona âą KungsĂ€ngen âą Linköping âą Revinge âą Ronneby âą LuleĂ„ âą Skövde âą SollefteĂ„ âą Stockholm âą SĂ„tenĂ€s âą UmeĂ„ âą Uppsala âą Visby âą VĂ€xjö âą Ărebro
Detachement
Arvidsjaur âą HĂ€stveda âą Kvarn âą Skredsvik âą Visby
Avvecklade garnisoner
BorĂ„s âą Helsingborg âą GĂ€vle âą HĂ€ssleholm âą Jönköping âą Kalmar âą Karlstad âą Kiruna âą Kristianstad âą Kristinehamn âą Ljungbyhed âą Lund âą Malmö âą Norrköping âą NorrtĂ€lje âą Nyköping âą Sala âą StrĂ€ngnĂ€s âą Sundsvall âą Söderhamn âą SödertĂ€lje âą Uddevalla âą Vaxholm âą VĂ€nersborg âą VĂ€sterĂ„s âą Ystad âą Ăngelholm âą Ăstersund
Kategori: Kristinehamns garnison
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LĂ€sRedigeraRedigera wikitextVisa historikNĂ€ra
Sök
Sök pÄ Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste Àndringarna
Slumpartikel (âbot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
HjÀlp
PĂ„ andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ned som PDF
UtskriftsvÀnlig version
Verktyg
Sidor som lÀnkar hit
Relaterade Àndringar
Specialsidor
Permanent lÀnk
Sidinformation
AnvÀnd som referens
Wikidata-objekt
SprÄk
LÀgg till lÀnkar
Sidan redigerades senast den 30 januari 2022 kl. 17.44.
Wikipedias text Àr tillgÀnglig under licensen Creative Commons ErkÀnnande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka pÄ bilden). Se vidare Wikipedia:UpphovsrÀtt och anvÀndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehÄllMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki
đ The Global Network đ
Koordinater: 59.304788°N 14.071115°Ă
Kristinehamns garnison
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Kristinehamns garnison
Kristinehamns garnison 1.JPG
Före detta kanslihuset
Kristinehamns garnison 22.jpg
Stabsbyggnad för A 9 och IB 2 Ă„ren 1994â2000.
Plats Kristinehamn, VÀrmlands lÀn, Sverige
Typ Armégarnison
I bruk 1944â2006, 2025â
Garnison Se förband nedan
BefÀlhavare Chefen för Artilleriregementet
59.304788°N 14.071115°Ă
Kristinehamns garnison Ă€r en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkade i olika former Ă„ren 1944â2006 och Ă„terigen frĂ„n 2025. Garnisonen utgjordes tidigare av ett kasernetablissement i Presterud, men kommer frĂ„n 2025 utgöras av ett nybyggt kasernetablissement i Harberget i Kristinehamn.[1][2]
Wikimedia | © OpenStreetMap
1 = Presterud, 2 = Presteruds herrgÄrd, 3 = BryggerivÀgen, 4 = Harberget, 5 = Horssjöns skjutfÀlt, 6 = Villingsbergs skjutfÀlt
InnehÄll
1 Historik
1.1 Garnisonen lÀggs ner...
1.2 ... och ÄterinrÀttas
2 BryggerivÀgen 10
3 PresterudsvÀgen
4 Kungsgatan 25
5 Garnisonschefer
6 SkjutfÀlt
7 Minnesstenar och minnesmÀrken
8 Galleri
9 Referenser
9.1 AnmÀrkningar
9.2 Noter
9.3 Tryckta kÀllor
10 Externa lÀnkar
Historik
Inför försvarsbeslutet 1942 omfattade artilleriets fredsorganisation fyra fördelningsartilleriregementen, ett kĂ„rartilleriregemente, ett fĂ€stningsartilleriregemente och tvĂ„ artillerikĂ„rer, samt tre luftvĂ€rnsregementen och fyra beredskapsdivisioner. 1941 Ă„rs försvarsutredningen föreslog att luftvĂ€rnsartilleriet skulle avskiljas frĂ„n artilleriet och bilda ett eget truppslag. Vidare föreslogs att ett nytt kĂ„rartilleriregemente skulle bildas inom det dĂ„ nya V. militĂ€romrĂ„det. Försvarsutredningen föreslog att regementet skulle förlĂ€ggas till ett nytt kasernetablissement i Ărebro och benĂ€mnas NĂ€rkes artilleriregemente (A 9). Försvarsutredningens förslaget ingick i den proposition som regeringen presenterade för riksdagen den 27 mars 1942.[3] Dock hade chefen för armĂ©n Ivar Holmquist i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag, menat pĂ„ att Ărebro som förlĂ€ggningsort var en mindre lĂ€mpligt för det nya kĂ„rartilleriregementet. DĂ€r han istĂ€llet förordade att regementet skulle förlĂ€ggas till Kristinehamn och benĂ€mnas Bergslagens artilleriregemente.[4] 1942 Ă„rs försvarsberedning hade inget att invĂ€nda mot armĂ©chefens yttrande, men föreslog att istĂ€llet för Ărebro skulle regementet kunna förlĂ€ggas till exempelvis Filipstad eller Karlskoga. Den 8 maj 1942 presenterades regeringens proposition för riksdagen gĂ€llande förlĂ€ggningsort för nytt kĂ„rartilleriregemente, dĂ€r ett antal alternativ presenterades som förlĂ€ggningsort för det nya kĂ„rartilleriregementet. För Kristinehamn presenterades tre olika alternativ benĂ€mnda "Alternativ A, B och C", dĂ€r alternativ C utgjorde ett omrĂ„de vĂ€ster om staden vid Varnumsviken, dĂ€r staden kostnadsfritt skulle stĂ€lla mark till statens förfogande och Ă€ven skulle uppföra 95 lĂ€genheter till regementets förfogande. I den mark som staden erbjöd sig att överlĂ„ta ingick Presteruds herrgĂ„rd. Karlskogas förslag till alternativ förlĂ€ggningsort utgjordes av tvĂ„ omrĂ„den Kilsta i nordvĂ€stra Karlskoga, samt ett omrĂ„de pĂ„ 400 hektar, i höjd med StorĂ€ngen, mellan sjön Möckeln och den allmĂ€nna vĂ€gen mot Degerfors, cirka tvĂ„ kilometer söder om Karlskogas centrala del. Ărebros förslag till alternativ förlĂ€ggningsort utgjordes av ett omrĂ„de, i höjd med Aspholmen/Bista-PilĂ€ngen/Nasta, mellan dĂ„varande HallsbergsvĂ€gen och SvartĂ„n. De ekonomiska kostnaderna, exklusive markkostnader, för att uppföra ett kasernetablissement i de tre olika stĂ€derna ansĂ„gs jĂ€mförbara. I den totala jĂ€mförelsen ansĂ„gs dock Ărebro vara det minst fördelaktiga alternativet ur militĂ€r synvinkel dĂ„ det föreslagna omrĂ„det inte erbjöd nĂ„gon omvĂ€xlande terrĂ€ng samt ett lĂ€ngre avstĂ„nd till en lĂ€mplig badplats. Karlskoga och Kristinehamn sĂ„gs som likvĂ€rdiga, men Kristinehamn lyftes fram med att staden utgjorde en mindre risk för luftangrepp, bĂ€ttre samövningar med de tvĂ„ infanteriregementena VĂ€rmlands regemente och Livregementets grenadjĂ€rer samt en mycket god bostadstillgĂ„ng. Försvarsberedningen och regeringen summerade utredningen med att Ă€ven om Ărebro av militĂ€ra skĂ€l Ă€gde företrĂ€de till det nya regementet, sĂ„ fick staden stĂ„ tillbaka framför Karlskoga och Kristinehamn, pĂ„ grund av de mindre goda övningsmöjligheterna. Karlskoga lyftes fram av armĂ©chefen, dĂ„ han ansĂ„g fördelarna med nĂ€rheten till det dĂ„ planerade armĂ©skjutfĂ€ltet i Villingsberg. Regeringen gjorde dock en annan bedömning efter inrĂ„dan av artilleriinspektören, ArmĂ©förvaltningens artilleri- och tygdepartement och Fortifikationsstyrelsen att kĂ„rartilleriregemente slutligen skulle förlĂ€ggas till Kristinehamn och benĂ€mnas Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det dĂ„ bland annat Kristinehamn Ă€ven kunde erbjuda ett högre allmĂ€nt lĂ€roverk framför Karlskogas samrealskola.[5] Den 17 maj 1942 antog riksdagen regeringens proposition, dĂ€r NĂ€rkes artilleriregemente (A 9) istĂ€llet skulle förlĂ€ggas till Kristinehamn och benĂ€mnas Bergslagens artilleriregemente (A 9).[4] Regementet invigdes officiellt den 27 april 1945 av H K H Kronprins Gustav Adolf och fick namnet Bergslagens artilleriregemente (A 9).
Genom försvarsutredning 1988 beslutade riksdagen att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar vid arméstaben skulle sammanslÄs med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor, för att istÀllet bilda sÄ kallade truppslagscentrum. Denna omstrukturering resulterade i att arméns skolor avvecklades och de nyuppsatta truppslagscentrumen övertog ansvaret över utbildningen vid skolorna. Vid artilleriet bildades Arméns artillericentrum, vilket förlades till Kristinehamn.[6]
Vid försvarsbeslutet 1992 beslutades det att den militĂ€ra verksamheten pĂ„ Kasernhöjden i Karlstad skulle flyttas till Kristinehamn, för att samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente inom garnisonen. Ă r 1994 flyttade VĂ€rmlands regemente (I 2/Fo 52) tillsammans med VĂ€rmlandsbrigaden (IB 2) in pĂ„ omrĂ„det. DĂ€rmed gjordes en ekonomisk investering i garnisonen pĂ„ cirka 300 miljoner kronor. TvĂ„ nya kaserner byggdes till skolkompanierna Ekeby kompani (A 9) och Livkompaniet (IB 2) samt en ny vĂ€rnplikts- och personalrestaurang, KrongĂ„rden. Detta för att klara en kull pĂ„ cirka 1200 vĂ€rnpliktiga plus anstĂ€llda. ĂvningsfĂ€lten runt garnisonen utökades genom köp av mark. Och de skjutbanor renoverades, samt att man anlade en helt ny 600 meters skjutbana. Utöver annan modifiering och anpassning av garnisonen byggdes det Ă€ven ett heltĂ€ckande stĂ€ngsel runt omrĂ„det.[7] NĂ€r VĂ€rmlands regemente flyttade in pĂ„ omrĂ„det övertog chefen för VĂ€rmlands regemente, som Ă€ven var försvarsomrĂ„desbefĂ€lhavare, rollen som garnisonschef (fram till och med 2000, dĂ€refter var chefen för Artilleriregementet tillika garnisonschef). DĂ„ det tidigare hade beslutats genom försvarsbeslutet 1992 att mekanisera infanteribrigaderna, anpassades garnisonen för att möta den nya organisationen IB 2000, med nya garage, verkstĂ€der och stolplador för pansarfordonen. NĂ€rövningsfĂ€ltet anpassades med strĂ„k till utbildningen av förare av pansarfordonen.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivĂ„n bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsomrĂ„desstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armĂ©taktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att försvarsomrĂ„desstaben vid VĂ€rmlands regemente skulle avvecklas. Vidare föreslog regeringen i propositionen att avveckla de fem infanteribrigaderna IB 1, IB 2, IB 12, IB 16 och NB 13. Detta dĂ„ regeringen ansĂ„g att bibehĂ„lla dem skulle krĂ€va omfattande investeringar för att kunna utgöra enheter för mekaniserad utbildning. Vidare ansĂ„gs att deras övnings- och skjutfĂ€lt i vissa fall var begrĂ€nsande.[8] Dock kan konstateras att regementet förvaltade tre stora övnings- och skjutfĂ€lt, nĂ„got ingen annat förband vid denna tid kunde uppvisa.[9] Beslutet medförde att regementet med brigaden kom att avvecklas den 30 juni 2000. FrĂ„n den 1 juli 2000 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 mars 2001, dĂ„ avvecklingen av förbandet var slutförd.[10] Vidare ansĂ„g regeringen att endast fyra artilleribataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen. Vad som stod helt klart inför försvarsbeslutet var att Wendes artilleriregemente (A 3) och Gotlands artilleriregemente (A 7) skulle avvecklas. Vilket regemente som skulle behĂ„llas i den framtida insatsorganisationen stod mellan Norrlands artilleriregemente (A 8) och Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det som talade för att behĂ„lla A 8, var direkta nĂ€rheten till övnings- och skjutfĂ€lt, samt en möjlig garnisonssamordning och samverkan med frĂ€mst Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden (MekB 19). Det som talade för en avveckling var stora avstĂ„nd och begrĂ€nsade möjligheter att samöva med huvuddelen av markstridskrafterna och skolor för officersutbildning.[11] Det som talade för att behĂ„lla A 9 i Kristinehamn var nĂ€rheten till Ălvdalens skjutfĂ€lt samt möjligheten till samövning med ett stort antal förband i södra och mellersta Sverige. Men Ă€ven att Kristinehamn redan utgjorde ett kompetenscentrum för artillerifunktionen genom Artilleriets stridsskola (ArtSS) som redan var lokaliserad till Kristinehamn. Regeringen valde dĂ€rmed att föreslĂ„ en avveckling av Norrlands artilleriregemente (A 8). Men i samma förslag ansĂ„g regeringen att det var viktigt artilleriförbanden Ă€ven ges vinterförmĂ„ga. DĂ€rför skulle en artilleribataljon behĂ„llas i Boden, och inordnas under Norrbottens regemente (I 19).[11] Kvar inom garnisonen blev A 9 och 53. underhĂ„llsgruppen. A 9 antog namnet Artilleriregementet. Ăven en ny organisation tillkom, VĂ€rmlandsgruppen, vars uppgift var att utbilda och stödja hemvĂ€rnet i VĂ€rmlands lĂ€n.
Garnisonen lÀggs ner...
Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att artilleriregementsstaben skulle avvecklas samt att insatsorganisationen skulle reduceras med tre artilleribataljoner 77B, och att endast en geografisk plats skulle behÄllas för utbildning av artilleri. I insatsorganisationen skulle en haubitsbataljon 77B vidmakthÄlls i lÄg beredskap, samt att haubitsbataljon 77BD organiseras tidigast 2010.[12] I regeringens avvÀgning gÀllande framtidens artilleri, ansÄg man att Kristinehamn hade en begrÀnsad verksamhet pÄ en ort. Kristinehamn hade sÄledes begrÀnsade möjligheter till samövning med andra funktioner inom arméstridskrafterna. GÀllande Boden ansÄg regeringen att den platsen hade en lÀmpligare infrastruktur och generell kompetens för artilleriutbildning. Vidare var Boden med Norrbottens regemente (I 19) integrerad plattform med utbildning av flera funktioner, samt hade en nÀrhet till Norrbottens flygflottilj (F 21) i LuleÄ. Vidare ansÄgs att lokalisera artilleriet till Boden skulle sÀkra truppslagets subarktisk förmÄga. DÀrmed föreslog regeringen för riksdagen i sin proposition 2004/05:5 att Artilleriregementet skulle omlokaliseras frÄn Kristinehamn till Boden. Vidare beslutades Àven att VÀrmlandsgruppen skulle uppgÄ i Livregementets grenadjÀrgrupp.[12] Den 31 augusti 2005 lÀmnade regementsstaben Kristinehamn, detta genom en avslutningsceremoni. Avslutningsceremonin markerade samtidigt slutet för den militÀra verksamheten i VÀrmland, dÄ Àven personal frÄn Försvarsmaktens logistik och Försvarsmaktens sjukvÄrdscentrum medverkade vid ceremonin.[13] Den kvarvarande verksamheten i Kristinehamn övergick till en avvecklingsorganisation, vilken skulle vara helt avvecklad den 31 december 2005.[14]
Efter att Försvarsmakten lÀmnade Kristinehamn övergick Àgande av omrÄdet till Vasallen, vilka började att utveckla omrÄdet till den nya stadsdelen Presterud. Den 13 april 2016 blev det offentligt att Vasallen sÄlde hela sitt innehav i Kristinehamn till Merx fastigheter, vilket motsvarade 38 hektar mark och tillhörande fastigheter med en total yta pÄ 64.000 kvadratmeter. Merx fastigheter plan för omrÄdet var att bygga om Ätta kaserner till lÀgenheter.[15] à r 2018 pÄbörjade Merx fastigheter sin första etapp med att bygga lÀgenheter pÄ omrÄdet, vilka planerades bli inflyttningsklara i april 2019. Totalt berÀknade bolaget att bygga 140-150 lÀgenheter pÄ det före detta garnisonsomrÄdet.[16]
... och ÄterinrÀttas
Den 28 januari 2019 hade Kristinehamns, Karlskoga och Karlstads kommuner en gemensam presskonferens i Kristinehamn, dÀr de gemensamt lade fram ett förslag om att Äteretablera ett artilleriregemente till Kristinehamn. Bakgrunden till kommunernas utspel var Försvarsmaktens perspektivstudie som planerades att överlÀmnas till riksdagen den 14 maj 2019. De ville gÄ ut gemensamt för att sÀtta Kristinehamn pÄ kartan och skapa utveckling och tillvÀxt för regionen. Kommunerna menade att mycket av infrastrukturen som lokaler, omrÄden, skjutfÀlt och andra faciliteter fanns kvar sedan garnisonen i Kristinehamn lÀmnades 2006.[17][18]
Den 14 maj 2019 överlĂ€mnade försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, dĂ€r man föreslog hur det det militĂ€ra försvaret skulle utvecklas Ă„ren 2021â2025. Försvarsberedningen föreslog bland annat att artilleriutbildning skulle etableras i Kristinehamn och pĂ„ Villingsbergs skjutfĂ€lt.[19] I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2021 till regeringen, föreslog Försvarsmakten Ă„terhĂ„llsamhet med att upprĂ€tta nya organisationsenheter, det pĂ„ grund av stora investeringskostnader och lĂ„nga ledtider gĂ€llande miljötillstĂ„ndsprövning. Dock var man överens i frĂ„gan om att etablera artilleriutbildning i södra Sverige, men dĂ„ med Skövde garnison och Villingsbergs skjutfĂ€lt som grund för utbildning av artilleriförband i södra Sverige.[20]
Den 7 juli 2020 meddelade regeringen att man begĂ€rde in kompletterande budgetunderlag för 2021 frĂ„n Försvarsmakten. I uppdraget skulle Försvarsmakten justera budgetunderlaget för 2021, med bland annat en divisionsartilleribataljon med eldrörsartilleri skulle förlĂ€ggas frĂ„n 2021 till Kristinehamn och Villingsberg, dĂ€r Kristinehamn pekades ut som utbildningsort och Villingsberg som skjutfĂ€lt. Regeringens mĂ„l var att etableringen pĂ„börjas i perioden 2021â2025 och nĂ„ full kapacitet innan 2030.[21] Gruppering av det Ă„teretablerade regementet Ă€r dock inte faststĂ€llt, utan tvĂ„ alternativa omrĂ„den utreds som förlĂ€ggning. Antingen Ă„tertas det tidigare kasernetablissementet i Presterud, eller sĂ„ uppförs ett nytt kasernetablissementet vid Harberget i anslutning till E18.[22] Ett tredje alternativ ska ha varit att uppföra ett kasernetablissement i omrĂ„det mellan Björkvallens ishall och idrottsplats och Kristinehamns energi vid riksvĂ€g 26. Det dĂ„ det före detta övningsomrĂ„det ligger mera rĂ€tt till, jĂ€mfört med att uppföra ett kasernetablissement vid Harberget.[23] Den 28 januari 2022 meddelade Försvarsmakten vid en presskonferens i Kristinehamn, att man valt Harberget som plats för Ă„teretableringen av Bergslagens artilleriregemente. Vid presskonferens nĂ€rvarande Kristinehamns kommundirektör Martin WillĂ©n, Kristinehamns kommunstyrelses ordförande Marie Oudin (M), Fortifikationsverkets regionchef Jan-Olov Hedqvist, Skaraborgs regemente chef Stefan Pettersson, Bergslagens artilleriregementes etableringschef Sven Antonsson. Att man valde Harberget som plats, ansĂ„gs var ekonomiskt fördelaktigt att bygga nytt, jĂ€mfört med ett Ă„tertagande av PresterudsomrĂ„det. Harbergets geografiska placering, med en direkt anslutning till riksvĂ€g 26 och E18, för vidare transport till Försvarsmaktens skjutfĂ€lt i Ălvdalen samt Villingsberg, var nĂ„got som pĂ„verkade valet. Det framför att behöva transportera materiel pĂ„ PresterudsvĂ€gen genom Kristinehamn. Inledningsvis kommer RĂ„dhuset i Kristinehamn fungera som stabshus, för den arbetsgrupp vid Skaraborgs regemente, som leder Ă„teretableringen av Bergslagens artilleriregemente, vilken kommer börja verka dĂ€rifrĂ„n den 1 mars 2022.[24][25][2]
BryggerivÀgen 10
Inför att kasernetablissement skulle stÄ fÀrdigt vid PresterudsvÀgen, kom staben för regementet vara lokaliserade till Villa Sanna och Frödingestugan pÄ BryggerivÀgen 10 i Kristinehamn.[1]
Förband vid BryggerivÀgen
Bergslagens artilleriregemente (A 9) 1943-11-11 â 1944-04-30
PresterudsvÀgen
Bergslagens artilleriregementes vapen Artilleriregementets vapen
Bergslagens artilleriregementes vapen
Artilleriregementets vapen
VĂ€rmlands regementes vapen VĂ€rmlandsbrigadens vapen
VĂ€rmlands regementes vapen
VĂ€rmlandsbrigadens vapen
NÀr Bergslagens artilleriregemente skulle förlÀggas till Kristinehamn, var det inte lÀngre ytor för stora kaserngÄrdar som efterstrÀvades. Inte heller efterstrÀvades att uppföra sÄ kallade bataljonskaserner eller för den delen dubbelkompanikaserner. Den nyetablering av förband som gjordes inom armén skulle istÀllet förlÀggas till kasernetablissement som gav skydd frÄn luften, dÀr kasernerna skulle spridas ut för att efterlikna ett bostadsomrÄde. Kasernerna uppfördes som kompanikaserner och efter samma typritning, det vill sÀga alla kaserner som uppfördes under 1940-talet och 1950-talet har samma planlösning. NÄgot som bland annat kan ses genom kasernetablissementen vid Kronan i LuleÄ garnison, Enköpings garnison och Norra à sum i Kristianstads garnison, vilka starkt pÄminner om kasernetablissementet i Kristinehamn, med dess utspridda byggnader pÄ en tallÄs.[26]
Förband vid PresterudsvÀgen
Bergslagens artilleriregemente (A 9) 1944-05-01 â 2000-06-30
Bergslagens militĂ€romrĂ„des intendenturförvaltning (IFB) 1966-10-01 â 1976-??-??
Bergslagens militĂ€romrĂ„des tygförvaltning (TFB) 1966-10-01 â 1976-??-??
Bergslagens militĂ€romrĂ„des verkstadsförvaltning (VFB) 1966-10-01 â 1991-06-30
Bergslagens militĂ€romrĂ„des materielförvaltning (VFB) 1976-??-?? â 1991-06-30
Artilleriets officershögskola (ArtOHS) 1985-07-01 â 1998-12-31
Artilleriets stridsskola (ArtSS) 1991-07-01 â 2005-08-31
ArmĂ©ns artillericentrum (ArtC) 1991-07-01 â 1997-12-31
52. underhĂ„llsgruppen (52. uhgrp) 1991-07-01 â 2001-12-31
VĂ€rmlands regemente (I 2/Fo 52) 1994-07-01 â 2000-06-30
VĂ€rmlandsbrigaden (IB 2) 1994-07-01 â 2000-06-30
Artilleriregementet (A 9) 2000-07-01 â 2005-12-31
Försvarsmaktens logistik (FM LOG) 2002-01-01 â 2005-12-31
VĂ€rmlandsgruppen 2000-07-01 â 2005-06-30
Avvecklingsorganisation 2005-01-01 â 2006-06-30
Kungsgatan 25
RĂ„dhuset i Kristinehamn
Inför att kasernetablissementet skulle stÄ fÀrdigt i Harberget, kom staben för etableringsorganisationen för Bergslagens artilleriregemente vara lokaliserade till Kristinehamns rÄdhus pÄ Kungsgatan 25 i Kristinehamn.[2]
Förband vid Kungsgatan
Etableringsorganisation A 9 2022-03-01 â
Garnisonschefer
Ă ren 1943â1994 var garnisonschefen tillika chef för Bergslagens artilleriregemente, Ă„ren 1994â2000 tillika försvarsomrĂ„desbefĂ€lhavare samt för VĂ€rmlands regemente, Ă„ren 2000â2005 chef för Artilleriregementet.
1943â1946: Ăverste Carl Ă rmann
1946â1952: Ăverste Axel Philipson
1952â1955: Ăverste Thorsten Berggren
1955â1959: Ăverste Fredrik HĂ„rd
1959â1964: Ăverste Sven Sandahl
1964â1965: Ăverste Nils Holmstedt
1965â1974: Ăverste Sten ClaĂ«son
1974â1982: Ăverste Gösta Mittag-Leffler
1982â1986: Ăverste Carl Carlsson
1986â1992: Ăverste Lars Carlson
1992â1994: Ăverste Kjell Forssmark
1994â2000: Ăverste av 1:a graden Yngve Johansson
2000â2000: Ăverste Björn Tomtlund
2000â2002: Ăverste Anders Carell
2002â2006: Ăverste Göran MĂ„rtensson
SkjutfÀlt
Till garnisonen hörde som flest sex övnings-/skjutfÀlt:
Villingsbergs skjutfÀlt.
Ălvdalens skjutfĂ€lt
Horssjöns skjutfÀlt
Kristinehamns övnings- och skjutfÀlt, garnisonens tidigare nÀrövningsfÀlt
Falu övnings- och skjutfÀlt, tidigare Dalregementets nÀrövningsfÀlt
KlockarĂ€ngens skjutfĂ€lt, delar av tidigare Livregementets grenadjĂ€rer nĂ€rövningsfĂ€lt i Ărebro
Minnesstenar och minnesmÀrken
Bild Minnessten Koordinater Kort beskrivning
Kristinehamns garnison 11.jpg VĂ€rmlands regemente,
VĂ€rmlandsbrigaden 59.3048°N 14.0712°à Minnessten över VĂ€rmlands regemente och VĂ€rmlandsbrigaden. PĂ„ stenen stĂ„r texten VĂ€rmlands regemente och VĂ€rmlandsbrigaden 1626-2000 har deltagit i mĂ„nga fĂ€lttĂ„g och framgĂ„ngsrikt utmĂ€rkt sig vid Fredriksodde (1657), TĂ„get över BĂ€lt (1658), Lund (1676), Landskrona (1677), Narva (1700), DĂŒna (1701), KliszĂłw (1702), Fraustadt (1706), Malatitze (1708), Gadebusch (1712)
Kristinehamns garnison 20.jpg VĂ€rmlands regemente,
VĂ€rmlandsbrigaden 59.302268°N 14.069613°à Subalternstenen, minner om VĂ€rmlands regementes tid i Karlstad 1913-1994. Stenen manar envar till fortsatt plikttrohet, hĂ„rt arbete, gemenskap, glĂ€dje och bevarande av regementets traditioner. Stenen hĂ€mtades frĂ„n övningsfĂ€ltet i Karlstad och restes natten mellan den 30 juni och 1 juli 1994 av regementets subalternofficerare. Varje liten sten representerar en av dem. Ăven dessa stenar kommer frĂ„n Karlstad.
Kristinehamns garnison 10.jpg Bergslagens artilleriregemente,
Artilleriregementet 59.302268°N 14.069613°à Edakanonen utanför före detta kanslihuset. Kanonen Àr en 24-pundig pjÀs av 1694 Ärs modell, och tillverkad vid à kers styckebruk. Kanonen kom till Kristinehamn 1935 som skrot, efter att tidigare varit placerad i Charlottenberg. Ingenjör Kaj Böving köpte kanonen och överlÀmnade den till en kommitté för hembygdsvÄrd. Kanonen monterades vid minnesstenen över Nerikes och Wermlands övningsplats 1684-1816 pÄ FÀltet i Kristinehamn. 1945 skÀnktes kanonen till Bergslagens artilleriregemente och monterades framför kanslihuset i Kristinehamn. Vid avvecklingen av garnisonen 2006, beslutades att kanonen ska stÄ kvar som ett minne över det svenska artilleriet i Kristinehamn Ären 1943-2006.
Galleri
Vakten och kanslihuset vid garnisonen.
Kasern Tingvalla.
Kasern Kopparberg.
Kasern Eda Skans.
Före detta skolhuset vid garnisonen.
Före detta byggnad för Artilleriets stridsskola.
Före detta byggnad för Artilleriets officershögskola.
Före detta TruppserviceförrÄdet vid garnisonen.
Före detta Miloverkstaden tillhörande Uhreg M.
Före detta Artillerihallen.
Före detta stridsfordonsgarage.
Före detta vÀrnplikts- och personalrestaurangen KrongÄrden.
Före detta soldathemmet.
Referenser
AnmÀrkningar
^ Ă ren 1944â1994 var garnisonschefen tillika chefen för Bergslagens artilleriregemente, Ă„ren 1994â2000 chefen för VĂ€rmlands regemente, Ă„ren 2000â2005 chefen för Artilleriregementet.
^ 1941 Ärs försvarsutredningen offentliggjordes den 2 januari 1942.
Noter
^ Holmberg (1993), s. 30
^ âBergslagens artilleriregemente Ă„teretableras pĂ„ Harbergetâ. kristinehamn.se. LĂ€st 30 januari 2022.
^ âKungl. Maj:ts proposition nr 210 Ă„r 1942â. riksdagen.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ Lyth, Gustavsson (1993), s. 197-198
^ âKungl. Maj:ts proposition nr 280 Ă„r 1942â. riksdagen.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âRegeringens proposition 1989/90:9â. riksdagen.se. LĂ€st 23 juli 2016.
^ âVemodets dag för siste chefen för VĂ€rmlandsbrigadenâ. vf.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 februari 2014. LĂ€st 18 januari 2014.
^ âRegeringens proposition 1999/2000:30â. riksdagen.se. LĂ€st 7 januari 2017.
^ Johansson (2000), s 110
^ âĂ rsredovisning 2002: Underbilaga 2.1â. forsvarsmakten.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 13 april 2019. LĂ€st 29 april 2018.
^ âRegeringens proposition 1999/2000:30â. riksdagen.se. LĂ€st 20 juli 2016.
^ âRegeringens proposition 2004/05:5â. riksdagen.se. LĂ€st 29 maj 2016.
^ âAvslutning för den militĂ€ra verksamheten i VĂ€rmlandâ. web.archive.org. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 december 2005. LĂ€st 21 juli 2022.
^ âNytt regemente i Bodenâ. web.archive.org. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 december 2005. LĂ€st 21 juli 2022.
^ âVasallen sĂ€ljer i Kristinehamnâ. fastighetsvarlden.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âNy stadsdel vĂ€xer fram i Kristinehamnâ. mnytt.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âEn Ă„teretablering av artilleriregementet ska sĂ€tta Kristinehamn pĂ„ kartanâ. sverigesradio.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âVi jobbar för Ă„teretablering av Försvarsmakten i Kristinehamnâ. kristinehamn.se. LĂ€st 16 februari 2019.
^ âDs 2019_8 VĂ€rnkraft sammanfattningâ. regeringen.se. LĂ€st 12 juli 2020.
^ âFörsvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021â2025â. forsvarsmakten.se. LĂ€st 14 december 2019.
^ âUppdrag till Försvarsmakten att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021â. regeringen.se. LĂ€st 12 juli 2020.
^ âHĂ€r tas nĂ€sta steg i Ă„teretableringen av A9 i Kristinehamnâ. svt.se. LĂ€st 11 december 2021.
^ âKrĂ„ngla inte till placeringen av regementetâ. nwt.se. LĂ€st 2 januari 2022.
^ âRĂ„dhuset blir temporĂ€rt stabshusâ. nkp.se. LĂ€st 30 januari 2022.
^ âHĂ€r ska nya regementet byggas i Kristinehamnâ. svt.se. LĂ€st 30 januari 2022.
^ âFörsvarets Forum, under rubriken "FrĂ„n heder tillhus", nr 5/2021â. forsvarsmakten.se. LĂ€st 30 januari 2022.
Tryckta kÀllor
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanstÀllning. Arvidsjaur: Svenskt militÀrhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Berg, Ejnar (2004). Vyer frÄn kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militÀra byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
Högberg, Leif; Ohlsson, Jan Erik (2006). MilitÀr utflykt!: en vÀgvisare till militÀrhistoriska sevÀrdheter i Sverige. Skurup: Fort & Bunker. Libris 10120561. ISBN 91-973900-8-9
Lyth Einar, Gustavsson Bengt, red (1993). Försvar i Ărebro lĂ€n: 1900-talet. NĂ€rkes militĂ€rhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Ărebro: Stift. Nerikes regementen. Libris 7449440. ISBN 91-630-1777-6 (inb.)
Johansson, Yngve, red (2000). VĂ€rmlands regemente och VĂ€rmlandsbrigaden Ă„ren 1994â2000. Karlstad: BerggrĂ©n & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3
Externa lÀnkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Kristinehamns garnison.
Avslutning för den militÀra verksamheten i VÀrmland (Arkiverad version)
Nu sÀtter vi punkt - de sista vÀrnpliktiga vid Artilleriregementet i Kristinehamn avslutar sin utbildning (Arkiverad version)
Final för vÀrnpliktsutbildningen i Kristinehamn
VĂ€lkommen till Presterud
v âą r
Svenska garnisoner
Garnisoner
Arboga âą Arvidsjaur âą Boden âą Eksjö âą Enköping âą Falun âą Göteborg âą Halmstad âą Haninge âą HĂ€rnösand âą Karlsborg âą Karlskrona âą KungsĂ€ngen âą Linköping âą Revinge âą Ronneby âą LuleĂ„ âą Skövde âą SollefteĂ„ âą Stockholm âą SĂ„tenĂ€s âą UmeĂ„ âą Uppsala âą Visby âą VĂ€xjö âą Ărebro
Detachement
Arvidsjaur âą HĂ€stveda âą Kvarn âą Skredsvik âą Visby
Avvecklade garnisoner
BorĂ„s âą Helsingborg âą GĂ€vle âą HĂ€ssleholm âą Jönköping âą Kalmar âą Karlstad âą Kiruna âą Kristianstad âą Kristinehamn âą Ljungbyhed âą Lund âą Malmö âą Norrköping âą NorrtĂ€lje âą Nyköping âą Sala âą StrĂ€ngnĂ€s âą Sundsvall âą Söderhamn âą SödertĂ€lje âą Uddevalla âą Vaxholm âą VĂ€nersborg âą VĂ€sterĂ„s âą Ystad âą Ăngelholm âą Ăstersund
Kategori: Kristinehamns garnison
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LĂ€sRedigeraRedigera wikitextVisa historikNĂ€ra
Sök
Sök pÄ Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste Àndringarna
Slumpartikel (âbot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
HjÀlp
PĂ„ andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ned som PDF
UtskriftsvÀnlig version
Verktyg
Sidor som lÀnkar hit
Relaterade Àndringar
Specialsidor
Permanent lÀnk
Sidinformation
AnvÀnd som referens
Wikidata-objekt
SprÄk
LÀgg till lÀnkar
Sidan redigerades senast den 30 januari 2022 kl. 17.44.
Wikipedias text Àr tillgÀnglig under licensen Creative Commons ErkÀnnande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka pÄ bilden). Se vidare Wikipedia:UpphovsrÀtt och anvÀndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehÄllMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki