Post by Freddie on Aug 28, 2021 22:09:32 GMT 1
đ The Global Network đ
Koordinater: 59°19âČ46.2âłN 18°3âČ56.9âłĂ Den hĂ€r artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmĂ€rkt artikel.
Stockholms regeringskvarter
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Stockholms regeringskvarter pÄ Nedre Norrmalm (inom röd markering), vy mot norr, 2013.
Stockholms regeringskvarter, Àven kallad Departementsstaden, finns pÄ Nedre Norrmalm i Stockholm. OmrÄdet ligger samlat kring Fredsgatan och Drottninggatans södra del och bestÄr av tio kvarter: Rosenbad, Lejonet, Vinstocken, Johannes större, Tigern, Röda bodarne, Brunkhuvudet, Brunkhalsen, Björnen och Loen. Drottninggatan delar Departementsstaden i en vÀstlig och en östlig sida.[1]
De första fastigheterna i Departementsstaden förvÀrvades redan 1906 (Arvfurstens palats) och den sista Är 2019 (AdelswÀrdska huset), bÄda i kvarteret Lejonet. I kvarterens fastigheter har Regeringskansliet lokaler för sina olika departement. Flera byggnader har mycket höga kulturhistoriska vÀrden, de flesta Àr blÄmÀrkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebÀr "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska vÀrden".[2] NÄgra Àr skyddade som byggnadsminnen. ByggnadsbestÄndets Älder strÀcker sig frÄn 1640-talet, dÄ kvarteren bildades, fram till vÄra dagars ombyggnationer.
Bland kÀnda byggnader i kvarteren noteras Arvfurstens palats och Sagerska huset i kvarteret Lejonet samt Rosenbadkomplexet i kvarteret Rosenbad. Fastigheterna Àgs av Svenska staten genom Statens fastighetsverk. Tillkomsten av Departementsstaden, som tog omkring 30 Är att genomföra, illustrerar Àven en Àndrad instÀllning till hur stadsförnyelse skulle bedrivas: frÄn total rivning av byggnadsbestÄndet och nybyggnation, till bevarande och varsam upprustning.[3] Idag (2020) finns hÀr omkring 4 000 arbetsplatser för Regeringskansliets medarbetare.[4]
InnehÄll
1 Kvarterens Àldre historia
1.1 Regleringen av södra Norrmalm
1.2 Tidiga byggherrar
1.3 Klarabranden
1.4 Kvarterens namn
2 Bakgrund till Departementsstadens uppkomst
3 Planering och genomförande
3.1 Kvarteren vÀster om Drottninggatan
3.2 Kvarteren öster om Drottninggatan
4 Moderniseringar och upprustningar
4.1 Kvarteret Tigern
4.2 Kvarteret Loen
4.3 Kvarteret Björnen
4.4 Kvarteret Rosenbad
5 Departementens kvarter
6 Departementsstadens kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader (urval)
7 Andra lÀnder
8 Se Àven
9 Referenser
9.1 Noter
9.2 KĂ€llor
10 Externa lÀnkar
Kvarterens Àldre historia
Regleringen av södra Norrmalm
Huvudartikel: Stadsplanering i Stockholm
OmrÄdet före regleringen 1625 med det ungefÀrliga lÀget för regeringskvarteren.
Mellan 1602 och 1635 var Norre Förstaden (Norrmalm) praktiskt taget en sjÀlvstÀndig stad, som snabbt ökade i bÄde omfÄng och folkmÀngd. Anledningen var att Sveriges stormaktstid inletts under Gustav II Adolfs regering med stor inflyttning till huvudstaden som följd.[5] Under Ären 1635 till 1685 fyrdubblades Stockholms befolkning till cirka 60 000 individer. Det skulle bli den största relativa befolkningsökningen i staden genom tiderna.[6]
Regleringen pĂ„ Norrmalm tog sin början under 1630-talet nĂ€r överstĂ„thĂ„llaren Klas Fleming gav generalkvartermĂ€staren Olof Hansson Ărnehufvud i uppdrag att lĂ€gga ut en stram rutnĂ€tsplan över omrĂ„det. IdĂ©erna kom frĂ„n renĂ€ssansen, det skulle vara regelbundna och rĂ€tvinkliga rutnĂ€t av gator och kvarter.[7] En regleringskarta frĂ„n 1636 eller 1637 finns bevarad som visar de första utstakade kvarteren norr om Klara kyrka. Innan dess fanns hĂ€r ett vildvuxet system av gator, grĂ€nder och oregelbundna kvarter. Vid den tiden existerade bara ett knappt tiotal stenhus, koncentrerade till södra delen av Norrmalm, resten var trĂ€hus respektive korsvirkeshus.[8]
Större gator var östra och vÀstra StrÀckegatan som gick krokiga och backiga öster och vÀster om BrunkebergsÄsen. Under 1640-talets sista Är arbetade man med gatunÀtet söder om Klara kyrka omkring Malmtorget (nuvarande Gustav Adolfs torg). Fredsgatan stensattes 1648 (Äret dÄ TrettioÄriga kriget tog slut) och dÄ försvann Àven den sista resten av StrÀckegatan.[5] I trakten kring kvarteret Björnen hade flera krukmakare sina gÄrdar och verkstÀder, som arkeologiska utgrÀvningar frÄn 1978 kunde visa. Allt revs eller flyttades nÀr den nya "regulariteten" trÀdde i kraft.[5]
Tidiga byggherrar
Dansk 1640-talskarta över södra Norrmalm med nuvarande kvartersnamn.
De tidiga byggherrarnas befattningar och yrken visar att de attraktiva tomterna mittemot Slottet Tre Kronor förvÀrvades inte bara av personer ur högadeln och av höga statliga tjÀnstemÀn eller militÀrer, utan Àven av vÀlbÀrgade hantverkare. Ett av de första husen som uppfördes i de nya kvarteren var Torstensonska palatset som började byggas 1640 för fÀltmarskalken Lennart Torstensons rÀkning. Han lÀt resa sitt palats i nordöstra hörnet av det nybildade kvarteret Leoparden (nuvarande Lejonet). Delar av palatset Àr bevarade i Arvfurstens palats i form av en flygelbyggnad mot Fredsgatan. DÀr finns fortfarande palatsets pÄkostade sandstensportal.[9]
Lennart Torstenson fick aldrig flytta in i sitt palats. NĂ€r han avled 1651 var bygget fortfarande i full gĂ„ng. Tidiga grannar till honom blev rĂ„dmannen Henrik Ulfvenklou (Wulff), vilken 1644 lĂ€t uppföra ett stenhus direkt vĂ€ster om Torstensons palats. FĂ€ltmarskalken Gustaf Horn byggde 1642â1648 sitt palats i kvarteret Johannes större, mittemot det Torstensonska. I samma kvarter lĂ€t stadsingenjören Anders Torstensson uppföra sitt stenhus 1640.[10] Det var han som stod för det praktiska arbetet med de nya stadsplanerna för Norrmalm och Södermalm.[11] Vid mitten av 1660-talet var kvarteret Tigern bebyggt med palats för högadeln.[12]
TvĂ„ hantverkare etablerade sig 1640 och 1641 med hus och verkstĂ€der i kvarteret Johannes större: hovremsnidaren Simon Juterbock respektive sadelmakaren Hans Herman. Efter dem uppkallas de bĂ„da byggnaderna som tillsammans gĂ„r under namnet Sadelmakarens hus. Intill byggde samtidigt kanngjutarmĂ€staren Göran Jeske det sĂ„ kallade KanngjutarmĂ€starens hus. Ă rtalet 1640 syns pĂ„ fasaden i form av till siffror utbildade ankarslut. Byggnaden Ă€r idag ett av Stockholms bĂ€st bevarade 1600-talshus utanför Gamla stan.[13] Ytterligare en hantverkare flyttade till omrĂ„det, sadelmakaren och remsnidaren Gudmund Dyk som 1646â1652 lĂ€t i det dĂ„ nybildade kvarteret Brunkhuvudet uppföra sin verkstad och bostad. Byggnaden kallas idag MĂ€ster Dyks hus.[14]
NÀr Lennart Torstenson började bygga sitt palats gick Norrmalms strandlinje mot Klara sjö direkt vÀster om kvarteren, ungefÀr i nuvarande Rödbodgatans strÀckning. PÄ en dansk 1640-talskarta över Stockholm visande Norrmalm syns de nybildade kvarteren och bryggorna mot Klara sjö.[15] Genom omfattande utfyllnader, samt i viss mÄn landhöjningen, flyttades strandlinjen under Ärhundradenas lopp lÀngre vÀsterut och nya kvarter tillkom. Departementsstadens centrala delar med Drottninggatan och Fredsgatan som huvudgator har dock sina mÄtt och sin struktur kvar alltsedan 1600-talets mitt.[16]
Klarabranden
Det av Klarabranden 1751 berörda omrÄde (mörktonat).
Huvudartikel: Klarabranden 1751
Ă r 1751 drabbades Norrmalms södra del av Klarabranden och i stort sett samtliga kvarter vĂ€ster om Drottninggatan berördes, sĂ„ Ă€ven Björnen, Loen, Tigern och Rosenbad. MĂ„nga byggnader som uppförts under 1600-talets andra hĂ€lft förstördes, bland dem Adelcrantzska palatset i kvarteret Björnen. Huset Ă„teruppbyggdes 1753 efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Ăven andra hus gick att Ă„ter sĂ€tta i stĂ„nd, men flera nybyggdes ocksĂ„, som hovapotekare WertmĂŒllers trevĂ„ningshus i kvarteret Tigern.[17]
Kvarterens namn
Kvarterens djurnamn (Lejonet, Tigern, Björnen och Loen) Àr mycket gamla. De infördes mellan 1640- och 1660-talen och tillhör kategorin "vilda djur".[18] Johannes större Àr kÀnt frÄn mitten av 1650-talet som S:t Johannes.[19] Namnet Rosenbad gÄr tillbaka till slutet av 1600-talet dÄ ett badhus lÄg hÀr.[20] Kvartersnamnet Vinstocken hÀrrör frÄn 1700-talets början och tycks vara slumpmÀssigt valt.[21] Brunkhuvudet och Brunkhalsen har sina namn efter Brunkeberget som hÀr har sin södra utlöpare. Förledet brunke hÀrrör frÄn ordet "brant".[22] Nyast Àr Röda bodarne som uppkallats efter rödmÄlade hamnbodar som lÄg dÀr under 1800-talets början.[20]
Bakgrund till Departementsstadens uppkomst
Departementsstadens kvarter, 2020.
I början av 1960-talet föreslog Byggnadsstyrelsen att samla den statliga kontorsverksamheten i ett omrĂ„de pĂ„ Nedre Norrmalm som begrĂ€nsas i öster av Malmtorgsgatan, i norr av Herkulesgatan, i vĂ€ster av Tegelbacken och i söder av Strömgatan och Norrström. Centralt genom omrĂ„det löper Drottninggatan som hĂ€r sedan 1800-talets andra hĂ€lft utvecklats till Stockholms nya affĂ€rscentrum med bank- och försĂ€kringspalats och eleganta butiker. Gatan blev under 1840- och 1850-talet stadens âsnobbrĂ€nnaâ, ett promenadstrĂ„k för folk som ville synas.[23]
Utslagsgivande för etableringen i de gamla Klarakvarteren var att Riksdagen skulle flytta frÄn sina tillfÀlliga lokaler i Kulturhuset tillbaka till Helgeandsholmen. LÀget för riksdagshusets permanenta bygge diskuterades lÀnge under slutet av 1960-talet. Det fanns lÄngtgÄende planer pÄ ett riksdagshus i kvarteret Vinstocken vid Gustav Adolfs torg. 1969 beslöts dock att bygga om gamla Riksdags- och Riksbankshusen och flytta till Helgeandsholmen igen.[24]
FrÄn kvarteren pÄ södra Norrmalm skulle departementens medarbetare fÄ gÄngavstÄnd till Riksdagshuset och ett koncentrerat omrÄde var lÀttare att bevaka Àn ett över flera stadsdelar utspritt. Innan dess var departementen utspridda pÄ bland annat Norrmalm och i Gamla stan, exempelvis i Kanslihuset och Kanslihusannexet och före detta Skandiahuset vid Mynttorget. Det senare byggdes om för Utbildningsdepartementet som flyttade in 1967.[25] Det fanns Àven planer pÄ att anlÀgga en departementsstad i Kymlinge norr om Stockholm. För snabba kommunikationer till och frÄn staden byggdes Kymlinge tunnelbanestation. Planerna realiserades dock inte och tunnelbanestationen togs aldrig i bruk.[26]
Redan i början av 1900-talet flyttades nÄgra departement till södra Norrmalm, bland dem Utrikesdepartementet som 1906 övertog Arvfurstens palats i kvarteret Lejonet. à r 1918 flyttade dÄvarande Ecklesiastikdepartementet till Kronprinsens stall (numera rivet) vid Tegelbacken och det nybildade Handelsdepartementet flyttade 1922 in i kvarteret Rosenbad vars byggnader övertogs av staten 1919 och 1924. à r 1966 köptes före detta Skandinaviska Bankens hus i kvarteret Vinstocken och byggdes om för Försvarsdepartementet.[3]
Planering och genomförande
Nedre Norrmalm 1972 nÀr omdaningen för regeringskvarteren tog sin början. Drottninggatan (mitt i bild) delar omrÄdet i en östra och en vÀstra sida.
Adelcrantzska palatset 1979 och byggarbeten i kvarteret Björnen.
à r 1965 började staten förvÀrva mark frÄn Stockholms stad i kvarteret Loen dÀr man övertog Svenska Dagbladets gamla fastighet i hörnet Karduansmakargatan / Klara södra kyrkogata. Norrmalmsregleringen pÄgick för fullt i kvarteren norr om Loen och hela omrÄdet befann sig under komplett omdaning. Samtidigt fick arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow i uppdrag att utarbeta en utbyggnadsplan för kvarteren Björnen, Loen, Brunkhalsen, Brunkhuvudet, Johannes Större och Tigern.[27] Arkitekterna föreslog fullstÀndig rivning och nybyggnad, med undantag för det sedan 1935 byggnadsminnesskyddade Adelcrantzka palatset i kvarteret Björnen. De föreslagna rivningarna skulle dock inte bli sÄ omfattande som arkitekterna hade föreslagit och flera byggnader blev kvar, bland annat i Brunkhalsen, Brunkhuvudet och Johannes Större.[3]
à r 1968 överlÀmnades utbyggnadsplanen till staten för granskning. GÀllande kvarteren Brunkhalsen och Brunkhuvudet (de sÄ kallade Brunkarna) skar det sig mellan Stockholms stad och Byggnadsstyrelsen om hur kvarteret skulle bebyggas. Staden hade i samband med Norrmalmsregleringen och 1962 Ärs cityplan planerat att hÀr lÄta uppföra ett stort parkeringshus för omkring 600 bilar vilket spolierade Byggnadsstyrelsens planer. Resultatet blev att staten till en början avstod frÄn Brunkarna.[3]
Kvarteren vÀster om Drottninggatan
I januari 1969 blev det definitivt klart att samtliga departement skulle samlas pĂ„ Nedre Norrmalm. Den första stora flytten inleddes 1973 vĂ€ster om Drottninggatan, nĂ€r det sĂ„ kallade Departementshuset, ritat av arkitekt Nils Tesch, blev fĂ€rdigt i kvarteret Loen. Till en början fick Bostadsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet sina lokaler i den nya Ă€mbetsmannabyggnaden pĂ„ 25 000 kvadratmeter.[3] Med detta bygge pĂ„börjades Ă€ven en breddning av Jakobsgatan som innebar att kvarterets södra fastigheter fick rivas, medan tvĂ„ Ă€ldre byggnader vid Drottninggatan 15â17 (före detta Tjenstemannabanken och före detta Sundsvalls Handelsbank) bevarades.
I grannkvarteret Björnen började 1977 en omfattande rivning med undantag för Adelcrantzka palatset. Sommaren 1978 rapporterade Tidningarnas TelegrambyrĂ„ (TT) att âRegeringen gett startsignal för regeringsbyggnader med omkring 1 400 arbetsplatser till en kostnad av 140 miljoner kronorâ.[28] PĂ„ ett fotografi frĂ„n 1979 syns Adelcrantzka palatset ensamt i kvarteret medan grundlĂ€ggningsarbetena för den nya bebyggelsen pĂ„gĂ„r runt omkring. HĂ€r uppfördes nya byggnader efter ritningar av arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow med lokaler för Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet och Jordbruksdepartement som kunde flytta in 1982.[3]
Mellan 1979 och 1981 byggdes Àven hela kvarteret Rosenbad om under ledning av Anders Tengboms arkitektkontor för StatsrÄdsberedningen och Justitiedepartementet. Samtidigt iordningstÀlldes kvarteret Röda bodarne (Centralpalatset) för Handelsdepartementet.[29]
I kvarteret Tigen, belÀget söder om Björnen, sparades enbart fasaderna till tvÄ byggnader i Tigerns södra del: före detta LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan och före detta Norrlandsbanken. Tre hus i kvarterets norra del (mot Jakobsgatan) revs komplett och ersattes 1982 av ett nytt kontorskomplex ritat av EHKL arkitektkontor. DÀrmed var omdaningarna för de nya regeringskvarteren vÀster om Drottninggatan avslutade.[3]
Kvarteren öster om Drottninggatan
Jakobsarkaden rÀddade MÀster Dyks hus frÄn rivning, vy österut.
à r 1983 fortsatte Byggnadsstyrelsen sitt utredningsarbete med kvarteren öster om Drottninggatan. Under tiden hade Stockholms stad skrinlagt sina planer om ett stort parkeringshus i Brunkhalsen. Det blÄste nya vindar, och nu gÀllde varsam upprustning i stÀllet för rivning och nybyggnad, allt enligt Cityplan 1977 som Àven blev slutpunkten för Norrmalmsregleringen.[30]
à r 1979 förvÀrvade staten samtliga fastigheter i Brunkhuvudet och Brunkhalsen. HÀr fanns ocksÄ nÄgra kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader, bland dem MÀster Dyks hus mot Drottninggatan och LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernans byggnad samt Nordiska Handelsbankens byggnad, bÄda mot Malmtorgsgatan. Den senare inrymde mellan 1928 och 1973 postkontoret Stockholm 16 och var lÀnge rivningshotad. En medborgaropinion bidrog dock till att posthuset och MÀster Dyks hus bevarades och att den ÄterstÄende delen av Jakobsgatan inte breddades. IstÀllet lades trottoaren indraget bakom husens södra fasad och Jakobsarkaden skapades. I september 1988 kunde delar av Utrikesdepartementet flytta in i Brunkhuvudet medan Brunkhalsen 1993 blev hemvist för Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet.[3]
NĂ€sta ombyggnadsetapp gĂ€llde Kvarteret Johannes större, belĂ€get direkt söder om Brunkhuvudet. Ăven i detta kvarter fanns flera kulturhistoriskt vĂ€rdefulla byggnader, bland dem Gustav Horns palats, Sundsvallsbankens före detta byggnad, Sadelmakarens hus och KanngjutarmĂ€starens hus. Sundsvallsbankens hus övertogs av staten redan 1972 och byggdes 1984 om för Utrikesdepartementets pressrum. 1988 avslutades en större ombyggnad av kvarteret som gĂ€llde en förbindelsekulvert till Brunkhuvudet och lokaler för Medelhavsmuseet.[3]
Kvarterets vÀstra delar (mot Drottninggatan) ombyggdes Ären 1992 till 1995 och berörde Sadelmakarens och KanngjutarmÀstarens hus. Det senare anses vara ett av de bÀst bevarade bostadshusen frÄn 1600-talet utanför Gamla stan.[31] Till kvarterets vÀstra delar flyttade 1995 Utrikesdepartementets handelsavdelning. En sista etapp som omfattade bland annat renovering av fasaderna i den östra kvartersdelen blev klart 1997.[3] DÀrmed var tre decenniers omdaning av Stockholms regeringskvarter avslutad.
Moderniseringar och upprustningar
NÀringsdepartementets hus byggs pÄ med flera vÄningar, 2011.
Renovering av Rosenbad pÄgÄr, 2020.
Inga större om- eller nybyggnader hade gjorts i Departementsstaden sedan 1990-talets slut, men i början av 2000-talet var nÄgra av regeringskvarterens fastigheter i stort behov av teknisk och lokalmÀssig upprustning.
Kvarteret Tigern
Ombyggnad av kvarteret Tigern inleddes 1999 sedan utredningar frÄn 1995 visat pÄ ett behov av förbÀttrad arbetsmiljö och inomhusklimat. Det fanns Àven krav pÄ ökat antal arbetsplatser för Regeringskansliet. Som generalkonsult och arkitekt för projektet anlitades WingÄrdh Arkitektkontor.[12]
Kvarteret Loen
à ren 2009 till 2012 genomfördes en omfattande ombyggnad av Nils Teschs byggnad frÄn 1960-talet i kvarteret Loen. Huset pÄbyggdes med nÄgra vÄningar och den tekniska utrustningen moderniserades. För gestaltningen stod BAU Arkitekter och Reflex Arkitekter. I september 2017 klassades kvarteret Loen som miljöbyggnad i klass silver. Av de 14 parametrar som granskats blev det fyra guld, sju silver och tre brons.[32]
Kvarteret Björnen
Under hösten 2014 pĂ„börjades moderniseringen av kvarteret Björnen. Delar av 1980-talsbyggnaden revs och pĂ„byggdes sedan med sex nya vĂ„ningar. En gĂ„rdsflygel revs och gjorde Adelcrantzska palatset mer synligt. Ăven palatset fick en vĂ€lbehövlig uppfrĂ€schning. Arbetena avslutades 2018. Byggherre var Statens Fastighetsverk, arkitekter var White arkitekter och BAU Arkitekter.[33]
Kvarteret Rosenbad
I januari 2019 inleddes en omfattande renovering av byggnadsbestÄndet i kvarteret Rosenbad som berÀknas vara avslutad 2021. Utöver en invÀndig upprustning av lokaler och tekniska installationer ingÄr Àven restaurering av fasadernas stendetaljer. Stenar som behöver nytillverkas har gjutits av och kommer att huggas pÄ ett stenhuggeri i Hannover. Regeringskansliets verksamhet Àr under tiden inrymd i kringliggande kvarter. Statsminister Stefan Löfven fÄr ett tillfÀlligt tjÀnsterum i Adelcrantzka palatset i kvarteret Björnen. Renoveringen berÀknas kosta 1,4 miljarder kronor.[34] Ansvarig arkitekt Àr Arcona.[35]
Hela omrÄdet kring Rosenbad sÀkras för obehörig trafik genom hinder som bestÄr av fasta och rörliga pollare. Exempelvis finns en rad pollare som stÀnger Fredsgatans genomgÄngstrafik till Gustav Adolfs torg.[36] Liksom Rosenbads byggnader Àr samtliga fastigheter i Departementsstaden klassade som skyddsobjekt.
Departementens kvarter
Kvarter och besöksadresser gÀllande Är 2020. I alfabetisk ordning.[37]
Entré till Infrastrukturdepartementet, kvarteret Brunkhuvudet (Malmtorgsgatan 3).
Arbetsmarknadsdepartementet: Tigern (Fredsgatan 8)
Finansdepartementet: Björnen och Loen (Jakobsgatan 24)
Försvarsdepartementet: Vinstocken (Jakobsgatan 9)
Infrastrukturdepartementet: Brunkhuvudet (Malmtorgsgatan 3)
Justitiedepartementet: Björnen och Loen (Herkulesgatan 17)
Kulturdepartementet: Brunkhalsen (Drottninggatan 16)
Miljödepartementet: Johannes större (Fredsgatan 6)
NÀringsdepartementet: Björnen och Loen (Herkulesgatan 17)
Socialdepartementet: Tigern (Fredsgatan 8)
Utbildningsdepartementet: Brunkhalsen (Drottninggatan 16)
Utrikesdepartementet: Lejonet (Gustav Adolfs torg 1)
Departementsstadens kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader (urval)
I alfabetisk ordning:
Bild Artikelnamn Kvarter Lagskydd Kort beskrivning BBR-lÀnk
Adelkrantzka.V fasaden.jpg Adelcrantzska palatset Björnen Byggnadsminne (1935) Palatset ritades 1753 av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz och Àr uppkallat efter honom. Efter 1928 lÄg Kungliga Vattenfallsstyrelsen i huset. Den övriga bebyggelsen i kvarteret revs 1977 och palatset Àr idag omgivet av regeringskansliets moderna kontorskomplex.[38] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
AdelswÀrdska huset juli 2020.jpg AdelswÀrdska huset Lejonet Byggnaden uppfördes 1890 och Àr ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason. Uppdragsgivare var politikern och industrimannen Theodor AdelswÀrd. 2019 köptes byggnaden av staten för 550 miljoner kronor.[39] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Arvfurstens palats 2011a.jpg Arvfurstens palats Tigern Byggnadsminne (1935) Palatset uppfördes mellan 1783 och 1794 för prinsessan Sofia Albertina, syster till kung Gustav III. Arkitekt var Erik Palmstedt och inredningarna skapades av Louis Masreliez. Husets lokaler anvÀnds sedan 1906 av Utrikesdepartementet.[9] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Centralpalatset, Stockholm, 2019 (01).jpg Centralpalatset, Stockholm Röda bodarne Byggnaden upptar hela kvarteret Röda bodarne. Arkitekt var Ernst Stenhammar och huset byggdes under Ären 1896-1898 pÄ uppdrag av bankiren Axel Burman. FörÀndrad takvÄning och pÄbyggnad utfördes 1929-1931 genom arkitekt Sven Markelius. Sedan 2015 har delar av Utrikesdepartementet sina lokaler i huset.[40] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Departementets hus, augusti 2020.jpg Departementets hus Loen Byggnaden var det första nybygge för Departementsstaden, uppförd Ă„ren 1969â1971 efter arkitekt Nils Teschs ritningar. Teschs byggnad blev omstridd, bĂ„de utskĂ€lld och lovordad. Ă ren 2009 till 2012 renoverades kvarteret Loen genomgripande och Teschs hus byggdes pĂ„ med nĂ„gra vĂ„ningar med volymer av olika djup och höjd, samt i avvikande fasadmaterial. För gestaltningen stod BAU Arkitekter och Reflex Arkitekter.[32] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
MÀster Dyks hus, juli 2020a.jpg MÀster Dyks hus Brunkhuvudet Byggherren för huset vid Drottninggatan 10 var sadelmakaren Gudmund Dyk som omkring 1640 lÀt pÄ det dÄ nybildade kvarteret uppföra sin verkstad och bostad. Delar av huset hyrde han Àven ut. PÄ 1600-talets slut och 1700-talet Àgdes byggnaden av adelsfamiljerna BÄÄth, Grundelstierna och Benzelstierna. Nuvarande utseende skapades pÄ 1800-talets mitt av arkitekt Axel Kumlien. Huset förvÀrvades 1979 av staten genom Statens Fastighetsverk.[14] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Drottninggatan 14cc.jpg Gahns hus Brunkhuvudet Byggnadsminne (1993) Gahns hus ritades 1929 av arkitekt Wolter Gahn och uppkallades efter honom. Det Àr ett av Stockholms första funkishus. Uppdragsgivare var Skandinaviska Fastighetsbolaget. PÄ platsen fanns innan dess Fagerbergska huset uppkallat efter sadelmakaren Jacob Fagerberg.[41] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Medelhavsmuseet, aug 2020.jpg Gustav Horns palats Johannes större Byggnadsminne (1993) Huset byggdes 1642â1648, för fĂ€ltmarskalken Gustaf Horn, men brann i slutet av 1800-talet och byggdes om i förĂ€ndrad karaktĂ€r pĂ„ det gamla palatsets murar. Under tiden som huvudkontor för Inteckningsbanken byggdes huset till Ă„t Fredsgatan och Jacobsgatan. Dagens exteriör hĂ€rrör frĂ„n 1930-talet, och idag hyser byggnaden Medelhavsmuseet samt delar av Regeringskansliet.[42] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Drottninggatan 8, KanngjutarmÀstarens hus, juli 2020.jpg KanngjutarmÀstarens hus Johannes större Byggnadsminne (1995) Huset uppfördes pÄ initiativ av kanngjutarmÀstaren Göran Jeske, Àven kallad Göran Kanngjutare, och stod fÀrdigt Är 1640. à rtalet syns pÄ fasaden i form av till siffror utbildade ankarslut. KanngjutarmÀstarens hus Àr ett av de bÀst bevarade bostadshusen frÄn 1600-talet utanför Gamla stan. Fastigheten förvÀrvades av staten 1967 och renoverades 1994-1995 för Regeringskansliet. Vid renoveringen rekonstruerades fasaderna frÄn 1821.[43] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Kumlienska huset, juli 2020a.jpg Kumlienska huset Lejonet PÄ dÄvarande tomten Lejonet 2 som var lÄngsmal och strÀckte sig frÄn Fredsgatan ner till dagens Strömgatan lÀt handelsmannen och rÄdmannen Henrik Ulfvenklou (Wulff) uppföra ett hus 1644. Under Ärens lopp blev huset bÄde tillbyggt, pÄbyggt och ombyggt. Fastigheten pÄ tomtens norra del byggdes 1882 om efter arkitekterna Axel och Hjalmar Kumliens ritningar. Det var dÄ byggnaden började kallas "Kumlienska huset". I bottenvÄningen hade John V. Löfgren & Co, en exklusiv butik för frÀmst siden- och sammetstyger, sina lokaler, och pÄ översta vÄningsplanet lÄg den kÀnde stockholmsfotografen Johannes Jaegers fotoateljé. à r 1940 förvÀrvades fastigheten Lejonet 2 av staten och pÄ 1970-talet utfördes invÀndiga och utvÀndiga ombyggnader för Utrikesdepartementet.[9] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan.jpg LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan
(Drottninggatan) Tigern I hörnet av Drottninggatan 7 och Fredsgatan 8 lĂ€t LifförsĂ€krings AB Nordstjernan 1874â1876 uppföra ett nytt huvudkontor efter Axel och Hjalmar Kumliens ritningar. Byggnaden utgör den Ă€ldsta nu synliga delen av kvarteret Tigern. PĂ„ hörnet mot Drottninggatan finns Ă€n idag Nordstjernans stjĂ€rnsymbol flankerad av tvĂ„ karyatider, skapade av skulptören Frithiof Kjellberg. Fasaden Ă€r delvis en replik och innanför döljer sig nybyggda, moderna kontorslokaler.[12] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Kvarteret Brunkhalsen, Malmtorgsgatan 5, nov 2019b.jpg LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan
(Malmtorgsgatan) Brunkhalsen Arkitekt Erik Josephson ritade byggnaden i rött tegel och kalksten som uppfördes 1897-1899 för LifförsÀkrings AB Nordstjernan. Bolaget hade sedan tidigare sitt huvudkontor ett stenkast lÀngre bort i kvarteret Tigern vid hörnet Drottninggatan / Fredsgatan. Huset var lÀnge rivningshotat och skulle lÀmna plats för ett stort parkeringshus för omkring 600 bilar. 1979 förvÀrvades byggnaden tillsammans med samtliga andra fastigheter i kvarteret av svenska staten för att bli en del av Stockholms regeringskvarter.[44] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Nordiska banken.JPG Nordiska Handelsbanken Brunkhuvudet Nuvarande byggnad uppfördes 1920 för Nordiska Handelsbanken efter ritningar av arkitekt Ernst Stenhammar. Ă ren 1928â1973 inrymde det postkontoret Stockholm 16. PĂ„ platsen fanns ursprungligen Malmtorgsbadet, Ă€ven kallat Stora Badhuset som öppnade 1869 pĂ„ initiativ av Carl Curman. Ă r 1988 byggdes huset om och renoverades för bland annat Utrikesdepartementets bibliotek.[45] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Rosenbad 2006.jpg Rosenbad Rosenbad Byggnadsminne (1935) Byggnaden Àr ritad av arkitekt Ferdinand Boberg för AB Rosenbad och Nordiska Kreditbanken och stod fÀrdig 1902. Byggnaden har blivit nÄgot av en symbol för Sveriges regering. En omfattande renovering av Rosenbad pÄbörjades i januari 2019 och planeras vara klar hösten 2021. Under renoveringen har verksamheten flyttat till andra lokaler i Regeringskvarteren.[29] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Johannes större 9, Fredsgatan - Drottninggatan, juli 2020 (3).jpg Sadelmakarens hus Johannes större Byggnadsminne (1995) Sadelmakarens hus bestĂ„r av tvĂ„ fastigheter i hörnet Fredsgatan / Drottninggatan som bebyggdes 1640 och 1641 av tvĂ„ sadelmakare, Simon Juterbock respektive Hans Herman. PĂ„ 1700-talet lĂ„g i gathuset Drottninggatan nr 6 den vĂ€lkĂ€nda KĂ€llaren Kejsarkronan som öppnade hĂ€r 1728 och flyttade 1779 till Gamla stan. 1822 var Ă€garen grosshandlaren i vin och spirituosa, Johan Cederlund, kĂ€nd för punschen som bĂ€r hans namn. Fastigheten förvĂ€rvades av staten 1967 och byggdes om 1994â1995 för Regeringskansliet, samtidigt förklarades byggnaden som statligt byggnadsminne.[46] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sagerska huset 2008.jpg Sagerska huset Lejonet Byggnadsminne (1994) Huset uppfördes för diplomaten Robert Sager som privatpalats under flera ombyggnader i slutet av 1800-talet. Huset beboddes av medlemmar av slÀkten Sager fram till 1988 och var dÄ det sista bebodda privatpalatset i Stockholms innerstad. Det förvÀrvades dÀrefter av staten och Àr sedan vÄren 1995 Sveriges statsministers officiella residens och representationsvÄning.[47] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Kvarteret Vinstocken, juli 2020.jpg Skandinaviska Bankens palats Vinstocken Byggnadsminne (1993) Bankpalatset, belÀget pÄ Gustav Adolf Torgs norra sida, byggdes efter ritningar av arkitekt Erik Josephson för Skandinaviska Kreditaktiebolaget och stod fÀrdigt 1918. PÄ tomten fanns innan dess vinkÀllaren Kastenhof och efter 1857 det anrika Hotell Rydberg. En större tillbyggnad gjordes 1922 mot Jakobsgatan, Àven den ritad av Josephson. Fastigheten förvÀrvades av staten 1965 och byggdes om för i första hand Försvarsdepartementet.[48] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
SkÄnebanken entre 2009.jpg SkÄnebanken Rosenbad Byggnadsminne (1935) Bankpalatset byggdes efter ritningar av Gustaf Wickman i jugendstil och Är 1900 stod det klart för inflyttning. I slutet av 1960-talet lÀmnade banken lokalerna och staten köpte fastigheten som numera ingÄr i Rosenbadkomplexet.[49] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan, 2020c.jpg Sundsvalls Enskilda Bank Johannes större Byggnadsminne (1995) PÄ platsen vid Fredsgatan 4 fanns ett hus frÄn 1640, som byggts av stadsingenjören Anders Torstensson. Det revs och istÀllet uppfördes 1902 ett elegant bankhus i jugendstil ritat av arkitekt Gustaf Wickman efter en arkitekttÀvling. Fasaderna gestaltades av skulptören Christian Eriksson. Byggnaden förvÀrvades av staten 1967 för att ingÄ i Departementsstaden. Bankhallen i bottenvÄningen renoverades 1984 och ÄterstÀlldes i ursprungligt skick. Den fungerar numera som pressrum för Utrikesdepartementet.[50] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sundsvalls Handelsbank, Drottninggatan 17, aug 2020.jpg Sundsvalls Handelsbank Loen Ă r 1908 stod byggnaden med den rikt ornamenterade jugendfasaden i röd Ăvedssandsten och röd puts fĂ€rdig som hade ritats av Thor ThorĂ©n. Bankverksamheten upphörde 1974 och lokalerna nyttjades dĂ€refter av Regeringskansliet. Mellan 2011 och 2013 renoverades byggnaden pĂ„ uppdrag av Statens fastighetsverk. Man genomförde en varsam ombyggnad för bland annat Dansmuseet.[51] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sydsvenska kreditaktiebolaget.jpg Sydsvenska kreditaktiebolaget Lejonet Byggnaden Àr ritad av arkitekten Gustaf Wickman i jugendstil och Är 1909 kunde Sydsvenska kreditaktiebolaget slÄ upp portarna för det nya huvudkontoret. Byggnaden förvÀrvades redan 1979 av staten. Idag rymmer den kontorslokaler för Utrikesdepartementet och butiker. Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Jakobsgatan 20, Drottninggatan 13, aug 2020.jpg Tjenstemannabanken Loen Ernst Stenhammar ritade bankhuset som stod fĂ€rdigt 1908. Byggnaden var en av de första i Stockholm med fasader i hĂ„rdbrĂ€nt, handslaget Helsingborgstegel. I samband med bygget av Departementets hus 1969â1971 revs hörnhuset mot Drottninggatan och brandgaveln blottades. Den klĂ€ddes med Helsingborgstegel och fick nya fönsteröppningar vid en om- och nybyggnad 1979. Ăver entrĂ©n mot Drottninggatan mĂ€rks ett skulpterat lodjurshuvud, som Ă€r symbol för kvarteret Loen.[52] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Andra lÀnder
Bonns regeringskvarter
Londons regeringskvarter
Se Àven
Kvarter i Stockholm
Klarakvarteren
Norrmalmsregleringen
Diplomatstaden
Referenser
Noter
^ âRegeringskvarterenâ. Hugin & Munin. LĂ€st 10 november 2020.
^ âStadsmuseets interaktiva karta för kulturmĂ€rkning av byggnader i Stockholmâ. Stadsmuseet, Stockholms stad. LĂ€st 10 november 2020.
^ âKulturvĂ€rden nr 1, 2009â. Statens fastighetsverk. ISSN 1104-845x. LĂ€st 10 november 2020.
^ âSĂ„ arbetar regeringen och Regeringskanslietâ. Regeringskansliet. 4 maj 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ Ă rhem, Barbro. âBjörnen - ett krukmakarkvarter i Södra Klaraâ. StockholmskĂ€llan. LĂ€st 10 november 2020.
^ Lundevall 2006, s. 31.
^ Lundevall 2006, s. 37.
^ âFastigheten Lejonet 1, Norrmalm, arkeologiskt rapportunderlag, RAĂ Stockholm 103, SR 378â. Stadsmuseet, Stockholms stad. LĂ€st 10 november 2020.
^ âArvfurstens palatsâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ âSundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan 4â. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ Anders Torstensson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
^ âKvarteret Tigernâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ Informationstavla pÄ Drottninggatan 8, utformat och uppsatt av Statens fastighetsverk
^ âDrottninggatan 10â. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ âDansk 1640-talskarta över Stockholmâ. StockholmskĂ€llan. LĂ€st 10 november 2020.
^ Ohrstedt, Peter. âKlara - en angelĂ€genhet för statenâ. KulturvĂ€rden nr 1, 2009: s. 10-14. ISSN 1104-845x.
^ Bo Grandien (1968). Stockholm i lÄgor. Stockholm: Bonnier. sid. 31-34. Libris 8198033
^ Hasselblad 1979, s. 113.
^ Hasselblad 1979, s. 111.
^ Hasselblad 1979, s. 115.
^ Hasselblad 1979, s. 95.
^ Hasselblad 1979, s. 127.
^ Nilsson, Staffan. âTagandes gatorna sĂ„ breda som han nĂ„gonsin kanâ. KulturvĂ€rden nr 1, 2009: s. 19-22. ISSN 1104-845x.
^ Hall 1999, s. 163.
^ RitsĂ©ll, Johan. â'Skandiahuset ar otvifielaktigt ett af Sveriges mĂ€rkligare byggnader... Det tyckes kunna trotsa Ă„rtusen'â. StockholmskĂ€llan. sid. 80-89. LĂ€st 18 november 2020.
^ Nordlander, Maria (22 februari 2016). âVill flytta grĂ€nsen för att bygga i Kymlingeâ. Fastighetsnytt. LĂ€st 18 november 2020.
^ Claes Dymling, red (1983). Riksdagens Hus. Stockholm: Byggförlaget. sid. 61. ISBN 91-85194-48-4
^ âSödra Klara blir ny departementsstadâ. Vestkusten (13): s. 1. 6 juli 1978. LĂ€st 18 november 2020.
^ âRosenbadâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ Cityplan 1977: förslag till generalplan för Stockholms city. Stockholm: Stockholms stadsbyggnadskontor. 1978. Libris 1499856
^ Informationstavla pÄ Drottninggatan 8, utformat och uppsatt av Statens Fastighetsverk
^ âKvarteret Loenâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ Ombyggnad av kvarteret Björnen i Stockholm. Statens fastighetsverk. LÀst 18 november 2020
^ TrĂ€ff, Matilda (14 september 2018). âStefan Löfven flyttar ut frĂ„n Rosenbadâ. Expressen. LĂ€st 18 november 2020.
^ Arcona (26 april 2019). âArcona renoverar Rosenbadâ. Pressmeddelande. LĂ€st 18 november 2020.
^ âRenovering av Rosenbadâ. Statens fastighetsverk. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 maj 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ âDepartementens e-post- och besöksadresserâ. Regeringskansliet. LĂ€st 18 november 2020.
^ âAdelcrantzska palatsetâ. Statens fastighetsverk. 21 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ Hellekant, Johan (16 april 2019). âPrisrekord nĂ€r Löfvens granne köps utâ. Svenska Dagbladet. LĂ€st 18 november 2020.
^ âCentralpalatsetâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ âGahns husâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ âMedelhavsmuseetâ. Statens fastighetsverk. 22 september 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âDrottninggatan 8â. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âKvarteret Brunkhalsen, Malmtorgsgatan 5 i Stockholmâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âNordiska Handelsbankenâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âDrottninggatan 6â. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSagerska husetâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âKvarteret Vinstocken, Stockholmâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSkĂ„nebankenâ. Statens fastighetsverk. 11 november 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan 4â. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSundsvalls handelsbankâ. Statens fastighetsverk. 11 november 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âTjenstemannabankenâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
KĂ€llor
SFV: Departementsstaden av Staffan Nilsson, sid. 29-31.
SFV: Klara â en angelĂ€genhet för staten
Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berÀttar. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
Departementens e-post- och besöksadresser
Hall, Thomas (1999). Huvudstad i omvandling - Stockholms planering och utbyggnad under 700 Är. KÀllström, Gunnar (illustratör). Stockholm: Sveriges Radios förlag. Libris 7409712. ISBN 91-522-1810-4
Lundevall, Peter (2006). Stockholm, den planerade staden. Carlssons bokförlag. ISBN 91-7203-788-1
Informationsskyltar utformade och uppsatta av Statens Fastighetsverk pÄ respektive fastighet
Externa lÀnkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Stockholms regeringskvarter.
v âą r
Kvarter och fastigheter i Stockholm (urval)
Kategorier: Kvarter pÄ NorrmalmInformella omrÄden i StockholmSvenska departementPolitik i SverigeStadsplanering i StockholmByggnader pÄ NorrmalmStockholms historiaBlÄmÀrkta byggnader i StockholmByggnadsminnen i Stockholms lÀn
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LĂ€sRedigeraRedigera wikitextVisa historikNĂ€ra
Sök
Sök pÄ Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste Àndringarna
Slumpartikel (âbot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
HjÀlp
PĂ„ andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
UtskriftsvÀnlig version
Verktyg
Sidor som lÀnkar hit
Relaterade Àndringar
Specialsidor
Permanent lÀnk
Sidinformation
AnvÀnd som referens
Wikidata-objekt
SprÄk
LÀgg till lÀnkar
Sidan redigerades senast den 24 februari 2021 kl. 10.31.
Wikipedias text Àr tillgÀnglig under licensen Creative Commons ErkÀnnande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka pÄ bilden). Se vidare Wikipedia:UpphovsrÀtt och anvÀndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehÄllMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki
Koordinater: 59°19âČ46.2âłN 18°3âČ56.9âłĂ Den hĂ€r artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en utmĂ€rkt artikel.
Stockholms regeringskvarter
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Stockholms regeringskvarter pÄ Nedre Norrmalm (inom röd markering), vy mot norr, 2013.
Stockholms regeringskvarter, Àven kallad Departementsstaden, finns pÄ Nedre Norrmalm i Stockholm. OmrÄdet ligger samlat kring Fredsgatan och Drottninggatans södra del och bestÄr av tio kvarter: Rosenbad, Lejonet, Vinstocken, Johannes större, Tigern, Röda bodarne, Brunkhuvudet, Brunkhalsen, Björnen och Loen. Drottninggatan delar Departementsstaden i en vÀstlig och en östlig sida.[1]
De första fastigheterna i Departementsstaden förvÀrvades redan 1906 (Arvfurstens palats) och den sista Är 2019 (AdelswÀrdska huset), bÄda i kvarteret Lejonet. I kvarterens fastigheter har Regeringskansliet lokaler för sina olika departement. Flera byggnader har mycket höga kulturhistoriska vÀrden, de flesta Àr blÄmÀrkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebÀr "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska vÀrden".[2] NÄgra Àr skyddade som byggnadsminnen. ByggnadsbestÄndets Älder strÀcker sig frÄn 1640-talet, dÄ kvarteren bildades, fram till vÄra dagars ombyggnationer.
Bland kÀnda byggnader i kvarteren noteras Arvfurstens palats och Sagerska huset i kvarteret Lejonet samt Rosenbadkomplexet i kvarteret Rosenbad. Fastigheterna Àgs av Svenska staten genom Statens fastighetsverk. Tillkomsten av Departementsstaden, som tog omkring 30 Är att genomföra, illustrerar Àven en Àndrad instÀllning till hur stadsförnyelse skulle bedrivas: frÄn total rivning av byggnadsbestÄndet och nybyggnation, till bevarande och varsam upprustning.[3] Idag (2020) finns hÀr omkring 4 000 arbetsplatser för Regeringskansliets medarbetare.[4]
InnehÄll
1 Kvarterens Àldre historia
1.1 Regleringen av södra Norrmalm
1.2 Tidiga byggherrar
1.3 Klarabranden
1.4 Kvarterens namn
2 Bakgrund till Departementsstadens uppkomst
3 Planering och genomförande
3.1 Kvarteren vÀster om Drottninggatan
3.2 Kvarteren öster om Drottninggatan
4 Moderniseringar och upprustningar
4.1 Kvarteret Tigern
4.2 Kvarteret Loen
4.3 Kvarteret Björnen
4.4 Kvarteret Rosenbad
5 Departementens kvarter
6 Departementsstadens kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader (urval)
7 Andra lÀnder
8 Se Àven
9 Referenser
9.1 Noter
9.2 KĂ€llor
10 Externa lÀnkar
Kvarterens Àldre historia
Regleringen av södra Norrmalm
Huvudartikel: Stadsplanering i Stockholm
OmrÄdet före regleringen 1625 med det ungefÀrliga lÀget för regeringskvarteren.
Mellan 1602 och 1635 var Norre Förstaden (Norrmalm) praktiskt taget en sjÀlvstÀndig stad, som snabbt ökade i bÄde omfÄng och folkmÀngd. Anledningen var att Sveriges stormaktstid inletts under Gustav II Adolfs regering med stor inflyttning till huvudstaden som följd.[5] Under Ären 1635 till 1685 fyrdubblades Stockholms befolkning till cirka 60 000 individer. Det skulle bli den största relativa befolkningsökningen i staden genom tiderna.[6]
Regleringen pĂ„ Norrmalm tog sin början under 1630-talet nĂ€r överstĂ„thĂ„llaren Klas Fleming gav generalkvartermĂ€staren Olof Hansson Ărnehufvud i uppdrag att lĂ€gga ut en stram rutnĂ€tsplan över omrĂ„det. IdĂ©erna kom frĂ„n renĂ€ssansen, det skulle vara regelbundna och rĂ€tvinkliga rutnĂ€t av gator och kvarter.[7] En regleringskarta frĂ„n 1636 eller 1637 finns bevarad som visar de första utstakade kvarteren norr om Klara kyrka. Innan dess fanns hĂ€r ett vildvuxet system av gator, grĂ€nder och oregelbundna kvarter. Vid den tiden existerade bara ett knappt tiotal stenhus, koncentrerade till södra delen av Norrmalm, resten var trĂ€hus respektive korsvirkeshus.[8]
Större gator var östra och vÀstra StrÀckegatan som gick krokiga och backiga öster och vÀster om BrunkebergsÄsen. Under 1640-talets sista Är arbetade man med gatunÀtet söder om Klara kyrka omkring Malmtorget (nuvarande Gustav Adolfs torg). Fredsgatan stensattes 1648 (Äret dÄ TrettioÄriga kriget tog slut) och dÄ försvann Àven den sista resten av StrÀckegatan.[5] I trakten kring kvarteret Björnen hade flera krukmakare sina gÄrdar och verkstÀder, som arkeologiska utgrÀvningar frÄn 1978 kunde visa. Allt revs eller flyttades nÀr den nya "regulariteten" trÀdde i kraft.[5]
Tidiga byggherrar
Dansk 1640-talskarta över södra Norrmalm med nuvarande kvartersnamn.
De tidiga byggherrarnas befattningar och yrken visar att de attraktiva tomterna mittemot Slottet Tre Kronor förvÀrvades inte bara av personer ur högadeln och av höga statliga tjÀnstemÀn eller militÀrer, utan Àven av vÀlbÀrgade hantverkare. Ett av de första husen som uppfördes i de nya kvarteren var Torstensonska palatset som började byggas 1640 för fÀltmarskalken Lennart Torstensons rÀkning. Han lÀt resa sitt palats i nordöstra hörnet av det nybildade kvarteret Leoparden (nuvarande Lejonet). Delar av palatset Àr bevarade i Arvfurstens palats i form av en flygelbyggnad mot Fredsgatan. DÀr finns fortfarande palatsets pÄkostade sandstensportal.[9]
Lennart Torstenson fick aldrig flytta in i sitt palats. NĂ€r han avled 1651 var bygget fortfarande i full gĂ„ng. Tidiga grannar till honom blev rĂ„dmannen Henrik Ulfvenklou (Wulff), vilken 1644 lĂ€t uppföra ett stenhus direkt vĂ€ster om Torstensons palats. FĂ€ltmarskalken Gustaf Horn byggde 1642â1648 sitt palats i kvarteret Johannes större, mittemot det Torstensonska. I samma kvarter lĂ€t stadsingenjören Anders Torstensson uppföra sitt stenhus 1640.[10] Det var han som stod för det praktiska arbetet med de nya stadsplanerna för Norrmalm och Södermalm.[11] Vid mitten av 1660-talet var kvarteret Tigern bebyggt med palats för högadeln.[12]
TvĂ„ hantverkare etablerade sig 1640 och 1641 med hus och verkstĂ€der i kvarteret Johannes större: hovremsnidaren Simon Juterbock respektive sadelmakaren Hans Herman. Efter dem uppkallas de bĂ„da byggnaderna som tillsammans gĂ„r under namnet Sadelmakarens hus. Intill byggde samtidigt kanngjutarmĂ€staren Göran Jeske det sĂ„ kallade KanngjutarmĂ€starens hus. Ă rtalet 1640 syns pĂ„ fasaden i form av till siffror utbildade ankarslut. Byggnaden Ă€r idag ett av Stockholms bĂ€st bevarade 1600-talshus utanför Gamla stan.[13] Ytterligare en hantverkare flyttade till omrĂ„det, sadelmakaren och remsnidaren Gudmund Dyk som 1646â1652 lĂ€t i det dĂ„ nybildade kvarteret Brunkhuvudet uppföra sin verkstad och bostad. Byggnaden kallas idag MĂ€ster Dyks hus.[14]
NÀr Lennart Torstenson började bygga sitt palats gick Norrmalms strandlinje mot Klara sjö direkt vÀster om kvarteren, ungefÀr i nuvarande Rödbodgatans strÀckning. PÄ en dansk 1640-talskarta över Stockholm visande Norrmalm syns de nybildade kvarteren och bryggorna mot Klara sjö.[15] Genom omfattande utfyllnader, samt i viss mÄn landhöjningen, flyttades strandlinjen under Ärhundradenas lopp lÀngre vÀsterut och nya kvarter tillkom. Departementsstadens centrala delar med Drottninggatan och Fredsgatan som huvudgator har dock sina mÄtt och sin struktur kvar alltsedan 1600-talets mitt.[16]
Klarabranden
Det av Klarabranden 1751 berörda omrÄde (mörktonat).
Huvudartikel: Klarabranden 1751
Ă r 1751 drabbades Norrmalms södra del av Klarabranden och i stort sett samtliga kvarter vĂ€ster om Drottninggatan berördes, sĂ„ Ă€ven Björnen, Loen, Tigern och Rosenbad. MĂ„nga byggnader som uppförts under 1600-talets andra hĂ€lft förstördes, bland dem Adelcrantzska palatset i kvarteret Björnen. Huset Ă„teruppbyggdes 1753 efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Ăven andra hus gick att Ă„ter sĂ€tta i stĂ„nd, men flera nybyggdes ocksĂ„, som hovapotekare WertmĂŒllers trevĂ„ningshus i kvarteret Tigern.[17]
Kvarterens namn
Kvarterens djurnamn (Lejonet, Tigern, Björnen och Loen) Àr mycket gamla. De infördes mellan 1640- och 1660-talen och tillhör kategorin "vilda djur".[18] Johannes större Àr kÀnt frÄn mitten av 1650-talet som S:t Johannes.[19] Namnet Rosenbad gÄr tillbaka till slutet av 1600-talet dÄ ett badhus lÄg hÀr.[20] Kvartersnamnet Vinstocken hÀrrör frÄn 1700-talets början och tycks vara slumpmÀssigt valt.[21] Brunkhuvudet och Brunkhalsen har sina namn efter Brunkeberget som hÀr har sin södra utlöpare. Förledet brunke hÀrrör frÄn ordet "brant".[22] Nyast Àr Röda bodarne som uppkallats efter rödmÄlade hamnbodar som lÄg dÀr under 1800-talets början.[20]
Bakgrund till Departementsstadens uppkomst
Departementsstadens kvarter, 2020.
I början av 1960-talet föreslog Byggnadsstyrelsen att samla den statliga kontorsverksamheten i ett omrĂ„de pĂ„ Nedre Norrmalm som begrĂ€nsas i öster av Malmtorgsgatan, i norr av Herkulesgatan, i vĂ€ster av Tegelbacken och i söder av Strömgatan och Norrström. Centralt genom omrĂ„det löper Drottninggatan som hĂ€r sedan 1800-talets andra hĂ€lft utvecklats till Stockholms nya affĂ€rscentrum med bank- och försĂ€kringspalats och eleganta butiker. Gatan blev under 1840- och 1850-talet stadens âsnobbrĂ€nnaâ, ett promenadstrĂ„k för folk som ville synas.[23]
Utslagsgivande för etableringen i de gamla Klarakvarteren var att Riksdagen skulle flytta frÄn sina tillfÀlliga lokaler i Kulturhuset tillbaka till Helgeandsholmen. LÀget för riksdagshusets permanenta bygge diskuterades lÀnge under slutet av 1960-talet. Det fanns lÄngtgÄende planer pÄ ett riksdagshus i kvarteret Vinstocken vid Gustav Adolfs torg. 1969 beslöts dock att bygga om gamla Riksdags- och Riksbankshusen och flytta till Helgeandsholmen igen.[24]
FrÄn kvarteren pÄ södra Norrmalm skulle departementens medarbetare fÄ gÄngavstÄnd till Riksdagshuset och ett koncentrerat omrÄde var lÀttare att bevaka Àn ett över flera stadsdelar utspritt. Innan dess var departementen utspridda pÄ bland annat Norrmalm och i Gamla stan, exempelvis i Kanslihuset och Kanslihusannexet och före detta Skandiahuset vid Mynttorget. Det senare byggdes om för Utbildningsdepartementet som flyttade in 1967.[25] Det fanns Àven planer pÄ att anlÀgga en departementsstad i Kymlinge norr om Stockholm. För snabba kommunikationer till och frÄn staden byggdes Kymlinge tunnelbanestation. Planerna realiserades dock inte och tunnelbanestationen togs aldrig i bruk.[26]
Redan i början av 1900-talet flyttades nÄgra departement till södra Norrmalm, bland dem Utrikesdepartementet som 1906 övertog Arvfurstens palats i kvarteret Lejonet. à r 1918 flyttade dÄvarande Ecklesiastikdepartementet till Kronprinsens stall (numera rivet) vid Tegelbacken och det nybildade Handelsdepartementet flyttade 1922 in i kvarteret Rosenbad vars byggnader övertogs av staten 1919 och 1924. à r 1966 köptes före detta Skandinaviska Bankens hus i kvarteret Vinstocken och byggdes om för Försvarsdepartementet.[3]
Planering och genomförande
Nedre Norrmalm 1972 nÀr omdaningen för regeringskvarteren tog sin början. Drottninggatan (mitt i bild) delar omrÄdet i en östra och en vÀstra sida.
Adelcrantzska palatset 1979 och byggarbeten i kvarteret Björnen.
à r 1965 började staten förvÀrva mark frÄn Stockholms stad i kvarteret Loen dÀr man övertog Svenska Dagbladets gamla fastighet i hörnet Karduansmakargatan / Klara södra kyrkogata. Norrmalmsregleringen pÄgick för fullt i kvarteren norr om Loen och hela omrÄdet befann sig under komplett omdaning. Samtidigt fick arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow i uppdrag att utarbeta en utbyggnadsplan för kvarteren Björnen, Loen, Brunkhalsen, Brunkhuvudet, Johannes Större och Tigern.[27] Arkitekterna föreslog fullstÀndig rivning och nybyggnad, med undantag för det sedan 1935 byggnadsminnesskyddade Adelcrantzka palatset i kvarteret Björnen. De föreslagna rivningarna skulle dock inte bli sÄ omfattande som arkitekterna hade föreslagit och flera byggnader blev kvar, bland annat i Brunkhalsen, Brunkhuvudet och Johannes Större.[3]
à r 1968 överlÀmnades utbyggnadsplanen till staten för granskning. GÀllande kvarteren Brunkhalsen och Brunkhuvudet (de sÄ kallade Brunkarna) skar det sig mellan Stockholms stad och Byggnadsstyrelsen om hur kvarteret skulle bebyggas. Staden hade i samband med Norrmalmsregleringen och 1962 Ärs cityplan planerat att hÀr lÄta uppföra ett stort parkeringshus för omkring 600 bilar vilket spolierade Byggnadsstyrelsens planer. Resultatet blev att staten till en början avstod frÄn Brunkarna.[3]
Kvarteren vÀster om Drottninggatan
I januari 1969 blev det definitivt klart att samtliga departement skulle samlas pĂ„ Nedre Norrmalm. Den första stora flytten inleddes 1973 vĂ€ster om Drottninggatan, nĂ€r det sĂ„ kallade Departementshuset, ritat av arkitekt Nils Tesch, blev fĂ€rdigt i kvarteret Loen. Till en början fick Bostadsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet sina lokaler i den nya Ă€mbetsmannabyggnaden pĂ„ 25 000 kvadratmeter.[3] Med detta bygge pĂ„börjades Ă€ven en breddning av Jakobsgatan som innebar att kvarterets södra fastigheter fick rivas, medan tvĂ„ Ă€ldre byggnader vid Drottninggatan 15â17 (före detta Tjenstemannabanken och före detta Sundsvalls Handelsbank) bevarades.
I grannkvarteret Björnen började 1977 en omfattande rivning med undantag för Adelcrantzka palatset. Sommaren 1978 rapporterade Tidningarnas TelegrambyrĂ„ (TT) att âRegeringen gett startsignal för regeringsbyggnader med omkring 1 400 arbetsplatser till en kostnad av 140 miljoner kronorâ.[28] PĂ„ ett fotografi frĂ„n 1979 syns Adelcrantzka palatset ensamt i kvarteret medan grundlĂ€ggningsarbetena för den nya bebyggelsen pĂ„gĂ„r runt omkring. HĂ€r uppfördes nya byggnader efter ritningar av arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow med lokaler för Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet och Jordbruksdepartement som kunde flytta in 1982.[3]
Mellan 1979 och 1981 byggdes Àven hela kvarteret Rosenbad om under ledning av Anders Tengboms arkitektkontor för StatsrÄdsberedningen och Justitiedepartementet. Samtidigt iordningstÀlldes kvarteret Röda bodarne (Centralpalatset) för Handelsdepartementet.[29]
I kvarteret Tigen, belÀget söder om Björnen, sparades enbart fasaderna till tvÄ byggnader i Tigerns södra del: före detta LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan och före detta Norrlandsbanken. Tre hus i kvarterets norra del (mot Jakobsgatan) revs komplett och ersattes 1982 av ett nytt kontorskomplex ritat av EHKL arkitektkontor. DÀrmed var omdaningarna för de nya regeringskvarteren vÀster om Drottninggatan avslutade.[3]
Kvarteren öster om Drottninggatan
Jakobsarkaden rÀddade MÀster Dyks hus frÄn rivning, vy österut.
à r 1983 fortsatte Byggnadsstyrelsen sitt utredningsarbete med kvarteren öster om Drottninggatan. Under tiden hade Stockholms stad skrinlagt sina planer om ett stort parkeringshus i Brunkhalsen. Det blÄste nya vindar, och nu gÀllde varsam upprustning i stÀllet för rivning och nybyggnad, allt enligt Cityplan 1977 som Àven blev slutpunkten för Norrmalmsregleringen.[30]
à r 1979 förvÀrvade staten samtliga fastigheter i Brunkhuvudet och Brunkhalsen. HÀr fanns ocksÄ nÄgra kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader, bland dem MÀster Dyks hus mot Drottninggatan och LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernans byggnad samt Nordiska Handelsbankens byggnad, bÄda mot Malmtorgsgatan. Den senare inrymde mellan 1928 och 1973 postkontoret Stockholm 16 och var lÀnge rivningshotad. En medborgaropinion bidrog dock till att posthuset och MÀster Dyks hus bevarades och att den ÄterstÄende delen av Jakobsgatan inte breddades. IstÀllet lades trottoaren indraget bakom husens södra fasad och Jakobsarkaden skapades. I september 1988 kunde delar av Utrikesdepartementet flytta in i Brunkhuvudet medan Brunkhalsen 1993 blev hemvist för Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet.[3]
NĂ€sta ombyggnadsetapp gĂ€llde Kvarteret Johannes större, belĂ€get direkt söder om Brunkhuvudet. Ăven i detta kvarter fanns flera kulturhistoriskt vĂ€rdefulla byggnader, bland dem Gustav Horns palats, Sundsvallsbankens före detta byggnad, Sadelmakarens hus och KanngjutarmĂ€starens hus. Sundsvallsbankens hus övertogs av staten redan 1972 och byggdes 1984 om för Utrikesdepartementets pressrum. 1988 avslutades en större ombyggnad av kvarteret som gĂ€llde en förbindelsekulvert till Brunkhuvudet och lokaler för Medelhavsmuseet.[3]
Kvarterets vÀstra delar (mot Drottninggatan) ombyggdes Ären 1992 till 1995 och berörde Sadelmakarens och KanngjutarmÀstarens hus. Det senare anses vara ett av de bÀst bevarade bostadshusen frÄn 1600-talet utanför Gamla stan.[31] Till kvarterets vÀstra delar flyttade 1995 Utrikesdepartementets handelsavdelning. En sista etapp som omfattade bland annat renovering av fasaderna i den östra kvartersdelen blev klart 1997.[3] DÀrmed var tre decenniers omdaning av Stockholms regeringskvarter avslutad.
Moderniseringar och upprustningar
NÀringsdepartementets hus byggs pÄ med flera vÄningar, 2011.
Renovering av Rosenbad pÄgÄr, 2020.
Inga större om- eller nybyggnader hade gjorts i Departementsstaden sedan 1990-talets slut, men i början av 2000-talet var nÄgra av regeringskvarterens fastigheter i stort behov av teknisk och lokalmÀssig upprustning.
Kvarteret Tigern
Ombyggnad av kvarteret Tigern inleddes 1999 sedan utredningar frÄn 1995 visat pÄ ett behov av förbÀttrad arbetsmiljö och inomhusklimat. Det fanns Àven krav pÄ ökat antal arbetsplatser för Regeringskansliet. Som generalkonsult och arkitekt för projektet anlitades WingÄrdh Arkitektkontor.[12]
Kvarteret Loen
à ren 2009 till 2012 genomfördes en omfattande ombyggnad av Nils Teschs byggnad frÄn 1960-talet i kvarteret Loen. Huset pÄbyggdes med nÄgra vÄningar och den tekniska utrustningen moderniserades. För gestaltningen stod BAU Arkitekter och Reflex Arkitekter. I september 2017 klassades kvarteret Loen som miljöbyggnad i klass silver. Av de 14 parametrar som granskats blev det fyra guld, sju silver och tre brons.[32]
Kvarteret Björnen
Under hösten 2014 pĂ„börjades moderniseringen av kvarteret Björnen. Delar av 1980-talsbyggnaden revs och pĂ„byggdes sedan med sex nya vĂ„ningar. En gĂ„rdsflygel revs och gjorde Adelcrantzska palatset mer synligt. Ăven palatset fick en vĂ€lbehövlig uppfrĂ€schning. Arbetena avslutades 2018. Byggherre var Statens Fastighetsverk, arkitekter var White arkitekter och BAU Arkitekter.[33]
Kvarteret Rosenbad
I januari 2019 inleddes en omfattande renovering av byggnadsbestÄndet i kvarteret Rosenbad som berÀknas vara avslutad 2021. Utöver en invÀndig upprustning av lokaler och tekniska installationer ingÄr Àven restaurering av fasadernas stendetaljer. Stenar som behöver nytillverkas har gjutits av och kommer att huggas pÄ ett stenhuggeri i Hannover. Regeringskansliets verksamhet Àr under tiden inrymd i kringliggande kvarter. Statsminister Stefan Löfven fÄr ett tillfÀlligt tjÀnsterum i Adelcrantzka palatset i kvarteret Björnen. Renoveringen berÀknas kosta 1,4 miljarder kronor.[34] Ansvarig arkitekt Àr Arcona.[35]
Hela omrÄdet kring Rosenbad sÀkras för obehörig trafik genom hinder som bestÄr av fasta och rörliga pollare. Exempelvis finns en rad pollare som stÀnger Fredsgatans genomgÄngstrafik till Gustav Adolfs torg.[36] Liksom Rosenbads byggnader Àr samtliga fastigheter i Departementsstaden klassade som skyddsobjekt.
Departementens kvarter
Kvarter och besöksadresser gÀllande Är 2020. I alfabetisk ordning.[37]
Entré till Infrastrukturdepartementet, kvarteret Brunkhuvudet (Malmtorgsgatan 3).
Arbetsmarknadsdepartementet: Tigern (Fredsgatan 8)
Finansdepartementet: Björnen och Loen (Jakobsgatan 24)
Försvarsdepartementet: Vinstocken (Jakobsgatan 9)
Infrastrukturdepartementet: Brunkhuvudet (Malmtorgsgatan 3)
Justitiedepartementet: Björnen och Loen (Herkulesgatan 17)
Kulturdepartementet: Brunkhalsen (Drottninggatan 16)
Miljödepartementet: Johannes större (Fredsgatan 6)
NÀringsdepartementet: Björnen och Loen (Herkulesgatan 17)
Socialdepartementet: Tigern (Fredsgatan 8)
Utbildningsdepartementet: Brunkhalsen (Drottninggatan 16)
Utrikesdepartementet: Lejonet (Gustav Adolfs torg 1)
Departementsstadens kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader (urval)
I alfabetisk ordning:
Bild Artikelnamn Kvarter Lagskydd Kort beskrivning BBR-lÀnk
Adelkrantzka.V fasaden.jpg Adelcrantzska palatset Björnen Byggnadsminne (1935) Palatset ritades 1753 av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz och Àr uppkallat efter honom. Efter 1928 lÄg Kungliga Vattenfallsstyrelsen i huset. Den övriga bebyggelsen i kvarteret revs 1977 och palatset Àr idag omgivet av regeringskansliets moderna kontorskomplex.[38] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
AdelswÀrdska huset juli 2020.jpg AdelswÀrdska huset Lejonet Byggnaden uppfördes 1890 och Àr ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason. Uppdragsgivare var politikern och industrimannen Theodor AdelswÀrd. 2019 köptes byggnaden av staten för 550 miljoner kronor.[39] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Arvfurstens palats 2011a.jpg Arvfurstens palats Tigern Byggnadsminne (1935) Palatset uppfördes mellan 1783 och 1794 för prinsessan Sofia Albertina, syster till kung Gustav III. Arkitekt var Erik Palmstedt och inredningarna skapades av Louis Masreliez. Husets lokaler anvÀnds sedan 1906 av Utrikesdepartementet.[9] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Centralpalatset, Stockholm, 2019 (01).jpg Centralpalatset, Stockholm Röda bodarne Byggnaden upptar hela kvarteret Röda bodarne. Arkitekt var Ernst Stenhammar och huset byggdes under Ären 1896-1898 pÄ uppdrag av bankiren Axel Burman. FörÀndrad takvÄning och pÄbyggnad utfördes 1929-1931 genom arkitekt Sven Markelius. Sedan 2015 har delar av Utrikesdepartementet sina lokaler i huset.[40] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Departementets hus, augusti 2020.jpg Departementets hus Loen Byggnaden var det första nybygge för Departementsstaden, uppförd Ă„ren 1969â1971 efter arkitekt Nils Teschs ritningar. Teschs byggnad blev omstridd, bĂ„de utskĂ€lld och lovordad. Ă ren 2009 till 2012 renoverades kvarteret Loen genomgripande och Teschs hus byggdes pĂ„ med nĂ„gra vĂ„ningar med volymer av olika djup och höjd, samt i avvikande fasadmaterial. För gestaltningen stod BAU Arkitekter och Reflex Arkitekter.[32] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
MÀster Dyks hus, juli 2020a.jpg MÀster Dyks hus Brunkhuvudet Byggherren för huset vid Drottninggatan 10 var sadelmakaren Gudmund Dyk som omkring 1640 lÀt pÄ det dÄ nybildade kvarteret uppföra sin verkstad och bostad. Delar av huset hyrde han Àven ut. PÄ 1600-talets slut och 1700-talet Àgdes byggnaden av adelsfamiljerna BÄÄth, Grundelstierna och Benzelstierna. Nuvarande utseende skapades pÄ 1800-talets mitt av arkitekt Axel Kumlien. Huset förvÀrvades 1979 av staten genom Statens Fastighetsverk.[14] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Drottninggatan 14cc.jpg Gahns hus Brunkhuvudet Byggnadsminne (1993) Gahns hus ritades 1929 av arkitekt Wolter Gahn och uppkallades efter honom. Det Àr ett av Stockholms första funkishus. Uppdragsgivare var Skandinaviska Fastighetsbolaget. PÄ platsen fanns innan dess Fagerbergska huset uppkallat efter sadelmakaren Jacob Fagerberg.[41] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Medelhavsmuseet, aug 2020.jpg Gustav Horns palats Johannes större Byggnadsminne (1993) Huset byggdes 1642â1648, för fĂ€ltmarskalken Gustaf Horn, men brann i slutet av 1800-talet och byggdes om i förĂ€ndrad karaktĂ€r pĂ„ det gamla palatsets murar. Under tiden som huvudkontor för Inteckningsbanken byggdes huset till Ă„t Fredsgatan och Jacobsgatan. Dagens exteriör hĂ€rrör frĂ„n 1930-talet, och idag hyser byggnaden Medelhavsmuseet samt delar av Regeringskansliet.[42] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Drottninggatan 8, KanngjutarmÀstarens hus, juli 2020.jpg KanngjutarmÀstarens hus Johannes större Byggnadsminne (1995) Huset uppfördes pÄ initiativ av kanngjutarmÀstaren Göran Jeske, Àven kallad Göran Kanngjutare, och stod fÀrdigt Är 1640. à rtalet syns pÄ fasaden i form av till siffror utbildade ankarslut. KanngjutarmÀstarens hus Àr ett av de bÀst bevarade bostadshusen frÄn 1600-talet utanför Gamla stan. Fastigheten förvÀrvades av staten 1967 och renoverades 1994-1995 för Regeringskansliet. Vid renoveringen rekonstruerades fasaderna frÄn 1821.[43] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Kumlienska huset, juli 2020a.jpg Kumlienska huset Lejonet PÄ dÄvarande tomten Lejonet 2 som var lÄngsmal och strÀckte sig frÄn Fredsgatan ner till dagens Strömgatan lÀt handelsmannen och rÄdmannen Henrik Ulfvenklou (Wulff) uppföra ett hus 1644. Under Ärens lopp blev huset bÄde tillbyggt, pÄbyggt och ombyggt. Fastigheten pÄ tomtens norra del byggdes 1882 om efter arkitekterna Axel och Hjalmar Kumliens ritningar. Det var dÄ byggnaden började kallas "Kumlienska huset". I bottenvÄningen hade John V. Löfgren & Co, en exklusiv butik för frÀmst siden- och sammetstyger, sina lokaler, och pÄ översta vÄningsplanet lÄg den kÀnde stockholmsfotografen Johannes Jaegers fotoateljé. à r 1940 förvÀrvades fastigheten Lejonet 2 av staten och pÄ 1970-talet utfördes invÀndiga och utvÀndiga ombyggnader för Utrikesdepartementet.[9] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan.jpg LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan
(Drottninggatan) Tigern I hörnet av Drottninggatan 7 och Fredsgatan 8 lĂ€t LifförsĂ€krings AB Nordstjernan 1874â1876 uppföra ett nytt huvudkontor efter Axel och Hjalmar Kumliens ritningar. Byggnaden utgör den Ă€ldsta nu synliga delen av kvarteret Tigern. PĂ„ hörnet mot Drottninggatan finns Ă€n idag Nordstjernans stjĂ€rnsymbol flankerad av tvĂ„ karyatider, skapade av skulptören Frithiof Kjellberg. Fasaden Ă€r delvis en replik och innanför döljer sig nybyggda, moderna kontorslokaler.[12] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Kvarteret Brunkhalsen, Malmtorgsgatan 5, nov 2019b.jpg LifförsÀkringsaktiebolaget Nordstjernan
(Malmtorgsgatan) Brunkhalsen Arkitekt Erik Josephson ritade byggnaden i rött tegel och kalksten som uppfördes 1897-1899 för LifförsÀkrings AB Nordstjernan. Bolaget hade sedan tidigare sitt huvudkontor ett stenkast lÀngre bort i kvarteret Tigern vid hörnet Drottninggatan / Fredsgatan. Huset var lÀnge rivningshotat och skulle lÀmna plats för ett stort parkeringshus för omkring 600 bilar. 1979 förvÀrvades byggnaden tillsammans med samtliga andra fastigheter i kvarteret av svenska staten för att bli en del av Stockholms regeringskvarter.[44] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Nordiska banken.JPG Nordiska Handelsbanken Brunkhuvudet Nuvarande byggnad uppfördes 1920 för Nordiska Handelsbanken efter ritningar av arkitekt Ernst Stenhammar. Ă ren 1928â1973 inrymde det postkontoret Stockholm 16. PĂ„ platsen fanns ursprungligen Malmtorgsbadet, Ă€ven kallat Stora Badhuset som öppnade 1869 pĂ„ initiativ av Carl Curman. Ă r 1988 byggdes huset om och renoverades för bland annat Utrikesdepartementets bibliotek.[45] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Rosenbad 2006.jpg Rosenbad Rosenbad Byggnadsminne (1935) Byggnaden Àr ritad av arkitekt Ferdinand Boberg för AB Rosenbad och Nordiska Kreditbanken och stod fÀrdig 1902. Byggnaden har blivit nÄgot av en symbol för Sveriges regering. En omfattande renovering av Rosenbad pÄbörjades i januari 2019 och planeras vara klar hösten 2021. Under renoveringen har verksamheten flyttat till andra lokaler i Regeringskvarteren.[29] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Johannes större 9, Fredsgatan - Drottninggatan, juli 2020 (3).jpg Sadelmakarens hus Johannes större Byggnadsminne (1995) Sadelmakarens hus bestĂ„r av tvĂ„ fastigheter i hörnet Fredsgatan / Drottninggatan som bebyggdes 1640 och 1641 av tvĂ„ sadelmakare, Simon Juterbock respektive Hans Herman. PĂ„ 1700-talet lĂ„g i gathuset Drottninggatan nr 6 den vĂ€lkĂ€nda KĂ€llaren Kejsarkronan som öppnade hĂ€r 1728 och flyttade 1779 till Gamla stan. 1822 var Ă€garen grosshandlaren i vin och spirituosa, Johan Cederlund, kĂ€nd för punschen som bĂ€r hans namn. Fastigheten förvĂ€rvades av staten 1967 och byggdes om 1994â1995 för Regeringskansliet, samtidigt förklarades byggnaden som statligt byggnadsminne.[46] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sagerska huset 2008.jpg Sagerska huset Lejonet Byggnadsminne (1994) Huset uppfördes för diplomaten Robert Sager som privatpalats under flera ombyggnader i slutet av 1800-talet. Huset beboddes av medlemmar av slÀkten Sager fram till 1988 och var dÄ det sista bebodda privatpalatset i Stockholms innerstad. Det förvÀrvades dÀrefter av staten och Àr sedan vÄren 1995 Sveriges statsministers officiella residens och representationsvÄning.[47] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Kvarteret Vinstocken, juli 2020.jpg Skandinaviska Bankens palats Vinstocken Byggnadsminne (1993) Bankpalatset, belÀget pÄ Gustav Adolf Torgs norra sida, byggdes efter ritningar av arkitekt Erik Josephson för Skandinaviska Kreditaktiebolaget och stod fÀrdigt 1918. PÄ tomten fanns innan dess vinkÀllaren Kastenhof och efter 1857 det anrika Hotell Rydberg. En större tillbyggnad gjordes 1922 mot Jakobsgatan, Àven den ritad av Josephson. Fastigheten förvÀrvades av staten 1965 och byggdes om för i första hand Försvarsdepartementet.[48] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
SkÄnebanken entre 2009.jpg SkÄnebanken Rosenbad Byggnadsminne (1935) Bankpalatset byggdes efter ritningar av Gustaf Wickman i jugendstil och Är 1900 stod det klart för inflyttning. I slutet av 1960-talet lÀmnade banken lokalerna och staten köpte fastigheten som numera ingÄr i Rosenbadkomplexet.[49] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan, 2020c.jpg Sundsvalls Enskilda Bank Johannes större Byggnadsminne (1995) PÄ platsen vid Fredsgatan 4 fanns ett hus frÄn 1640, som byggts av stadsingenjören Anders Torstensson. Det revs och istÀllet uppfördes 1902 ett elegant bankhus i jugendstil ritat av arkitekt Gustaf Wickman efter en arkitekttÀvling. Fasaderna gestaltades av skulptören Christian Eriksson. Byggnaden förvÀrvades av staten 1967 för att ingÄ i Departementsstaden. Bankhallen i bottenvÄningen renoverades 1984 och ÄterstÀlldes i ursprungligt skick. Den fungerar numera som pressrum för Utrikesdepartementet.[50] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sundsvalls Handelsbank, Drottninggatan 17, aug 2020.jpg Sundsvalls Handelsbank Loen Ă r 1908 stod byggnaden med den rikt ornamenterade jugendfasaden i röd Ăvedssandsten och röd puts fĂ€rdig som hade ritats av Thor ThorĂ©n. Bankverksamheten upphörde 1974 och lokalerna nyttjades dĂ€refter av Regeringskansliet. Mellan 2011 och 2013 renoverades byggnaden pĂ„ uppdrag av Statens fastighetsverk. Man genomförde en varsam ombyggnad för bland annat Dansmuseet.[51] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Sydsvenska kreditaktiebolaget.jpg Sydsvenska kreditaktiebolaget Lejonet Byggnaden Àr ritad av arkitekten Gustaf Wickman i jugendstil och Är 1909 kunde Sydsvenska kreditaktiebolaget slÄ upp portarna för det nya huvudkontoret. Byggnaden förvÀrvades redan 1979 av staten. Idag rymmer den kontorslokaler för Utrikesdepartementet och butiker. Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Jakobsgatan 20, Drottninggatan 13, aug 2020.jpg Tjenstemannabanken Loen Ernst Stenhammar ritade bankhuset som stod fĂ€rdigt 1908. Byggnaden var en av de första i Stockholm med fasader i hĂ„rdbrĂ€nt, handslaget Helsingborgstegel. I samband med bygget av Departementets hus 1969â1971 revs hörnhuset mot Drottninggatan och brandgaveln blottades. Den klĂ€ddes med Helsingborgstegel och fick nya fönsteröppningar vid en om- och nybyggnad 1979. Ăver entrĂ©n mot Drottninggatan mĂ€rks ett skulpterat lodjurshuvud, som Ă€r symbol för kvarteret Loen.[52] Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Andra lÀnder
Bonns regeringskvarter
Londons regeringskvarter
Se Àven
Kvarter i Stockholm
Klarakvarteren
Norrmalmsregleringen
Diplomatstaden
Referenser
Noter
^ âRegeringskvarterenâ. Hugin & Munin. LĂ€st 10 november 2020.
^ âStadsmuseets interaktiva karta för kulturmĂ€rkning av byggnader i Stockholmâ. Stadsmuseet, Stockholms stad. LĂ€st 10 november 2020.
^ âKulturvĂ€rden nr 1, 2009â. Statens fastighetsverk. ISSN 1104-845x. LĂ€st 10 november 2020.
^ âSĂ„ arbetar regeringen och Regeringskanslietâ. Regeringskansliet. 4 maj 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ Ă rhem, Barbro. âBjörnen - ett krukmakarkvarter i Södra Klaraâ. StockholmskĂ€llan. LĂ€st 10 november 2020.
^ Lundevall 2006, s. 31.
^ Lundevall 2006, s. 37.
^ âFastigheten Lejonet 1, Norrmalm, arkeologiskt rapportunderlag, RAĂ Stockholm 103, SR 378â. Stadsmuseet, Stockholms stad. LĂ€st 10 november 2020.
^ âArvfurstens palatsâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ âSundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan 4â. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ Anders Torstensson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
^ âKvarteret Tigernâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ Informationstavla pÄ Drottninggatan 8, utformat och uppsatt av Statens fastighetsverk
^ âDrottninggatan 10â. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 10 november 2020.
^ âDansk 1640-talskarta över Stockholmâ. StockholmskĂ€llan. LĂ€st 10 november 2020.
^ Ohrstedt, Peter. âKlara - en angelĂ€genhet för statenâ. KulturvĂ€rden nr 1, 2009: s. 10-14. ISSN 1104-845x.
^ Bo Grandien (1968). Stockholm i lÄgor. Stockholm: Bonnier. sid. 31-34. Libris 8198033
^ Hasselblad 1979, s. 113.
^ Hasselblad 1979, s. 111.
^ Hasselblad 1979, s. 115.
^ Hasselblad 1979, s. 95.
^ Hasselblad 1979, s. 127.
^ Nilsson, Staffan. âTagandes gatorna sĂ„ breda som han nĂ„gonsin kanâ. KulturvĂ€rden nr 1, 2009: s. 19-22. ISSN 1104-845x.
^ Hall 1999, s. 163.
^ RitsĂ©ll, Johan. â'Skandiahuset ar otvifielaktigt ett af Sveriges mĂ€rkligare byggnader... Det tyckes kunna trotsa Ă„rtusen'â. StockholmskĂ€llan. sid. 80-89. LĂ€st 18 november 2020.
^ Nordlander, Maria (22 februari 2016). âVill flytta grĂ€nsen för att bygga i Kymlingeâ. Fastighetsnytt. LĂ€st 18 november 2020.
^ Claes Dymling, red (1983). Riksdagens Hus. Stockholm: Byggförlaget. sid. 61. ISBN 91-85194-48-4
^ âSödra Klara blir ny departementsstadâ. Vestkusten (13): s. 1. 6 juli 1978. LĂ€st 18 november 2020.
^ âRosenbadâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ Cityplan 1977: förslag till generalplan för Stockholms city. Stockholm: Stockholms stadsbyggnadskontor. 1978. Libris 1499856
^ Informationstavla pÄ Drottninggatan 8, utformat och uppsatt av Statens Fastighetsverk
^ âKvarteret Loenâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ Ombyggnad av kvarteret Björnen i Stockholm. Statens fastighetsverk. LÀst 18 november 2020
^ TrĂ€ff, Matilda (14 september 2018). âStefan Löfven flyttar ut frĂ„n Rosenbadâ. Expressen. LĂ€st 18 november 2020.
^ Arcona (26 april 2019). âArcona renoverar Rosenbadâ. Pressmeddelande. LĂ€st 18 november 2020.
^ âRenovering av Rosenbadâ. Statens fastighetsverk. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 maj 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ âDepartementens e-post- och besöksadresserâ. Regeringskansliet. LĂ€st 18 november 2020.
^ âAdelcrantzska palatsetâ. Statens fastighetsverk. 21 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ Hellekant, Johan (16 april 2019). âPrisrekord nĂ€r Löfvens granne köps utâ. Svenska Dagbladet. LĂ€st 18 november 2020.
^ âCentralpalatsetâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ âGahns husâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 18 november 2020.
^ âMedelhavsmuseetâ. Statens fastighetsverk. 22 september 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âDrottninggatan 8â. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âKvarteret Brunkhalsen, Malmtorgsgatan 5 i Stockholmâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âNordiska Handelsbankenâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âDrottninggatan 6â. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSagerska husetâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âKvarteret Vinstocken, Stockholmâ. Statens fastighetsverk. 9 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSkĂ„nebankenâ. Statens fastighetsverk. 11 november 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan 4â. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âSundsvalls handelsbankâ. Statens fastighetsverk. 11 november 2020. LĂ€st 19 november 2020.
^ âTjenstemannabankenâ. Statens fastighetsverk. 12 oktober 2020. LĂ€st 19 november 2020.
KĂ€llor
SFV: Departementsstaden av Staffan Nilsson, sid. 29-31.
SFV: Klara â en angelĂ€genhet för staten
Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berÀttar. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
Departementens e-post- och besöksadresser
Hall, Thomas (1999). Huvudstad i omvandling - Stockholms planering och utbyggnad under 700 Är. KÀllström, Gunnar (illustratör). Stockholm: Sveriges Radios förlag. Libris 7409712. ISBN 91-522-1810-4
Lundevall, Peter (2006). Stockholm, den planerade staden. Carlssons bokförlag. ISBN 91-7203-788-1
Informationsskyltar utformade och uppsatta av Statens Fastighetsverk pÄ respektive fastighet
Externa lÀnkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Stockholms regeringskvarter.
v âą r
Kvarter och fastigheter i Stockholm (urval)
Kategorier: Kvarter pÄ NorrmalmInformella omrÄden i StockholmSvenska departementPolitik i SverigeStadsplanering i StockholmByggnader pÄ NorrmalmStockholms historiaBlÄmÀrkta byggnader i StockholmByggnadsminnen i Stockholms lÀn
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LĂ€sRedigeraRedigera wikitextVisa historikNĂ€ra
Sök
Sök pÄ Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste Àndringarna
Slumpartikel (âbot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
HjÀlp
PĂ„ andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
UtskriftsvÀnlig version
Verktyg
Sidor som lÀnkar hit
Relaterade Àndringar
Specialsidor
Permanent lÀnk
Sidinformation
AnvÀnd som referens
Wikidata-objekt
SprÄk
LÀgg till lÀnkar
Sidan redigerades senast den 24 februari 2021 kl. 10.31.
Wikipedias text Àr tillgÀnglig under licensen Creative Commons ErkÀnnande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka pÄ bilden). Se vidare Wikipedia:UpphovsrÀtt och anvÀndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehÄllMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki