Post by Freddie on Aug 31, 2021 11:33:55 GMT 1
🌐 The Global Network 🌐
Koordinater: 60°27′10″N 22°16′20″Ö
Åbo
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Uppslagsordet ”Turku” leder hit. För andra betydelser, se Turku (olika betydelser). För andra betydelser, se Åbo (olika betydelser).
Åbo stad
Turun kaupunki (finska)
Kommun
Turku.vaakuna.svg
Åbos stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Åbo centraltätort
Area 306,36 km² (2016-01-01)[1]
- land 245,67 km²
- vatten 60,69 km²
Folkmängd 192 962 (2019-12-31)[2]
- män 92 217 (2019-12-31)[2]
- kvinnor 100 745 (2019-12-31)[2]
Befolkningstäthet 785,45 invånare/km²[2][1]
Politik
- Kommundir. Minna Arve
- Kommunfullm.
ordf. Elina Rantanen (Gröna)
- Kommunstyr.
ordf. Lauri Kattelus (Saml)
- Politisk fördelning (67 mandat)
- Saml: 17
- Gröna: 14
- SDP: 12
- VF: 12
- Sannf: 5
- C: 3
- SFP: 3
- KD: 1
(9 apr 2017)[3]
Kommunkod 853
GeoNames 633679
Läge
- Latitud:
- Longitud:
60° 27′ 10″ N
22° 16′ 20″ E
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
158 343 (83,5 %)[4]
10 310 (5,4 %)[4]
18 (0,0 %)[4]
20 998 (11,1 %)[4]
Admin. data
-Landskapsförb. Egentliga Finland
-Regioncentrum Åbo
-Härad Åbo
-Magistrat Åbo
-Skattebyrå Åbo
-Sjukvårdsdistrikt Egentliga Finland
-Försäkringskrets Sydvästra Finland
-Nödcentral Åbo
-Räddningsverk Egentliga Finland
-EU-målområde 2
Åbo stads läge
Åbo stads läge
Antal svenskregistrerade personer i Åbo 1990-2015. Under perioden ökade antalet svensktalande med cirka 1 900 personer (23 %). Lägg märke till att ordinatan (y-axeln) inte börjar vid 0!
Åbo (info) (finska: Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland. Invånarantalet i den statistiska tätorten Åbo uppgick 2005 till 246 312,[5] vilket placerar Åbo på tredje plats tätortsmässigt efter Helsingfors och Tammerfors. Åbo stadsregion (Storåbo) har cirka 300 000 invånare[källa behövs] inklusive närliggande tätorter. Själva kommunen, med sina 191 737 invånare (november 2018)[6], är Finlands sjätte största. 5,2 procent, det vill säga cirka 10 000 av Åbos invånare, har svenska som modersmål. Stadens språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk.
Åbo är Finlands äldsta stad. Man antar att staden grundades på 1200-talet. Åbo har en lång historia och var länge maktens centrum i den finska riksdelen av Sverige. Precis som många andra finländska kuststäder har staden alltid haft en stor andel finlandssvenska invånare. Åbo är också en stor hamnstad med bland annat färjeförbindelser till Mariehamn och Stockholm.
Innehåll
1 Ortnamnet
2 Vapen
3 Geografi
3.1 Åbo stadsdelar
3.2 Aura å
3.3 Runsala
4 Historia
5 Tätorter
6 Lokala dagstidningar
7 Demografi
8 Utbildning
9 Kultur och sevärdheter
9.1 Museer
9.2 Teatrar
9.3 Festivaler och evenemang
10 Viktiga byggnader
11 Sport
12 Se även
13 Referenser
13.1 Noter
13.2 Källor
14 Vidare läsning
15 Externa länkar
Ortnamnet
Åbo betyder 'bosättning vid å'.[7] Ån torde vara Aura å. Stadens finska namn, Turku, kommer av 'torg, marknad', genom ett ryskt lånord.[8][9]
Vapen
Åbo stadsvapen återgår på ett medeltidssigill från 1309. Bokstaven A i gotisk form syftar på begynnelsebokstaven i stadens latinska namn Aboa. Liljan är sinnebild för jungfru Maria.
Geografi
Åbo ligger vid kusten i sydvästra Finland vid Aura ås mynning. I väst och syd är Åbo omgivet av Åbolands skärgård som omfattar över 20 000 öar. I jämförelse med resten av Finland är vintrarna i Åbo milda och somrarna varmare. Därför växer här också sådana lövträdsarter som annars är ovanliga i Finland. Särskilt ön Runsala har stora ekskogar. Årsmedeltemperaturen är cirka 6 °C och årsnederbörden är 700 mm. Ett snötäcke som ligger kvar brukar vanligen komma först kring nyår, och bara varannan jul är vit. Aura å fryser ofta till så att man kan gå eller åka skidor på ån, något som brukar vara uppskattat. Isen på ån går vanligtvis i månadsskiftet mars–april.
Åbo stadsdelar
Åbo centrum sett från domkyrkans torn.
Efter branden 1827 planerade Carl Ludvig Engel den nya stadsstrukturen i ett strikt rutmönster. Gränsen för den så kallade rutstaden sammanfaller till stora delar med Åbos gamla stadsgräns. Det finns parkområden på kullarna och vid ån. Centrala stadsdelar är Tallbacken (finska: Mäntymäki).
Kring de centrala delarna finns småhusområden, till stor del från 1900-talets början, då de byggdes som arbetarkvarter (Port Arthur, Nummis, Raunistula). Områdena har blivit eftertraktade och dyra bostadsområden. Småhusområdet mellan centrum och stadssjukhuset byggdes efter kriget med hjälp av insamlingar i vänstaden Göteborg (de så kallade Göteborgshusen).
På 1970-talet byggdes stora förorter utanför småhusområdena. De största förorterna är Jäkärlä, Kråkkärret, Pansio och Runosbacken. På 1990-talet byggdes det i stället mer på Åbos öar (främst Hirvensalo), samt som förtätning av staden.
Kakskerta var tidigare en egen kommun, men slogs 1968 samman med Åbo. Öarna Kakskerta och Satava med omgivande holmar är stadsdelar i Åbo.
Vårdbergsparken i Åbo.
Bland övriga stadsdelar, bosättningsområden, byar och egendomar kan nämnas Bagarla, Batterihagen, Beckholmen, Friskala, Fyrstranden, Hallis, Hammarbacka, Ilpois, Ispois, Kanalbanken, Katrinedal, Korpolaisbacken, Kråkkärret, Kuppis, Lillheikkilä, Nummis (finska Nummi), Nummisbacken, Parkbacken, Patis, Skansbacken, Storheikkilä, Vårdberget och Österås.
Här finns också fjärden Erstan, öarna Lilla Bocken, Runsala, Stora Bocken, Vepsarn, udden Kuva udde, fjärden Slottsfjärden, sundet Långvattnet, fyrgrundet Notgrund samt grundet Järngrund. Lemofjärden skiljer Åbo från S:t Karins.
Aura å
Vårsolen lockar folk till åstranden.
Ån flyter i öst-västlig riktning under cirka en kilometer av sitt lopp genom staden. Den är i medeltal cirka 50 meter bred, i stadens centrum är den mellan 2,5 och 5 meter djup, men ovanför Åbo domkyrka blir ån märkbart grundare, med vid lågt vatten synliga grund. Vid Hallis fors fanns tidigare industri, senare togs vatten för stadens behov här.
Aura å delar Åbo i två delar. Staden grundades på östsidan (det vill säga sydsidan). Där finns domkyrkan, Åbo Akademi, Gamla Stortorget med mera. Stadens historia har gett upphov till att östsidan kallas "täl pual jokke" (åbofinska, betyder "på den här sidan av ån"), medan sidan med dagens Salutorg kallas "tois pual jokke" (åbofinska, betyder "på den andra sidan av ån"). Dessa namn är fasta och har ingenting att göra med på vilken sida man befinner sig.
Man kan promenera längs kajen från Forum Marinum nära Åbo slott vid hamnen, förbi gästhamnen, längs kajen för förbindelse- och kryssningsbåtar, längs gågatan Västra strandgatan, som fungerar som vardagsrum för åboborna och vidare längs en strandstig förbi Korois udde uppströms från centrum. Från Hallisforsen fortsätter gångstigen genom kulturlandskap delvis ett stycke från ån. Här fanns "Kampiföri", en handdriven färja, numera ersatt av en bro, och på östra sidan ligger Kurala bybacke på bekvämt gångavstånd. Ännu längre uppströms, i Ravattula, ligger ruinerna av den äldsta kända kyrkan i Finland.
Det finns elva broar samt en färja för lätt trafik över Aura å i Åbo. Sommartid trafikerar dessutom båten Pikkuföri ("lilla färjan") längs ån, beroende på vattenståndet upp till Aura- eller Dombron.
Vintertid är själva ån ett populärt promenadstråk när isarna håller. Under riktiga isvintrar plogas också en skridskobana upp längs ån.
Runsala
Villa med badhus på Runsala.
Runsala är en ö med naturpark i Åbo stad känd för sin natur, för villor från ryska tiden och för musikfestivalen Ruisrock. Man når enkelt ön med buss, bil och cykel och den är ett utmärkt mål för cykelutfärder och promenader. Också en liten båt trafikerar från Aura å till Runsala.
Naturen på Runsala är mycket speciell för finska förhållanden, med bland annat stora inslag av ek. Naturen presenteras i naturumet Tammenterho nära bron ut till ön. Här kan man också hyra cykel. I närheten ligger en naturpark med naturstigar. Längre ut på ön finns Åbo universitets botaniska trädgård.
Ön är ett populärt utflyktsmål. Allmänna badstränder finns i Folkparken nära fastlandet och längst ute på Saaro udde, där det också finns en campingplats.
Historia
Kvarteren mellan kyrkan och Stortorget före Åbo brand, numera Braheskvären.
Huvudartikel: Åbos historia
Åbo är en av Finlands sex medeltida städer. Man räknar att Åbo stads historia börjar i och med att Åbo nämns i ett brev från påven Gregorius IX daterat den 23 januari 1229[10]. I brevet beordrade påven att biskopssätet skulle flyttas från den gamla platsen i Nousis till Korois vid Aura å.[11] Staden grundades på 1200-talet, och byggandet av Åbo domkyrka och Åbo slott inleddes på 1280-talet. Åbo utgjorde administrativt och ekonomiskt centrum för den finländska delen av Sverige, med bland annat livlig handel med Stockholm och med hansestäderna Reval, Danzig och Lübeck. Åbos finska namn Turku kommer från det fornryska ordet 'tǔrgǔ' som betyder torg.[8][9]
Hertig Johan och Katarina Jagellonica höll hov på Åbo slott 1562–1563. Mot slutet av 1500-talet var Åbo en av huvudskådeplatserna för striden mellan kung Sigismund och hertig Karl. Under 1600-talet grundades Åbo hovrätt och Kungliga Akademien i Åbo och stadens befolkning ökade betydligt, till omkring 6 000 personer.
Mellan 1809 och 1812 var Åbo huvudstad i Storfurstendömet Finland, men även under den svenska tiden var det den viktigaste staden i den östra rikshalvan.[12] Åren 1812–1819 flyttades huvudstaden närmare Ryssland, till Helsingfors. Tre fjärdedelar av Åbo förstördes vid Åbo brand år 1827.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2012 hade tätorten Åbo centraltätort 254 671 invånare, delad på 7 kommuner:[13][14]
i Åbo stad låg den största delen med 170 377 invånare
i S:t Karins stad 29 326 invånare
i Reso stad 24 017 invånare
i Nådendals stad 13 778 invånare
i Lundo kommun 12 862 invånare
i Rusko kommun 3 225 invånare
i Masko kommun 1 086 invånare
Lokala dagstidningar
Åbo Underrättelser (ÅU) (svenskspråkig), lokaltidning också för Åboland med en upplaga på cirka 7 400 exemplar. Finlands äldsta dagstidning, grundad 1824.
Turun Sanomat (TS) (finskspråkig), upplaga cirka 110 000, främst i Egentliga Finland. Grundad 1904.
Demografi
Åbos befolkning
År Invånarantal
1860 16 870
1870 19 617
1880 23 947
1890 30 096
1900 31 658
1910 41 993
1920 45 408
1930 53 681
1940 65 475
1950 100 514
1960 123 285
1970 155 069
1980 163 933
1990 159 539
2000 172 107
2005 174 824
Källa: Finska Wikipedia, dvs: Angående åren 1860–1890 ”Turun kaupungin historia 1856–1917”. Från år 1900 och framåt: Åbo stads webbplats.
I början av 2005 bodde 174 824 personer i Åbo. Åbos befolkning växte fram till 1970-talet då den sakta började minska för att sedan 1990-talet börjat växa igen. Eftersom Åbo är en av Finlands största universitetsstäder flyttar många 18–30-åringar till staden. Under andra världskriget bodde det 12 000 fler kvinnor än män i staden.
Under 1870-talet var andelen finlandssvenskar nästan hälften av befolkningen. I början av 1900-talet hade andelen sjunkit till en fjärdedel och 1950 hade den sjunkit till cirka 10 procent. Sedan 1980-talet har andelen varit strax över fem procent. Det finns cirka 9 500 invånare av utländsk härkomst. Åbos största invandrargrupper kommer från: Ryssland, Estland, Irak, Iran, Sverige samt före detta Jugoslavien.
Utbildning
Det första universitetet i Finland (och tredje i Sverige) grundades av Per Brahe d.y. år 1640 under namnet Kungliga Akademien i Åbo (lat: Regia academia aboensis). Efter att huvudstaden hade flyttats till Helsingfors 1812 och Åbo brand 1827 flyttades även universitetet till Helsingfors, för att där uppstå som Kejserliga Alexandersuniversitetet, numera Helsingfors universitet. I Åbo finns idag tre universitet, det svenskspråkiga Åbo Akademi (grundat 1918) och de finskspråkiga Åbo universitet (grundat 1920) och Åbo handelshögskola (grundad 1950).
Kultur och sevärdheter
Museer
Åbo konstmuseum i Puolalaparken ovanför Salutorget, i ändan av Auragatan.
Åbo domkyrka, Finlands nationalhelgedom, med litet museum
Åbo slott, med delar från medeltiden och från hertig Johans tid; historiska museet
Hantverksmuseet Klosterbacken, stadsdel från 1700-talet, där hantverkare erbjuds möjlighet att arbeta och förevisa gamla arbetsmetoder
Forum Marinum med segelfartygen Suomen Joutsen och Sigyn, minfartyg, kanonbåt, gammal hamnbogserare samt Göran Schildts ketch Daphne och andra mindre båtar
Biologiska museet, med dioramautställningar över finsk natur
Kurala bybacke: husdjur, hem i 1950-talsstil, verkstad för experimentell arkeologi, temadagar kring gammalt lantbruk, hemhantverk och annat i anslutning till verksamheten
Qwenselska gården, borgarhem från 1800-talet och apoteksmuseum
Ett hem, borgarhem från sekelskiftet 1900
Aboa Vetus et Ars Nova i Rettigska palatset, två museer under samma tak: utgrävningar av medeltida Åbo och relaterade utställningar samt museum för nutidskonst
Åbo konstmuseum, betydande samlingar av finsk nationalromantisk konst
Wäinö Aaltonens museum, växlande utställningar och olika evenemang
Sibeliusmuseum, bland annat en betydande instrumentsamling samt noter och manuskript av och artiklar om Jean Sibelius
Teatrar
Åbo stadsteater (Turun Kaupunginteatteri), finskspråkig)
Åbo Svenska Teater (svenskspråkig)
Många mindre teatrar
Sommarteatrarna på Samppalinna och Vårdberget
Festivaler och evenemang
Skådespelare rör sig bland marknadsbesökarna under medeltidsdagarna.
Medeltidsdagarna
Down by the Laituri (DBTL, "Längs kajen"), musikfestival i kärncentrum
Ruisrock, årlig rockfestival i Runsala folkpark sedan 1970
Åbo musikfestspel
Åbodagen med Heikinmarkkinat på Salutorget och marknad för traditionella produkter på Gamla Stortorget
Strömmingsmarknad, skärgårdsbor och andra säljer fisk- och hantverksprodukter vid åstranden, numera också annan försäljning
Julstaden Åbo, julfrid har utlyst i Åbo sedan lång tid och Åbo har nu utropat sig till julstad, med rätt digert program under advent och jul
Viktiga byggnader
Åbo domkyrka under den svenska tiden.
Brinkala, Juseliuska och Hjeltska huset vid Gamla Stortorget
Kakolafängelset på berget Kakolabacken
Åbo domkyrka, Mikaelskyrkan, Åbo ortodoxa kyrka, Åbo synagoga
Åbo slott
Åbo saluhall
Åbo stadsbibliotek
Åbo stadshus
Åbohallen
Se även: Kategori:Byggnader i Åbo
Sport
Fotboll: TPS och FC Inter Åbo, som spelar i Tipsligan.
Ishockey: TPS som spelar i FM-ligan i ishockey och TuTo som spelar i Mestis.
Handboll: HF ÅIFK och HC Fenix, som 2006/2007 spelade i FM-serien (högsta divisionen).
Amerikansk fotboll: Turku Trojans som spelar i högsta serien, Lönnligan (vaahteraliiga) [1] [2]
Korgboll: Turun NMKY spelar B1 serie i 2017–2018
Se även
Artiklar relaterade till Åbo
Stockholm-Åbo (färjelinje)
Åland–Finland (färjelinjer)
Referenser
Noter
^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. Läst 2 april 2016.
^ ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. Läst 29 december 2020.
^ Kommunalvalsresultatet, 2017 (svenska) Läst 13 april 2017.
^ ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Läst 28 maj 2018.
^ Statistikcentralen, Finland. ”Pressmeddelande 15.1.2008”. Läst 13 augusti 2011.
^ ”Preliminär folkmängd efter Månad, Område, Kön och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. Läst 2 januari 2019.[död länk]
^ Karl-Axel Benckert Namn på jorden 1992, s. 220
^ Gardberg, C. J.: Turun kaupungin historia 1100-luvun puolivälistä vuoteen 1366. Turun kaupungin historia 1. Turku 1971: 115 - 324
^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 122 (artikeln Åbo) och s. 113 (artikeln Trieste)
^ ”Moderna Åbo |”. Läst 23 januari 2020.
^ ”Hur bra känner du till Åbo stads historia?”. Åbo underrättelser. 23 januari 2020. Läst 23 januari 2020.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2016. Läst 9 oktober 2016. "Det var ett hårt slag för Åbo, som hade varit huvudstad i storfurstendömet efter krigsslutet 1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Också under den svenska tiden var Åbo den viktigaste staden i östra riksdelen."
^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. Läst 24 augusti 2014.
^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. Läst 25 augusti 2014.
Källor
Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. Läst Januari 20, 2012.
Vidare läsning
Pihlman, Aki (1986). Åbo (fi. Turku). Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 3. Åbo: Åbo landskapsmuseum. Libris 7984264. ISBN 951-9125-55-8
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Åbo.
Wiktionary small.svg Slå upp Åbo i ordlistan Wiktionary.
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Åbo – officiell webbplats
v • r
Storstäder i Finland
v • r
Kommuner i landskapet Egentliga Finland
v • r
50 mest befolkade tätorterna i Norden
Kategorier: ÅboFinlands kommunerEuropas kulturhuvudstäder
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikNära
Sök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Wikivoyage
Ordbok
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt
Språk
العربية
Davvisámegiella
English
Español
Interlingua
Русский
Suomi
اردو
中文
95 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 14 februari 2021 kl. 23.33.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki
Koordinater: 60°27′10″N 22°16′20″Ö
Åbo
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Uppslagsordet ”Turku” leder hit. För andra betydelser, se Turku (olika betydelser). För andra betydelser, se Åbo (olika betydelser).
Åbo stad
Turun kaupunki (finska)
Kommun
Turku.vaakuna.svg
Åbos stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Åbo centraltätort
Area 306,36 km² (2016-01-01)[1]
- land 245,67 km²
- vatten 60,69 km²
Folkmängd 192 962 (2019-12-31)[2]
- män 92 217 (2019-12-31)[2]
- kvinnor 100 745 (2019-12-31)[2]
Befolkningstäthet 785,45 invånare/km²[2][1]
Politik
- Kommundir. Minna Arve
- Kommunfullm.
ordf. Elina Rantanen (Gröna)
- Kommunstyr.
ordf. Lauri Kattelus (Saml)
- Politisk fördelning (67 mandat)
- Saml: 17
- Gröna: 14
- SDP: 12
- VF: 12
- Sannf: 5
- C: 3
- SFP: 3
- KD: 1
(9 apr 2017)[3]
Kommunkod 853
GeoNames 633679
Läge
- Latitud:
- Longitud:
60° 27′ 10″ N
22° 16′ 20″ E
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
158 343 (83,5 %)[4]
10 310 (5,4 %)[4]
18 (0,0 %)[4]
20 998 (11,1 %)[4]
Admin. data
-Landskapsförb. Egentliga Finland
-Regioncentrum Åbo
-Härad Åbo
-Magistrat Åbo
-Skattebyrå Åbo
-Sjukvårdsdistrikt Egentliga Finland
-Försäkringskrets Sydvästra Finland
-Nödcentral Åbo
-Räddningsverk Egentliga Finland
-EU-målområde 2
Åbo stads läge
Åbo stads läge
Antal svenskregistrerade personer i Åbo 1990-2015. Under perioden ökade antalet svensktalande med cirka 1 900 personer (23 %). Lägg märke till att ordinatan (y-axeln) inte börjar vid 0!
Åbo (info) (finska: Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland. Invånarantalet i den statistiska tätorten Åbo uppgick 2005 till 246 312,[5] vilket placerar Åbo på tredje plats tätortsmässigt efter Helsingfors och Tammerfors. Åbo stadsregion (Storåbo) har cirka 300 000 invånare[källa behövs] inklusive närliggande tätorter. Själva kommunen, med sina 191 737 invånare (november 2018)[6], är Finlands sjätte största. 5,2 procent, det vill säga cirka 10 000 av Åbos invånare, har svenska som modersmål. Stadens språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk.
Åbo är Finlands äldsta stad. Man antar att staden grundades på 1200-talet. Åbo har en lång historia och var länge maktens centrum i den finska riksdelen av Sverige. Precis som många andra finländska kuststäder har staden alltid haft en stor andel finlandssvenska invånare. Åbo är också en stor hamnstad med bland annat färjeförbindelser till Mariehamn och Stockholm.
Innehåll
1 Ortnamnet
2 Vapen
3 Geografi
3.1 Åbo stadsdelar
3.2 Aura å
3.3 Runsala
4 Historia
5 Tätorter
6 Lokala dagstidningar
7 Demografi
8 Utbildning
9 Kultur och sevärdheter
9.1 Museer
9.2 Teatrar
9.3 Festivaler och evenemang
10 Viktiga byggnader
11 Sport
12 Se även
13 Referenser
13.1 Noter
13.2 Källor
14 Vidare läsning
15 Externa länkar
Ortnamnet
Åbo betyder 'bosättning vid å'.[7] Ån torde vara Aura å. Stadens finska namn, Turku, kommer av 'torg, marknad', genom ett ryskt lånord.[8][9]
Vapen
Åbo stadsvapen återgår på ett medeltidssigill från 1309. Bokstaven A i gotisk form syftar på begynnelsebokstaven i stadens latinska namn Aboa. Liljan är sinnebild för jungfru Maria.
Geografi
Åbo ligger vid kusten i sydvästra Finland vid Aura ås mynning. I väst och syd är Åbo omgivet av Åbolands skärgård som omfattar över 20 000 öar. I jämförelse med resten av Finland är vintrarna i Åbo milda och somrarna varmare. Därför växer här också sådana lövträdsarter som annars är ovanliga i Finland. Särskilt ön Runsala har stora ekskogar. Årsmedeltemperaturen är cirka 6 °C och årsnederbörden är 700 mm. Ett snötäcke som ligger kvar brukar vanligen komma först kring nyår, och bara varannan jul är vit. Aura å fryser ofta till så att man kan gå eller åka skidor på ån, något som brukar vara uppskattat. Isen på ån går vanligtvis i månadsskiftet mars–april.
Åbo stadsdelar
Åbo centrum sett från domkyrkans torn.
Efter branden 1827 planerade Carl Ludvig Engel den nya stadsstrukturen i ett strikt rutmönster. Gränsen för den så kallade rutstaden sammanfaller till stora delar med Åbos gamla stadsgräns. Det finns parkområden på kullarna och vid ån. Centrala stadsdelar är Tallbacken (finska: Mäntymäki).
Kring de centrala delarna finns småhusområden, till stor del från 1900-talets början, då de byggdes som arbetarkvarter (Port Arthur, Nummis, Raunistula). Områdena har blivit eftertraktade och dyra bostadsområden. Småhusområdet mellan centrum och stadssjukhuset byggdes efter kriget med hjälp av insamlingar i vänstaden Göteborg (de så kallade Göteborgshusen).
På 1970-talet byggdes stora förorter utanför småhusområdena. De största förorterna är Jäkärlä, Kråkkärret, Pansio och Runosbacken. På 1990-talet byggdes det i stället mer på Åbos öar (främst Hirvensalo), samt som förtätning av staden.
Kakskerta var tidigare en egen kommun, men slogs 1968 samman med Åbo. Öarna Kakskerta och Satava med omgivande holmar är stadsdelar i Åbo.
Vårdbergsparken i Åbo.
Bland övriga stadsdelar, bosättningsområden, byar och egendomar kan nämnas Bagarla, Batterihagen, Beckholmen, Friskala, Fyrstranden, Hallis, Hammarbacka, Ilpois, Ispois, Kanalbanken, Katrinedal, Korpolaisbacken, Kråkkärret, Kuppis, Lillheikkilä, Nummis (finska Nummi), Nummisbacken, Parkbacken, Patis, Skansbacken, Storheikkilä, Vårdberget och Österås.
Här finns också fjärden Erstan, öarna Lilla Bocken, Runsala, Stora Bocken, Vepsarn, udden Kuva udde, fjärden Slottsfjärden, sundet Långvattnet, fyrgrundet Notgrund samt grundet Järngrund. Lemofjärden skiljer Åbo från S:t Karins.
Aura å
Vårsolen lockar folk till åstranden.
Ån flyter i öst-västlig riktning under cirka en kilometer av sitt lopp genom staden. Den är i medeltal cirka 50 meter bred, i stadens centrum är den mellan 2,5 och 5 meter djup, men ovanför Åbo domkyrka blir ån märkbart grundare, med vid lågt vatten synliga grund. Vid Hallis fors fanns tidigare industri, senare togs vatten för stadens behov här.
Aura å delar Åbo i två delar. Staden grundades på östsidan (det vill säga sydsidan). Där finns domkyrkan, Åbo Akademi, Gamla Stortorget med mera. Stadens historia har gett upphov till att östsidan kallas "täl pual jokke" (åbofinska, betyder "på den här sidan av ån"), medan sidan med dagens Salutorg kallas "tois pual jokke" (åbofinska, betyder "på den andra sidan av ån"). Dessa namn är fasta och har ingenting att göra med på vilken sida man befinner sig.
Man kan promenera längs kajen från Forum Marinum nära Åbo slott vid hamnen, förbi gästhamnen, längs kajen för förbindelse- och kryssningsbåtar, längs gågatan Västra strandgatan, som fungerar som vardagsrum för åboborna och vidare längs en strandstig förbi Korois udde uppströms från centrum. Från Hallisforsen fortsätter gångstigen genom kulturlandskap delvis ett stycke från ån. Här fanns "Kampiföri", en handdriven färja, numera ersatt av en bro, och på östra sidan ligger Kurala bybacke på bekvämt gångavstånd. Ännu längre uppströms, i Ravattula, ligger ruinerna av den äldsta kända kyrkan i Finland.
Det finns elva broar samt en färja för lätt trafik över Aura å i Åbo. Sommartid trafikerar dessutom båten Pikkuföri ("lilla färjan") längs ån, beroende på vattenståndet upp till Aura- eller Dombron.
Vintertid är själva ån ett populärt promenadstråk när isarna håller. Under riktiga isvintrar plogas också en skridskobana upp längs ån.
Runsala
Villa med badhus på Runsala.
Runsala är en ö med naturpark i Åbo stad känd för sin natur, för villor från ryska tiden och för musikfestivalen Ruisrock. Man når enkelt ön med buss, bil och cykel och den är ett utmärkt mål för cykelutfärder och promenader. Också en liten båt trafikerar från Aura å till Runsala.
Naturen på Runsala är mycket speciell för finska förhållanden, med bland annat stora inslag av ek. Naturen presenteras i naturumet Tammenterho nära bron ut till ön. Här kan man också hyra cykel. I närheten ligger en naturpark med naturstigar. Längre ut på ön finns Åbo universitets botaniska trädgård.
Ön är ett populärt utflyktsmål. Allmänna badstränder finns i Folkparken nära fastlandet och längst ute på Saaro udde, där det också finns en campingplats.
Historia
Kvarteren mellan kyrkan och Stortorget före Åbo brand, numera Braheskvären.
Huvudartikel: Åbos historia
Åbo är en av Finlands sex medeltida städer. Man räknar att Åbo stads historia börjar i och med att Åbo nämns i ett brev från påven Gregorius IX daterat den 23 januari 1229[10]. I brevet beordrade påven att biskopssätet skulle flyttas från den gamla platsen i Nousis till Korois vid Aura å.[11] Staden grundades på 1200-talet, och byggandet av Åbo domkyrka och Åbo slott inleddes på 1280-talet. Åbo utgjorde administrativt och ekonomiskt centrum för den finländska delen av Sverige, med bland annat livlig handel med Stockholm och med hansestäderna Reval, Danzig och Lübeck. Åbos finska namn Turku kommer från det fornryska ordet 'tǔrgǔ' som betyder torg.[8][9]
Hertig Johan och Katarina Jagellonica höll hov på Åbo slott 1562–1563. Mot slutet av 1500-talet var Åbo en av huvudskådeplatserna för striden mellan kung Sigismund och hertig Karl. Under 1600-talet grundades Åbo hovrätt och Kungliga Akademien i Åbo och stadens befolkning ökade betydligt, till omkring 6 000 personer.
Mellan 1809 och 1812 var Åbo huvudstad i Storfurstendömet Finland, men även under den svenska tiden var det den viktigaste staden i den östra rikshalvan.[12] Åren 1812–1819 flyttades huvudstaden närmare Ryssland, till Helsingfors. Tre fjärdedelar av Åbo förstördes vid Åbo brand år 1827.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2012 hade tätorten Åbo centraltätort 254 671 invånare, delad på 7 kommuner:[13][14]
i Åbo stad låg den största delen med 170 377 invånare
i S:t Karins stad 29 326 invånare
i Reso stad 24 017 invånare
i Nådendals stad 13 778 invånare
i Lundo kommun 12 862 invånare
i Rusko kommun 3 225 invånare
i Masko kommun 1 086 invånare
Lokala dagstidningar
Åbo Underrättelser (ÅU) (svenskspråkig), lokaltidning också för Åboland med en upplaga på cirka 7 400 exemplar. Finlands äldsta dagstidning, grundad 1824.
Turun Sanomat (TS) (finskspråkig), upplaga cirka 110 000, främst i Egentliga Finland. Grundad 1904.
Demografi
Åbos befolkning
År Invånarantal
1860 16 870
1870 19 617
1880 23 947
1890 30 096
1900 31 658
1910 41 993
1920 45 408
1930 53 681
1940 65 475
1950 100 514
1960 123 285
1970 155 069
1980 163 933
1990 159 539
2000 172 107
2005 174 824
Källa: Finska Wikipedia, dvs: Angående åren 1860–1890 ”Turun kaupungin historia 1856–1917”. Från år 1900 och framåt: Åbo stads webbplats.
I början av 2005 bodde 174 824 personer i Åbo. Åbos befolkning växte fram till 1970-talet då den sakta började minska för att sedan 1990-talet börjat växa igen. Eftersom Åbo är en av Finlands största universitetsstäder flyttar många 18–30-åringar till staden. Under andra världskriget bodde det 12 000 fler kvinnor än män i staden.
Under 1870-talet var andelen finlandssvenskar nästan hälften av befolkningen. I början av 1900-talet hade andelen sjunkit till en fjärdedel och 1950 hade den sjunkit till cirka 10 procent. Sedan 1980-talet har andelen varit strax över fem procent. Det finns cirka 9 500 invånare av utländsk härkomst. Åbos största invandrargrupper kommer från: Ryssland, Estland, Irak, Iran, Sverige samt före detta Jugoslavien.
Utbildning
Det första universitetet i Finland (och tredje i Sverige) grundades av Per Brahe d.y. år 1640 under namnet Kungliga Akademien i Åbo (lat: Regia academia aboensis). Efter att huvudstaden hade flyttats till Helsingfors 1812 och Åbo brand 1827 flyttades även universitetet till Helsingfors, för att där uppstå som Kejserliga Alexandersuniversitetet, numera Helsingfors universitet. I Åbo finns idag tre universitet, det svenskspråkiga Åbo Akademi (grundat 1918) och de finskspråkiga Åbo universitet (grundat 1920) och Åbo handelshögskola (grundad 1950).
Kultur och sevärdheter
Museer
Åbo konstmuseum i Puolalaparken ovanför Salutorget, i ändan av Auragatan.
Åbo domkyrka, Finlands nationalhelgedom, med litet museum
Åbo slott, med delar från medeltiden och från hertig Johans tid; historiska museet
Hantverksmuseet Klosterbacken, stadsdel från 1700-talet, där hantverkare erbjuds möjlighet att arbeta och förevisa gamla arbetsmetoder
Forum Marinum med segelfartygen Suomen Joutsen och Sigyn, minfartyg, kanonbåt, gammal hamnbogserare samt Göran Schildts ketch Daphne och andra mindre båtar
Biologiska museet, med dioramautställningar över finsk natur
Kurala bybacke: husdjur, hem i 1950-talsstil, verkstad för experimentell arkeologi, temadagar kring gammalt lantbruk, hemhantverk och annat i anslutning till verksamheten
Qwenselska gården, borgarhem från 1800-talet och apoteksmuseum
Ett hem, borgarhem från sekelskiftet 1900
Aboa Vetus et Ars Nova i Rettigska palatset, två museer under samma tak: utgrävningar av medeltida Åbo och relaterade utställningar samt museum för nutidskonst
Åbo konstmuseum, betydande samlingar av finsk nationalromantisk konst
Wäinö Aaltonens museum, växlande utställningar och olika evenemang
Sibeliusmuseum, bland annat en betydande instrumentsamling samt noter och manuskript av och artiklar om Jean Sibelius
Teatrar
Åbo stadsteater (Turun Kaupunginteatteri), finskspråkig)
Åbo Svenska Teater (svenskspråkig)
Många mindre teatrar
Sommarteatrarna på Samppalinna och Vårdberget
Festivaler och evenemang
Skådespelare rör sig bland marknadsbesökarna under medeltidsdagarna.
Medeltidsdagarna
Down by the Laituri (DBTL, "Längs kajen"), musikfestival i kärncentrum
Ruisrock, årlig rockfestival i Runsala folkpark sedan 1970
Åbo musikfestspel
Åbodagen med Heikinmarkkinat på Salutorget och marknad för traditionella produkter på Gamla Stortorget
Strömmingsmarknad, skärgårdsbor och andra säljer fisk- och hantverksprodukter vid åstranden, numera också annan försäljning
Julstaden Åbo, julfrid har utlyst i Åbo sedan lång tid och Åbo har nu utropat sig till julstad, med rätt digert program under advent och jul
Viktiga byggnader
Åbo domkyrka under den svenska tiden.
Brinkala, Juseliuska och Hjeltska huset vid Gamla Stortorget
Kakolafängelset på berget Kakolabacken
Åbo domkyrka, Mikaelskyrkan, Åbo ortodoxa kyrka, Åbo synagoga
Åbo slott
Åbo saluhall
Åbo stadsbibliotek
Åbo stadshus
Åbohallen
Se även: Kategori:Byggnader i Åbo
Sport
Fotboll: TPS och FC Inter Åbo, som spelar i Tipsligan.
Ishockey: TPS som spelar i FM-ligan i ishockey och TuTo som spelar i Mestis.
Handboll: HF ÅIFK och HC Fenix, som 2006/2007 spelade i FM-serien (högsta divisionen).
Amerikansk fotboll: Turku Trojans som spelar i högsta serien, Lönnligan (vaahteraliiga) [1] [2]
Korgboll: Turun NMKY spelar B1 serie i 2017–2018
Se även
Artiklar relaterade till Åbo
Stockholm-Åbo (färjelinje)
Åland–Finland (färjelinjer)
Referenser
Noter
^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. Läst 2 april 2016.
^ ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. Läst 29 december 2020.
^ Kommunalvalsresultatet, 2017 (svenska) Läst 13 april 2017.
^ ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Läst 28 maj 2018.
^ Statistikcentralen, Finland. ”Pressmeddelande 15.1.2008”. Läst 13 augusti 2011.
^ ”Preliminär folkmängd efter Månad, Område, Kön och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. Läst 2 januari 2019.[död länk]
^ Karl-Axel Benckert Namn på jorden 1992, s. 220
^ Gardberg, C. J.: Turun kaupungin historia 1100-luvun puolivälistä vuoteen 1366. Turun kaupungin historia 1. Turku 1971: 115 - 324
^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 122 (artikeln Åbo) och s. 113 (artikeln Trieste)
^ ”Moderna Åbo |”. Läst 23 januari 2020.
^ ”Hur bra känner du till Åbo stads historia?”. Åbo underrättelser. 23 januari 2020. Läst 23 januari 2020.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2016. Läst 9 oktober 2016. "Det var ett hårt slag för Åbo, som hade varit huvudstad i storfurstendömet efter krigsslutet 1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Också under den svenska tiden var Åbo den viktigaste staden i östra riksdelen."
^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. Läst 24 augusti 2014.
^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. Läst 25 augusti 2014.
Källor
Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. Läst Januari 20, 2012.
Vidare läsning
Pihlman, Aki (1986). Åbo (fi. Turku). Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 3. Åbo: Åbo landskapsmuseum. Libris 7984264. ISBN 951-9125-55-8
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Åbo.
Wiktionary small.svg Slå upp Åbo i ordlistan Wiktionary.
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Åbo – officiell webbplats
v • r
Storstäder i Finland
v • r
Kommuner i landskapet Egentliga Finland
v • r
50 mest befolkade tätorterna i Norden
Kategorier: ÅboFinlands kommunerEuropas kulturhuvudstäder
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikNära
Sök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Wikivoyage
Ordbok
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt
Språk
العربية
Davvisámegiella
English
Español
Interlingua
Русский
Suomi
اردو
中文
95 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 14 februari 2021 kl. 23.33.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki