First Aid Documents

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



🌐 The Global Network 🌐



Hjärt-lungräddning (HLR)
Hjärt-lungräddning, som brukar förkortas HLR, är en första hjälpen-behandling som ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. Ju tidigare bröstkompressioner och inblåsningar startas, desto större blir chansen att överleva ett hjärtstopp.

Särskilda rekommendationer vid coronavirus
Svenska rådet för hjärt-lungräddning har utarbetat särskilda rekommendationer till allmänheten på grund av rådande utbrott av covid-19, coronavirus. De nya råden följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Följande råd gäller nu i en akut situation om personen visar symtom på coronavirus:

Du ska identifiera hjärtstopp endast genom att titta efter livstecken och normal andning. Gör inte andningskontroll genom att placera ditt ansikte nära personens näsa och mun.
Larma 112 och starta bröstkompressioner tills hjälp anländer. Utför inte mun mot mun-metoden. Använd en hjärtstartare om en sådan finns tillgänglig.
Tvätta händerna noggrant efteråt med tvål och vatten, eller använd handsprit.
Du kan få mer information och svar på allmänna frågor genom att ringa 113 13.

Du ska fortfarande utföra HLR enligt tidigare gällande riktlinjer om det inte finns anledning att misstänka covid-19-virus hos personen.

Dessa riktlinjer följer i denna artikel.

Så går det till
En person ligger ner, en annan person sitter på knä med raka armar och händerna på personens hjärta. Illustration.Förstora bilden
Om personen är medvetslös och inte andas normalt ska du börja med hjärt-lungräddning.
Innan du börjar ge hjärt-lungräddning ska du kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

Kontrollera om personen är vid medvetande
Prata och pröva att skaka lätt i axlarna för att se om personen reagerar. Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen.

Kontrollera om personen andas
Öppna luftvägen genom att lägga en hand på pannan. Böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med din andra hands pek- och långfinger placerade på hakspetsen.

Lägg ditt öra nära personens näsa och mun. Lyssna och känn efter andetag, samtidigt som du tittar om bröstkorgen höjer sig. Onormal andning med glesa, djupa, suckande andetag kan förekomma vid hjärtstopp, men det är inte normal andning.

När ska jag ge hjärt-lungräddning?
Om personen är medvetslös och inte andas normalt ska du utgå ifrån att det är ett hjärtstopp. Då ska du börja med hjärt-lungräddning.

När ska jag inte ge hjärt-lungräddning?
Du ska däremot inte börja med hjärt-lungräddning om personen är medvetslös men andas normalt. Då ska du lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna är öppna. Sedan ska du ringa 112 efter ambulans och stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer. Under tiden du väntar på att ambulansen ska komma behöver du kontrollera att personen fortfarande andas normal. Tillståndet kan förändras.

Se bildspelet nedan för instruktioner om hur du lägger en person i stabilt sidoläge.

Börja med att ringa 112
Innan du sätter igång med hjärt-lungräddning måste du skaffa hjälp genom att ringa 112. Därefter ska du omedelbart sätta igång med hjärt-lungräddning eftersom möjligheten att personen överlever ökar om behandlingen sätts igång direkt.

Det går snabbare om någon annan kan ringa 112 medan du själv sätter igång med hjärt-lungräddning. Det är bra att känna till att larmoperatören kan ge fortsatt rådgivning på telefon, till exempel om hur hjärt-lungräddning ska utföras. Använd högtalarfunktionen på din telefon.

Hjärt-lungräddning
När du ger hjärt-lungräddning börjar du med bröstkompressioner. Det innebär att du använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att cirkulera. Med jämna mellanrum gör du korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andres mun med mun mot mun-metoden för att tillföra syre till blodet.

Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

Så går hjärt-lungräddning till:

Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel golvet eller marken.

Placera din ena handlov mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna, placera din andra hand ovanpå. Tryck ner bröstkorgen minst 5 men inte mer än 6 cm. Håll en takt av 100-120 tryck/min. Tryck 30 gånger, hårt och snabbt.

Växla sedan till att göra inblåsningar med mun mot mun-metoden. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakspetsen med två fingrar och böj den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret.

Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Du ska alltid göra två inblåsningar efter varandra.

Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och två inblåsningar med luft. Fortsätt så tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp.
Om du tycker att det känns obehagligt att ge mun mot mun-andning kan du lägga en tunnare textilbit, till exempel en näsduk eller en t-shirt, över munnen. Om du inte kan ge mun mot mun-andning är det bättre att bara göra bröstkompressioner än att inte göra något alls i väntan på ambulans.

I följande film får du lära dig hur du gör hjärt-lungräddning. Filmen är producerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dinsäkerhet.se.


Viktigt att tänka på
Hur allvarlig är situationen?
Om du ska ta hand om en person som verkar vara avsvimmad eller medvetslös måste du först se till att platsen är säker och inte farlig för dig själv. Därefter ska du avgöra hur allvarlig situationen är. Kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

Vaken?
Först kan du försöka prata med personen och pröva att skaka lätt i axlarna för att se om du får svar. En person som är berusad eller sover brukar reagera på detta. Om du inte får någon reaktion ska du utgå ifrån att personen är medvetslös.

Andas?
I nästa steg öppnar du den medvetslöses luftväg genom att med en hand på pannan böja huvudet bakåt samtidigt som du med den andra handens pek- och långfinger placerade på hakspetsen lyfter hakan uppåt. Försök se om bröstkorgen höjer sig. Lägg örat intill personens näsa och mun och lyssna samt känn efter andning. Om du efter ungefär tio sekunder inte kan se, höra eller känna någon andning, måste du utgå ifrån att personen har andningsstopp.

Om personen börjar andas
Det är viktigt att fortsätta med hjärt-lungräddningen tills sjukvårdspersonal kan ta över. Enbart hjärt-lungräddning startar oftast inte hjärtat men ibland kan den medvetslöse vakna till liv under tiden du ger hjärt-lungräddning. Då ska du inte fortsätta. Om personen börjar andas normalt, röra på sig, tittar upp eller hostar ska du avbryta hjärt-lungräddningen.

Enstaka andetag, suckar, stönanden eller väsande ljud kan vara en reflex och inte normal andning. Att kontrollera andningen under hjärt-lungräddning stjäl tid och kan påverka den medvetslöses chans till överlevnad. Fortsätt därför utan avbrott tills sjukvårdspersonal är på plats eller den medvetslöse vaknar till liv.

Bra om man är flera
Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning. Därför är det bra om man är flera som hjälps åt. I så fall kan man byta av efter ungefär två minuters behandling.

Om man vet vilken tid hjärtstoppet inträffade är det bra att lägga det på minnet och berätta det för sjukvårdspersonalen när ambulansen kommer. Sjukvårdspersonalen vill även veta hur länge man har gett hjärt-lungräddning.

Du ska fortsätta med hjärt-lungräddning så länge du orkar, tills personen andas normalt eller någon annan tar över.

Stabilt sidoläge
Om en person är medvetslös men andas normalt ska du lägga personen i stabilt sidoläge. Det spelar ingen roll åt vilket håll, bara du vänder personen mot dig.


Stabilt sidoläge. I den här filmen visar en instruktör från Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning hur du lägger en person i stabilt sidoläge.

Avancerad hjärt-lungräddning
För att göra den enklaste formen av hjärt-lungräddning behövs det ingen utrustning. Det är en metod som alla kan lära sig. Ibland används termen basal hjärt-lungräddning för att skilja den från avancerad hjärt-lungräddning som ges av sjukvårdspersonal. Detta kräver utrustning för syrgastillförsel, hjälp med andning, övervakning av cirkulation och hjärtverksamhet samt läkemedel. Avancerad hjärt-lungräddning startar direkt på platsen, i hemmet eller i ambulansen och fortsätter på sjukhuset.

Vid ett hjärtstopp ges ofta behandling med en hjärtstartare, inom sjukvården även kallad defibrillator. Det är en apparat som kan användas för att ge en strömstöt som kan sätta igång hjärtat igen.

Hjärtstartare utanför sjukhus
I dag finns lättanvända halvautomatiska hjärtstartare på flera platser utanför sjukhusen. De kan användas av vem som helst och kräver inga medicinska förkunskaper. Apparaten ger röstinstruktioner som är enkla att följa. Den kan själv läsa av om den medvetslösa personen har hjärtstopp eller inte. Det är bara vid hjärtstopp som den fungerar att använda.

Det finns ett nationellt register för hjärtstartare som drivs av Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Registret visar på en karta var hjärtstartare finns i Sverige och syftar till att öka överlevnaden vid hjärtstopp i samhället. Besök Sveriges hjärtstartarregister på adressen www.hjartstartarregistret.se.

När behövs hjärt-lungräddning?
Ett livshotande tillstånd kan bero på flera orsaker
En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom 10-20 sekunder och slutar därefter att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.

Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp hos vuxna är hjärt- och kärlsjukdomar.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera vid drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Leder till syrebrist
När hjärtat slutar slå eller andningen upphör får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt finns det risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Om kroppen är nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med hjärt-lungräddning är att försöka hålla igång hjärtverksamheten i väntan på ambulans, sjukvårdspersonal och en hjärtstartare.

Ingen sjukvårdsutbildning behövs
Du behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära dig hjärt-lungräddning. Det räcker med att du går en kort kurs på ett par timmar för att lära dig hur du ska göra. Då får du träna på att utföra hjärt-lungräddning och att enkelt använda en hjärtstartare på en docka. Det finns flera organisationer som anordnar sådana kurser, till exempel Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, HLR-rådet, Civilförsvarsförbundet och företagshälsovården.

Hjärt-lungräddning av barn
Vissa moment i hjärt-lungräddning av barn skiljer sig något från hjärt-lungräddning av vuxna. Därför rekommenderas man att också går en kurs i Barn-HLR. Förutom att vända sig till anordnare av kurser i vuxen-HLR kan man höra med sin barnavårdscentral om de kan erbjuda utbildningar riktade till föräldrar.

I en akutsituation är det däremot bättre att ge hjärt-lungräddning som för vuxna, men med mindre kraft till ett barn, än att inte göra något alls.

Omtumlande upplevelse
Man kan behöva prata med någon
Man upplever inget obehag av själva behandlingen eftersom man är medvetslös om man behöver hjärt-lungräddning. När man däremot har vaknat upp kan vetskapen om att man varit så allvarligt sjuk sätta sina spår. Därför kan man, som en del i rehabiliteringen efter ett hjärtstopp, behöva hjälp att bearbeta det man varit med om.

Om du har tagit hand om någon som varit medvetslös och fått ge hjärt-lungräddning kan du också behöva någon att prata med efter din hjälpinsats. Du kan få möjlighet att prata med ambulanspersonalen eller personalen på akutmottagningen. Det är bra att känna till att sekretesslagen begränsar sjukvårdspersonal att lämna information om själva händelsen. Du kan även kontakta din vårdcentral och en kurator för att tala om det som hänt.

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen
För att göra det lättare för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med anhöriga om du skulle råka ut för någonting kan du lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobiltelefonen. ICE står för engelskans "In Case of Emergency", som betyder "vid en nödsituation". Det används numera internationellt.

Du skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobiltelefonens telefonbok. När du lägger in telefonnumret kan du börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land du än befinner dig i.

Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



Stabilt sidoläge
Denna text gäller även barn

Om en medvetslös person ligger på rygg kan tungan falla bakåt och stänga luftvägen så att personen kvävs. En medvetslös person med normal andning ska därför läggas i stabilt sidoläge.

Kontrollera medvetande
Öppna luftvägen och kontrollera andningen.
Om personen är medvetslös och andas normalt ska han/hon läggas i stabilt sidoäge. Vänd alltid en medvetslös person mot dig själv.

Gör så här:
Lägg ut armen närmast dig på golvet
Lägg den bortre armen tvärs över bröstet, med handen
mot kinden. Håll kvar detta handgrepp.
Med din andra hand vinklar du upp det bortre knät
Vänd den medvetslösa försiktigt mot dig själv genom att trycka på knät.
Böj huvudet bakåt så att luftvägen hålls öppen
Justera den medvetslöses hand under kinden så att huvudet inte kan falla framåt igen.
Dra upp det övre benet från kroppen så att personen ligger stabilt
Kontrollera att personen andas normalt i väntan på hjälp.
Om ingen eller onormal andning, rulla över på rygg och starta HLR.

Om en misstänkt skadad person måste vändas från ryggläge till stabilt sidoläge kan risken att förvärra en skada minska om en extra person håller i huvudet och följer med i rotationsrörelsen till ett stabilt sidoläge.

Bild som visar vändning från ryggläge till stabilt sidolägeFörstora bilden
Vändning från ryggläge till stabilt sidoläge. Klicka på bilden för förstoring.

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



Stoppa blödning
En sprutande eller pulserande blödning tyder på en skada i en större pulsåder och kan vara livshotande. Du ska försöka stoppa blödningen och sedan ringa 112 så att den skadade snabbt kan få hjälp och blir förd till sjukhus.

Det är bra att känna till hur du ska göra för att med enkla medel hjälpa en person som har skadat sig och blöder. Att stoppa en blödning kan rädda liv.

Förberedelser
Om du eller någon annan blöder mycket och förlorar blod snabbt behövs inga förberedelser. Det viktigaste är att få stopp på blödningen så fort som möjligt.

Så går det till
En sprutande, pulserande blödning tyder på att en större pulsåder har blivit skadad. Då är det viktigt att du snabbt får stopp på blödningen genom att göra så här:

För om möjligt ihop sårkanterna och tryck samtidigt stadigt mot såret. Du bör försöka hålla den skadade kroppsdelen så högt som möjligt över hjärtats nivå, eftersom det sänker det lokala blodtrycket och minskar blödningen.
Sedan gör du ett tryckförband och lägger det över såret. Det är bra att ta hjälp av något hårt, till exempel en ihoprullad elastisk binda eller bit hårt vikt tyg, för att skapa ett ordentligt tryck. Du bör fortsätta låta den blödande kroppsdelen vara högt placerad.
Till sist ska du ringa 112 så att den skadade snabbt får hjälp och blir förd till sjukhus.

Gör ett tryckförband
Du kan göra ett enkelt tryckförband genom att vika ihop kompresser, ett tygstycke eller liknande och trycka det mot såret. Linda sedan gasbindor eller knyt en halsduk hårt runt skadan. Du kan göra trycket mer effektivt med hjälp av en bit ihopvikt tyg, eller något annat hårt som du kan trycka mot kompressen eller tygstycket innan bandaget lindas fast. Om du inte har tillgång till kompresser eller tyg får du trycka med fingrarna eller knytnäven direkt i såret.

Risken för att du ska blodsmittas när du hjälper någon som skadat sig är mycket liten om du inte har sår eller eksem. Du kan ha handskar på dig eller sätta plastpåsar på händerna för att undvika blodsmitta genom direktkontakt. Det är också viktigt att undvika bli smittad genom stänk i ögonen.

Ett tryckförband ska sitta kvar tills den skadade har kommit till sjukhus. Du kan förstärka tryckförbandet om det blöder igenom. Du ska inte ta bort det gamla förbandet, utan bara lägga ett nytt förband utanpå.

Den skadade kroppsdelen hålls högt
För att minska blödningen ska den blödande kroppsdelen hållas så högt över hjärtats nivå som möjligt. Om det blöder mycket är det bra om den skadade ligger ner, helst med huvudet lågt och benen högt. Det blod som cirkulerar i kroppen rinner då lättare tillbaka till hjärtat så att det kan pumpas vidare, bland annat till hjärnan som inte klarar sig utan syre.

Försök hålla den skadade personen varm genom att lägga på filtar eller extra kläder. Ge inte något att dricka eftersom det då finns risk att personen kräks. Det är bra om magen är tom ifall det senare skulle bli aktuellt med en operation.

I nödfall måste blodtillförseln snöras av
Om blödningen inte minskar är det möjligt att tillfälligt snöra av blodtillförseln. Det gör du genom att dra hårt åt till exempel ett skärp eller en halsduk ovanför en blödande skada på armen eller benet.

En sådan åtsnörning ska bara användas som absolut nödåtgärd om tryckförband och högläge inte hjälper, och får inte sitta kvar längre än tjugo till trettio minuter. Annars finns det risk att det blir bestående skador till följd av syrebrist i vävnaderna. Har du gjort en avsnörning för att du inte snabbt kunnat förbinda såret kan du prova att släppa efter på den så snart du fått på ett ordentligt förband.

Ring 112 vid tecken på chock
När en person blöder kraftigt kan det bli för lite blod kvar som cirkulerar i blodkärlen. Hjärtat försöker då hålla cirkulationen igång genom att pumpa runt det kvarvarande blodet snabbare, men om detta inte räcker kan personen drabbas av en chock och bli medvetslös. Det kan också hända att den skadade får en farligt låg puls på grund av en snabb kraftig blödning.

Du ska omedelbart ringa 112 vid tecken på chock som kan vara följande:

Snabb puls som så småningom blir oregelbunden.
Gråblek och kallsvettig hud.
Rastlöshet och ångest, som går över i slöhet och trötthet.
Snabb och ytlig andning.
Gäspningar på grund av syrebrist.
Kalla händer och fötter.
Medvetslöshet.
Kraftig, långsammare blödning
Kraftiga blödningar som inte är pulserande utan rinner långsamt kan också behöva stoppas med hjälp av ett tryckförband. Det är också bra att hålla den skadade kroppsdelen högt en stund. Oftast har såret slutat blöda efter ungefär en kvart, och då kan du försiktigt ta bort förbandet.

Gör rent såret
Du kan sedan göra rent såret så här:

Tvätta händerna.
Skölj rent såret under rinnande vatten.
Använd mild tvål, gärna flytande, om det kommit smuts i såret.
Kontrollera att det inte finns kvar några glasbitar eller annat skräp.
För ihop sårkanterna och sätt på kompress eller plåster om såret är mindre än någon centimeter och glipar mindre än ett par millimeter. Du kan också tejpa ihop sårkanterna med särskild sårtejp, som kan köpas på apotek.
En del sår kan behöva sys
Kontakta sjukvården om såret är djupt eller inte slutar blöda efter en halvtimme. Det gäller också om såret är större än någon centimeter eller glipar mer än ett par millimeter. Då kan det behöva sys.

Kontakta också vården om du tror att såret behöver sys, eftersom såret helst bör sys inom åtta timmar. Läkaren avstår ibland från att sy såret om det har gått längre tid än åtta timmar, på grund av infektionsrisken. Såret får då läka av sig själv. Även sår som orsakats av bett eller smutsiga sår som är svåra att få tillräckligt rena kan behöva lämnas öppna på grund av infektionsrisken.

Se över skyddet mot stelkramp
Du kan få stelkramp om du inte har tillräckligt vaccinationsskydd och får in jord eller annan smuts i såret. Det gäller även om du till exempel har blivit biten av ett djur, skurit dig på en smutsig kniv eller trampat på en smutsig spik. Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterier som bland annat finns i jord.

I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot stelkramp.

Du kan få en spruta med immunglobulin om du inte är vaccinerad och får ett sår med risk för stelkramp. Då får du ett omedelbart skydd mot stelkramp.

Vid samma tillfälle får du också en första vaccinationsspruta mot stelkramp. Därefter får du ta flera sprutor enligt ett särskilt schema för att få ett längre skydd.

Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



Om någon sätter i halsen
När någon sätter i halsen ska du försöka få bort det som har fastnat. Du ska fortsätta försöka få bort det som har fastnat även om personen förlorar medvetandet på grund av syrebrist. Om personen blir medvetslös ska du larma 112 och börja göra hjärt-lungräddning.

I den här texten får du reda på olika sätt att hjälpa någon som har fått något i halsen. Texten handlar dels om barn under ett år, dels om barn över ett år och vuxna.

Tecken på att en person fått något i halsen
Om en person har satt något i halsen är det inte alltid helt lätt att uppfatta det. Symtomen är olika kraftiga beroende på hur allvarligt andningshindret är. Det här är några tecken på att hen har fått ett föremål i halsen:

Plötslig hosta.
Plötsligt ansträngd andning.
Väsande andning.
Personen skriker eller talar svagt och hest.
Äldre barn och vuxna kan ta sig mot halsen eftersom det gör ont.
Om det är totalt stopp i luftvägarna kämpar personen för att få luft, läpparna blir blå och hen kan varken hosta eller skrika. Vid sådana tillfällen förlorar personen medvetandet inom några minuter.

Vad kan jag göra?
Det enklaste sättet för ett större barn eller en vuxen person att få upp ett föremål från luftvägarna är att hosta. Om personen hostar ska du därför uppmana hen att fortsätta hosta. Men om personen inte kan hosta upp föremålet själv behöver du hjälpa till. Det gör du genom att ge omväxlande ryggslag och buk- eller brösttryck, och på så vis skapa en luftstöt som pressar upp luft ur personens luftväg. Kommer föremålet fortfarande inte upp efter det och personen har blivit medvetslös ska du börja göra hjärt-lungräddning.

Det finns två olika metoder för att hjälpa en person som satt i halsen. Vilken metod du ska använda beror på hur gammal personen är. Du kan använda samma metod till barn över ett år som till vuxna.

Film: Så kan du hjälpa barn 0 - 1 år

Om någon sätter i halsen. I den här filmen visar en instruktör från Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning hur du kan hjälpa barn yngre än 1 år som sätter något i halsen.

Barn yngre än 1 år
Gör så här
Om ett litet barn är vid medvetande, men inte kan hosta effektivt: Gör ryggslag och brösttryck.

Ge 5 ryggslag:
Lägg barnet på mage i ditt knä.
Lägg din underarm längs barnets mage och stöd barnets huvud genom att hålla i hakan. Barnets huvud ska vara lägre än kroppen.
Ge med handloven fem kraftiga slag mellan barnets skulderblad.
Gör 5 brösttryck:
Vänd barnet på rygg i knät och lägg det på din andra underarm. Stöd huvudet med handen. Barnets huvud ska vara lägre än kroppen.
Placera ditt pek- och långfinger på nedre halvan av bröstbenet. Var noga med att inte placera fingrarna för långt ner, så att de hamnar på bröstbensspetsen.
Tryck snärtigt fem gånger. En tredjedel av bröstkorgens djup, cirka fyra centimeter, ska tryckas ned.
Öppna munnen och titta om föremålet har kommit upp. Leta inte efter föremålet med fingrarna i svalget om du inte kan se det. Då finns det en risk att föremålet pressas längre ner och täpper till andningsvägarna helt.

Om föremålet fortfarande inte kommit upp upprepar du serien med ryggslag och brösttryck ytterligare två gånger.
Ring 112
Fortsätt sedan med omväxlande ryggslag och brösttryck tills föremålet kommer upp eller tills hjälp kommer. Om barnet blir medvetslöst ska du börja göra hjärt-lungräddning istället.

Film: Så kan du hjälpa barn äldre än 1 år - vuxna

Om någon sätter i halsen. I den här filmen visar en instruktör från Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning hur du kan hjälpa barn äldre än 1 år och vuxna som sätter något i halsen.

Barn äldre än 1 år och vuxna
Du kan använda samma metod till barn över ett år och vuxna.

Gör så här
Om personen är vid medvetande, men inte kan hosta effektivt: Gör ryggslag och buktryck.

Ge 5 ryggslag:
Ställ dig bakom personen. Luta personen framåt så mycket att huvudet är lägre ner än bröstet. Håll en hand mot övre delen av personens bröst som stöd.
Ge med handloven fem snärtiga slag mellan personens skulderblad.
Ge 5 buktryck:
Stå kvar bakom personen. Knyt din hand och placera den med tumsidan mot personens mage, ovanför naveln och väl nedanför bröstbenet.
Fatta tag runt din knytnäve med din andra hand.
Tryck kraftigt inåt och uppåt fem gånger. Anpassa kraften efter personens storlek.
Titta i munnen om föremålet har kommit upp. Leta inte efter föremålet med fingrarna i svalget om du inte kan se det. Då finns det en risk att föremålet pressas längre ner och täpper till andningsvägarna helt.

Om föremålet fortfarande inte kommit upp ska du fortsätta. Gör serien med ryggslag och buktryck ytterligare två gånger.
Ring 112
Fortsätt sedan med omväxlande ryggslag och buktryck tills föremålet kommer upp eller tills hjälp kommer. Blir personen medvetslös ska du börja göra hjärt-lungräddning istället.

Att tänka på vid hjärt-lungräddning
När ett barn eller en vuxen person blir medvetslös ska du istället ringa 112 och börja göra hjärt-lungräddning. Hjärt-lungräddning består dels av inblåsningar och dels av bröstkompressioner.

Innan du startar ska du titta i munnen efter främmande föremål och ta bort det om det är synligt.

Genom att ge inblåsningar hoppas man kunna pressa ner luft förbi föremålet eller blåsa ner föremålet i en av lungorna och därigenom kunna syresätta den andra lungan.

Bröstkompressioner hjälper till att få bort föremålet från luftvägarna och skapar samtidigt en cirkulation av blodet. Det är inte farligt att göra bröstkompressioner på en person även om hjärtat slår.

Efter kompressionerna ska du göra en snabb kontroll och titta i munnen om föremålet har kommit upp innan du gör nya inblåsningar.

Du ska försöka göra momenten utan avbrott, i jämn takt. Gör inte paus för att kontrollera livstecken och undvik att göra långa pauser vid bytet mellan kompressionerna och inblåsningarna. Det är ansträngande att göra hjärt-lungräddning och det är bra om ni kan vara flera som hjälps åt. I så fall bör ni byta av varandra redan efter två minuter. Det är viktigt att inte ge upp.

Om personen börjar andas ska du lägga hen i stabilt sidoläge. Personen bör undersökas av läkare för att kontrollera att det inte finns något som sitter kvar i luftvägarna.

Hur kan jag förebygga?
De flesta barn börjar lära sig att gripa när de är ungefär tre månader gamla och försöker stoppa en del av det de får tag på i munnen. Det är ett sätt för barnet att undersöka saker och att lära sig att förstå omvärlden. Men det finns en risk att barnet stoppar något i munnen som sen kan fastna i luftvägarna. Både barn och vuxna kan även råka sätta mat eller godis i halsen.

För att undvika sådana olyckor är det viktigt att göra följande:

Du kan plocka undan små föremål.

Du kan se till att barnet är stilla när hen äter.
Du kan undvika att låta barnet äta under en bil- eller cykeltur, eftersom det kan komma plötsliga gupp.

Kurser i livräddande första hjälpen
Det är bra att öva på hur du hjälper någon som satt i halsen. Det finns kurser där du får lära dig metoden genom att träna på en övningsdocka.

Det finns särskilda kurser i första hjälpen och hjärt-lungräddning. Du kan till exempel kontakta barnavårdcentralen (BVC), Röda korset, Civilförsvarsförbundet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) eller Svenska Livräddningssällskapet för att få reda på var sådana kurser ges.