Försvarsmakten Dokument

[Freddie]

Huvudsida
Slumpartikel
I närheten
Logga in
Inställningar
Om Wikipedia

Förbehåll
Öppna huvudmenyn
Wikipedia
Sök

Wiki Loves Monuments: Fotografera ett minnesmärke, hjälp Wikipedia och vinn!
Läs mer
Peter Sandwall (ämbetsman)
Läs på ett annat språk

Bevaka denna sida
Redigera
Peter Sandwall, född den 25 juli 1963, är en svensk ämbetsmän, sedan 2012 generaldirektör för Försvarsmakten.[1][2][3]

Peter Sandwall
Född
25 juli 1963 (56 år)
Nationalitet
Svensk
Yrke/uppdrag
Generaldirektör för Försvarsmakten
Biografi
Redigera
Peter Sandwall, som är son till Anders Sandwall, kommer från en bryggarfamilj som fram till 1970-talet drev Sandwalls i Borås. Han är reservofficer i flottan och har varit fartygschef på en minsvepare typ fiske. Han läste nationalekonomi, statskunskap samt freds- och konfliktstudier på Uppsala universitet.[4] Han var tidigare enhetschef på budgetavdelningen i Finansdepartementet och chef för EU-budgetenheten på budgetavdelningen 2006–2010.

Åren 1983–1985 gjorde Sandwall sin värnplikt vid Flottan och blev sedan antagen till reservofficersutbildning. Åren 1985–1986 utnämndes han till reservofficer med tjänstegraden kapten och blev fartygschef på minsvepare. Åren 1992–1996 var han departementssekreterare på finansdepartementet, åren 1998–2002 var han chef för enheten för EMU och strukturfrågor i EU på Internationella avdelningen vid finansdepartementet. Åren 2002–2012 var han departementsråd för olika frågor vid finansdepartementet. Från den 1 oktober 2012 tillträdde Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten.[3] Sommaren 2018 förlängde regeringen Sanwalls förordnande som generaldirektör från och med den 1 oktober 2018 tills vidare dock längst till den 30 september 2021.[5]

Referenser
Redigera
^ Peter Sandwall ny generaldirektör i Försvarsmakten Arkiverad 15 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ Generaldirektören
^ ”Peter Sandwall”. forsvarsmakten.se. Läst 14 september 2018.
^ Han ska förvandla svenska försvaret
^ ”Försvarets forum nr.4/2018”. forsvarsmakten.se. Läst 14 september 2018.
Senast redigerad för 12 månader sedan av Joshua06
RELATERADE ARTIKLAR
Jonas Haggren
Gabor Nagy
Stefan Sandborg
Wikipedia
Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
IntegritetStationär dator

[Freddie]

The Global Network


Öppna huvudmenyn
Wikipedia
Sök
Södra militärområdet
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Södra militärområdet (Milo S), ursprungligen I. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–2000. Förbandsledningen var förlagd i Kristianstads garnison i Kristianstad.[2]

Södra militärområdet
(Milo S)
Södra militärdistriktsstaben vapen.svg
Vapen för Södra militärområdet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn
Södra militärområdet
Datum
1942–2000
Land
Sverige
Försvarsgren
Försvarsmaktsgemensam
Typ
Militärområde
Roll
Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Storlek
Stab
Efterföljare
Södra militärdistriktet
Del av
Högkvarteret
Högkvarter
Kristianstads garnison
Förläggningsort
Kristianstad
Marsch
"På marsch" (Rydberg)
Dekorationer
MiloSMSM
Befälhavare
Militärbefälhavare
Kent Harrskog [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Naval Ensign of Sweden.svg
Tilläggstecken
AM.087630.jpg

Militärområdes- stabens vapen (1983–1994).

Milo S 1988.
Historik Redigera
Södra militärområdet bildades 1942 under namnet I. militärområdet (första militärområdet) och leddes av en Militärbefälhavare, vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Södra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ett samlat ansvar för den operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1993 uppgick Västra militärområdet (Milo V) i Södra militärområdet, som då i praktiken kom att täcka hela Götaland.

Inför regeringens proposition för budgetåret 1989/1990, föreslogs två alternativ till reducering av militärområdesstaber. I alternativ 4 SV skulle Östra militärområdet sammanslås med Bergslagens militärområde och bilda Mellersta militärområdet, samt att Södra militärområdet skulle sammanslås med Västra militärområdet och bilda Sydvästra militärområdet. Det andra alternativet, alternativ 5(R), innebar att Östra militärområdet sammanslogs med Bergslagens militärområde och bildade Mellersta militärområdet, men där militärbefälhavaren för Västra militärområdet gavs i uppgift att organisera en operativa rörlig ledningsresurs (R). Regeringen förordade alternativ 5(R), vilket innebar att Södra militärområdet kvarstod i sin form.[3]

Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen att Sverige skulle indelas i tre militärområden. Minskningen av antalet militärområden åstadkoms genom att Södra militärområdet och Västra militärområdet, respektive Nedre Norrlands militärområde och Övre Norrlands militärområde sammanslogs. Samtidigt minskades antalet militärbefälhavare till tre. Där staberna för de tre militärområdena lokaliserades till Bodens garnison, Kristianstads garnison och Strängnäs garnison. Den nya organisationen inrättades den 1 juli 1993, vilken i praktiken innebar att Västra militärområdet upplöstes och uppgick i Södra militärområdet.[4]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att militärområdesstaberna upplöstes den 30 juni 2000. I dess ställe bildades den 1 juli 2000 fyra militärdistrikt, vilka i princip motsvarade geografiskt sett de tidigare militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig.[5] Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid militärområdesstaben till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 31 mars 2001, då avvecklingen av staben ansågs slutförd.[6]

Verksamhet Redigera
Militärområdet var en del av det före detta invasionsförsvar hade som ansvar att samla den operativa ledningen av alla stridskrafter inom Milot, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.

Försvarsområden Redigera
Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden, vilka täckte Blekinge län, Kalmar län, Kristianstads län, Kronobergs län, Jönköpings län och Malmöhus län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i regel i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.

Den 30 juni 1993 upplöstes och avvecklades Västra militärområdesstaben (Milo S) i Skövde Kristianstad. Och de ingående försvarsområdena i Västra militärområdet överfördes till Södra militärområdet. Därmed tillkom försvarsområdena i Göteborgs och Bohus län, Hallands län, Skaraborgs län och Älvsborgs län till Södra militärområdet, som med det kom att omfatta och täcka hela Götaland. Genom den länsreform som gjordes åren 1997–1998 sammanslogs ett antal försvarsområden, och bildade den 1 januari 1998 Skåne respektive Västra Götalands försvarsområde. Vidare sammanslogs även försvarsområdena i Småland och bildade Smålands försvarsområde.

Fo 11

Fo 11 – Malmö försvarsområde, 1942–1997 (Uppgick 1998 i Fo 14)
Fo 12

Fo 12 – Ystads försvarsområde, 1942–1947 (Uppgick 1947 i Fo 11)
Fo 13

Fo 13 – Helsingborgs försvarsområde, 1942–1947 (Uppgick 1947 i Fo 11)
Fo 14

Fo 14 – Kristianstads försvarsområde, 1942–1997
Fo 14 – Skånes försvarsområde 1998–2000
Fo 15

Fo 15 – Blekinge försvarsområde, 1942–1947
Fo 15 – Karlskrona försvarsområde, 1947–1990
MKS – Sydkustens marinkommando, 1990–2000
Fo 16

Fo 16 – Växjö försvarsområde, 1942–1974
Fo 16 – Kronobergs försvarsområde, 1974–1997 (Uppgick 1998 i Fo 17)
Fo 17

Fo 17 – Jönköpings försvarsområde, 1942–1974
Fo 17 – Jönköpings försvarsområde, 1974–1997
Fo 17 – Smålands försvarsområde, 1998–2000
Fo 18

Fo 18 – Kalmar försvarsområde, 1942–1974 (Uppgick 1974 i Fo 16)
Fo 18 – Kalmar försvarsområde, 1974–1994 (Avskildes 1994 från Fo 16)
Fo 18 – Kalmar försvarsområde, 1994–1997 (Uppgick 1998 i Fo 17)
Tillkomna försvarsområden 1993 Redigera
Fo 31

Fo 31 – Halmstads försvarsområde, 1942–1958
Fo 31 – Hallands försvarsområde, 1958–2000
Fo 32

Fo 32 – Göteborgs försvarsområde, 1942–1958
Fo 32 – Göteborgs och Bohus försvarsområde, 1958–1981
Fo 32 – Västra Götalands försvarsområde, 1981–2000
Fo 34

Fo 34 – Uddevalla försvarsområde, 1942–1958
Fo 34 – Älvsborgs försvarsområde, 1958–1997 (Uppgick 1998 i Fo 32)
Fo 35

Fo 35 – Skövde försvarsområde, 1942–1974
Fo 35 – Skaraborgs försvarsområde, 1974–1997 (Uppgick 1998 i Fo 32)
Organisation 1945 Redigera
I. militärbefälsstaben, Kristianstad.[7]
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
I 6 – Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad.
I 7 – Södra skånska infanteriregementet, Ystad.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Jönköpings-Kalmar regemente, Eksjö.
Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö.
Lv 4 – Skånska luftvärnskåren, Malmö.
P 2 – Skånska pansarregementet, Hässleholm.
S 1 K – Signalregementets kompani i Kristianstad, Kristianstad.
T 4 – Skånska trängkåren, Hässleholm.
Organisation 1955 Redigera
I. militärbefälsstaben, Kristianstad.[8]
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
I 6 – Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad.
I 7 – Södra skånska infanteriregementet, Ystad.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö.
Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö.
IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö.
IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö.
IB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad.
IB 37 – Skånebrigaden, Kristianstad.
IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö.
IB 47 – Blekingebrigaden, Växjö.
Lv 4 – Skånska luftvärnskåren, Malmö.
P 2 – Skånska pansarregementet, Hässleholm.
PB 7 – Malmöbrigaden, Ystad.
PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm.
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.
Organisation 1964 Redigera
I. militärbefälsstaben, Kristianstad.[9]
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö.
Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö.
Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Malmö.
P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm.
P 6 – Norra skånska regementet, Kristianstad
P 7 – Södra skånska regementet, Ystad
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.
Organisation 1971 Redigera
Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad.
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
BK – Blekinge kustartilleriförsvar, Karlskrona.
BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö.
F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed.
F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm.
F 12 – Kalmar flygflottilj, Kalmar.
F 17 – Blekinge flygflottilj, Kallinge.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö.
IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
IB 41 – Blekingebrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö.
KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona.
P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm.
P 6 – Norra skånska regementet, Kristianstad.
P 7 – Södra skånska regementet, Ystad.
PB 7 – Malmöbrigaden, Lund/Revingehed. (Underställd chefen P 7)
PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm. (Underställd chefen P 2)
PB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad. (Underställd chefen P 6)
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.
Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Malmö.
ÖrlB S – Sydkustens örlogsbas, Karlskrona.
Organisation 1987 Redigera
Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad.
13. hkpdiv – 13. helikopterdivisionen, Ronneby.
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
BK – Blekinge kustartilleriförsvar, Karlskrona.
BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö.
F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed.
F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm.
F 17 – Blekinge flygflottilj, Kallinge.
I 11/Fo 16 – Kronobergs Regemente, Växjö.
I 12/Fo 17 – Norra Smålands Regemente, Eksjö.
IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
IB 41 – Blekingebrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö.
KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona.
Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Ystad.
P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm.
P 6/Fo 14 – Norra skånska regementet, Kristianstad.
P 7/Fo 11 – Södra skånska regementet, Ystad.
PB 7 – Malmöbrigaden, Lund/Revingehed. (Underställd chefen P 7)
PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm. (Underställd chefen P 2)
PB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad. (Underställd chefen P 6)
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.
ÖrlB S – Sydkustens örlogsbas, Karlskrona.
Organisation 1994 Redigera
Den 1 juli 1993 uppgick Västra militärområdet i Södra militärområdet. Och efter att Försvarsmaktens nya grundorganisation trädde i kraft den 1 juli 1994, såg Södra militärområdet (Milo S) ut enligt följande.

Kaderorganiserade krigsförband Redigera
Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad.
3. förd – Västra arméfördelningen, Skövde.
13. förd – Södra arméfördelningen, Kristianstad.
3. yaflj – Tredje ytattackflottiljen, Karlskrona.
12. hkpdiv – 12. helikopterdivisionen, Göteborg.
13. hkpdiv – 13. helikopterdivisionen, Ronneby.
A 3 – Wendes artilleriregemente, Hässleholm.
BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö.
E 1 – Attackeskadern, Göteborg.
FKS – Södra flygkommandot, Ängelholm.
Fo 18 – Kalmar regemente, Kalmar.
GMB – Göteborgs marinbrigad med Älvsborgs kustartilleriregemente, Göteborg.
I 11/Fo 16 – Kronobergs Regemente, Växjö.
I 12/Fo 17 – Norra Smålands Regemente, Eksjö.
I 15/Fo 34 – Älvsborgs regemente, Borås.
I 16/Fo 31 – Hallands regemente, Halmstad.
IB 12 – Smålandsbrigaden, Eksjö.
IB 15 – Älvsborgsbrigaden, Borås.
IB 16 – Hallandsbrigaden, Halmstad.
KAB 4 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona.
MekB 7 – Södra skånska brigaden, Revingehed.
MKS – Sydkustens marinkommando, Karlskrona.
MKV – Västkustens marinkommando, Göteborg.
MKuhbat S – Södra marinkommandounderhållsbataljonen, Göteborg.
P 2/Fo 14 – Norra skånska dragonregementet, Hässleholm.
P 4/Fo 35 – Skaraborgs regemente, Skövde.
P 7/Fo 11 – Södra skånska regementet, Ystad.
PB 8 – Skånska dragonbrigaden, Hässleholm.
PB 9 – Skaraborgsbrigaden, Skövde.
Uhreg S – Södra underhållsregementet, Kristianstad.
Utbildningsförband Redigera
F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed.
F 7 – Skaraborgs flygflottilj, Lidköping/Såtenäs.
F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm.
F 17 – Blekinge flygflottilj, Ronneby/Kallinge.
Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö.
S 2 – Göta signalkår, Karlsborg. (Underställd chefen K 3)
K 3 – Livregementets husarer, Karlsborg.
Lv 4 – Skånska luftvärnskår, Ystad.
Lv 6 – Göta luftvärnskår, Halmstad.
T 2 – Göta trängkår, Skövde.
Skolor och Centra Redigera
F 14 – Flygvapnets Halmstadsskolor, Halmstad.
FarbC – Arméns fältarbetscentrum, Eksjö.
KÖS – Karlskrona örlogsskolor, Karlskrona.
MOHS – Marinens officershögskola, Karlskrona.
PaC – Arméns pansarcentrum, Skövde.
UhC – Arméns underhållscentrum, Skövde.
UndS – Arméns underrättelseskola, Karlsborg.
Organisation 1998 Redigera
Den 1 januari och den 1 juli 1998 trädde den nya grundorganisation efter försvarsbeslutet 1996 i kraft, och den 1 januari 1999 för skolförbanden. Försvarsbeslutet innebar bland annat att truppslagscentrumen avvecklades samt att ett antal försvarsområdesstaber avvecklades.

Kaderorganiserade krigsförband Redigera
Milostab S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad.
3. yaflj – Tredje ytattackflottiljen, Karlskrona.
13. förd – Södra arméfördelningen, Kristianstad.
A 3 – Wendes artilleriregemente, Hässleholm.
FKS – Södra flygkommandot, Ängelholm.
KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona.
KA 4 – Älvsborgs kustartilleriregemente, Göteborg.
GMB – Göteborgs marinbrigad, Göteborg.
I 12/Fo 17 – Smålands Regemente, Eksjö.
I 16/Fo 31 – Hallands regemente, Halmstad.
IB 12 – Smålandsbrigaden, Eksjö.
IB 16 – Hallandsbrigaden, Halmstad.
KAB 4 – Fjärde kustartilleribrigaden, Karlskrona.
MekB 8 – Skånska dragonbrigaden, Hässleholm.
MekB 7 – Södra skånska brigaden, Revingehed
MekB 9 – Skaraborgsbrigaden, Skövde.
MKS/Fo 15 – Sydkustens marinkommando, Karlskrona.
MKV/Fo 32 – Västkustens marinkommando, Göteborg.
P 2/Fo 14 – Norra skånska dragonregementet, Hässleholm.
Uhreg S – Södra underhållsregementet, Kristianstad.
MDÖ – Öresunds marindistrikt, Malmö. (Underställd chefen MKV)
Utbildningsförband Redigera
3. hkpbat – Göta helikopterbataljon, Ronneby/Kallinge.
F 7 – Skaraborgs flygflottilj, Lidköping/Såtenäs.
F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm.
F 17 – Blekinge flygflottilj, Ronneby/Kallinge.
Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö.
K 3 – Livregementets husarer, Karlsborg.
Lv 6 – Göta luftvärnskår, Halmstad.
T 2 – Göta trängkår, Skövde.
Skolor och Centra Redigera
FJS – Fallskärmsjägarkåren, Karlsborg (Underställd chefen K 3)
FarbS – Fältarbetsskolan, Eksjö (Underställd chefen SWEDEC)
F 14 – Försvarsmaktens Halmstadsskolor, Halmstad
KÖS – Karlskrona örlogsskolor, Karlskrona
MOHS – Marinens officershögskola, Karlskrona
MSS – Markstridsskolan, Skövde. (Även i Borensberg och Boden)
MHS – Militärhögskolan Halmstad, Halmstad.
SWEDEC – Totalförsvarets ammunitions och minröjningscentrum, Eksjö.
Förläggningar och övningsplatser Redigera
När staben bildades 1942, förlades den till Kronohuset på Östra Storgatan 22 i Kristianstad. Från den 1 oktober 1966 förlades staben till ett nyuppfört kontorskomplex på Kockumsgatan 6 i Kristianstad. Från 1994 var militärområdesstaben samlokaliserad med Södra Underhållsregementet. Försvarsmakten lämnade fastigheten den 30 september 2002.[2]

Heraldik och traditioner Redigera
År 1994 antog militärområdesstaben nytt heraldiskt vapen med blasoneringen "I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett med öppen krona krönt lejon av guld med röd beväring. Skölden lagd över ett stolpvis ställt svärd av guld. Krona:Kunglig". Vapnet övertogs den 1 juli 2000 av Södra militärdistriktsstaben. Samma år, 1994, antogs "På marsch" (Rydberg) som förbandsmarsch. Marschen ärvdes från Norra skånska regementet, och kom åren 2000–2005 användas av Södra militärdistriktet.[1]

År 2000 instiftades Södra militärområdesstabens minnesmedalj i silver (MiloSMSM).[10] I samband med att militärområdesstaben upplöstes, restes en minnessten i grå granit vid Kockumsgatan mellan Kanalgatan och Vattentornsvägen.[11]

Förbandschefer Redigera
Militärbefälhavare Redigera

Chefen för Milo S (höger) och överste Lars Carlson.
1942–1947: Generalmajor Ernst af Klercker
1947–1947: Generalmajor Carl August Ehrensvärd
1948–1953: Generalmajor Samuel Lars Åkerhielm
1953–1961: Generalmajor Viking Tamm
1961–1963: Generalmajor Curt Göransson
1963–1966: Generalmajor Tage Olihn
1966–1968: Generallöjtnant Stig Norén
1968–1972: Viceamiral Oscar Krokstedt
1972–1980: Generallöjtnant Karl Eric Holm
1980–1982: Generallöjtnant Sven-Olof Olson
1982–1984: Viceamiral Bengt Schuback
1984–1988: Generallöjtnant Carl Björeman
1988–1992: Generallöjtnant Gustaf Welin
1992–1994: Generallöjtnant Owe Wiktorin
1994–1998: Generallöjtnant Sven-Åke Jansson
1998–2000: Generallöjtnant Kent Harrskog
Milostabschefer Redigera

Stabschefen, generalmajor Sigmund Ahnfelt (andra från höger) tillsammans med regementschefen överste Sten-Olle Tegmo inspekterar A 6 år 1968.
1942–1946: Miles Flach
1946–1957:
1957–1960: Ove Ljung
1960–1964:
1964-1966: Ingemar Grunditz
1966–1966: Kjell Nordström
1966–1973: Sigmund Ahnfelt
1973–1978: Rolf Rheborg
1978–1979: Bror Stefenson
1980–1984: Carl Björeman
1984–1988: Göran Wallén
1988–1991: Peter Nordbeck
1991–1993:
1993–1994: Bertel Österdahl
1994–1999: Ulf Rubarth
1999–2000: Mats Welff
Namn, beteckning och förläggningsort Redigera
Namn
I. militärområdet 1942-10-01 – 1966-09-30
Södra militärområdet 1966-10-01 – 2000-06-30
Avvecklingsorganisation 2000-07-01 – 2001-03-31
Beteckningar
I. Milo 1942-10-01 – 1966-09-30
Milo S 1966-10-01 – 2000-06-30
Förläggningsorter
Kristianstads garnison (F) 1942-07-06 – 2001-03-31
Se även Redigera
Kristianstads garnison
Sveriges militärterritoriella indelning
Södra arméfördelningen
Södra militärdistriktet
Södra underhållsregementet
Referenser Redigera
Anmärkningar Redigera
^ Förbandsmarschen antogs 1994, fastställdes den 13 juni 1996. Marschen användes åren 2000–2005 av Södra militärdistriktet.[1]
^ Minnesmedalj i silver instiftad 2000.
^ Kent Harrskog blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.
Noter Redigera
^ Sandberg (2007), s. 64
^ Holmberg (1993), s. 86-92
^ ”Regeringens proposition 1988/89:80”. riksdagen.se. Läst 1 maj 2017.
^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. Läst 1 maj 2017.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. Läst 30 april 2017.
^ ”Årsredovisning 2002: Underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. Läst 4 juli 2018.
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1955
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
^ ”MiloSMSM”. medalj.nu. Läst 30 april 2017.
^ ”Minnessten över Södra militärbefälsstaben”. smvu.se. Läst 30 april 2017.
Tryckta källor Redigera
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Danuta Janina Engstedt, Björn Hall, red (1994). Svensk soldat. Stockholm: Överbefälhavaren i samarbete med Försvarsmedia. M7742-712011 Libris länk
Fakta om Totalförsvaret 1997 (M7754-786102)
Fakta om Totalförsvaret 1998 (M7754-786103)
Fakta om Totalförsvaret 1999 (M7754-766001)
Vidare läsning Redigera
Johansson, Erling, red (2000). Minnesbok: Södra militärområdet. Kristianstad: Södra militärområdet. Libris länk. ISBN 91-630-9649-8 (inb.)
Bidsell, Nils-Arne, red (2001). Människor kring Södra militärområdesstaben. Kristianstad: Södra militärområdesstaben. Libris länk. ISBN 91-631-0155-6 (inb.)
Externa länkar
Senast redigerad för 3 dagar sedan av en anonym användare
RELATERADE ARTIKLAR
Försvarsbeslutet 2000
Västra militärområdet
Östra militärområdet
Wikipedia
Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
IntegritetStationär dator

[Freddie]

The Global Network

[Freddie]

The Global Network


Öppna huvudmenyn
Wikipedia
Sök
Västra militärområdet
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Västra militärområdet (Milo V) ursprungligen III. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–1993. Förbandsledningen var förlagd i Skövde garnison i Skövde.[1]

Västra militärområdet
(Milo V)
Västra militärområdesstab vapen.svg
Vapen för Västra militärområdet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn
Västra militärområdet
Datum
1942–1993
Land
Sverige
Försvarsgren
Försvarsmaktsgemensam
Typ
Militärområde
Roll
Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Storlek
Stab
Efterföljare
Södra militärområdet
Del av
Försvarsstaben
Högkvarter
Skövde garnison
Förläggningsort
Skövde
Befälhavare
Militärbefälhavare
Bertel Österdahl
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Naval Ensign of Sweden.svg
Kommandotecken
AM.010544.jpg
Historik Redigera
Västra militärområdet grundades 1942 som III. militärområdet och ledes av en militärbefälhavare. År 1943 upplöstes armékårstaberna, och dess den territoriella och markoperativa uppgifter överfördes till militärbefälhavare. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Västra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.[1]

Inför regeringens proposition för budgetåret 1989/1990, föreslogs två alternativ till reducering av militärområdesstaber. I alternativ 4 SV skulle Östra militärområdet sammanslås med Bergslagens militärområde och bilda Mellersta militärområdet, samt att Södra militärområdet skulle sammanslås med Västra militärområdet och bilda Sydvästra militärområdet. Det andra alternativet, alternativ 5(R), innebar att Östra militärområdet sammanslogs med Bergslagens militärområde och bildade Mellersta militärområdet, men där militärbefälhavaren för Västra militärområdet gavs i uppgift att organisera en operativa rörlig ledningsresurs (R). Regeringen förordade alternativ 5(R), vilket innebar att Västra militärområdet kvarstod i sin form.[2]

Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen att Sverige skulle indelas i tre militärområden. Minskningen av antalet militärområden åstadkoms genom att Södra militärområdet och Västra militärområdet, respektive Nedre Norrlands militärområde och Övre Norrlands militärområde sammanslogs. Samtidigt minskades antalet militärbefälhavare till tre. Där staberna för de tre militärområdena lokaliserades till Bodens garnison, Kristianstads garnison och Strängnäs garnison. Den nya organisationen inrättades den 1 juli 1993, vilken i praktiken innebar att Västra militärområdet upplöstes och uppgick i Södra militärområdet.[3]

Försvarsområden Redigera
Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden, vilka omfattade Göteborgs och Bohus län, Hallands län, Skaraborgs län och Älvsborgs län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i regel i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente. Undantaget inom Västra militärområdet var att staben för Göteborgs och Bohus försvarsområde (Fo 32) integrerades med Göteborgs kustartilleriförsvar (Gbk), istället för brigadproducerande Bohusläns regemente (I 17).

Fo 31

Fo 31 – Halmstads försvarsområde, 1942–1958
Fo 31 – Hallands försvarsområde, 1958–2000
Fo 32

Fo 32 – Göteborgs försvarsområde, 1942–1958
Fo 32 – Göteborgs och Bohus försvarsområde, 1958–1981
Fo 32 – Västra Götalands försvarsområde, 1981–2000
Fo 33

Fo 33 – Göteborgs skärgårds försvarsområde, 1942–1958 (Uppgick 1958 i Fo 32)
Fo 34

Fo 34 – Uddevalla försvarsområde, 1942–1958
Fo 34 – Älvsborgs försvarsområde, 1958–1997 (Uppgick 1997 i Fo 32)
Fo 35

Fo 35 – Skövde försvarsområde, 1942–1974
Fo 35 – Skaraborgs försvarsområde, 1974–1997 (Uppgick 1997 i Fo 32)
Ingående enheter Redigera
Från 1942 till den 30 juni 1993 ingick nedan förband, staber och skolor i Västra militärområde. Åren 1942–1966 var endast arméstridskrafterna underställda militärbefälhavaren, då de marina- och flygvapenförbanden var underställda marinkommandon samt flygeskadrar. År 1966 upplöstes marinkommandona samt flygeskadrarna och samtliga förband i västra Sverige underställdes militärbefälhavaren. Militärområdena omfattade då samtliga försvarsgrenar.

Organisation 1945 Redigera
III. militärbefälsstaben, Skövde.[4]
A 2 – Göta artilleriregemente, Göteborg.
I 15 – Älvsborgs regemente, Borås.
I 16 – Hallands regemente, Halmstad.
I 17 – Bohusläns regemente, Uddevalla.
Int 2 – Andra intendenturkompaniet, Karlsborg
K 3 – Livregementets husarer, Skövde.
Lv 1 – Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborg
Lv 6 – Göteborgs luftvärnskår, Göteborg.
P 4 – Skaraborgs pansarregemente, Skövde.
S 1 Sk – Signalkompaniet i Skövde, Skövde
T 2 – Göta trängkår, Skövde.
Tyg 2 – Andra tygkompaniet, Skövde.
Organisation 1955 Redigera
III. militärbefälsstaben, Skövde.[5]
A 2 – Göta artilleriregemente, Göteborg.
I 15 – Älvsborgs regemente, Borås.
I 16 – Hallands regemente, Halmstad.
I 17 – Bohusläns regemente, Uddevalla.
IB 15 – Västgötabrigaden, Borås.
IB 16 – Hallandsbrigaden, Halmstad.
IB 17 – Bohusbrigaden, Uddevalla.
IB 46 – Västkustbrigaden, Halmstad.
IB 47 – Göteborgsbrigaden, Uddevalla.
K 3 – Livregementets husarer, Skövde.
Lv 1 – Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborg
Lv 6 – Göteborgs luftvärnskår, Göteborg.
P 4 – Skaraborgs pansarregemente, Skövde.
PB 5 – Älvsborgsbrigaden, Borås.
PB 9 – Skaraborgsbrigaden, Skövde.
S 1 Sk – Signalkompaniet i Skövde, Skövde
T 2 – Göta trängregemente, Skövde.
Organisation 1964 Redigera
III. militärbefälsstaben, Skövde.[6]
I 15 – Älvsborgs regemente, Borås.
I 16 – Hallands regemente, Halmstad.
I 17 – Bohusläns regemente, Uddevalla.
IB 15 – Västgötabrigaden, Borås.
IB 17 – Bohusbrigaden, Uddevalla.
IB 46 – Hallandsbrigaden, Borås.
IB 47 – Göteborgsbrigaden, Uddevalla.
K 3 – Livregementets husarer, Skövde.
P 4 – Skaraborgs regemente, Skövde.
PB 5 – Älvsborgsbrigaden, Borås.
PB 9 – Skaraborgsbrigaden, Skövde.
Lv 6 – Göta luftvärnsregemente, Göteborg.
S 2 – Göta signalregemente, Skövde
T 2 – Göta trängregemente, Skövde.
Organisation 1971 Redigera
Milo V – Västra militärområdesstaben, Skövde.
E 1 – Första flygeskadern, Göteborg.
F 6 – Västgöta flygflottilj, Karlsborg.
F 7 – Skaraborgs flygflottilj, Såtenäs.
F 14 – Hallands flygkår, Halmstad.
Fo 31 – Hallands försvarsområde, Halmstad
Fo 32 – Göteborgs och Bohus försvarsområde, Göteborg
Fo 34 – Älvsborgs försvarsområde, Borås
Fo 35 – Skövde försvarsområde, Skövde
GbK – Göteborgs kustartilleriförsvar, Göteborg.
I 15 – Älvsborgs regemente, Borås.
I 16 – Hallands regemente, Halmstad.
I 17 – Bohusläns regemente, Uddevalla.
KA 4 – Älvsborgs kustartilleriregemente, Göteborg.
K 3 – Livregementets husarer, Skövde.
Lv 6 – Göta luftvärnsregemente, Göteborg.
P 4 – Skaraborgs regemente, Skövde.
S 2 – Göta signalregemente, Karlsborg
T 2 – Göta trängregemente, Skövde.
ÖrlB V – Västra Örlogsbasen, Göteborg.
Organisation 1987 Redigera
Milo V – Västra militärområdesstaben, Skövde.
E 1 – Första flygeskadern, Göteborg.
F 6 – Västgöta flygflottilj, Karlsborg.
F 7 – Skaraborgs flygflottilj, Såtenäs.
F 14 – Flygvapnets Halmstadsskolor, Halmstad.
I 15/Fo 34 – Älvsborgs regemente, Borås.
I 16/Fo 31 – Hallands regemente, Halmstad.
I 17 – Bohusläns regemente, Uddevalla.
KA 4 – Älvsborgs kustartilleriregemente, Göteborg.
K 3 – Livregementets husarer, Karlsborg.
MKV/Fo 32 – Västkustens marinkommando, Göteborg
Lv 6 – Göta luftvärnsregemente, Göteborg.
P 4/Fo 35 – Skaraborgs regemente, Skövde.
T 2 – Göta trängregemente, Skövde.
Organisation 1993 Redigera
Milo V – Västra militärområdesstaben, Skövde.
E 1 – Första flygeskadern, Göteborg.
F 6 – Västgöta flygflottilj, Karlsborg.
F 7 – Skaraborgs flygflottilj, Såtenäs.
F 14 – Flygvapnets Halmstadsskolor, Halmstad.
I 15/Fo 34 – Älvsborgs regemente, Borås.
I 16/Fo 31 – Hallands regemente, Halmstad.
KA 4 – Älvsborgs kustartilleriregemente, Göteborg.
K 3 – Livregementets husarer, Karlsborg.
MKV/Fo 32 – Västkustens marinkommando, Göteborg
Lv 6 – Göta luftvärnsregemente, Göteborg.
P 4/Fo 35 – Skaraborgs regemente, Skövde.
T 2 – Göta trängregemente, Skövde.
Förläggningar och övningsplatser Redigera
Inför att staben organiserades, förlades den 1942 till den fastighet på Skolgatan 10 i Skövde, som sedan 1885 huserat olika högre regionala staber. Från 1966 kom staben att lokaliseras till Drottninggatan 7-9 i Skövde, och kom fram till 1993 verka från de två fastigheterna.[1]

Förbandschefer Redigera
Militärbefälhavare Redigera
1942–1944: Folke Högberg
1944–1945: Axel Rappe (tillträdde ej)
1945–1947: Axel Bredberg
1949–1950: Sven Ryman
1950–1951: Carl Årmann
1951–1955: Sven Colliander
1955–1957: Thord C:son Bonde
1957–1963: Richard Åkerman
1963–1966: Fale Burman
1966–1968: Oscar Krokstedt
1968–1972: Henrik Lange
1972–1978: Claës Skoglund (tjänstledig 1974-1977)
1974–1976: Lennart Ljung (tillförordnad)
1976–1980: Nils Personne
1980–1983: Kjell Nordström
1983–1985: Bengt Rasin
1985–1989: Jan Enquist
1989–1993: Bertel Österdahl
Milostabschefer Redigera
1942–1943: Gustav Åkerman
1944–1946: Fritz-Ivar Virgin
1946–1951:
1951–1957: Gustav Frisén
1957–1961:
1961–1965: Sture Fornwall
1966–1968: Claës Skoglund
1968–1969: Nils Sköld
1969–1973: Bengt Liljestrand
1973–1977: Bengt Rasin
1977–1979: Robert Lugn
1979–1980: Gustaf Welin
1980–1982:
1982–1984: Torsten Engberg
1984–1988: Magnus Olson
1988–1990: Nils Rosenqvist
1990–1993:
Namn, beteckning och förläggningsort Redigera
Namn
III. militärområdet 1942-10-01 – 1966-09-30
Västra militärområdet 1966-10-01 – 1993-06-30
Beteckningar
III. Milo 1942-10-01 – 1966-09-30
Milo V 1966-10-01 – 1993-06-30
Förläggningsorter
Skövde garnison (F) 1942-10-01 – 1993-06-30
Referenser Redigera
Anmärkningar Redigera
^ Bertel Österdahl blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.
Noter Redigera
^ Holmberg (1993), s. 86-92
^ ”Regeringens proposition 1988/89:80”. riksdagen.se. Läst 2 maj 2017.
^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. Läst 2 maj 2017.
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1955
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
Tryckta källor Redigera
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6
Vidare läsning Redigera
Västra militärområdet, red (1993). Västra militärområdet: en regions historia ur försvarsperspektiv. Skövde: Västra militärområdet. Libris länk
Externa länkar Redigera
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Västra militärområdet.
Senast redigerad för 1 månad sedan av en anonym användare
RELATERADE ARTIKLAR
Göta signalkår
ett signalförband inom svenska armén

Södra militärområdet
Skaraborgs försvarsområde
Wikipedia
Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
IntegritetStationär dator

[Freddie]

The Global Network

Öppna huvudmenyn
Wikipedia
Sök
Bergslagens militärområde
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Bergslagens militärområde (Milo B) ursprungligen V. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–1991. Förbandsledningen var förlagd i Karlstads garnison i Karlstad.[1]

Bergslagens militärområde
(Milo B)
Bergslagens militärområdesstab vapen.svg
Vapen för Bergslagens militärområde tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn
Bergslagens militärområde
Datum
1942–1991
Land
Sverige
Försvarsgren
Försvarsmaktsgemensam
Typ
Militärområde
Roll
Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Storlek
Stab
Efterföljare
Mellersta militärområdet
Del av
Försvarsstaben
Högkvarter
Karlstads garnison
Förläggningsort
Karlstad
Befälhavare
Militärbefälhavare
Bengt Tamfeldt
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Naval Ensign of Sweden.svg
Kommandotecken
AM.019519.jpg
Historik Redigera
Bergslagens militärområde bildades den 6 juli 1942 i Stockholm som V. militärområdet (femte militärområdet). Den 1 oktober 1942 förlades militärområdesstaben till Karlstad. Militärområdet ledes av en Militärbefälhavare vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Bergslagens militärområde (Milo B). Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.

Bergslagens militärområdes stab var lokaliserad till Kaserngatan 4 i Karlstad. Från den 2 november 1984 lokaliserades staben till Karolinen på Våxnäsgatan 10 i Karlstad. Den 1 juli 1991 slogs militärområdet samman med och Östra militärområdet (Milo Ö) och bildade Mellersta militärområdet (Milo M). Det nya militärområdet kom i praktiken att täcka hela Svealand. Staben för det nya militärområdet lokaliserades till Strängnäs garnison.[1]

Försvarsområden Redigera
Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Kopparbergs län, Värmlands län och Örebro län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.

Fo 51

Fo 51 – Örebro försvarsområde, 1942–1975
Fo 51 – Örebro försvarsområde, 1975–2000
Fo 52

Fo 52 – Karlstads försvarsområde, 1942–1973
Fo 52 – Värmlands försvarsområde, 1973–2000
Fo 53

Fo 53 – Falu försvarsområde, 1942–1973
Fo 53 – Kopparbergs försvarsområde, 1973–1997
Fo 53 – Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde, 1998–2000
Fo 54

Fo 54 – Mora försvarsområde, 1942–1953 (Uppgick 1953 i Fo 53)
Ingående enheter Redigera
Från 1942 till den 30 juni 1991 ingick nedan förband, staber och skolor i Bergslagens militärområde. Åren 1942–1966 var endast arméstridskrafterna underställda militärbefälhavaren, då de marina- och flygvapenförbanden var underställda marinkommandon samt flygeskadrar. År 1966 upplöstes marinkommandona samt flygeskadrarna och samtliga förband i Sverige underställdes en militärbefälhavare. Militärområdena omfattade då samtliga försvarsgrenar.

Organisation 1945 Redigera
V. militärbefälsstaben, Karlstad.[2]
A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
I 13 – Dalregementet, Falun.
T 2 N – Göta trängkårs kompani i Nora, Nora.
Organisation 1955 Redigera
V. militärbefälsstaben, Karlstad.[3]
A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
I 13 – Dalregementet, Falun.
IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
IB 13 – Dalabrigaden, Falun.
IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
Organisation 1964 Redigera
V. militärbefälsstaben, Karlstad.[4]
A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
I 13 – Dalregementet, Falun.
IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
IB 13 – Dalabrigaden, Falun.
IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
Organisation 1971 Redigera
Milo B – Bergslagens militärområdesstab, Karlstad.
16. förd – 16. arméfördelningen, Karlstad
A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
I 13 – Dalregementet, Falun.
IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
IB 13 – Dalabrigaden, Falun.
IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
IFB – Bergslagens militärområdes intendenturförvaltning, Kristinehamn
TFB – Bergslagens militärområdes tygförvaltning, Kristinehamn
Organisation 1987 Redigera
Milo B – Bergslagens militärområdesstab, Karlstad.
ArtSS – Artilleriets stridsskola, Älvdalen.
A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
I 2/Fo 52 – Värmlands regemente, Karlstad.
I 3/Fo 51 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
I 13/Fo 53 – Dalregementet, Falun.
IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
NB 13 – Dalabrigaden, Falun.
MFB – Bergslagens militärområdes materielförvaltning, Kristinehamn
SjvS – Försvarets sjukvårdsstyrelse, Karlstad
VFB – Bergslagens militärområdes verkstadsförvaltning, Kristinehamn
Organisation 1991 Redigera
Milo B – Bergslagens militärområdesstab, Karlstad.
ArtSS – Artilleriets stridsskola, Älvdalen.
A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
I 2/Fo 52 – Värmlands regemente, Karlstad.
I 3/Fo 51 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
I 13/Fo 53 – Dalregementet, Falun.
IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
MFB – Bergslagens militärområdes materielförvaltning, Kristinehamn
NB 13 – Dalabrigaden, Falun.
SjvS – Försvarets sjukvårdsstyrelse, Karlstad
VFB – Bergslagens militärområdes verkstadsförvaltning, Kristinehamn
Förbandschefer Redigera
Militärbefälhavare Redigera
1942–1944: Axel Rappe
1945–1959: Sven Salander
1959–1966: Regner Leuhusen
1966–1967: Stig Synnergren
1967–1973: Stig Löfgren
1973–1979: Sigmund Ahnfelt
1979–1983: Gösta Hökmark
1983–1991: Bengt Tamfeldt
Milostabschefer Redigera
1942–1949:
1949–1954: Sten Langéen
1954–1966:
1966–1968: Karl Eric Holm
1966–1968: Gunnar Nordlöf (tf)
1968–1972: Gunnar Nordlöf
1972–1974: Karl-Gösta Lundmark
1974–1984: Sven Werner
1984–1986: Percurt Green
1986–1987: Bertel Österdahl
1987–1989: Lars-Olof Strandberg
1989–1990: Bernt Östh
1990–1991:
Namn, beteckning och förläggningsort Redigera
Namn
V. militärområdet 1942-10-01 – 1966-09-30
Bergslagens militärområde 1966-10-01 – 1991-06-30
Beteckningar
V. Milo 1942-10-01 – 1966-09-30
Milo B 1966-10-01 – 1991-06-30
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1942-07-06 – 1942-09-30
Karlstads garnison (F) 1942-10-01 – 1991-06-30
Referenser Redigera
Anmärkningar Redigera
^ Bengt Tamfeldt blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.
Noter Redigera
^ Holmberg (1993), s. 86-92
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1955
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
Tryckta källor Redigera
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6
Vidare läsning Redigera
Gustafsson, Kjell, red (1991). Bergslagens militärområde, Milo B, 1942-1991: en minnesbok. Karlstad: Bergslagens militärområde. Libris länk
Externa länkar Redigera
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Bergslagens militärområde.
Senast redigerad för 1 månad sedan av Riggwelter
RELATERADE ARTIKLAR
Nedre Norrlands militärområde
Västra militärområdet
Mellersta militärområdet
ett svenskt militärområde

Wikipedia
Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
IntegritetStationär dator

[Freddie]

The Global Network

[Freddie]

The Global Network


Öppna huvudmenyn
Wikipedia
Sök
Försvarsbeslutet 2000
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Försvarsbeslutet 2000 (proposition 1999/2000:30) är den största omorganisationen av Försvarsmakten i Sverige sedan försvarsbeslutet 1925. Beslutet var en fortsättning på steget som började tas vid försvarsbeslutet 1996, det vill säga från invasionsförsvar till insatsförsvar. Försvarsbeslutet innebar nedläggning av ett stort antal förband och staber.

Avvecklade staber/förband/skolor Redigera
Försvarsmaktsgemensamma enheter Redigera
Militärområden
Milo N - Norra militärområdet, Boden.
Milo M - Mellersta militärområdet, Strängnäs.
Milo S - Södra militärområdet, Kristianstad
MKG -Gotlands militärkommando, Visby
Fördelningar
4. förd - Östra arméfördelningen, Strängnäs.
6. förd - Norra arméfördelningen, Boden.
13. förd - Södra arméfördelningen, Kristianstad
Försvarsgrensstaber
AC - Armécentrum, Enköping
FC - Flygvapencentrum, Uppsala
MC - Marincentrum, Haninge/Berga
Armén Redigera
Infanteriregementen
I 1 - Svea Livgarde, Upplands-Bro. (Omorganiseras till Livgardet)
I 2 - Värmlands regemente, Kristinehamn.
I 3 - Livregementets grenadjärer, Örebro.
I 12 - Smålands regemente, Eksjö.
I 13 - Dalregementet, Falun.
I 16 - Hallands regemente, Halmstad.
I 20 - Västerbottens regemente, Umeå.
I 21 - Västernorrlands regemente, Sollefteå.
I 22 - Lapplands jägarregemente, Kiruna.
Infanteribrigader / Norrlandsbrigader
IB 1 - Livgardesbrigaden, Upplands-Bro.
IB 2 - Värmlandsbrigaden, Kristinehamn.
NB 5 - Fältjägarbrigaden, Östersund. (Omorganiseras till I 5 Fältjägarregementet)
IB 12 - Smålandsbrigaden, Eksjö.
NB 13 - Dalabrigaden, Falun.
IB 16 - Hallandsbrigaden, Halmstad.
NB 21 - Ångermanlandsbrigaden, Sollefteå.
Kavalleriet
K 1 - Livgardets dragoner, Stockholm. (Uppgår i LG - Livgardet)
Pansartrupperna
P 2 - Skånska dragonregementet, Hässleholm.
Mekaniserade brigader
MekB 7 - Södra skånska brigaden, Revingehed.
MekB 8 - Skånska dragonbrigaden, Hässleholm.
MekB 9 - Skaraborgsbrigaden, Skövde.
MekB 10 - Södermanlandsbrigaden, Strängnäs.
MekB 18 - Gotlandsbrigaden, Visby.
MekB 19 - Norrbottensbrigaden, Boden.
Artilleriet
ArtSS - Artilleriets stridsskola, Kristinehamn. (Uppgår som enhet inom Artilleriregementet)
A 3 - Wendes artilleriregemente, Hässleholm.
A 7 - Gotlands artilleriregemente, Visby.
A 8 - Norrlands artilleriregemente, Boden. (Uppgår som bataljon inom I 19)
A 9 - Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn. (Omorganiseras till Artilleriregementet)
Luftvärnet
LvSS - Luftvärnets stridsskola, Norrtälje. (Omlokaliseras till Halmstad och uppgår som enhet inom Luftvärnsregementet)
Lv 2 - Gotlands luftvärnskår, Visby.
Lv 3 - Roslagens luftvärnskår, Norrtälje.
Lv 6 - Göta luftvärnskår, Halmstad. (Omorganiseras till Luftvärnsregementet)
Lv 7 Norrlands luftvärnskår, Luleå. (Uppgår som bataljon inom I 19 i Boden)
Ingenjörstrupperna
Ing 3 - Bodens ingenjörkår, Boden. (Uppgår som bataljon inom I 19)
Signaltrupperna
S 3 - Norrlands signalkår, Boden. (Uppgår som bataljon inom I 19)
Trängtrupperna
T 2 - Göta trängkår, Skövde. (Omorganiseras till Göta Trängregemente)
T 3 - Norrlands trängkår, Boden. (uppgår som bataljon inom I 5)
Flygvapnet Redigera
FKN - Norra flygkommandot, Luleå
FKM - Mellersta flygkommandot, Upplands-Bro
FKS - Södra flygkommandot, Ängelholm
F 10 - Skånska flygflottiljen (Avvecklas senast 2002)
F 16 - Upplands flygflottilj (Avvecklas senast 2004)
1. hkpbat - Norrlands helikopterbataljon, Boden (Omorganiseras till skvadron)
3. hkpbat - Göta helikopterbataljon, Säve (Omorganiseras till skvadron)
Marinen Redigera
MKN - Norrlandskustens marinkommando, Härnösand
MKO - Ostkustens marinkommando, Haninge/Muskö
MKS - Sydkustens marinkommando, Karlskrona
MKV - Västkustens marinkommando, Göteborg
KA 1 - Vaxholms kustartilleriregemente (Omorganiseras till Amf 1)
KA 2 - Karlskrona kustartilleriregemente
KA 3 - Gotlands kustartilleriregemente
KA 4 - Älvsborgs kustartilleriregemente (Omorganiseras till Amf 4)
Försvarsområden Redigera
Fo 14 Hässleholm
Fo 15 Karlskrona
Fo 17 Eksjö
Fo 23 Sollefteå
Fo 31 Halmstad
Fo 32 Göteborg
Fo 43 Strängnäs
Fo 44 Kungsängen
Fo 47 Enköping
Fo 51 Örebro
Fo 52 Kristinehamn
Fo 53 Falun
Fo 61 Umeå
Fo 63 Boden
Fo 66 Kiruna (GJ 66)
Fo 67 Kalix (GJ 67)
Upprättade staber/förband/skolor Redigera
Försvarsmakten Redigera
ATK - Arméns taktiska kommando, Uppsala
FTK - Flygtaktiska kommandot, Uppsala
MTK - Marintaktiska kommandot, Uppsala
OPIL - Operativa insatsledningen, Uppsala
1. mekdiv - 1. mekaniserade divisionen, Stockholm
Armén Redigera
Artilleriet
A 9 - Artilleriregementet, Kristinehamn.
Infanteri/Kavalleri
LG - Livgardet, Kungsängen/Upplands-Bro.
I 19 - Norrbottens regemente, Boden
P 4 - Skaraborgs regemente, Skövde
P 7 - Södra skånska regementet, Revingehed/Lund
Luftvärnet
Lv 6 - Luftvärnsregementet, Halmstad.
Marinen Redigera
Flottan
MarinB O - Ostkustens marinbas, Muskö
MarinB S - Sydkustens marinbas, Karlskrona
2.ysflj - Andra ytstridsflottiljen, Berga
Amfibiekåren
Amf 1 - Vaxholms amfibieregemente, Vaxholm.
Amf 4 - Älvsborgs amfibieregemente, Göteborg.
AmfSS - Amfibiestridsskolan, Vaxholm
Militärdistrikt Redigera
MD N - Norra militärdistriktet, Boden.
MD M - Mellersta militärdistriktet, Strängnäs.
MD S - Södra militärdistriktet, Göteborg.
MD G - Gotlands militärdistrikt, Visby.
Militärdistriktsgrupper
Blekingegruppen, Karlskrona.
BohusDalgruppen, Uddevalla.
Dalregementsgruppen, Falun.
Gotlandsgruppen, Visby
Gävleborgsgruppen, Gävle.
Göteborgsgruppen, Göteborg.
Hallandsgruppen, Halmstad.
Härnösandsgruppen, Härnösand.
Jämtlandsgruppen, Östersund.
Kalmargruppen, Kalmar.
Kronobergsgruppen, Växjö.
Lapplandsjägargruppen, Kiruna.
Livgardesgruppen, Stockholm.
Livgrenadjärgruppen, Linköping.
Livregementets grenadjärgrupp, Örebro.
Norra Smålandsgruppen, Eksjö.
Norrbottensgruppen, Boden.
Norrbottens gränsjägargrupp, Kalix.
Skaraborgsgruppen, Skövde.
Skånska dragongruppen, Hässleholm.
Södermanlandsgruppen, Strängnäs.
Södertörnsgruppen, Muskö.
Södra skånska gruppen, Revingehed.
Upplandsgruppen, Enköping.
Värmlandsgruppen, Kristinehamn.
Västerbottensgruppen, Umeå.
Västernorrlandsgruppen, Sollefteå.
Västmanlandsgruppen, Västerås.
Älvsborgsgruppen, Borås.
Sammanfattning Redigera
Den framtida insatsorganisationen som beslutades genom försvarsbeslutet skulle fram till 2004 innehålla följande viktigare krigsförband:

Ett högkvarter, en operativ insatsledning och fyra militärdistriktsstaber.
En armédivisionsstab med tillhörande förband, bland dem en NBC-insatsstyrka och två jägarbataljoner.
Sex armébrigadledningar, sexton mekaniserade bataljoner, fyra luftvärnsbataljoner, fyra haubitsbataljoner, fyra pionjärbataljoner, fyra underhållsbataljoner, sex stadsskyttebataljoner och en luftburenbataljon.
två ytstridsflottiljer med sammanlagt tolv ytstridsfartyg,
En ubåtsflottilj med fem ubåtar,
En minkrigsflottilj,
En amfibiebrigadledning och tre amfibiebataljoner,
Åtta JAS 39-Gripendivisioner,
Två helikopterbataljoner, varav en med markoperativ inriktning och en med sjöoperativ inriktning och
Nationella skyddsstyrkor, inkluderande bland annat tolv markstridsbataljoner och hemvärn.
Försvarets andel av BNP under år täckta av försvarsbeslutet[1]
År Procent av BNP
2001 1,7
2002 1,6
2003 1,6
2004 1,4
2005 1,4
Vidare läsning Redigera
Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.)
Agrell, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.)
Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)
Referenser Redigera
Noter Redigera
^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. Läst 5 oktober 2016.
Externa länkar Redigera
”Regeringens proposition 1999/2000:30–Det nya försvaret”. riksdagen.se.
”Regeringens proposition 1999/2000:97–Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten”. riksdagen.se.
Senast redigerad för 8 månader sedan av Maundwiki
RELATERADE ARTIKLAR
Försvarsbeslutet 2004
Södra militärområdet
Mellersta militärområdet
ett svenskt militärområde

Wikipedia
Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
IntegritetStationär dator

[Freddie]

The Global Network

[Freddie]

The Global Network



Öppna huvudmenyn
Wikipedia
Sök
Högkvarteret
den högsta ledning i den svenska Försvarsmakten
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Högkvarteret (HKV) är ett ledningsförband samt den högsta ledning i den svenska Försvarsmakten och som verkat sedan 1994. Förbandsledningen är förlagd i Stockholms garnison på Lidingövägen 24 i Stockholm.

Högkvarteret
(HKV)
Högkvarteret vapen.svg
Vapen för Högkvarteret tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn
Högkvarteret
Datum
1994–
Typ
Högkvarter
Roll
Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Storlek
Stab
Föregångare
Försvarsstaben
Ingående delar
Ledningsstaben,
Produktionsledningen,
Insatsledningen,
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten,
Säkerhetsinspektionen,
Militära flyginspektionen,
Generalläkaren,
Försvarsmaktsledningen
Del av
Försvarsmakten
Högkvarter
Stockholms garnison
Förläggningsort
Stockholm
Marsch
"Svenska marschen" (okänd)
"Under blågul fana" (Widqvist)
Dekorationer
HKVGM/SM [c]
Befälhavare
Chef
Viceamiral Jonas Haggren
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Naval Ensign of Sweden.svg
Tjänstgöringstecken
AM.088472.jpg

Åren 1994-2001 använde sig Högkvarteret av det vapen som idag förs av Försvarsmakten.
Historik Redigera
Högkvarteret organiserades ursprungligen den 1 juli 1994 som en följd av att dåvarande Försvarsstaben och de tre försvarsgrensstaberna; Arméstaben, Flygstaben och Marinstaben avvecklades och Försvarsmakten blev en myndighet.[3] Före 1994 fanns en övergångsorganisation kallad Försvarsmaktens organisationsmyndighet som inrättades 1 september 1993 enligt instruktionen (SFS 1992:1019). Den 22 november 2018 föreslog regeringen för riksdagen att inrätta organisationsenheter i form av en arméstab, en marinstab och en flygstab, det efter att Försvarsmakten i sitt budgetunderlaget för 2019 begärt att få inrätta försvarsgrensstaber. Staberna planeras att förläggas från den 1 januari 2019 till Enköping (arméstab), Haninge/Muskö (marinstab) och Uppsala (flygstab). Marinstaben planeras dock vara aktiv i Haninge/Muskö under 2020. Riksdagen antog regeringens proposition den 18 december 2018.[4]

Verksamhet Redigera
Högkvarteret är överbefälhavarens stab för verksamhetsledning, militärstrategisk inriktning och planering, underrättelse- och säkerhetstjänst samt operativ och taktisk ledning. Högkvarteret är huvudsakligen beläget på Lidingövägen och Värtavägen i Stockholm.

Högkvarteret består av fyra större avdelningar Ledningsstaben (LEDS), Produktionsledningen (PROD), Insatsledningen (INS) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). Fastigheten i Lidingövägen förvaltas av Specialfastigheter AB medan andra förvaltas av Fortifikationsverket.

Ingående enheter Redigera
Ledningsstaben Redigera
Ledningsstaben (LEDS) består av sju olika avdelningar: Ledningsavdelningen (LEDS LED), Planerings- och ekonomiavdelningen (LEDS PLANEK), Chief Information Officer (LEDS CIO), Internationella avdelningen (LEDS INT), Inriktning- och planeringsavdelningen (LEDS INRI), Verksamhetsutvecklingsavdelningen (LEDS VHU) och PRIO-avdelningen (LEDS PRIO). Ledningsstabens chef är tillika chef för Högkvarteret.[5]

Produktionsledningen Redigera
Produktionsledningen (PROD) ansvarar för uppsättning och anskaffning materiel till förbanden.[6]

Insatsledningen Redigera
Insatsledningen (INS) ansvar ligger på att driva Försvarsmaktens verksamhet internationellt och i Sverige, genom att följa omvärldsutvecklingen för att därifrån hävda den svenska integriteten. Inom Insatsledningen finns Insatsstaben (INSS) de tre taktiska staberna Armétaktiska staben (ATS), Flygtaktiska staben (FTS), Marintaktiska staben (MTS) samt chefen för Specialförbandsledningen, vilka lyder direkt under chefen för Insatsledningen.[7][8]

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Redigera
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) är en avdelning som dels utgör Sveriges militära underrättelsetjänst och därmed har huvudansvar för att ta fram militärt relevant information om främmande makter, dels har säkerhetsskyddsansvar för totalförsvarsmyndigheterna.[9]

Övriga enheter Redigera
Vidare finns det inom Högkvarteret ytterligare enheter för att täcka upp områden som personal-, vård- och juridikfrågor. Dessa är: Personalstaben (PERSS), Ekonomistaben (EKS), Juridiska staben (JURS), Informationsstaben (INFOS), Internrevisionen (REV), Säkerhetsinspektionen (SÄKINSP), Generalläkaren (GL med tillsynsavd), Högkvartersavdelningen (HKV AVD).

Förläggningar och övningsplatser Redigera
Stabshuset är beläget på Lidingövägen 24 på Gärdet i Stockholm. Byggnaden har ett platt tak och nästan ett kvadratiskt block i fasadtegel ritad av Bengt Gate. Två stora innergårdar finns, detta för att kunna ge dagsljus till denna stora byggnad. År 1992 överfördes byggnaden till Kungl. Byggnadsstyrelsen. Produktionsledningen finns på Tre Vapen. Den 3 september 2018 tog kommunstyrelsen i Järfälla kommun beslut om att teckna ett intentionsavtal med Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Intentionsavtal omfattade en förstudie med start hösten 2018 om att flytta Försvarsmaktens högkvarter till Barkarby.[10] Den plats som Försvarsmakten vill utreda för en eventuell framtida lokalisering är fastigheten Barkarby 4:1 i Barkarbystaden. Fastigheten som ägs av Fortifikationsverket omfattar motsvarande 100.000–130.000 kvadratmeter i våningsyta och ligger inom det som tidigare utgjorde flottiljflygplatsen Barkarby flygplats, vilken ursprungligen uppfördes till Svea flygflottilj (F 8), och ligger nära den framtida förlängningen av tunnelbanans Blå linje.[11] Förstudien beräknas ta ett år och en eventuell flytt beräknas ta upp mot åtta år. Det på grund av att både riksdag och regering måste besluta i frågan innan en flytt kan bli verklig.[12] Den 10 mars 2020 meddelade Försvarsmakten att Högkvarteret inte kommer flyttas. Bakgrunden var att fördelarna inte ansågs väga upp den verksamhet vid Högkvarteret som riskerade att påverkas eller störas under en tioårsperiod. Då Försvarsmakten i dess analys ansåg att en flytt till Barkarby skulle kunna äventyra en fokuserad och robust ledning av myndigheten.[13]

Heraldik och traditioner Redigera
Åren 1994–2001 hade Högkvarteret lilla riksvapnet med ett svärd i guld som heraldiskt vapen. År 2002 övertogs detta vapen av Försvarsmakten. Högkvarteret antog då ett nytt vapen med blasonering "I blått fält ett stolpvis ställt svärd av guld. Skölden lagd över två korslagda kommandostavar av guld belagda med blå öppna kronor ställda i grupper om två och en. Skölden krönt med en kunglig krona." [14]

År 2010 instiftades Högkvarterets förtjänstmedalj i guld och silver (HKVGM/SM).[15][16]

Förbandschefer Redigera
Befattningen chef för Högkvarteret tillkom 2002.[17]

2002–2004: Johan Kihl [d]
2004–2005: Claes-Göran Fant [e]
2005–2007: Jörgen Ericsson [f]
2007–2009: Sverker Göranson [g]
2009–2014: Jan Salestrand [h]
2014–2018: Dennis Gyllensporre
2018–20xx: Jonas Haggren [j]
Namn, beteckning och förläggningsort Redigera

Högkvarteret vid Lidingövägen i Stockholm.
Namn
Högkvarteret 1994-07-01 –
Beteckningar
HKV 1994-07-01 –
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1994-07-01 –
Se även Redigera
Generalstaben
Försvarsstaben
Arméstaben
Marinstaben
Flygstaben
Stockholms garnison
Referenser Redigera
Anmärkningar Redigera
^ Förbandsmarschen antogs den 29 september 1999 som Försvarsmaktens paradmarsch.[1]
^ Förbandsmarschen antogs den 29 september 1999 som Försvarsmaktens marsch.[2]
^ Förtjänstmedalj i guld och silver instiftad 2010.
^ Johan Kihl var chef för Strategiledningen, samt chef för Högkvarteret.[18]
^ Claes-Göran Fant var chef för Strategiledningen, samt chef för Högkvarteret.[19]
^ Jörgen Ericsson var stabschef för Högkvarteret.[20]
^ Sverker Göranson var chef för Ledningsstaben, samt Försvarsmaktens stabschef.[21]
^ Jan Salestrand var chef för Ledningsstaben, samt chef för Högkvarteret.[22]
^ Dennis Gyllensporre var chef för Ledningsstaben, samt chef för Högkvarteret.[23]
^ Jonas Haggren utnämndes den 20 september 2018 till chef för Ledningsstaben samt chef för Högkvarteret.[24]
Noter Redigera
^ Sandberg (2007), s. 12
^ Sandberg (2007), s. 83
^ riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 28 februari 2010
^ ”Regeringens proposition 2018/19:18”. riksdagen.se. Läst 22 december 2018.
^ Försvarsmakten - Ledningsstaben Avläst 11 april 2012
^ Försvarsmakten - Produktionsledningen Avläst 19 maj 2009
^ Försvarsmakten - Insatsledningen Avläst 11 april 2012
^ www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hogkvarteret/insatsledningen/
^ Försvarsmakten - Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Avläst 19 maj 2009
^ ”Förstudie inleds för flytt av Försvarsmaktens högkvarter till Barkarbystaden”. jarfalla.se. Arkiverad från originalet den 22 september 2018. Läst 21 september 2018.
^ ”Nytt besked: Försvaret kan lämna Östermalm”. svd.se. Läst 21 september 2018.
^ ”Förstudie om nytt högkvarter”. forsvarsmakten.se. Läst 21 september 2018.
^ ”Högkvarteret blir kvar på Gärdet”. forsvarsmakten.se. Läst 11 mars 2020.
^ Braunstein (2006), s. 13
^ ”HKVGFM”. medalj.nu. Läst 23 april 2017.
^ ”HKVSM”. medalj.nu. Läst 23 april 2017.
^ ”Försvar för en ny tid: försvarspolitisk rapport från Försvarsberedningen”. books.google.se. Läst 17 november 2017.
^ ”Förnyelse eller förfall”. fhs.se. Läst 17 november 2017.[död länk]
^ ”General som skär ned”. aff.a.se. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. Läst 17 november 2017.
^ ”Curriculum Vitae-Jörgen Ericsson”. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. Läst 22 december 2013.
^ ”Curriculum Vitae-Sverker Göranson”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2014. Läst 25 mars 2014.
^ ”Jan Salestrand – ny chef för Högkvarteret”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. Läst 31 januari 2013.
^ ”Ledningsstaben”. forsvarsmakten.se. Läst 17 november 2017.
^ ”Jonas Haggren ny chef för ledningsstaben”. forsvarsmakten.se. Läst 21 september 2018.
Tryckta källor Redigera
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-9-6
Externa länkar
Senast redigerad för 4 dagar sedan av Joshua06
RELATERADE ARTIKLAR
Arméstaben
Flygstaben
Marinstaben
Wikipedia
Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
IntegritetStationär dator

[Freddie]

The Global Network



Öppna huvudmenyn
Wikipedia
Sök
Militärhögskolan
Swedish military academy
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Militärhögskolan (MHS) var en försvarsmaktsgemensam militärhögskola inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1961–1996. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison, Stockholm.[2][3]

Militärhögskolan
(MHS)
Militärhögskolan vapen.svg
Vapen för Militärhögskolan tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn
Militärhögskolan
Datum
1961–1996
Land
Sverige
Försvarsgren
Försvarsmaktsgemensam
Typ
Militärhögskola
Roll
Utveckla och utbilda
Storlek
Skola
Föregångare
Flygkrigshögskolan,
Krigshögskolan,
Sjökrigshögskolan
Efterföljare
Försvarshögskolan
Ingående delar
Armélinjen,
Flyglinjen,
Marinlinjen
Del av
Högkvarteret
Högkvarter
Stockholms garnison
Förläggningsort
Karlstad, Stockholm, Östersund
Marsch
"Marche de Slippenbach" (okänd)
Befälhavare
Skolchef
Claes Tornberg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Naval Ensign of Sweden.svg
Tjänstgöringstecken
MM.25375.jpg
Historik Redigera
Militärhögskolan bildades den 1 oktober 1961 genom att de tre försvarsgrenarnas högre officersutbildningar, Krigshögskolan inom Armén, Sjökrigshögskolan inom Marinen och Flygkrigshögskolan inom Flygvapnet sammanslogs till Militärhögskolan. Militärhögskolan var försvarets högsta enhet för officersutbildning, för stabs- och högre chefsutbildning. Den 1 juli 1994 uppgick Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) i Militärhögskolan (MHS). Den 31 december 1996 upplöstes skolan i dess dåvarande form. Och kom från den 1 januari 1997 att bildad tillsammans med Försvarshögskolan (FHS) en ny skola under namnet Försvarshögskolan (FHS). Den tidigare Försvarshögskolan, bedrev utbildning enbart för totalförsvarets civila delar.[4]

Fram till den 31 december 1998 var den grundläggande utbildningen av svenska officerare separat för de olika försvarsgrenarna, och inom armén även separat för de olika truppslagen. På denna tid hette enheterna officershögskola (OHS). Den 1 januari 1999 samlades den grundläggande utbildningen av officerare till tre nya militärhögskolor inom Försvarsmakten, Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Militärhögskolan Halmstad (MHS H) och Militärhögskolan Östersund (MHS Ö). Genom försvarsbeslutet 2004 reducerades den 1 januari 2005 antalet skolor till två, då Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) upplöstes och avvecklades. De två kvarvarande militärhögskolorna är organiserad i två fristående militärhögskolor som lyder under Högkvarteret, men som ingår i myndigheten Försvarsmakten. De är placerade på Karlbergs slott i Solna kommun och i Halmstads garnison.

Förläggningar och övningsplatser Redigera
I samband med att Militärhögskolan bildades den 1 oktober 1961, kom den att förläggas det kasernområde på Valhallavägen 117, som 1877 hade uppförts till Svea artilleriregemente (A 1).[2] Genom att Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) tillkom 1994, tillkom även två nya utbildningsorter, då Förvaltningshögskolan hade sin utbildning i Karlstads garnison och Östersunds garnison.[3] Efter att Militärhögskolan upplöstes den 31 december 1996, kom lokalerna på Valhallavägen 117 att övertas av Försvarshögskolan.

Heraldik och traditioner Redigera
Den 11 december 1962 antog Militärhögskolan "Marche de Slippenbach" (okänd) som förbandsmarsch. Marschen fastställdes av Försvarsstaben den 15 maj 1964.[1]

Förbandschefer Redigera
Skolchefer Redigera
1961–1973: Erik Rosengren
1973–1978: Bengt Liljestrand
1974–1978: Gustaf Peyron (tf)[5]
1978–1984: Nils-Fredrik Palmstierna
1984–1990: Evert Båge
1990–1996: Claes Tornberg
Armélinjen Redigera
1961–1966: ?. Rääf
1966–1970: Stig Nihlén
1970–1980: ?
1980–1983: Einar Lyth
1983–1996: ?
Flyglinjen Redigera
1961–1964: Hans Neij
1965–1966: Sven Alm
1966–1969: Rune Larsson
1968–1969: Karl-Eric Fernander (?)
1969–1977: Sten Bergström
1977–1984: Bo Hagelborg
1984–1988: Robert Barkström
1988–1991: Tomas Warming
1991–1993: Mats Björling
1993–1996: ?
Marinlinjen Redigera
1961–1966: ?. Lundberg
1966–1969: Rolf Skedelius
1970–1977: Gunnar Fernander
1975–1977: Bengt O'Konor
1977–1987: ?
1987–1989: Christer Hägg
1989–1990: Per Lundbeck
1990–1993: Anders Stävberg
1993–1996: ?
Namn, beteckning och förläggningsort Redigera
Namn
Kungl. Militärhögskolan 1961-10-01 – 1974-12-31
Militärhögskolan 1975-01-01 – 1996-12-31
Beteckningar
MHS 1961-10-01 – 1996-12-31
Förläggningsorter och detachement
Stockholms garnison (F) 1961-10-01 – 1996-12-31
Karlstads garnison (D) 1994-07-01 – 1996-12-31
Östersunds garnison (D) 1994-07-01 – 1996-12-31
Galleri Redigera

Militärhögskolans lokaler på Valhallavägen.



Militärhögskolans lokaler på Valhallavägen.



Militärhögskolans lokaler på Valhallavägen.



Militärhögskolans lokaler i Karolinen i Karlstad.

Se även
Referenser
Externa länkar
Senast redigerad för 2 månader sedan av 192.121.221.250
RELATERADE ARTIKLAR
Försvarshögskolan, Sverige
Militärhögskolan Östersund
Försvarets förvaltningshögskola
Wikipedia
Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
IntegritetStationär dator

[Freddie]

The Global Network

[Freddie]

The Global Network



Runtom i Sverige finns många som har varit ute i världen och arbetat med katastrofer, både förebyggande för att minska konsekvenserna i samhället och med själva hanteringen av katastrofer. Den kompetens som 30 års erfarenhet av internationella insatser har gett oss på MSB, återförs ständigt till den svenska krisberedskapen genom arbetet under kriser och samhällsstörningar.

När smittspridningen av det nya coronaviruset slog till med full kraft även i Sverige så var MSB redan i gång med att stödja aktörerna. Bland annat har vi stöttat med att ta hem strandsatta svenskar från utlandet, genom stöd från frivilliga försvarsorganisationer delat ut informationsmaterial och bistått kommuner med kontakter till frivilliga försvarsorganisationer för att stödja äldre personer, förmedlat personella resurser till 11313 och stöttat och stärkt upp svenska myndigheter och regioner med bemanning och rådgivning.

www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2020/maj/msb-genomfor-insatser-som-stodjer-varden/

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




Jump directly to the content
The Sun - top stories

Search
Search The Sun
Close
British Army major general faces court martial for first time since 1815 over ‘illegal private school fees claim’
A 747 jumbo jet is amazing...I can’t believe that it’s Boeing, Boeing gone
The 14 times Amber Heard claims she was attacked by Johnny Depp including 'pushing her against wall & pulling hair out'
Johnny Depp 'threw magnum of champagne at ex-wife Amber Heard and pulled her hair after her birthday party'
Chilling moment Johnny Depp repeatedly begs Amber Heard to cut him as he holds knife and says: 'If you don't, I will'
Johnny Depp trashed hotel room in £8k rampage as lover Kate Moss slept in bed - but says he never hit supermodel
Johnny Depp tried to get Amber Heard dumped from Aquaman sequel by 'orchestrating' online petition after split
Brit air hostess, 23, living off bread & water in Dubai jail after forced into fake confession over cannabis, family say
Girl, 4, dies after being 'raped and beaten into a coma by monster, 27'
Former Tory MP Charlie Elphicke 'sexually assaulted parliamentary worker then lectured her not to blab'

Menu

Hide the menu













Hide the menu


Swipe for more stories
EXCLUSIVE
NewsUK News
IN THE DOCK British Army major general faces court martial for first time since 1815 over ‘illegal private school fees claim’
Adam Bennett
21:30, 10 Jul 2020
AN Army major general faces a court martial for the first time in more than 200 years.

Nick Welch is accused of illegally claiming around £50,000 in allowances to send one of his children to a private school.

Major General Nick Welch faces a court martial
2
Major General Nick Welch faces a court martial
The two-star general is the most senior officer to face a court martial since 1815 when Sir John Murray was convicted of abandoning his siege guns in the Napoleonic Wars.

Maj Gen Welch, 57, allegedly claimed for a school less than ten miles from his home in Shillingstone, Dorset.

Army regulations allow up to £23,480-a-year towards private school fees so families can move around without disrupting their kids’ education.

The dad of three, who was awarded an OBE in 2006, was previously the Assistant Chief of the General Staff — the highest ranking Army officer at the Ministry of Defence.


He was second in command of British and US troops in Afghanistan and has served in Germany, Northern Ireland and Belize.

On Friday, Maj Gen Welch, who stepped down early in 2018, appeared before Bulford Military Court, Wilts, charged with fraud.

He is due to stand trial next year but his barrister Sarah Jones QC revealed plans to try to get the case thrown out.

MOST READ IN UK NEWS

BREAKING
DOUBLE TROUBLEUK virus death toll rises by 148 - double last Saturday after lockdown eases

BLIND FURYGran who lied she was blind for £1MILLION in benefits is 'craftiest woman ever'

HOME COMFORTOffices may NEVER return as firms & staff hail home working despite Boris plea

LIVE BLOG
COVID UPDATESCoronavirus UK LIVE: All the latest as lockdown restrictions are eased again

LINE OF DANGERFood factory workers 'going in sick & refusing to take coronavirus tests'

LOSING FACEPiers Morgan mocked after slamming Matt Hancock for not wearing mask - in 2018
1 / 3
A source told The Sun: “These are really serious allegations. Welch had a very distinguished career in the Army but no one is above the law."


Maj Gen Welch is now Chief Operating Officer at Bournemouth Arts University.

He lives with his wife Charlotte, 53, in an £800,000 house with pool.

Maj Gen Welch is the most senior officer to face a court martial since 1815
2
Maj Gen Welch is the most senior officer to face a court martial since 1815
British Army Yorkshire Regiment performs happy birthday song for NHS fundraiser Captain Tom Moore on his 100th birthday
GOT a story? RING The Sun on 0207 782 4104 or WHATSAPP on 07423720250 or EMAIL [e-mail]

Click to share on Twitter (Opens in new window)
Click to share on Facebook (Opens in new window)
Click to share on WhatsApp (Opens in new window)

Topics
ArmyCourtsThe Sun Newspaper
PROMOTED STORIES
Pensionskalkylator
Pensionskalkylator
Fisher Investments Norden
Make Sure Your Heart Is Fine With This Incredible Smart Watch
Make Sure Your Heart Is Fine With This Incredible Smart Watch
Healthwatch
Karlskoga: A Senior Dating Site You'll Wish You Tried Sooner!
Karlskoga: A Senior Dating Site You'll Wish You Tried Sooner!
Singles50
This App Can Get You Speaking a New Language This Summer
This App Can Get You Speaking a New Language This Summer
Babbel
Sweden - Don’t Buy CBD Oil Until You Read This.
expertmedicaljournal.com
[Gallery] Mom Booted Off Plane Over Outfit
[Gallery] Mom Booted Off Plane Over Outfit
Articlesvally
MORE FROM THE SUN
Brit air hostess, 23, 'living off bread in Dubai hell jail after fake confession'
'IN BITS' Brit air hostess, 23, 'living off bread in Dubai hell jail after fake confession'
CNN films moment woman poops on the beach in reporter’s live broadcast
IN LINE OF DUTY CNN films moment woman poops on the beach in reporter’s live broadcast
Harry needs to deal with his own past mistakes before lecturing the Queen
DAN WOOTTON Harry needs to deal with his own past mistakes before lecturing the Queen
‘Barbie’, 22, quits job after spending £135k on plastic surgery
PLASTIC FANTASTIC ‘Barbie’, 22, quits job after spending £135k on plastic surgery
Shock moment ‘boy, 12, dancing in street is sucker-punched from behind'
COWARDLY ATTACK Shock moment ‘boy, 12, dancing in street is sucker-punched from behind'
BLM told 'enough is enough' by Biden ‘running mate’ after girl, 8, shot
‘YOU KILLED A BABY’ BLM told 'enough is enough' by Biden ‘running mate’ after girl, 8, shot
PROMOTED STORIES
You'll Never Believe This Little Bag Can Fit That Much
You'll Never Believe This Little Bag Can Fit That Much
NORDACE
Sweden: Why Is Everyone Going Crazy Over This Inexpensive Smartwatch?
Sweden: Why Is Everyone Going Crazy Over This Inexpensive Smartwatch?
SMARTWATCH ADVISOR ORG
The 10 Highest Paying Jobs in Sweden
The 10 Highest Paying Jobs in Sweden
TRENDINGSTOCK.TODAY
[Pics] Builder Sick Of Mom Blocking His Truck Gets Even
[Pics] Builder Sick Of Mom Blocking His Truck Gets Even
ARTICLESVALLY
Mystery of abandoned £40m mansion bigger than Buckingham Palace
SPOOKINGHAM PALACEMystery of abandoned £40m mansion bigger than Buckingham Palace
The Sun
The 43 local authorities in England where coronavirus cases are on the rise
COVID HOTSPOTSThe 43 local authorities in England where coronavirus cases are on the rise
The Sun
Mum finds bollard erected in her 'parking space' while she's out at work
PARKING MADMum finds bollard erected in her 'parking space' while she's out at work
The Sun
Hundreds of skinned foxes piled in ‘blood mountain’ before fur sold in UK
‘SCENE FROM HELL’Hundreds of skinned foxes piled in ‘blood mountain’ before fur sold in UK
The Sun
Ranking the Most Dangerous Countries To Visit
Ranking the Most Dangerous Countries To Visit
SPONSORED - Far & Wide
Här är vad Dental Implants maj kosta dig i Karlskoga
Här är vad Dental Implants maj kosta dig i Karlskoga
SPONSORED - dentalimplantsse.site
Celeb Couples with Major Age Differences
Celeb Couples with Major Age Differences
SPONSORED - FamilyMinded
Last year given the high demand of applications for the Green Card Lottery the official site crashed.
Last year given the high demand of applications for the Green Card Lottery the official site crashed.
SPONSORED - U.S Green Card - Free Check
Girl, 17, dies after mom took her to church’s ‘catch Covid’ party
DELIBERATE EXPOSUREGirl, 17, dies after mom took her to church’s ‘catch Covid’ party
The Sun
Baby 'born holding mum’s contraceptive coil that failed to stop her pregnancy'
USELESS!Baby 'born holding mum’s contraceptive coil that failed to stop her pregnancy'
The Sun
Trump's niece claims Melania was mocked when she met Donald's family
'SHE BARELY SPOKE'Trump's niece claims Melania was mocked when she met Donald's family
The Sun
Girl's leap off roof to bounce into pool using trampoline ends in disaster
THAT’S GOTTA HURT!Girl's leap off roof to bounce into pool using trampoline ends in disaster
The Sun
JEREMY CLARKSON A 747 jumbo jet is amazing...I can’t believe that it’s Boeing, Boeing gone

Jeremy Clarkson
22:55, 10 Jul 2020Updated: 22:55, 10 Jul 2020


IN THE DEPP END The 14 times Amber Heard claims she was attacked by Johnny Depp including 'pushing her against wall & pulling hair out'

Brittany Vonow
12:08, 11 Jul 2020Updated: 12:40, 11 Jul 2020


'PARTY RAGE' Johnny Depp 'threw magnum of champagne at ex-wife Amber Heard and pulled her hair after her birthday party'

Chris Pollard
22:13, 10 Jul 2020Updated: 22:13, 10 Jul 2020


'YOU WANNA CUT ME' Chilling moment Johnny Depp repeatedly begs Amber Heard to cut him as he holds knife and says: 'If you don't, I will'

Holly ChristodoulouChris Pollard
15:47, 10 Jul 2020Updated: 7:13, 11 Jul 2020


HOTEL RAMPAGE Johnny Depp trashed hotel room in £8k rampage as lover Kate Moss slept in bed - but says he never hit supermodel

Holly Christodoulou
16:09, 10 Jul 2020Updated: 16:11, 10 Jul 2020


DEPP 'BITTER' Johnny Depp tried to get Amber Heard dumped from Aquaman sequel by 'orchestrating' online petition after split

Chris Pollard
0:04, 11 Jul 2020Updated: 0:04, 11 Jul 2020


'IN BITS' Brit air hostess, 23, living off bread & water in Dubai jail after forced into fake confession over cannabis, family say

Samantha Lock
16:34, 10 Jul 2020Updated: 18:21, 10 Jul 2020


PURE EVIL Girl, 4, dies after being 'raped and beaten into a coma by monster, 27'

Chris Bradford
16:51, 6 Jul 2020Updated: 17:21, 6 Jul 2020


MP GAG BID Former Tory MP Charlie Elphicke 'sexually assaulted parliamentary worker then lectured her not to blab'

Sun Reporter
1:50, 11 Jul 2020Updated: 2:16, 11 Jul 2020


FOLLOW THE SUN
Sign Up To The Sun
About Us
Editorial Complaints
Clarifications and Corrections
News Licensing
Advertising
Contact Us
Commissioning Terms
Help Hub
Topic A-Z
Cookie Settings
Contact Preferences
©News Group Newspapers Limited in England No. 679215 Registered office: 1 London Bridge Street, London, SE1 9GF. "The Sun", "Sun", "Sun Online" are registered trademarks or trade names of News Group Newspapers Limited. This service is provided on News Group Newspapers' Limited's Standard Terms and Conditions in accordance with our Privacy & Cookie Policy. To inquire about a licence to reproduce material, visit our Syndication site. View our online Press Pack. For other inquiries, Contact Us. To see all content on The Sun, please use the Site Map. The Sun website is regulated by the Independent Press Standards Organisation (IPSO)

Our journalists strive for accuracy but on occasion we make mistakes. For further details of our complaints policy and to make a complaint please click here.

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




Koordinater: 59.346189°N 18.08753°Ö
Svenska marinen
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Marinen
Marinen vapen bra.svg
Vapen för Svenska marinen tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namn Marinen
Datum 1522–
Land Sverige
Försvarsgren Marinen
Typ Kust- och sjöstridskrafter
Roll Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Vapenslag Amfibiekåren
Flottan
Del av Försvarsmakten / Marinstaben
Högkvarter Haninge garnison/Musköbasen
Förläggningsort Karlskrona, Göteborg, Horsfjärden, Härnösand, Skredsvik, Visby,
Marsch "Marinens paradmarsch" (Wagner)
Årsdagar 9 juli [c]
Befälhavare
Marinchef Ewa Skoog Haslum
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Marinen är en försvarsgren inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1522. Marinen består av två vapenslag, flottan och amfibiekåren. Marinledningen är förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[2]


Innehåll
1 Historia
1.1 Vikingatid och medeltid
1.2 1520–1634
1.3 1634–1900
1.4 1901–1948
1.5 1949–2000
1.6 2001–nutid
2 Ingående enheter
2.1 Insatsorganisation
3 Förband och skolor
3.1 Ubåtsflottilj
3.2 Sjöstridsflottiljer
3.3 Amfibiekåren
3.4 Marinbas
3.5 Utbildning/Ledningsförband
4 Befälhavare
4.1 Chefer för marinen
4.2 Chefer för marinledningen
4.3 Generalinspektörer för marinen
4.4 Marininspektörer
4.5 Marinchefer
5 Se även
6 Referenser
6.1 Anmärkningar
6.2 Noter
6.3 Tryckta källor
7 Vidare läsning
8 Externa länkar
Historia
Huvudartikel: Svenska flottans historia
Vikingatid och medeltid
Wiki letter w.svg
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)
1520–1634
Wiki letter w.svg
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)
Den 7 juni 1522, endast ett år efter separationen av Sverige från Kalmarunionen, köpte Gustav Vasa ett antal fartyg från hansastaden Lübeck och kan därför ses som svenska flottans födelse. Regalskeppet Vasa var ett fartyg från 1600-talet inom svenska marinen, då känd som Kungliga flottan.

1634–1900
Wiki letter w.svg
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)
1901–1948
Kustartilleriet bildades den 1 januari 1902 och kom att ingå i Marinen. Genom försvarsbeslutet 1925 kom territorialvattnet längs den svenska kusten från den 1 januari 1928 att delas in i sex marindistrikt. Marindistriktet omfattade territorialvattnet, det marina försvarsområdet samt den del som utgjorde landterritorium. Bakgrunden var avsaknaden av klara befälsförhållanden samt en enhetlig ledning för de svenska kustområdena i krig eller vid krigsfara. De sex marindistrikten utgjorde endast krigsförband, men fyllde samtidigt en viktig roll som regional ledning av de marina stridskrafterna. Genom försvarsbeslutet 1936 beslutade riksdagen att samtliga marindistrikt skulle fredsorganiseras från den 1 juli 1937. Med den nya organisationen kom marindistriktet omfatta stab, personalavdelning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, kameralkontor, fartygsdepå, örlogsdepå, fartygsdetachement, fiskfördelningscentral samt en kustbevakningsavdelning.[3] Genom försvarsbeslutet 1948 reducerades antalet marindistrikt med två stycken, men samtidigt infördes begreppet marina bevakningsområden, vilka underställdes marindistrikten.[4]

1949–2000
Se även: Försvarsbeslutet 2000
Den 1 oktober 1957 omorganiserades marindistrikten till marinkommandon, där kustartilleriförsvaret avskiljdes för att den 1 juli 1958 bilda egen myndighet, där kustartillericheferna blev försvarsområdesbefälhavare.[4][5][6] Den nya organisationen bestod bland annat av en ledningsorganisation med stab och förvaltning, kustartilleribrigad, fartygs och helikopterförband.[7]

Den 1 oktober 1966 infördes en ny regional ledning inom det svenska försvaret. Där den samlade operativa ledning samlades hos en militärbefälhavare. Därmed omorganiserades marinkommandona till örlogsbaser, vilka underställdes en militärbefälhavare från att tidigare varit direkt underställd Chefen för Marinen. Dock var det endast tre kommandon som omorganiserades till örlogsbaser, då Marinkommando Nord omorganiserades till örlogsbasavdelning ingående i Norrlands kustartilleriförsvar. Örlogsbasernas organisation kunde bland annat bestå av stab och förvaltning, kustbevakningsorganisation samt fartygs och helikopterförband.[8]

Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog överbefälhavaren kostnadsreduceringar och personalminskningar för marinens organisation på ostkusten. Vilket skulle genomföras genom en ökad samordning mellan verksamheten vid Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O) och Berga örlogsskolor (BÖS). Vidare skulle Roslagens örlogsbasavdelning i Uppsala omlokaliseras den 1 juli 1982 till Muskö, för att där uppgå i Ostkustens örlogsbas.[9] Roslagens örlogsbasavdelning upphörde den 30 juni 1982, då verksamheten omlokaliserades till Ostkustens örlogsbas vid Muskö örlogsbas.[10] Åren 1986 och 1990 genomfördes en större reform inom Marinen, då alla örlogsbaser sammanslogs med kustartilleriförsvaren och bildade marinkommandon.[11]

Inför statsbudget för budgetåret 1995/1996 föreslog regeringen i sin proposition att grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando skulle upphöra. Det med bakgrund till att den årliga värnplikts kontingenterna inom marinen reducerats från cirka 6 300 till 4 100 värnpliktiga per år. Det med bakgrund till den betydande nedskärningen som gjorts inom marinen genom försvarsbeslutet 1992. Därmed konstaterade regeringen att det fanns en överkapacitet i marinens utbildningsorganisationen, särskilt inom kustartilleriet. Regeringen föreslog därmed att värnpliktsutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando skulle upphöra senast den 1 november 1997. Därmed kom Härnösands kustartilleriregemente att upplösas och avvecklas 1998.[12]

Inför försvarsbeslutet 2000 var regeringens utgångspunkten att det endast behövdes två enheter för att tillgodose Försvarsmaktens framtida utbildning av kustartilleriförband. En enhet var avseende att utgöra en huvudenhet för vapenslaget. Inför försvarsbeslutet fanns fyra kustartilleriregementen, Vaxholms kustartilleriregemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) i Vaxholm, Karlskrona kustartilleriregemente och Andra kustartilleribrigaden (KA 2) i Karlskrona, Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) på Gotland och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) i Göteborg. Regeringen ansåg att kustartilleriregementet i Vaxholm skulle utgöra huvudenhet i Försvarsmaktens grundorganisation. Med bakgrund att Vaxholm hade en befintlig infrastruktur med en god närhet till Stockholms skärgård med övnings- och skjutfält, vilket ansågs väl dimensionerande för de terrängtyper förbandet förväntas uppträda i. Ytterligare argument till att behålla Vaxholm var för att behålla samordning med övriga marinförband i Stockholmsområdet. Vidare konstaterades av regeringen att de andra kustartilleriregementena saknade förutsättningar till att utgöra huvudenhet för kustartilleriet.[13]

I frågan om vilken det andra förbandet som skulle kvarstå att utgöra stödenhet till Vaxholm, stod mellan kustartilleriregementena i Karlskrona och i Göteborg. I den samlade bedömningen ansågs att det skulle krävas större investeringar i både Göteborg och Karlskrona, då de båda saknade den typen av övningsfält som Vaxholm hade. Däremot så ansågs båda lämpliga till att utgöra stödenhet till Vaxholm. Men regeringens val föll på Göteborg. Bland annat med argumentet att Göteborg som Sveriges andra stad behövde en militär närvaro. Men även det centrala läget i Västsverige sett ur värnpliktsresesynpunkt bidrog till fördel för kustartilleriregementet i Göteborg. Kustartilleriregementet på Gotland var aldrig aktuellt att till varken huvudenhet eller stödenhet. Därmed kom Vaxholms kustartilleriregemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) i Vaxholm och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) i Göteborg kvarstå i grundorganisationen. Medan Karlskrona kustartilleriregemente och Andra kustartilleribrigaden (KA 2) i Karlskrona och Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) på Gotland upplöstes och avvecklades.[13]

Med försvarsbeslutet kom det fasta kustartilleriet att avvecklas, och de kvarvarande förbanden kom istället att utgöra amfibieförband. Där de två kustartilleriregementet omorganiserades till amfibieregementen, vilka organiserade en amfibiebrigadledning och tre amfibiebataljoner.[13] Den 30 juni upplöstes och avvecklades kustartilleriet, och den 1 juli 2000 bildades amfibiekåren med Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) och Amfibiestridsskolan (AmfSS). Vidare beslutades även att Kustartilleriets stridsskola skulle uppgå och bli en del av Vaxholms amfibieregemente. Genom omorganisationen kom Kustartilleriets stridsskola anta namnet Amfibiestridsskolan. Det med anledning av att det namnet återspeglade bättre den verksamhet som skulle bedrivas vid skolan.[13]

Vidare föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med Operativa insatsledningen. Förslaget som antogs av riksdagen innebar att samtliga fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon upplöstes och avvecklades.[13] Den 30 juni 2000 upplöstes och avvecklades marinkommandona, och ersattes till viss del av två nya organisationsenheter som skulle bilda två marinbaser för sjöstridskrafterna.

2001–nutid
Se även: Försvarsbeslutet 2000, Försvarsbeslutet 2004 och Försvarsbeslutet 2009
Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att organisationsstrukturen från det förra försvarsbeslutet med två likvärdiga marinbaser inte längre är lämplig. Bakgrund låg i sjöstridsförbandens uppgifter och dess förändringarna i insatsorganisationen som föreslogs i försvarsbeslutet 2004. Istället hade Försvarsmakten föreslagit för regeringen att det endast behövdes en marinbas, innefattande en huvudbas och en sidobas. Dock ansåg regeringen att en sådan konstruktion skulle kunna leda till oklarheter och en mindre rationell verksamhet. Istället föreslog regeringen att en marinbas skulle kvarstå, vilken skulle svara för att den geografiska viljeinriktningen kunden uppfyllas. Dock skulle det finnas inom ramen att möjliggöra basering på två ytterligare orter. Organisationen vid marinbasen skulle bland annat bestå av varvsresurser för tungt fartygsunderhåll samt att verksamhetsställen borde innehålla dimensionerande infrastruktur i form av kajer och förtöjningsanordningar. Från den 1 januari 2005 kvarstod endast en marinbas, där den geografiska spridningen bland annat bestod av sjöinformationskompanier.[14]

Vidare ansåg regeringen att det enbart behövdes en plattform för utbildning av amfibieförband i grundorganisationen. Där regeringen ansåg att Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) skulle bibehållas. Bland annat då man hänvisade till regeringens proposition 1999/2000:30, där regeringen lyft fram Vaxholm som huvudplattform på grund av de goda övningsbetingelserna i Stockholms skärgård, samt att den värdering som då gjordes fortfarande gällde. Där man då konstaterade att Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg hade begränsade övningsförutsättningar. Riksdagen beslutade på förslag från regeringen att Amfibiestridsskolan skulle avvecklas, och verksamheten skulle uppgå och övertas av Sjöstridsskolan i Karlskrona.[15]

Ingående enheter
I fredstid är marinen indelad i marinbaser, flottiljer och regementet. Antalet aktiva förband har minskat kraftigt genom de olika försvarsbesluten sedan slutet av Kalla kriget.

Insatsorganisation
Inför att Försvarsmaktens går in i Insatsorganisation 2014, organiserade marinen nedan förband.[16]

Marinförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort Kommentar
1. ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) Karlskrona Två ubåtar typ Södermanland-klass och tre ubåtar typ Gotland-klass
1. ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen Karlskrona Signalspaningsfartyg HMS Orion
1. ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen Karlskrona Ubåtsräddningsfartyg HMS Belos
3. sjöstridsflottiljen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
31. korvettdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två patrullfartyg typ Stockholm-klass
Tre korvetter typ Visby-klass
Tre bevakningsbåtar typ Tapper-klass
33. minröjningsdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två minröjningsfartyg typ Koster-klass
Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass
34. underhållsdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Stödfartyg HMS Carlskrona
4. sjöstridsflottiljen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
41. korvettdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Två korvetter typ Göteborg-klass
Två korvetter typ Visby-klass
Tre bevakningsbåtar typ Tapper-klass
42. minröjningsdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Tre minröjningsfartyg typ Koster-klass
Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass
43. underhållsdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Stödfartyg HMS Trossö
44. röjdykardivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Skredsvik Vidmakthåller EOD förmåga Sjö (Ammunitionsröjning till sjöss och på land)
2. amfibiebataljonen Amfibieregementet (Amf 1) Berga 8. manöverbataljonen (amfibie) med Stridsbåt 90, Lätt trossbåt, tre svävare typ Griffon 2000TD, en ledningsbåt, en trossfärja HMS Loke samt bandvagnar
17. bevakningsbåtskompani Amfibieregementet (Amf 1) Göteborg Bevakningsbåtskompani med fem bevakningsbåtar typ Tapper-klass och ett ledningsfartyg typ Styrsö-klass. I kompaniet finns också en bordningsstyrka.
Säkerhetskompani Sjö Livgardet (LG) Göteborg Ingår i Säkerhetsbataljonen
Sjöinformationsbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona Två sjöinformationskompanier
Marin basbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona Ett basskyddskompani och en rörlig underhållsledningskompani
Förband och skolor

Svensk sjöofficer på HMS Norrköping (R131) under övning BALTOPS 2003.

Minröjaren HMS Sturkö på besök i Ystad 5 april 2019.

HMS Stockholm (K11) lägger till i Kalmar, april 2010

Robotbåten HMSYstad - R142 på besök i Ystad 15 juni 2017.
Marinens högsta ledning utgörs av Marinstaben som tillfälligt är grupperad i Stockholm men som slutligen kommer förläggas till Musköbasen. Den högsta företrädaren för marinen är marinchefen. Nuvarande marinchefen, konteramiral Jan Thörnqvist, tillträdde 1 januari 2014.

Ubåtsflottilj
1. ubåtsflottiljen, Karlskrona
Sjöstridsflottiljer
3. sjöstridsflottiljen, Karlskrona
4. sjöstridsflottiljen, Haninge garnison/Berga örlogsbas
Amfibiekåren
Amfibieregementet, Haninge/Berga
Bevakningsbåtkompaniet, Göteborg
Marinbas
Marinbasen, Karlskrona/Muskö/Göteborg
Utbildning/Ledningsförband
Sjöstridsskolan, Karlskrona
Befälhavare
Huvudartikel: Marinchef
Fram till 1937 var det den svenska monarken som formellt var chef för marinen. År 1937 bildades Chefen för marinen (CM) för att leda marinen i fredstid. Efter en stor omorganisation av Försvarsmakten år 1994 avskaffades CM och posten Chef för marinledningen bildades vid det nyinrättade Högkvarteret (HKV). Den 1 januari 2014 återinfördes befattningen Marinchef inom Försvarsmakten. Befattningen har inte samma uppgift som innan 1994. Utan har som uppgift att produktionsleda förbanden inom marinen, och vara deras främste företrädare genom att omhänderta Försvarsmaktens traditioner.[17][18]

Chefer för marinen
1937–1939: Charles de Champs
1939–1945: Fabian Tamm
1945–1953: Helge Strömbäck
1953–1961: Stig H:son Ericson
1961–1970: Åke Lindemalm
1970–1978: Bengt Lundvall
1978–1984: Per Rudberg
1984–1990: Bengt Schuback
1990–1994: Dick Börjesson
Chefer för marinledningen
1995–1999: Peter Nordbeck
Generalinspektörer för marinen
1998–2001: Torsten Lindh
2001–2003: Jörgen Ericsson
Marininspektörer
2003–2005: Jörgen Ericsson
2005–2011: Anders Grenstad
2011–2013: Jan Thörnqvist
Marinchefer
2014–2016: Jan Thörnqvist
2016–2020: Jens Nykvist
2020–20xx: Ewa Skoog Haslum
Se även
Svenska försvarsmaktens organisation 1989
Svenska försvarsmaktens organisation 1999
Sveriges marinchefer 1937-1994
Referenser
Anmärkningar
^ 7 juni 1522, Inofficiellt: Tidig medeltid,
^ Förbandsmarschen antogs 1974, fastställdes den 13 juni 1996. Marschen användes även sedan 1874 av Svenska flottan.[1]
^ Årsdagen för Slaget vid Svensksund.
Noter
^ Sandberg (2007), s. 79
^ Braunstein (2011), s. 8-13
^ Jansson, Johansson (2001), s. 39-40
^ Roth (2014), s. 137-138
^ Jansson, Johansson (2001), s. 188
^ Jansson, Johansson (2001), s. 41-42
^ Jansson, Johansson (2001), s. 143
^ Jansson, Johansson (2001), s. 43
^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. Läst 24 augusti 2018.
^ Försvarsstaben (1982/1983), s. 17
^ Jansson, Johansson (2001), s. 44
^ ”Regeringens proposition 1994/95:100”. riksdagen.se. Läst 13 augusti 2018.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. Läst 7 maj 2017.
^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. Läst 13 augusti 2018.
^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. Läst 7 maj 2017.
^ Forsvarsmakten.se (2 augusti 2011) Försvarsmaktens delårsrapport 2011 Läst 1 november 2011
^ 9 kap. 11 § ”FFS 2013:4 Försvarsmaktens arbetsordning”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 11 januari 2014. Läst 11 januari 2014.
^ ”Nya namn på nya poster”. forsvarsmakten.se. Läst 23 januari 2014.
Tryckta källor
Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris länk. ISBN 978-91-976220-5-9
Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.)
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Militära fakta med totalförsvarsfakta (1982/1983). Stockholm: Försvarsstaben. M7749-706704
Vidare läsning
Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris länk. ISBN 978-91-976220-5-9
Roth, Thomas (2014). Den svenska krigsmakten under kalla kriget: krigsplanläggning, förband och beredskap. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Libris länk. ISBN 978-91-86837-68-6
Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst: kronologi över marin verksamhet på västkusten. Borås: Warne förlag. Libris länk. ISBN 91-86425-30-7
Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 978-91-87184-83-3
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Svenska marinen.
Marinens officiella webbsida
⛭Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor
⛭Försvarsmakten
Kategorier: Svenska marinenSvenska militära enheter bildade 1522
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikNäraSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd denna sida som referens
Wikidata-objekt

Språk
العربية
English
Español
Bahasa Indonesia
Bahasa Melayu
Português
Русский
Suomi
اردو
13 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 3 oktober 2020 kl. 14.01.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




Svenska flygvapnet
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Flygvapnet
Flygvapnets vapen.
Vapen för Flygvapnet tolkat efter dess blasonering.
Datum 1 juli 1926 (94 år)
Land Sverige Sverige
Typ Flygvapen
Del av Försvarsmakten / Flygstaben
Marsch Flygvapnets defileringsmarsch
Kända slag och krig Vinterkriget
Kongokrisen
Operation Karakal
Befälhavare
Nuvarande befälhavare Generalmajor Carl-Johan Edström
Tjänstetecken
Sköldemärken Roundel of Sweden – Low Visibility.svg Roundel of Sweden.svg
Flygplan
Enhetsflygplan JAS 39C/D
Skolflygplan Sk 60
Transportflygplan TP 84
Helikoptar
Transporthelikoptrar HKP 14C/D/E, HKP 16
Spaningshelikoptrar HKP 15B
Räddningshelikoptrar HKP 16
Ubåtsjaktshelikoptrar HKP 14F

JAS 39 Gripen

J 35 Draken

Hkp 4, Boeing Vertol 107

Före detta vägbas utanför Eneryda. Vägbaserna ingick i flygvapnets Bas 60 och Bas 90-system.

I samband med Flygvapnets 90-årsjubileum flög 11 Jas 39 Gripen i formation över Skåne och Blekinge 12 dec 2016.
Flygvapnet, tidigare Kungliga Flygvapnet, är en del av den svenska Försvarsmakten, vilken främst är inriktad på att med flygplan och helikoptrar lösa luftförsvarsuppgifter, lösa attackuppgifter mot mål på havet och på land samt inhämta underrättelser med hjälp av spaningsflyg. För detta används flygplan som jakt-, attack-(tidigare bomb-) och spaningsflygplan. Försvarsmaktens helikoptrar är sedan 2003 också samlade i flygvapnet.

I flygvapnet ingår tre flygflottiljer och Försvarsmaktens Helikopterflottilj. Flygvapnet har med stöd av FMV beställt flygplan hos framför allt Saab, som bland annat tillverkar stridsflygplan. Det senaste är JAS 39 Gripen.


Innehåll
1 Historik
1.1 1926–1936
1.2 1936–1945
1.3 1945–1990
1.4 1990–2000
1.5 2000 och framåt
2 Organisation
2.1 Befälhavare
2.1.1 Chefer för Flygvapnet
2.1.2 Generalinspektörer för flygvapnet
2.1.3 Flygvapeninspektörer
2.1.4 Flygvapenchefer
2.2 Divisioner
2.3 Insatsorganisation
3 Flygvapnet idag
3.1 Förbandstyper
3.2 Flottiljer
3.3 Baser, detachement & övriga flygplatser
3.4 Utrustning
4 Internationella insatser
4.1 Kongo
4.2 SWAFRAP AJS 37
4.3 Uzbekistan (Afghanistan)
4.4 Afghanistan
4.5 Libyen
4.6 Cypern
4.7 Swedish Fighter Unit
5 Nuvarande och historiska flygflottiljer
6 Flygvapnets skolor
7 Museum
8 Se även
9 Referenser
9.1 Noter
9.2 Tryckta källor
10 Externa länkar
Historik
Huvudartikel: Svenska flygvapnets historia
Under 1910-talet började flyget organiseras inom armén och 1912 skedde den första militära flygningen från Lilla Värtans is utanför Stockholm. Marinen hade till en början flygverksamhet och därför kom flygskolan att förläggas vid Vaxholm. Under dessa år var flygets viktigaste uppgift spaning och arméns flyg låg under Fälttelegrafkåren. År 1913 tog utvecklingen fart med flyttning av verksamheten till Malmens flygplats utanför Linköping. Efter att endast bedrivit spaning, började sedermera bomb- och jaktflygplan användas.

Flygvapnet inrättades som eget vapenslag under 1920-talet. Försvarsbeslutet 1925 innebar skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926 och flygvapenchefen tillträdde 1 juli 1925.

1926–1936
Flygvapnet bildades den 1 juli 1926 och utgick från verksamheterna hos Armén och Marinen. Under de första åren hade man materielbrist. I slutet av 1920-talet skedde en förnyelse av materielen via beställning av 18 nya flygplan: Svenska Aero J 5 och J 6 Jaktfalken och tolv brittiska J 7 Bristol Bulldog. Flygvapnet hamnade med dessa under stark kritik då man saknade en tydlig strategi och målsättning med verksamheten. Man drabbades även av flera svåra olyckor. Under 1931 och 1933 utredde två flygkommissioner verksamheten. Vändningen kom i och med försvarsbeslutet 1936 och det alltmer osäkra läget i Europa.

1936–1945
En stor satsning inleddes för Flygvapnet. Satsningen innebar också att man skapade en svensk flygindustri då Saab grundades 1937. Linköping och Trollhättan blev plats för flygtillverkningen. I Linköping kom det första helsvenska flygplanet Saab 17 att tillverkas. Man fortsatte att skaffa en rad utländska flygplan från Storbritannien, USA, Tyskland och Italien.

Andra världskriget innebar att jaktflyget stärktes efter att man tagit intryck av vinterkriget och Slaget om Storbritannien där jaktflyget varit avgörande. Under kriget började man att bygga ut Flygvapnet och flera nya flottiljer tillkom: Bråvalla flygflottilj i Norrköping, Hallands flygflottilj i Halmstad, Hälsinge flygflottilj i Söderhamn, Upplands flygflottilj i Uppsala och Blekinge flygflottilj i Kallinge. Flygvapnet bestod av 16 flottiljer: sex bomb, sex jakt, tre spaning och en torpedflottilj. År 1945 hade antalet flygplan ökat till runt 600 efter att 1939 varit endast 180 stycken.

1945–1990
De första decennierna efter krigsslutet kännetecknades av en stark expansion för flygvapnets del. Sveriges luftrum skulle inte längre försvaras av omoderna flygplan, utan av det bästa som för stunden stod att finna. Med början 1945 påbörjades stora inköp av överskottsmateriel, först med North American P-51 Mustang från USA, men även 1946 som första utländska kund den brittiska de Havilland Vampire direkt från fabriken.

Kalla kriget innebar en storsatsning på det svenska flygvapnet och den inhemska flygplanstillverkningen gjorde att SAABs produktion i Linköping gynnades. Under 1950-talet kom klassiska svenska stridsflygplan som J 29 Tunnan, A 32 Lansen, och J 35 Draken. Stora satsningar gjordes även på en fortsatt utbyggnad av flygflottiljer efter andra världskriget, som Södertörns flygflottilj i Tullinge utanför Stockholm som tillkom 1946. Under början av 1950-talet ansågs Flygvapnet vara det då fjärde största i världen med fyra stycken flygeskadrar, 17 flottiljer, 2 flygkårer, 2 flygskolor och cirka 1 000 flygplan vilka fördelades på nästan 50 flygdivisioner.

1958 införde flygvapnet Bas 60-systemet, som byggde på defensiv spridning av flygstridskrafter i händelse av krig. Ett stort antal krigsbaser byggdes över hela landet för att kunna sprida ut flygdivisionerna i ett krigsläge. Även reservvägbaser byggdes. Under 1970 och 1980-talet vidareutvecklades Bas 60-systemet till Bas 90.[1][2][3][4]

En flottilj, F 22, organiserades 1961–1964 för att ge FN understöd i den då pågående Kongokrisen.

Dessutom utvecklades det så kallade STRIL-systemet, bland annat genom att införskaffa modernare radarstationer och etablera en kontinuerlig övervakning av luftrummet (den så kallade incidentberedskapen).

Under 1960-talet påbörjades dock en reducering av flygdivisionerna, då fyra attackdivisioner och nio jaktdivisioner upplöstes. Dels genom en flottilj som avvecklades, två flottiljer omorganiserades till markskoleförband, men sedan att Chefen för Flygvapnet 1967 vakantsatte fyra divisioner.

Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) som tillsatts i februari 1967, presenterade 1971 sin utredning gällande lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation. Rapporten resulterade i att Roslagens flygkår (F 2), Östgöta flygflottilj (F 3), Svea flygkår (F 8) och Hallands flygkår (F 14) Södertörns flygflottilj (F 18) avvecklades under åren 1973–1974. F 14 och F 18 kom dock att leva vidare som markskoleförband under namnen Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) och Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18).

Under 1970-talet fortsatte reduceringen, då riksdagen 1975 beslutade om att avveckla Södermanlands flygflottilj och Kalmar flygflottilj sommaren 1980. I försvarsbeslutet 1977 reducerades Flygvapnet med sex jaktdivisioner.

I samband med 1977 års försvarsuppgörelse beslutades om att utveckla en ny flygplansmodell, det som sedermera blev JAS 39 Gripen. Innan 1989–1990 års säkerhetspolitiska omvälvningar hade riksdagen beslutat genom försvarsbeslutet 1982 om en nedläggning av Västmanlands flygflottilj och Flygvapnets Södertörnsskolor vilket verkställdes 1983 respektive 1986. I samma beslut beslutade Riksdagen att påbörja en anskaffning av delserie 1 om 30 JAS 39 Gripen med en option på ytterligare 110 flygplan.[5]

1990–2000
1990-talets nya säkerhetspolitiska läge genom slutet på kalla kriget innebar stora omstruktureringar inom Försvarsmakten, vilket innebar att ännu ett antal flygflottiljer lades ner. Genom försvarsbeslutet 1992 kom Västgöta flygflottilj och Bråvalla flygflottilj att läggas ner den 30 juni 1994, och genom försvarsbeslutet 1996 lades Krigsflygskolan och Hälsinge flygflottilj ner den 30 juni 1998.

2000 och framåt
Under början av 2000-talet har ytterligare nedläggningar följt genom försvarsbeslutet 2000 Skånska flygflottiljen 2002, Upplands flygflottilj 2003, och senare genom försvarsbeslutet 2004 lades Jämtlands flygflottilj ned 2005. Vidare flyttades en helikopterskvadron från Säve (där Göta flygflottilj huserat till 1969) till Såtenäs, varför Säve ej längre utgör en militär anläggning. Även Bas 90, flygvapnets bassystem, avvecklades.[3] Inför försvarsbeslutet 2009 fanns ett förslag om att lägga ned Norrbottens flygflottilj,[6] dock påverkades inget förband i försvarsbeslutet som resulterade i någon nedläggning.

Organisation
Huvudartikel: Chefen för Flygvapnet
I fredstid är Flygvapnet indelat i ett antal olika flygflottiljer. Antalet aktiva flygflottiljer har minskat kraftigt genom de olika försvarsbesluten sedan slutet av Kalla kriget. Efter en stor omorganisation av Försvarsmakten år 1994 avskaffades CFV och ersattes av med Generalinspektörer för flygvapnet, vilket 2003 ändrades till Flygvapeninspektörer.

Den 1 januari 2014 återinfördes befattningen Flygvapenchef (FVC) inom Försvarsmakten. Befattningen har inte samma uppgift som före 1994 utan har nu som uppgift att produktionsleda förbanden inom Flygvapnet, och vara deras främste företrädare genom att omhänderta Försvarsmaktens traditioner.[7][8]

Befälhavare
Chefer för Flygvapnet
1926–1931: K.A.B. Amundson
1931–1934: Eric Virgin
1934–1942: Torsten Friis
1942–1954: Bengt Nordenskiöld
1954–1960: Axel Ljungdahl
1960–1961: Torsten Rapp
1961–1968: Lage Thunberg
1968–1968: Claës-Henrik Nordenskiöld
1968–1973: Stig Norén,
1973–1982: Dick Stenberg
1982–1988: Sven-Olof Olson
1988–1994: Lars-Erik Englund
1994–1998: Kent Harrskog
Generalinspektörer för flygvapnet
1998–2000: Jan Jonsson
2000–2002: Mats Nilsson
2002–2003: Jan Andersson
Flygvapeninspektörer
2003–2008: Jan Andersson
2008–2011: Anders Silwer
2012–2013: Micael Bydén
Flygvapenchefer
2014–2015: Micael Bydén
2015–2019: Mats Helgesson
2019–idag: Carl-Johan Edström
Divisioner
Fördjupning: Lista över svenska flygdivisioner

AJS 37 Viggen, vilket för flygplanet på bilden motsvarar anropssignalen Johan 57
I svenska flygvapnet har divisionerna sedan 1940-talet haft färger kombinerat med ett namn ur bokstaveringsalfabetet som namn. 4. divisionen kunde ha olika funktioner vid flottiljerna, till exempel kunde den fungera som stabsdivision, transportflyggrupp eller utbildningsenhet för meteorologer och värnpliktiga på flottiljerna, och var inte alla gånger utrustade med någon flygande utrustning.

Namnet på divisionen har varit för att visa vilken flygflottilj den tillhör. Exempelvis har första divisionen på F 10 Ängelholm benämnts Johan Röd. Motsvarande namn användes även som militär anropssignal, till exempel Johan 57, vilket motsvarade AJS 37 Viggen på F 10 Ängelholm.[9]

Division Divisionsfärg Kommentar
Insatsorganisation
Inför att Försvarsmakten går in i Insatsorganisation 2014, kommer flygvapnet att organisera nedanstående förband.[10]

Flygförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort(er) Kommentar
71. transportflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs Transportflygplan 84 (TP 84)
71. stridsflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs
72. ledningsflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs/Malmslätt ASC 890
72. stridsflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs/Malmslätt
73. signalspaningsflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs/Malmslätt Signalspaningsflygplan 102B (S 102B)
73. signal och transportflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs/Stockholm Transportflygplan 102 (TP 102)
162. stridsledningsbataljonen 04 Luftstridsskolan Uppsala
171. stridsflygdivisionen F 17 Kallinge Ronneby Upprätthåller Internationell beredskap
172. stridsflygdivisionen F 17 Kallinge Ronneby
172. flygbasbataljonen 04 F 17 Kallinge Ronneby
211. stridsflygdivisionen F 21 Luleå Luleå
212. stridsflygdivisionen F 21 Luleå Luleå
212. regionala transportflygdivisionen F 21 Luleå Luleå/Såtenäs Transportflygplan 100 (TP 100)
218. flygbasbataljonen 04 F 21 Luleå Luleå
Helikopterflottiljen Helikopterflottiljen Malmslätt, Luleå, Ronneby
Flygvapnet idag
Efter försvarsbeslutet 2004 omfattar flygvapnets organisation från och med den 1 juli 2005 fyra flottiljer samt en skolflottilj. Stridsflyget omfattar totalt tre flottiljer med 134 flygplan av typ JAS 39 Gripen.[11] Utöver JAS 39 Gripen består Flygvapnet av ett antal olika flyg- och helikoptersystem för bland annat signalspaning, trupptransporter, sjöräddning och ubåtsjakt.[12] Genom Heavy Airlift Wing (HAW), som är ett europeiskt samarbete, har Flygvapnet även tillgång till tre stycken Boeing C-17 Globemaster III eller 550 flygtimmar per år av de tre flygplan som ingår i samarbetet.

Förbandstyper
Flygvapnet delas in i sju olika förbandstyper vilka är fördelade på flottiljerna.[13]

Stridsflygförband
Transportflygförband
Signalspaningsflygförband
Radarflygförband
Helikopterförband
Bas- och ledningsförband
Flottiljer
Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Lidköping
Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby
Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå
Helikopterflottiljen (Hkpflj) i Linköping
Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala.
Baser, detachement & övriga flygplatser
Arboga flygplats
Hagshult flygbas
Halmstad flygplats
Jokkmokks flygbas
Karlsborgs flygplats
Malmens flygplats
Råda flygbas
Vidsels flygplats
Visby flygplats
Uppsala-Ärna flygplats
Utrustning

Hkp 14 (NHIndustries NH90)

JAS 39 Gripen.

AEW&C Saab 340AEW

Tp 84 under flygning på 1990-talet.
Luftfarkost Ursprung Typ Version Aktiva[14] Notering
Saab JAS 39 Gripen Sverige Sverige Enhetsflygplan
Skolflygplan
Enhetsflygplan
Skolflygplan
Enhetsflygplan JAS 39A
JAS 39B
JAS 39C
JAS 39D
JAS 39E –
–
72
23
– Totalt levererades 204 flygplan i A/B version till flygvapnet. Av dessa är drygt 30 uppställda i förråd medan andra uppgraderats till C/D-version. 14 C/D är på 10-årig leasing till Tjeckien. 14 C/D såldes till Ungern på leasing-köp kontrakt och 12 C-flygplan såldes till Thailand.[14]
Saab S 100D Argus Sverige Sverige Transport
AEW&C TP 100
FSR 890
ASC 890
FSR TP 3
2
2
2
Saab 105 Sverige Sverige Skolflygplan Sk 60 80 (35 luftvärdiga)[15] Underhålls av Saab, men ägs av staten.[16]
Gulfstream G-IV SP USA USA SIGINT
VIP S 102 B
TP 102 2
2
Lockheed C-130E/H Hercules USA USA Transport TP 84A
TP 84B
TP 84C
TP 84D 6 1 plan utrustat för lufttankning
Boeing C-17 Globemaster III USA USA Transport C-17A 3 I samarbete med EU Heavy Airlift Wing
NH90 Flag of Europe.svg Europa Transport-helikopter HKP 14[14] 18 Nio stycken är utrustade för ubåtsjakt
Agusta A109 Italien Italien Transport-helikopter HKP 15[14] 20 Åtta stycken är konstruerade för sjöverksamhet.[17]
Sikorsky UH-60M Black Hawk USA USA Transport-helikopter HKP 16[18] 15[19]
Elbit Skylark Israel Israel UAV UAV 02 SUAV Falken[20]
AAI RQ-7 Shadow USA USA UAV UAV 03 Örnen[21]
Internationella insatser
Kongo
F 22 Kongo

Se även: FN:s fredsbevarande styrkor i Kongo och F 22 Kongo
Det svenska flygvapnet deltog i strider i Kongo-Léopoldville för FN:s räkning. För ändamålet satte man mellan åren 1961 och 1963 upp förbandet F 22 Kongo med J 29 Tunnan och S 29 Tunnan.

FK01 och FK02

Huvudartiklar: Svenska flygplatsenheten i Kongo och MONUC
Varaktighet: Juni 2003 till juni 2004 Sverige bidrog till FN-insatsen United Nations Organization Stabilization Mission in the Democratic Republic of the Congo (MONUC) med flygplatsenheterna FK01 och FK02. Flygplatsen som bemannades låg i Kindu

SWAFRAP AJS 37
Den 21 juni 2000 beslutade regeringen om att Försvarsmakten skulle sätta upp ett förband för att delta i fredsbefrämjande insatser.[22] Förbandet skulle vara aktivt under åren 2001 och 2006. Inom Flygvapnet skulle två snabbinsatsförband sättas upp, vilka Skaraborgs flygflottilj (F 7) tillsammans med Norrbottens flygflottilj (F 21) skulle stå för. F 21 kom från den 1 januari 2001 att bidra med 211. spaningsflygdivisionen (Urban Röd), som bildade SWAFRAP AJS 37. Förbandet skulle kunna sättas in någonstans i Europa eller dess närhet inom 30 dagar.[23]

Uzbekistan (Afghanistan)
Uzbekistan FU01 eller SWAFRAP C-130 var namnet på det svenska flygtransportförband från Skaraborgs flygflottilj som baserades i Termez, Uzbekistan under år 2004. Från början var det meningen att förbandet skulle basera i Kabul då man under våren 2004 fick en förfrågan från Nato om att bidra med flygtransportkapacitet till Isaf i Afghanistan. Men de visade det sig att det då inte fanns plats för det svenska flygplanet i Kabul och förbandet återgick till beredskap. Under sommaren kom de dock fram ett baseringsalternativ. Förbandet skulle istället basera i Termez, Uzbekistan, tillsammans med en enhet från Tyskland. FU01 hade rekryterats ur beredskapsförbandet SWAFRAP C-130 och bestod av 27 personer. Förbandets camp döptes till Camp IKEA. Ingående flygplanstyp är Lockheed C-130 Hercules (Tp 84).[24]

Uzbekistan FU02 Uzbekistan FU02 var namnet på den fortsatta insatsen efter FU01. Återigen baserades förbandet i Termez, från var de var aktiva mellan augusti och oktober 2005. Förbandet bestod denna gång av 32 personer. Förbandschefer

FU01: Övlt B. Höglund
FU02: Övlt P-O Andersson
Afghanistan
Swedish Air Element benämns den enhet från Skaraborgs flygflottilj som grupperar på Camp Marmal utanför Mazar-i Sharif i Afghanistan inom ramen för ISAF. Förbandets uppgift var bland annat att transportera personal och gods inom Afghanistan för ISAF:s räkning. Swedish Air Elements gruppering inom Camp Marmal kallas Camp Gustaf. Styrkan omfattar ca 30-40 personer. Ingående flygplanstyp är Lockheed C-130 Hercules (Tp 84).

Insatser
SAE01 benämndes insatsen som genomfördes under maj till september 2009.

SAE02 benämndes insatsen som inleddes i maj 2010 och pågick till september 2010.[25]

SAE ISAF MEDEVAC benämndes insatsen med Hkp10 under perioden april 2011 till mars 2013. Förbandets uppgift var medevactransporter mellan sjukhusen på militära baser i Afghanistan.

SAE ISAF UH-60 benämndes insatsen med Hkp16 som pågick under perioden april 2013 till mars 2014. Förbandet satt i beredskap för att på kortast tid som möjligt kunna lyfta från Camp Marmal och genomföra kvalificerad sjukvård under transport inom begreppet Golden Hour.

SAE C-130 benämns således den insats som påbörjades i maj 2012 och planeras pågå till september 2012.[26]

Libyen
Se även: Operation Unified Protector, Libyen FL01 och Libyen FL02
I samband med att Sverige tillsammans med fem andra nationer satte upp stridsgruppen Nordic Battlegroup 11, organiserades en basbataljon med flygelement, kallad Expeditionary Air Wing (EAW). Ansvarigt förband för EAW var F 17 Kallinge, dock ingick enheter ur Helikopterflottiljen (Hkpflj) och F 7 Såtenäs samt visst helikopterstöd ifrån Kroatien.[27]

Expeditionary Air Wing hade som förband en beredskap på 10 dagar, det vill säga 10 dagar från larm till insats, och stod i beredskap perioden den 1 januari 2011 till 30 juni 2011.

I samband med att Nato den 28 mars 2011 kom med en formell förfrågan till Sverige om ett deltagande i Internationella militärinsatsen i Libyen,[28] föreslog den svenska regeringen i en proposition[29] den 29 mars 2011 att lyfta ur delar av Expeditionary Air Wing ur NBG och skicka dessa delar till insatsen i Libyen.[30] Propositionen[31] överlämnades till Sveriges riksdags Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet(UFöU). Den 31 mars 2011 röstade utskottet positivt till deltagande i den internationella flygförbudsinsatsen över Libyen och därmed överlämnade det till riksdagen Betänkande 2010/11:UFöU3 Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen.[32]

Den 1 april 2011 röstade riksdagen positivt till Sveriges deltagande i upprätthållandet av FN:s flygförbud över Libyen,[33] dock med förbehåll om att styrkan ej fick angripa markmål mer än i självförsvar och att insatsen skulle pågå maximalt i tre månader. Styrkan som Sverige skickade bestod av åtta JAS 39 Gripen, ett Transportflygplan 84D och ett signalspaningsflygplan, S 102B Korpen. Utöver detta kom styrkan att uppgå till mellan 125 och 250 personer. Operationen, som fick namnet Flyginsats Libyen (FL01), innefattade en budget på 200 miljoner kronor.[34][35] Den 14 april namngav Försvarsmakten sitt uppdrag inom Operation Unified Protector som Operation Karakal. Valet av just ordet Karakal angav Försvarsmakten som "en positiv metafor för det Libyska folket och någon form av koppling till Sverige". Detta med anledning av att Karakal är ett rovdjur som lever i Libyen och som liknar det svenska lodjuret.[36]

Den 2 april 2011 lyfte de första stridsflygplanen ifrån F 17 och Ronneby flygplats med Sigonella flygbas i Italien som destination.[27] Från riksdagens beslut till att flygplanen var på plats i Italien tog det 23 timmar.[37] Det svenska bidraget kom under dess insats att vara samgrupperat på Sigonella-basen tillsammans med delar av Turkiets bidrag till militärinsatsen i Libyen. Efter några veckor på plats anslöt också Förenade Arabemiratens bidrag till insatsen till grupperingen på Sigonella. Utöver den svenska grupperingen på Sicilien placerades svenska officerare vid staber och stridsledningscentraler vid Neapel och Venedig i Italien samt vid Izmir i Turkiet.[38]

Till en början fick FL01 problem, då flygdrivmedlet vid basen ej var anpassat för JAS 39 Gripen, antistatmedel Stadis 450 saknades, som i sig är en tillsats till jetbränsle. Som en snabb lösning på problemet genomfördes lufttankning från Tp84 samt tillfördes FL01 en drivmedelsgrupp ur EAW.[39]

Den 9 juni 2011 inlämnade Regeringen en proposition rörande en förlängning av insatsen med ytterligare 90 dagar.[40] I propositionen framgick att antalet JAS 39 Gripen minskas från åtta till fem, samt att Sverige också möjliggjorde ett tillförande av en bordningsstyrka för att hävda vapenembargot till sjöss. Dessutom tillfördes en enhet på 10 personer för informationsoperationer, Psyops, till förbandet.[41] Propositionen antogs i riksdagen den 17 juni 2011 och förlängningen av insatsen beräknades från 27 juni. Norrbottens flygflottilj (F 21) utgjorde uppsättande förband.

Den 3 juli 2011 överlämnade chefen för FL01, överstelöjtnant Stefan Wilson, ansvaret för den svenska styrkan till chefen för FL02, Överste Fredrik Bergman.[42]

I mitten av augusti 2011 meddelade NATO den svenska regeringen att, den av Sverige erbjudna, bordningsstyrkan ej var efterfrågad.[43] Bordningsstyrkan ströks då ur förmågebredden för det svenska bidraget till insatsen. Den 21 september beslutade Riksdagen att styrkans mandat skulle förlängas med ytterligare 30 dagar, under samma förbandsmandat som för FL02.[44]

På FN-dagen måndagen den 24 oktober 2011 kl 11.36 landade en rote ur FL02, efter att genomfört det sista uppdragen över Libyen. Totalt redovisades 344 flygplansrörelser, 1001 flygtimmar och 1607 recceexrep:s för den svenska insatsen.[45] Den 25 oktober 2011 återvände de svenska stridsflygplanen till Sverige. Resan hem från Sigonella-basen i Italien gick över Bosnien, Kroatien, Ungern, Slovakien och Polen och avslutades över svenskt luftrum i pilformation över Blekinges kust. Formationen leddes av divisionschefen Michael Lundquist.[46] Övrig personal i den svenska insatsen lämnade Sigonella-basen i slutet av oktober 2011.[47]

Cypern
Under hösten 2013 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2118, vilket innebar ett beslut att eliminera Syriens program för kemiska stridsmedel. Organisationen för förbud mot kemiska vapen, på engelska förkortat OPCW, var de som skulle göra jobbet och till stöd skickade Försvarsmakten en C-130 Hercules Tp84. Uppdraget har varit att flyga OPCW:s personal, inte att transportera kemiska stridsmedel.[48]

Swedish Fighter Unit
Från den 1 januari 2016 bildar 2:a flygdivision tillsammans med 2:a flygbasbataljonen vid Norrbottens flygflottilj förbandet Swedish Fighter Unit. Ett insatsförband som, efter särskilt regeringsbeslut, kan sättas in vid en beslutad insats. Förbandet står med 90 dagars beredskap, och tillhör reservstyrkeregistret, Response Force Pool. Totalt beräknas drygt 180 personer tjänstgöra i Swedish Fighter Unit, som leds av överstelöjtnant Claes Bernander.[49]

Nuvarande och historiska flygflottiljer
F 1 Hässlö Kungliga Västmanlands Flygflottilj, 1929–1983
F 2 Hägernäs Kungliga Roslagens Flygflottilj, senare Kungliga Roslagens Flygkår, 1926–1974
F 3 Malmslätt Kungliga Östgöta Flygflottilj, 1926–1974
F 4 Frösön Kungliga Jämtlands Flygflottilj, 1926–2005
F 5 Ljungbyhed Kungliga Krigsflygskolan, 1926–1998
F 6 Karlsborg Kungliga Västgöta Flygflottilj, 1939–1994
F 7 Såtenäs Kungliga Skaraborgs Flygflottilj, 1940–
F 8 Barkarby Kungliga Svea Flygkår, senare Svea flygkår 1938–1974
F 9 Säve Kungliga Göta Flygflottilj, 1940–1969
F 10 Ängelholm Kungliga Skånska Flygflottiljen, 1940–2002
F 11 Nyköping Kungliga Södermanlands Flygflottilj, 1941–1980
F 12 Kalmar Kungliga Kalmar Flygflottilj, 1942–1980
F 13 Norrköping Kungliga Bråvalla Flygflottilj, 1943–1994
F 14 Halmstad Kungliga Hallands Flygflottilj, senare Hallands flygkår och Flygvapnets Halmstadsskolor, 1944–1974
F 15 Söderhamn Kungliga Hälsinge Flygflottilj, 1945–1998
F 16 Uppsala Kungliga Upplands Flygflottilj, 1943–2003
F 17 Kallinge Kungliga Blekinge Flygflottilj, 1944–
F 18 Tullinge Södertörns flygflottilj, senare Flygvapnets Södertörnsskolor, 1946–1986
F 19 Finland Frivilligförband, 1940–1940
F 20 Uppsala Kungliga flygkadettskolan, senare Flygvapnets Uppsalaskolor, 1942–2004
F 21 Luleå Kungliga Norrbottens Flygflottilj, 1941–
F 22 Kongo U.N. Fighter Wing, 1961–1963
Flygvapnets skolor
Utöver försvarsmaktens gemensamma nivåhöjande skolor har det sedan grundandet av flygvapnet funnits ett antal olika skolor för kompetensutveckling och genomförande av intern utbildning av officerare och värnpliktiga.

Beteckning Namn Tillhörighet Lokalisering Aktiv Övrigt
Flygvapnets nivåhöjande skolor
FKHS Flygkrigshögskolan Flygvapnet Stockholm 1939-1961 Uppgick 1961 i Militärhögskolan
FOHS FV officershögskola F 14 Halmstad Halmstad 1981-1995 Uppgick 1995 i MHS H
KAS/M FV kadett- och aspirantskola/marklinjen F 2 Hägernäs
F 18 Tullinge Hägernäs
Tullinge 1966-1974
1974-1983
Skolan bildades 1966 vid F 2 Hägernäs
Överfördes 1974 till F 18 Tullinge, avvecklad den 31 december 1983
FUS FV underofficersskola FCS Västerås 1942-1949
Flygvapnets övriga skolor
Jaktskolan F 3 Malmslätt
F 5 Ljungbyhed
F 3 Malmslätt
F 1 Hässlö
F 8 Barkarby Malmslätt
Ljungbyhed
Malmslätt
Västerås
Stockholm 1926-1928
1928-1932
1932-1933
1933-1938
1938
FSS FV signalskola FCS
F 14 Halmstad Västerås
Halmstad 1942-1960
1960-1972 Omlokaliserad 1960 till Halmstad
Namnändring 1972 till FV sambands och stabstjänstskola
FSS FV sambands och stabstjänstskola F 14 Halmstad Halmstad 1972-1995 Sammanslagen 1995 med FMTS under namnet IT-skolan
FBS FV bomb- och skjutskola F 21 Luleå
F 3 Malmslätt Stockholm/Kallax
Malmslätt 1943-1973
1974-1981 Namnändring 1981 till FV flygbefälsskola (FBS)
FBS FV befälsskola F 3 Malmslätt
F 18 Tullinge
F 20 Uppsala Malmslätt
Tullinge
Uppsala 1981-1983
1983-1985
1986-2004
FBS Flygbefälsskolan LSS Uppsala 2005-
Ekoradioskolan F 2 Hägernäs 1947-1956 Namnändrades 1956 till FV radarskola
FRAS FV radarskola F 2 Hägernäs Hägernäs 1956-1966 Uppgick 1966 i STRIS under nytt namn STRILS
Stamflygförarskolan F 2 Hägernäs Hägernäs 1949-1958 Namnändring 1958 till Förberedande Fältflygarskolan
FÖFS Förberedande fältflygarskola F 2
F 5 Hägernäs
Herrevads kloster 1958-1960
1960-1982
FTUS FV trupputbildningsskola FCS Västerås 1949-1960 Avvecklad 1960
FMS FV markstridsskola FCS Västerås 1950-1959 Överförs 1959 till F 14 under namnet Bastjänst- och markstrifsskola
BMS Bastjänst- och markstridsskola F 14 Halmstad 1959-1972 Sammanslogs 1972 med FV bastjänstskola
FBTS FV bastjänstskola F 8 Stockholm 1966-1972 Sammanslogs 1972 med Bastjänst- och markstridsskolan
BBS FV basbefälsskola F 14 Halmstad 1972- Skapad genom sammanslagning av BMS och FBTS
VÄDS FV väderskola F 2
F 12
F 17
F 5
FMHS Hägernäs
Kalmar
Kalmar
Ljungbyhed
Halmstad
1951-1962
1962-1980
1980-1983
1983-1998
1999-2005
STRIS Stridsledningsskolan F 2 Hägernäs 1959-1966 Sammanslogs 1966 med FRAS under nytt namn STRILS
STRILS Stridslednings- och luftbevakningsskola F 2
F 18
F 20 Hägernäs
Tullinge
Uppsala 1966-1974
1974-1994
1994-1998 Namnändring 1998 till FV stridslednings- och luftbevakningsskola
STRILS FV stridslednings- och luftbevakningsskola F 20
LSS Uppsala
Uppsala 1998-2005
2005-
FTLS FV flygtrafikledningsskola F 2 Hägernäs 1964-1973 Överförd 1973 till F 5 under namnet FFLS.
FFLS FV förberedande flygledarskolan F 5 Ljungbyhed 1973-1987 Namnändrad 1987 till FFL
FFL FV flygtrafiktjänstskola F 5 Ljungbyhed 1987-1998 Överförd 1998 till FMHS under namnet Flygtrafiktjänstskolan
FFL Flygtrafiktjänstskolan FMHS Halmstad 1998-
FTS FV tekniska skola FCS
F 14 Västerås
Halmstad 1942-1960
1960-1985 Sammanslogs 1985 med FTTS under namnet FFS
FTTS FV teletekniska skola F 2
F 18 Hägernäs
Tullinge 1966-1974
1974-1985 Sammanslogs 1985 med FTS under namnet FFS
FFS FV flygmaterielskola F 14
FMHS Halmstad
Halmstad 1985-1998
1998-
FV UndsS FV underrättelseskola F 11
F 13
F 20 Nyköping
Norrköping
Uppsala 1974-1981
1981-1994
1994-1998 Bildas 1974 genom att FM fototolkutbildning lokaliseras till F 11
Överförs 1981 till F 13
Skolan uppgår 1998 i FMUndSäkC
FMTS FV markteletekniska skola F 18
F 14 Tullinge
Halmstad 1975-1985
1985-1995 Sammanslagen 1995 med FSS under namnet IT-skolan
FBJS Flygbasjägarskolan F 7
F 17 Såtenäs
Kallinge 1983-2005
2005- Omlokaliserad 2005 till F 17
IT-Skolan FV informations- och teknologiskaskola F 14
FMHS
FMTS Halmstad
Halmstad
Halmstad 1995-1998
1999-2005
2005- Bildad 1995 genom FSS och FMTS
Överförd 1999 till FMHS
Överförd 2005 till FMTS
FM = Försvarsmakten
FMHS = Försvarsmaktens Halmstadsskolor
FMTS = Försvarsmaktens Tekniska Skola
FMUndSäkC = Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum
FV = Flygvapnet
FCS = Flygvapnets centrala skolor
MHS H = Militärhögskolan i Halmstad
LSS = Luftstridsskolan
Museum
Flygvapenmuseum beläget vid militärflygfältet Malmens flygplats i Malmslätt väster om Linköping, är ett museum som visar det militära flygets utveckling i Sverige. Vidare finns även de lokala och regionala museerna Jämtlands flyg- och lottamuseum i Östersund, Aeroseum i Göteborg, F 7 Gårds- och flottiljmuseum i Såtenäs, F 11 Museum i Nyköping, Ängelholms flygmuseum (F 10) i Ängelholm, F 14 Museum i Halmstad på FMTS, F 15 Flygmuseum i Söderhamn, Krigsflygfält 16 i Brattforsheden och Flygmuseet F 21 i Luleå.

Se även
Lista över Försvarsmaktens flygplan
Lista över svenska flygdivisioner
Svenska försvarsmaktens organisation 1989
Svenska försvarsmaktens organisation 1999
Referenser
Noter
^ Rystedt, Jörgen (2005-10-01). ”Flygbassystem 60”.
^ Rystedt, Jörgen (2009-04-25). ”Flygbassystem 90”.
^ Törnell, Bernt (2007-02-05). ”Svenska militära flygbaser”.
^ Andersson, Lennart (2006-11-23). ”Svenska reservvägbaser”.
^ Fmv.se (2009-05-14) Gripen - Historik och bakgrund Läst 19 juni 2010
^ ”ÖB: Sverige kan inte försvaras”. Svenska Dagbladet. 15 maj 2008.
^ 9 kap. 11 § ”FFS 2013:4 Försvarsmaktens arbetsordning”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 11 januari 2014. Läst 11 januari 2014.
^ ”Nya namn på nya poster”. forsvarsmakten.se. Läst 23 januari 2014.
^ Flottiljer & Divisioner Läst 22 april 2013
^ Forsvarsmakten.se (2011-08-12) Försvarsmaktens delårsrapport 2011 Läst 1 november 2011
^ mil.se (2009-08-06) Till FMV/Försvarsmakten levererade JAS 39 Gripen Läst 27 november 2009
^ Forsvarsmakten.se Materiel och teknik-Flyg Arkiverad 12 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2 maj 2011
^ Forsvarsmakten.se Om flygvapnet Arkiverad 12 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 augusti 2011
^ Forsvarsmakten.se Arkiverad 12 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Försvarets materielverk - Historiskt avtal ger besparingar för försvaret”. Fmv.se. 19 december 2008. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. Läst 15 oktober 2011.
^ ”Försvarets materielverk - Flygunderhåll i privat regi”. Fmv.se. 11 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. Läst 15 oktober 2011.
^ ”Helikopter 15” (på (svenska)). forsvarsmakten.se. Läst 17 september 2011.
^ ”Nyhetsbrev 23 mars 2011” (på (svenska)). forsvarsmakten.se. 23 mars 2011. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. Läst 17 september 2011.
^ blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2011/12/15/hokarna-har-landat-2/
^ SAUV Falken forsvarsmakten.se Arkiverad 5 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ AUV 03 Örnen forsvarsmakten.se Arkiverad 12 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Flygvapennytt 2000-4”. fht.nu. Läst 28 september 2015.
^ ”Internationella Insatsförband”. home.swipnet.se. Läst 28 september 2015.
^ ”Flygvapennytt 2000-3”. fht.nu. Läst 28 september 2015.
^ Gebhart, Henrik (11 maj 2010). ”C-130 åter på plats i Afghanistan”. forsvarsmakten.se. Försvarsmakten. Läst 12 Maj 2010.
^ Lidman, John (15 maj 2012). ”F7 fortsätter stödja Isaf i Afghanistan”. forsvarsmakten.se. Försvarsmakten. Läst 15 Maj 2012.
^ ”Mot Libyen i helgen”. Försvarsmakten. 31 mars 2011. Läst 31 mars 2011.
^ ”Nato har redan frågat Sverige”. Svenska Dagbladet. 29 mars 2011. Läst 5 april 2011.
^ ”Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen”. Utrikesdepartementet. 29 mars 2011.
^ ”Regeringen säger ja till Gripenplan”. Svenska Dagbladet. 29 mars 2011. Läst 29 mars 2011.[död länk]
^ ”Sveriges militära och humanitära insats i Libyen”. Regeringskansliet. 30 mars 2011. Arkiverad från originalet den 16 juli 2014. Läst 3 april 2011.
^ ”Betänkande 2010/11:UFöU3 Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen”. Riksdagen.
^ ”Riksdagens protokoll 2010/11:81 - Fredagen den 1 april”. Riksdagen.
^ ”Svenska Gripenplan skickas till Libyen”. Svenska Dagbladet. 29 mars 2011. Läst 29 mars 2011.
^ ”Gripenplan till krigets Libyen”. Sveriges Radio. 29 mars 2011. Läst 29 mars 2011.
^ Forsvarsmakten.se (2011-04-14) Operation Karakal Arkiverad 7 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 april 2011
^ ”En tredjedel av beredskapen återstår”. Försvarsmakten. 12 maj 2011. Läst 12 maj 2011.
^ ”Gripenplanen framme på Sicilien”. Dagens Nyheter. 22 april 2011. Arkiverad från originalet den 5 april 2011. Läst 5 april 2011.
^ ”Jag vill aldrig åka härifrån”. Försvarsmakten. 3 juli 2011. Arkiverad från originalet den 4 juli 2011. Läst 4 juli 2011.
^ ”Fortsatt svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen”. Utrikesdepartementet. 9 juni 2011. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. Läst 12 juni 2011.
^ ”Flygblad över Libyen”. Försvarsmakten. 10 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. Läst 1 oktober 2011.
^ ”Jag tar befälet”. Försvarsmakten. 5 juli 2011. Läst 7 juli 2011.[död länk]
^ ”Ingen bordningsstyrka till Libyen”. Försvarsmakten. 18 augusti 2011. Läst 19 augusti 2011.[död länk]
^ ”Klart för förlängning”. Försvarsmakten. 28 september 2011. Läst 1 oktober 2011.[död länk]
^ Forsvarsmakten.se (2011-10-24) Sista roten åter från Libyen[död länk] Läst 27 oktober 2011
^ Forsvarsmakten.se (2011-10-27) Historisk hemkomst Arkiverad 21 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 oktober 2011
^ Svd.se (2011-10-25) Libyenpiloter hemma i Blekinge Läst 27 september 2011
^ mil.se Medaljer för FN-insats
^ ”Flygvapnets bidrag till Natos krishanteringsförmåga”. forsvarsmakten.se. Läst 28 september 2015.
Tryckta källor
Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 95-97, 152-155. ISBN 91-971584-8-8
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Svenska flygvapnet.
Flygvapnets officiella webbplats
Flygvapenmuseum
Flygvapenmuseum - Flygvapnet 80 år
⛭Svenska flygvapnets flyg- och helikopterdivisioner
⛭Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
⛭Försvarsmakten
⛭Grader i svenska försvaret
Kategorier: Svenska flygvapnetFlygvapen
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd denna sida som referens
Wikidata-objekt

Språk
العربية
English
Español
Français
Bahasa Indonesia
Bahasa Melayu
Português
Русский
Suomi
14 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 13 januari 2021 kl. 17.03.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




Svenska flottan
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Flottan
Flottan vapen bra.svg
Vapen för Flottan tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namn Svenska flottan
Datum 1522–
Försvarsgren Marinen
Typ Örlogsflotta
Föregångare Örlogsflottan
Arméns flotta
Ingående delar 1. ubåtsflottiljen,
3. sjöstridsflottiljen,
4. sjöstridsflottiljen,
Sjöstridsskolan
Del av Marinstaben
Högkvarter Haninge garnison/Musköbasen
Marsch "Kungl. Flottans Paradmarsch" (Wagner)
"Flottans defileringsmarsch (Urbach) [c]
Årsdagar 9 juli [d]
Befälhavare
Framstående befälhavare Klas Kristersson (Horn)
Clas Larsson Fleming
Augustin Ehrensvärd
Johan af Puke
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Svenska flottan (vid ceremoniella tillfällen även Kungliga flottan) är det ena av de två vapenslagen inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser. Flottans stridsfartyg består av korvetter, minröjningsfartyg, minfartyg och ubåtar. Det andra vapenslaget är Amfibiekåren, tidigare Kustartilleriet.

Sverige har en örlogsflotta med fartyg anpassade för att hävda Sveriges territoriella integritet och svenska intressen samt för att genomföra sjöfartsskydd huvudsakligen i närområdet (Sveriges omgivande vatten), men även utanför närområdet, som till exempel i Medelhavet utanför Libanon (UNIFIL) och utanför Afrikas horn (EUNAVFOR operation ATALANTA). Sverige är ett av få länder med egen utveckling och produktion av avancerade ubåtar, korvetter och mindre fartyg avsedda för kustnära miljöer.


Innehåll
1 Historia
2 Materiel
3 Verksamhet
4 Internationell verksamhet
5 Heraldik och traditioner
6 Svenska örlogsfartyg
7 Se även
8 Referenser
8.1 Anmärkningar
8.2 Noter
8.3 Tryckta källor
9 Externa länkar
Historia
Huvudartikel: Svenska flottans historia

Redan under vikingatiden fanns en marin organisation under Svea-kungarna som benämndes ledung. Den moderna flottans historia brukar i allmänhet ledas tillbaka till Gustav Vasas dagar, närmare bestämt den 7 juni 1522, då 750 tyska legoknektar med tio skepp anlände till Stockholm. Skeppen och legoknektarna hade av köpmän från Lübeck ställts till den svenske kungens förfogande för en summa av 42 000 mark motsvarande tio tunnor silver. Svenska örlogsfartyg deltog emellertid redan i slaget i Öresund år 1427 vilket påvisar en marin organisation innan den av Gustav Vasa skapade svenska flottan.

Den svenska Örlogsflottan verkade sedan ensam fram till 1756 då man skapade Arméns flotta (skärgårdsflottan) som ansvarade för kustnära försvar och krigföring, medan örlogsflottan blev en linjeflotta för strid till havs. De båda flottorna slogs samman 1823 och bildade då Kungliga Flottan.

Materiel

K31 Visby
Den svenska flottans numerär är relativt de övriga nordiska ländernas stor, ca 300 fartyg, varav det stora flertalet består av snabbgående mindre båtar samt av Stridsbåt 90. Dessutom organiseras i Sverige Kustbevakningen i en särskild organisation under Justitiedepartementet och förfogar över ytterligare cirka 100 fartyg medan man i till exempel Danmark och Norge organiserar det kustbevakande uppdraget direkt under resp. marin. Dock är den svenska flottans fartyg relativt små, då de största robotbärande ytstridsfartygen utgörs av Visby-klass korvetter. Då dessa slutlevererades 2015, tillförde de sin storlek till trots uthållighet och operationsräckvidd på ett sätt som svenska flottan saknat under de år man organiserade större delen av sjöstridsflottiljerna kring robotbärande robot- och patrullbåtar.

Beslutade materialanskaffningar omfattar ett nytt signalspaningsfartyg (HMS Artemis) som ersättare till HMS Orion, två ubåtar av A26-klass (HMS Blekinge och HMS Skåne) som ersättare för Södermanland-klassens två ubåtar samt ytterligare 18 st. Stridsbåt 90.

Verksamhet
Den svenska flottan är från och med 1 januari 2005 organiserad i en ubåtsflottilj och två sjöstridsflottiljer:

1. ubåtsflottiljen i Karlskrona
3. sjöstridsflottiljen i Karlskrona
4. sjöstridsflottiljen på Berga
Flottans huvudbas ligger i Karlskrona och utgörs av stödförbanden Marinbasen och Sjöstridsskolan samt ovan nämnda insatsförband, 1. ubåtsflottiljen och 3. sjöstridsflottiljen.

Internationell verksamhet

Svensk sjöofficer på HMS Norrköping (R131) under övning BALTOPS 2003.
Flottan har i alla tider bedrivit verksamhet som kan betraktas som internationell. Vid sidan om operationer, som till exempel skydd av svensk sjöfart mot pirater i Medelhavet tidigt 1800-tal och andra bevakningsuppgifter utanför Sveriges sjöterritorium, har flottans fartyg genomfört inspektions- och utbildningsexpeditioner i främmande farvatten. Örlogsbesök, som genom ömsesidiga utbyten mellan svenska fartygsbesättningar och värdländernas örlogsflottor syftar till att skapa goda relationer mellan stater, förekommer regelbundet.

Sedan 1995 har flottan återkommande varit engagerad i minröjningsoperationer i de baltiska ländernas farvatten. Inledningsvis bedrevs denna som svenskt suveränitetsstöd men utvecklades efterhand till en multilateral insatsverksamhet med deltagande örlogsfartyg från bland annat Benelux, Frankrike, Storbritannien och de nordiska grannländerna.

I oktober 2006 beslutade Sveriges regering att Sverige för första gången skall ställa upp med en marin styrka under FN-mandat. Styrkan gick under namnet ML 01 och skulle tillsammans med örlogsfartyg från bland annat Tyskland, Danmark, Norge, Bulgarien, Grekland och Turkiet stoppa smuggling av vapen till Hizbollah och andra grupperingar efter kriget i Libanon sommaren 2006.

Flottan bidrog med korvetten HMS Gävle samt stödresurser i land. Styrkan bedrev sjötrafikkontroll i farvattnen utanför Libanons kust, där uppgiften var att samtliga fartyg som skulle in och ut från Libanons hamnar skulle kontrolleras. HMS Sundsvall (K24) löste av HMS Gävle i april 2007. Den svenska insatsen i Libanon avslutades i september 2007.

Under 2009 bidrog 3. Sjöstridsflottiljen med tre fartyg till den EU-ledda Operation Atalanta i Adenviken. Uppgiften var i första hand att eskortera fartyg tillförande Världslivsmedelsprogrammet. Som tillika uppgift skulle man även ingripa mot piratverksamheten i området. HMS Malmö lyckades stoppa ett pågående piratangrepp, och även gripa sju misstänkta gärningsmän. Styrkan benämndes ME01 och var på plats april till augusti 2009.

Under 2010 skickades ME02 med HMS Carlskrona ned för att agera som styrkehögkvarter för hela Operation Atalanta. Flottiljamiral Jan Thörnqvist var under april till augusti 2009 embarkerad ombord som högste militära befälhavare på plats inom EUNAVFOR.

Marinen har med olika beredskapsnivåer sedan 2001 haft beredskap med följande insatsförband:

IM, Internationellt minröjningsförband (från 2001)
IKS, Internationellt korvettförband (från 2003)
IUb, Internationellt ubåtsförband (från 2003)
IAS, Internationell Amfibiestyrka (från 2007)
FNSU, Internationellt underhållsförband (från 2001)
Från och med årsskiftet 2007 deltar ammunitions- och minröjningsenhet ur 4. sjöstridsflottiljen i Afghanistan.

Heraldik och traditioner
Efter att flottans jagareklass Halland-klass utrangerats under 1980-talet blev ubåtarna de största fartygen i svenska flottan och har därmed fått överta traditionen från jagare att bära landskapsnamn. Näcken-klass blev därmed de sista ubåtarna med klassiska ubåtsnamn. Den sista jagaren HMS Halland (J18) utrangerades innan Västergötland-klass tagits i drift. Bakgrunden till att ubåtarna övertog landskapsnamnen var att dåvarande chefen för marinen amiral Per Rudbergs ansåg att marinens slagkraftigaste fartyg, ubåtarna, skulle överta landskapsnamnen. Flottans korvetter har sedan de infördes döpts till stadsnamn, medan minröjningsfartyg döps efter fyrar och öar.

När det gäller val av namn tas det fram genom en namngivningsprocess, där namn först föreslås till en namngivningskommitté, som sedan skickar sitt namnförslag till H.M. Konungen för "dennes nådiga gillande". Efter konungens svar beslutar sedan marinchefen om slutgiltigt val av fartygsnamn. I namngivningskommitténs process tas hänsyn till historiken och vilka namn som använts tidigare.[2]

Svenska örlogsfartyg
För komplett förteckning och historiska fartyg se Lista över svenska örlogsfartyg

Klass Typ Antal Första sjösättn Detaljer
Visby Korvett 5 2000 Korvetter utformade med smygegenskaper byggda av kompositmaterial. Utrustade med Robot 15 sjömålsrobotar, 57mm9p7 allmålskanon och torpeder. Möjlighet att ta emot en helikopter.
Göteborg Korvett 2 (4) 1992 Korvetter anpassade för ubåtsjakt. Drivs med vattenjet. Utrustade med Robot 15 sjömålsrobotar, 57 mm och 40 mm allmålskanoner, och torpeder. Två fartyg i klassen placerade i malpåse.
Stockholm Patrullbåt 2 1985 Fd korvetter som 2017 klassades om till patrullbåtar. 57 mm allmålkanon. Förmågan att utrustas med Robot 15 har vidmakthållits.
Koster Minröjningsfartyg 5 1983 Minröjningsfartyg utrustade med fjärrstyrda undervattensfarkoster, så kallade ROV:ar, och sveputrustning. Koster-klass baseras på fartygen i Landsorts-klass, där två av de ursprungliga fartygen inte konverterades till Koster-klass.
Styrsö Minröjningsfartyg 4 1996 Minröjningsfartyg byggda helt i komposit. Två fartyg ombyggda till röjdykarfartyg och två till ledningsfartyg.
Gotland Ubåt 3 1996 Konventionell ubåt utrustad med luftoberoende Stirlingmaskineri. Beväpnade med torpeder. Systerfartyg Uppland och Halland. Två fartyg i klassen genomgår livstidsförläning.
Södermanland Ubåt 2 1986 Två ubåtar av Västergötlandklass förlängdes under 2003–2005 och utrustades med Stirlingmaskineri. De kallas efter ombyggnaden för Södermanlandklass. De kommer att ersättas under 2022 med två ubåtar i den nya A26-klassen.
Carlskrona Ocean Patrol Vessel 1 1982 Före detta minfartyg som besökt många hamnstäder över hela världen då hon varit långresefartyg. Numera stödfartyg. Har medverkat i EU:s operationer i Adenviken. Stöd- och ledningsfartyg för 3. Sjöstridsflottiljen
Trossö Stödfartyg 1 1997 Stöd- och ledningsfartyg för 4. Sjöstridsflottiljen
Belos Ubåtsbärgningsfartyg 1 1990 Fartyg utrustat med en URF, ubåtsräddningsfarkost, med möjlighet att rädda en hel ubåtsbesättning ur en sjunken ubåt.
Tapper Bevakningsbåt 11 1992 Bevakningsbåtar för sjöövervakning. Är även utrustade med sensorer och vapensystem för ubåtsjakt. Ett av de ursprungliga fartygen har utrangerats.
Altair Skolfartyg 5 2008 Skolfartyg tillhörande Sjöstridsskolan för utbildning i navigation, manöver och allmän fartygstjänst. Fartygen är även utrustade för att kunna agera som bevakningsfartyg.
Orion Signalspaningsfartyg 1 1984 Signalspaningsfartyg tillhörande 1. Ubåtsflottiljen. Fartyget kommer att ersättas med ett nytt, större fartyg under 2020.
Stridsbåt 90H Stridsbåt 147 1991 Ytterligare 18 enheter är beställda för leverans fram till 2020 under beteckningen Stridsbåt 90 HSM där "M" står för "moderniserad".
Lätt trossbåt Transportfartyg 16 1995 Fartygstyp som i första hand används av amfibietrupperna för material- och trupptransport.
Loke Transportfartyg 1 1994 Ett lastfartyg tillhörande amfibietrupperna som tar last via en ramp i fören och har en lastförmåga på 150 ton.
Se även
Sveriges marinhistoria
Sveriges amiraler
Sveriges marinchefer 1937–1994
Svenska flottans reservofficersförbund
Svenska flottans underrättelsetjänst
Referenser
Anmärkningar
^ 7 juni 1522, Inofficiellt: Tidig medeltid,
^ Förbandsmarschen kallades ursprungligen Kungl. Flottans Paradmarsch.
^ Defileringsmarschen kallas även (Reginamarsch.[1]
^ Till minnes av Slaget vid Svensksund.
Noter
^ Sandberg (2007), s. 200
^ ”Ubåt döps efter Blekinge”. sydostran.se. Läst 9 juli 2019.
Tryckta källor
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 200. ISBN 978-91-631-8699-8

Externa länkar
Marinen
3. Sjöstridsflottiljen
4. Sjöstridsflottiljen
1. Ubåtsflottiljen
⛭Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor
⛭Försvarsmakten
Kategorier: Svenska marinenSvenska militära enheter bildade 1522
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd denna sida som referens
Wikidata-objekt

Språk
English
Norsk bokmål
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 29 december 2020 kl. 00.44.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐


Glädjande nyheter för regionen: Karlstad får en ny myndighet! 🎉 Myndigheten för psykologiskt försvar kommer att ha i uppdrag att förstärka Sveriges försvar mot bland annat utländska påverkanskampanjer som sker via desinformation. Dagens beslut stärker ytterligare stråket mellan Karlstad och Örebro, med Kristinehamn och Karlskoga i mitten.

Läs mer på vår webb:
www.kristinehamn.se/nyheter/ny-myndighet-till-karlstad-starker-kristinehamn/

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐





Öppna huvudmenyn

Sök

Wiki Loves Monuments: Fotografera ett minnesmärke, hjälp Wikipedia och vinn!
Läs mer
Officer
befäl i det militära
Artikel Diskussion
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Question book-4.svg
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
En officer, pluralform officerare, är ett befäl i det militära, som normalt för befäl på kompanichefsnivå och högre.

Historisk utveckling
Moderna officerare
Sverige Redigera
Officer är i den svenska Försvarsmakten benämning på yrkes- eller reservofficerare med fänriks grad eller högre. Efter NBO-reformen 1983 var yrkesofficer synonymt med yrkesmilitär, men begreppet officer får en annan mer traditionell innebörd i och med införandet av 2009 års befälsordning, där i framtiden större delen av yrkes- och reservofficerarna har tjänstegrad som specialistofficerare (SO) och en mindre del tillhör officerskåren (OFF).

Värnpliktiga officerare genomgick en 15 månaders utbildning (och även tidigare följt av 3 månaders kadettskola) och placerades normalt som plutonchef, e-gruppchef, kvartermästare eller dylikt i krigsorganisationen. Efter studier vid FBU (Frivillig Befälsutbildning) varvat med krigsförbandsövningar (KFÖ) och särskild övning för befäl (SÖB) kunde VO placeras som ställföreträdande kompanichef eller kompanichef - dock har detta varit mindre vanligt under värnpliktens senare år (90-tal och 00-tal).

NBO-reformen 1983, slog ihop yrkesunderbefäl, yrkesunderofficerare och yrkesofficerare till en gemensam kår och yrkesofficer blev ett samlingsbegrepp för yrkesmilitärer. Kategorin värnpliktiga officerare (VO) påverkades däremot inte av reformen och värnpliktiga behöll uppdelningen värnpliktiga officerare, värnpliktiga plutonsbefäl och värnpliktiga gruppbefäl.

Före tjänsteställningsreformen 1972 var endast den som genomgått Krigsskolan / Sjökrigsskolan officer. 1972-1983 benämndes dessa regementsofficerare. Då utbildades man till officer på någon av de två Militärhögskolorna på Karlberg eller i Halmstad eller på Sjökrigshögskolan för Marinen.

Under sent 1990-tal och tidigt 2000-tal utbildades officerare på tre orter i riket; Militärhögskolan Karlberg, Militärhögskolan Östersund samt Militärhögskolan Halmstad. Fram till 2005 utbildades officerare enligt Yrkesofficersprogrammet (YOP); ett år försvarsmaktsgemensamt och ett år funktionsinriktat för att sedan tjänstföra två år på förband med uppföljning av handledare yngre befäl (HYB). Denna utbildning ersattes senare av Operativ/taktisk officersutbildning (OP/TA). Den första utbildningsomgången efter utbildningsuppehållet kan närmast beskrivas som ett mellanting mellan det tidigare tvååriga yrkesofficersprogrammet och det efterföljande treåriga officersprogrammet. Denna första utbildningsomgång benämndes också yrkesofficersprogrammet (YOP), men genomfördes som en treårig utbildning där det första och sista året genomfördes på funktionsskola och det andra året genomfördes på Militärhögskolan Halmstad (MHS-H). Utbildningen genomfördes i enlighet med högskoleförordningen och gav 180 högskolepoäng. Under denna utbildning gavs kadetterna möjlighet att avsluta utbildningen efter 3 terminer och istället examineras som specialistofficerare med fänriks grad, en grad som senare konverterades till förste sergeant.

Från 2008 producerar den grundläggande officersutbildningen två olika personalkategorier: operativ/taktiska officerare och specialistofficerare, där båda har en anställningskategori såsom kontinuerligt tjänstgörande eller som reservofficer. Grundläggande krav för tillträde till båda inriktningarna är genomförd värnpliktsutbildning och allmän behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. De förstnämnda utbildas vid Försvarshögskolan och avlägger officersexamen, en treårig yrkesexamen.

Officerare utbildas i tre olika profiler som under den verksamhetsförlagda utbildningen uppdelas ytterligare i olika utbildningslinjer. Undervisningen bedrivs inom ramen för det treåriga officersprogrammet vid Försvarshögskolan. Under två av de tre åren sker utbildningen på Karlberg, ett år sker verksamhetsförlagd utbildning på någon av Försvarsmaktens olika fack- och funktionsskolor. Utbildningen är en högskoleutbildning som ger 180 högskolepoäng och leder till en yrkesexamen. Första anställning som yrkesofficer sker med fänriks grad. Vilken grad man sedan uppnår i karriären styrs av organisationens behov.

Reservofficerare utbildas antingen inom ramen för Reservofficersutbildningen (ROU) vilken är ettårig och bygger på en grundutbildning med värnplikt eller på Anpassad reservofficersutbildning (AROU) vilken bygger på att man jobbat ett bra tag som anställt gruppbefäl, soldat eller sjöman.

Specialistofficer utbildas på drygt 60 olika utbildningslinjer. Utbildningens längd varierar mellan ett och tre och ett halvt år beroende på inriktning. Första anställning sker med sergeants tjänstegrad. Den högsta tjänstegraden som specialistofficer kan inneha är regementsförvaltare i armén och amfibieregementet eller flottiljförvaltare i flygvapnet och flottan. Systemet för SO infördes i mars 2009.

Facklig anslutning Redigera
Svenska officerarnas fackliga organisation är Officersförbundet inom Saco. Dessutom finns Reservofficerarna, också inom Saco. Åren 2017-2019 låg officerarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 96-99 procent.[2]

Finland
USA
Språkformer
Se även
Källor
Externa länkar
Senast redigerad för 1 månad sedan av DIEXEL
RELATERADE ARTIKLAR
Fänrik
Yrkesofficer
Plutonchef

Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
Wikimedias integritetspolicy AnvändarvillkorStationär dator

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐


Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient,
klicka här. Link: www.anpdm.com/newsletterweb/47405E4A784742584475434559/434B51407745435A4B77444A5C4B71

Link: www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/augusti/handlingskraft--en-samlad-plan-for-ett-starkare-totalforsvar/

Handlingskraft – en samlad plan för ett starkare totalförsvar

I en osäker och snabbt föränderlig tid är ett av Sveriges viktigaste uppdrag att öka den samlade förmågan att försvara landet. På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten och MSB utarbetat en handlingsplan för att ytterligare stärka förmågan inom totalförsvaret.

Handlingskraft – en samlad plan för ett starkare totalförsvar Link: www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/augusti/handlingskraft--en-samlad-plan-for-ett-starkare-totalforsvar/

Link: www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/september/oversvamningarna-i-gavleborg-och-dalarnas-lan-ska-utredas/

Översvämningarna i Gävleborg och Dalarnas län ska utredas

Information om hur översvämningar påverkar samhället är ett viktigt underlag för samhällsplanering och klimatanpassning.

MSB har därför beslutat att översvämningarna som bland annat drabbade Gävle ska utredas.

Översvämningarna i Gävleborg och Dalarnas län ska utredas Link: www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/september/oversvamningarna-i-gavleborg-och-dalarnas-lan-ska-utredas/

Seminarium om klimatrisker och Sendairamverket

Jobbar du som säkerhetssamordnare, beredskapssamordnare, klimatsamordnare, stadsplanerare eller inom räddningstjänsten?

Då är du säkert intresserad av vårt seminarium som ger kunskap om hur man bygger resiliens och stärker arbetet med klimatanpassning i Sverige.

Seminarium om klimatrisker och Sendairamverket Link: www.msb.se/sv/aktuellt/kalender/2021/oktober/seminarium-for-raddningstjanster-m.fl.-om-klimatrisker-och-sendairamverket/

Lär dig upptäcka och hantera informationspåverkan

Den 14-15 oktober genomförs en nätbaserad kurs där du bland annat får kunskap om centrala begrepp och strategier för att bemöta informationspåverkan. Kursen riktar sig till dig som jobbar inom totalförsvaret eller för en ideell organisation. Anmäl dig senast 7 oktober!

Lär dig upptäcka och hantera informationspåverkan Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/grundkurs-for-skydd-mot-informationspaverkan/

Dinsäkerhet.se och säkerhetspolitik.se stängs vid årsskiftet

MSB har beslutat att stänga webbplatserna dinsäkerhet.se och säkerhetspolitik.se. Innehållet på webbplatserna kommer att flyttas till msb.se. Genom att samla mer innehåll på msb.se hoppas vi att det ska bli lättare för fler att hitta den information som eftersöks.

Dinsäkerhet.se och säkerhetspolitik.se stängs Link: www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/september/webbplatserna-dinsakerhet.se-och-sakerhetspolitik.se-stangs-vid-arsskiftet/

Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/

Utbildningar och kurser

Den kommande tiden arrangerar MSB kurser inom bland annat följande områden:

•

Övningsutvärderare Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/ovningsutvarderare/

•

Kriskommunikation Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/kriskommunikation/

•

Grundkurs i samhällsskydd och beredskap Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/grundkurs-i-samhallsskydd-och-beredskap/

•

Grib – Kurs för examinator delkurs 1B Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/grib---kurs-for-examinator-grib/

•

Grib – handledarutbildning Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/grib---handledarutbildning/

Fler kurser hos MSB Link: www.msb.se/sv/utbildning--ovning/alla-utbildningar/

Lediga jobb

MSB söker flera nya medarbetare, vill du bli en av oss?

Alla lediga tjänster Link: www.msb.se/sv/om-msb/jobba-hos-oss/

Skicka vidare Link: www.anpdm.com/taf/29547068/434B51407745435A4B77444A5C4B71
|
Prenumerera Link: www.anpdm.com/form/42415E407540455C4771/42405A4B7449455C4271
|
Avprenumerera Link: www.anpdm.com/ol/29547068/434B51407745435A4B77444A5C4B71

MSB, 651 81 Karlstad | Tel: [phone] | E-post: [e-mail] Link: mailto:[e-mail] | www.msb.se Link: www.msb.se/

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



Hur gör jag om jag vill vara med och försvara Sverige?

De senaste veckorna har intresset för att vara en del av Försvarsmakten varit större än vanligt. Det är många som vill hjälpa till som undrar hur vägen in ser ut. Måste jag ha militär utbildning? Kan jag anmäla mig frivilligt? Kan jag använda min civila kompetens hos er?

För att bli soldat i Försvarsmakten behöver du börja med att göra en grundutbildning med värnplikt. Du ansöker via pliktverket.se och sedan behöver du bli godkänd i ett antal moment där du testas både psykiskt och fysiskt. Grundutbildningen är 6-15 månader lång beroende på vilken befattning du har. Efter utbildningen kan du söka jobb som soldat eller sjöman om du vill arbeta i Försvarsmakten.

Passar det dig bättre att jobba eller studera samtidigt kan du istället hjälpa till några dygn per år i Hemvärnet. Det krävs ingen tidigare militär erfarenhet och för att få grundläggande kunskaper kommer du att få göra en två veckor lång utbildning som kallas för GU-F (grundläggande utbildning för frivilliga). Ansök på hemvarnet.se

Om du är intresserad av att försvara Sverige från kontorsmiljö så kan du även ha en civil anställning i Försvarsmakten, helt utan krav på militär bakgrund. Du kan exempelvis jobba som lönehandläggare, jurist, psykolog eller förrådsmedarbetare. Du hittar alla lediga jobb på forsvarsmakten.se/ledigajobb

Alla fyller en viktig funktion i Försvarsmakten, för att vi tillsammans ska kunna skydda och försvara Sverige – både i fredstid och i händelse av krig.

Foto: Astrid Amtén/Försvarsmakten

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



Vad är Försvarsmaktens uppdrag?

Vi försvarar Sveriges gränser, vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer.

Försvarsmaktens uppdrag är:
• Vara tillgängliga och beredda i fred för att snabbt kunna inta höjd beredskap.
• Förebygga och hantera konflikter och krig.
• Skydda Sveriges handlingsfrihet inför politisk och militär påtryckning.
• Försvara Sverige mot väpnat angrepp.
• Öka vår egen säkerhet genom att göra insatser i Sverige och internationellt.
• Avvisa kränkningar av svenskt territorium.
• Värna våra nationella rättigheter och intressen.
• Bistå andra myndigheter vid behov.

Läs mer: www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/darfor-finns-forsvarsmakten/

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
#svfm #uppdrag #försvarsmakten #försvar

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐






🌐 The Global Network 🌐





Försvarsbeslutet 2020
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Försvarsbeslut 2020 är ett försvarsbeslut som riksdagen beslutade om den 15 december 2020 gällande det svenska försvarets inriktning och utveckling åren 2021–2025, där lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.[1][2][3]


Innehåll
1 Bakgrund
1.1 Budgetförhandlingar 2017–2020
1.2 Försvarsberedningen
1.3 Försvarsmaktens perspektivstudie 2016–2018
1.4 Ytterligare förändringar i Försvarsmaktens organisation under perioden 2016-2020
2 Försvarsberedningens slutgiltiga rapport
2.1 Presentation av Försvarsberedningens rapport
2.2 Det säkerhetspolitiska läget i Europa
2.3 Försvarsberedningens förslag
3 Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025
3.1 Kompletterat budgetunderlag
4 Regeringens proposition 2020/21:30
4.1 Armén
4.2 Marinen
4.2.1 Amfibiekåren
4.2.2 Flottan
4.3 Flygvapnet
4.4 Krigsorganisationen
5 Regleringsbrev
6 Referenser
6.1 Noter
7 Externa länkar
Bakgrund

ÖB Micael Bydén

Försvarsminister Peter Hultqvist
Budgetförhandlingar 2017–2020
Inför det kommande försvarsbeslutet varnade ÖB Micael Bydén i november 2016 att försvaret riskerar att tappa i försvarsförmåga om inte försvarsanslagen höjs efter 2020.[4] I januari 2017 inför Rikskonferensen med Folk och Försvar krävde flera av de borgerliga partierna att försvaret skulle få ökade anslag redan innan 2020 på grund av det kraftigt försämrade världsläget. Moderaterna ville då höja anslagen med 8,5 miljarder kronor, Liberalerna gick ännu högre och ville ge försvaret 28 miljarder kronor för åren 2017–2020.[5][6] Försvarsminister Peter Hultqvist svarade på detta genom att säga att han inte kommer delta i någon offentlig auktion gällande försvarets ekonomi.[7] Kristdemokraterna lämnade 14 augusti 2017 försvarsförhandlingarna för åren 2017–2020, då de ansåg att regeringens bud på 6 miljarder kronor till försvaret var för lågt och saknade långsiktighet. Försvarsministern kommenterade saken genom att säga att KD "smiter från förhandlingarna på ett enkelt sätt" och att det handlade om "ett givande och tagande".[8]

Den 16 augusti meddelade försvarsministern att man hade nått ett beslut gällande tillskott i försvarsbudgeten åren 2018–2020. Totalt kommer försvaret få ett tillskott på 8,3 miljarder kronor varav 1,3 miljarder kommer tilldelas civilförsvaret.[9]

Efter riksdagsvalet 2018 lade Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna fram en gemensam budgetmotion, vilken fick stöd av Sverigedemokraterna. Budgeten fick därmed flest röster i riksdagen och därmed den budget som riksdagen antog för 2019. För Försvarsmakten innebar budgeten bland annat ett ökat anslag på 3,9 miljarder kronor.[10]

Försvarsberedningen
Hultqvist meddelade i januari 2017 att försvarsberedningen skulle påbörja sitt arbete med att ta fram sin försvars- och säkerhetspolitiska rapport till regeringen. Som ordförande för försvarsberedningen utsåg Hultqvist riksdagsledamoten och tidigare försvarsministern (1997–2002) Björn von Sydow.[11]

Enligt Peter Hultqvist ska försvarsberedningen återkomma med svar på följande direktiv.[12]

Totalförsvarets framtida roll och uppbyggnad.
Förvaret av Gotland måste särskilt uppmärksammas, hur man ska förbereda nästa steg av försvaret på Gotland.
En översyn behöver göras av krigsorganisationen och den militära förmågans relevans.
Behovet att förstärka och utveckla svensk försvarsunderrättelses förmåga
Cyberattacker. Hur ska plattformen av försvarets cyberförmåga utvecklas.
Försvarsberedningen ska beakta utvecklingen i de samarbeten som Sverige deltar i och särskilt redovisa möjligheter till utvecklat samarbete.
I januari 2019 offentliggjorde Försvarsberedningen sina första punkter inför den slutgiltiga rapporten som ska presenteras i maj 2019. Enligt beredningen så kommer man vilja öka försvarets storlek på flera punkter. Armén ska utökas med en tredjedel genom att utökning från dagens två brigadstaber till tre brigader, två stridsgrupper och en divisionsstab (arméns framtidsmantra 3-2-1), antalet JAS plan ska inte minskas från dagens ca 90 plan och man kommer istället behålla ett större antal från C/D versionerna, fler ska göra värnplikt genom att stegvis öka antalet inkallade från dagens ca 5.000 per år till 8.000 per år, marinen ska få luftvärnsrobotar till sina korvetter och antalet ubåtar föreslås öka till 5 från dagens 4.[13][14]

Försvarsmaktens perspektivstudie 2016–2018
Den 23 februari 2018 presenterade Försvarsmakten slutredovisningen av sin perspektivstudie 2016-2018 med titeln Tillväxt för ett starkare försvar. Perspektivstudien undersökte hur Försvarsmakten ansåg att det militära försvaret skulle utvecklas ur ett längre perspektiv fram till 2035 med särskilt vikt på tidsperioden 2021-2025.[15]

Rapporten konstaterar inledningsvis att Försvarsmaktsorganisation 2016 (FM Org 16) är en kraftig reducering i förhållande till tidigare storlek och att detta medför problematik och begränsningar kopplat till Försvarsmaktens militärstrategiska mål, i synnerhet i samband högre konfliktnivåer. Vidare konstateras att Östersjöområdet utgör ett säkerhetskomplex med hänsyn till dynamiken mellan Ryssland, NATO och de militärt alliansfria staterna Sverige och Finland. Till följd av detta menar rapporten att Sverige oundgängligen kommer påverkas av en konflikt i området. I rapporten skrivs att Ryssland inte tvekar att använda militära maktmedel (rapporten refererar till händelserna i Georgien 2008 samt Ukraina 2014) och att landet kommer vara den aktör som bidrar till störst påverkan på den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöområdet under perioden fram till 2035.[15]

Rapporten sammanfattar kraven på Försvarsmakten under perioden i tre militärstrategiska målsättningar: "Förneka en motståndare möjligheter att nå sina målsättningar med ett agerande under gränsen för väpnat angrepp; Bryta en angripares anfallskraft vid väpnat angrepp; Oavsett konfliktnivå verka regionalt stabiliserande." Detta utmynnar i tre förmågor för att vara krigsavhållande: "Förmåga till en uthålligt aktiv gråzonshantering; Förmåga att påverka en angripare i alla domäner och över hela djupet; Förmåga till uthålliga försvarsoperationer på eget territorium."[15]

För att möta de militärstrategiska målsättningarna och förmågekraven föreslog rapporten en huvudsaklig inriktning för Försvarsmaktsstruktur 2035 (FMS 35). Armén i FMS 35 skulle enligt rapportens förslag sammansättas bland annat av en division bestående av tre mekaniserade brigader och en motoriserad brigad, ett jägarregemente, en stridsgrupp, 21 militärregionsskyttebataljoner. Marinen föreslogs bestå av tre sjöstridsflottiljer med 24 fartyg för ytstrid och ubåtsjakt samt 18 för minröjning, en ubåtsflottilj med sex ubåtar och därutöver fyra amfibiebataljoner med en amfibieledningsgrupp. Flygvapnet föreslogs bestå av fyra flygflottiljer med inalles åtta stridsflygdivisioner och 120 stridsflygplan samt fyra flygbasområden. Vidare föreslogs en förstärkt logistikfunktion och för ledningsfunktionen föreslås denna bland annat utgöras av fem sambandsbataljoner och två telekrigbataljoner med ett fristående telekrigkompani för Amfibiekåren.[15]

Ytterligare förändringar i Försvarsmaktens organisation under perioden 2016-2020
Utöver de förändringar som beslutades i Försvarsbeslutet 2015 skedde ett antal ytterligare förändringar av Försvarsmaktens organisation under inriktningsperioden, i synnerhet vad gäller grundorganisationen. På regeringens förslag beslutade riksdagen den 12 december 2017 att upprätta en ny organisationsenhet på Gotland och den 1 januari 2018 upprättades formellt Gotlands regemente (P 18).[16][17]

Som ett resultat av utredningen Ledning för ett starkare försvar föreslog regeringen för riksdagen att inrätta organisationsenheter i form av en arméstab, en marinstab och en flygstab, det efter att Försvarsmakten i sitt budgetunderlaget för 2019 begärt att få inrätta försvarsgrensstaber. Riksdagen bemyndigade regeringen att göra så genom att anta dess proposition den 18 december 2018.[18] Detta föranledde att Arméstaben, Marinstaben och Flygstaben organiserades i Enköping, Muskö respektive Uppsala den 1 januari 2019.

I Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen för 2020 föreslogs att de fyra militärregionala staberna från 1 januari 2020 skulle inrättas som egna organisationsenheter. Cheferna för militärregionstaberna föreslogs i sin tur underställas rikshemvärnschefen avseende produktion av utbildningsgrupper och hemvärnsförband. Därmed kom även utbildningsgrupperna med hemvärnsbataljonerna vid samma tidpunkt att överföras och underställas militärregionerna.[19] Detta medförde att Södra militärregionen (MR S), Västra militärregionen (MR V), Mellersta militärregionen (MR M) och Norra militärregionen (MR N) blev egna organisationsenheter från 1 januari 2020.

Från 1 januari 2020 överfördes också Stridsgrupp Gotland till P 18 och blev då 181. mekaniserade bataljonen.[20]

Försvarsberedningens slutgiltiga rapport
Presentation av Försvarsberedningens rapport
Den 14 maj 2019 överlämnade Försvarsberedningen sin slutgiltiga rapport, med titeln "Värnkraft", till försvarsminister Peter Hultqvist (S). Presentationen av rapporten föregicks av att de borgerliga partierna Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna valde att lämna Försvarsberedningen endast fyra dagar innan den presenterades. Skälet till detta angavs av dessa partier vara att Socialdemokraterna velat införa en reservation till rapporten där man inte garanterade den nya anslagsnivån som Försvarsberedningen i sin rapport föreslagit som följd av rapportens övriga förslag. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson menade att det var allvarligt att Socialdemokraterna, som han uttryckte det, drog sig ur finansieringen. Hans Wallmark (M), ledamot i Försvarsberedningen, menade att Socialdemokraternas agerande riskerade Sveriges försvar och säkerhet.[21] Försvarsminister Peter Hultqvist (S) bemötte detta och menade att Försvarets ekonomi bygga på långsiktig stabilitet och att detta krävde ett solitt underlag för finansieringen i nästa försvarsbeslut. Hultqvist sade därför att regeringen skulle uppdra åt Försvarsmakten och Försvarets materielverk att redovisa en ekonomisk konsekvensanalys av Försvarsberedningens förslag.[22]

Den 30 augusti 2019 träffade Socialdemokraterna tillsammans med Liberalerna, Centern och Miljöpartiet slutligen en uppgörelse som innebar en höjning av försvarsbudgeten med 20 miljarder kronor fram till 2025. Höjningen ska i flera steg med 5 miljarder per år mellan 2022 och 2025. Försvarets budget kommer med denna höjning uppgå till 84 miljarder kronor år 2025. Höjningen ska finansieras av en ny bankskatt som presenterades av finansminister Magdalena Andersson.[23][24]

Det säkerhetspolitiska läget i Europa
Försvarsberedningen menar i rapporten att det säkerhetspolitiska läget i Europa successivt har försämrats och att Ryssland bär huvudansvaret för detta. Rapporten konstaterar vidare att ryska beslut fattas inom en snäv krets vilket medgör snabba beslut, något som Försvarsberedningen menar kan leda till att dessa beslut sker hastigt och oöverlagt. Vidare anförs att stabiliteten och respekten för de normer, samarbeten och institutioner som bildar den europeiska säkerhetsordningen har minskat. Till detta konstaterar rapporten att utvecklingen i Asien med ett allt starkare Kina sannolikt kommer medföra ett ökat amerikanskt engagemang i den världsdelen vilket kan medföra reducerade möjligheter för USA att engagera sig i Europas säkerhet. Försvarsberedningen anser därför att Europas stater därför måste ta större eget ansvar för säkerhet och stabilitet och att detta endast kan ske genom europeiskt samarbete och en solidarisk säkerhetspolitik. Försvarsberedningen menar att "Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.".[25]

Försvarsberedningens förslag
Försvarsberedningen föreslog att Försvarsmaktens krigsorganisation skulle öka från 60.000 man till 90.000 i krigsorganisation 2021. I syfte att trygga personalförsörjningen föreslog beredningen att antalet grundutbildade värnpliktiga skulle öka från 4000 till 8000 årligen. För att finansiera utökningen angav beredningen att Försvarsmaktens anslag senast år 2025 borde uppgå till 84 miljarder kronor, motsvarande 1,5 % av BNP.[25]

Vad gäller konkreta förändringar föreslog beredningen bland annat följande:

Krigsorganisation 2021[25]

Armén:

En divisionsledning organiseras i syfte att kunna kraftsamla Arméns förband i en operativ riktning.
Arméns två brigadstrukturer enligt Försvarsbeslutet 2015 permanentas till två mekaniserade brigader.
En ny mekaniserad brigad organiseras för försvaret av Skåne.
En ny reducerad motoriserad brigad organiseras för försvaret av Stockholm.
Stridsgrupp Gotland utvecklas till en förstärkt mekaniserad bataljon med artilleri, luftvärn, fältarbetsförband samt lednings- och logistikfunktioner.
Två norrlandsjägarbataljoner organiseras.
31. lätta skyttebataljonen omorganiseras till en jägarbataljon.
91. och 92. artilleribataljonerna omorganiseras till tre divisionsartilleribataljoner.
Tre brigadartilleribataljoner organiseras till de mekaniserade brigaderna.
Två fristående artillerikompanier organiseras för understöd till den gotländska bataljonen samt den motoriserade brigaden.
Fyra brigadluftvärnskompanier samt ett luftvärnsförband för Gotland organiseras.
21. och 22. ingenjörbataljonerna omorganiseras till två divisionsingenjörbataljoner och ett antal fristående förbindelsekompanier.
4 brigadingenjörbataljoner samt ett ingenjörkompani för Gotland organiseras.
En divisionsstabsbataljon organiseras.
1. och 2. logistikbataljonerna avvecklas.
En divisionsunderhållsbataljon organiseras.
Fyra brigadunderhållsbataljoner och ett underhållskompani för Gotland organiseras.
1. Tungtransportkompaniet utvecklas till en tungtransportbataljon.
Sjukvårdsförstärkningskompanierna avvecklas.
Sjukhuskompanierna utvecklas till rörliga fältsjukhuskompanier.
Territoriella skytteförband organiseras inom respektive militärregion.
Samtliga stridsfordon och stridsvagnar modifieras.
Ytterligare granatkastarpansarbandvagnar anskaffas.
Ytterligare artillerisystem anskaffas, samtliga 48 tillverkade Archer-pjäser anskaffas och förbandssätts.
Befintliga luftvärnssystem i förbandsreserven förbandssätts och nya luftvärnsrobotsystem anskaffas.
Marinen:

Samtliga korvetter av Visby-klass tillförs robotluftvärn och nya sjömålsrobotar och undergår halvtidsmodifiering.
Två nya ytstridsfartyg för att ersätta korvetterna av Gävle-klass (beslut under perioden 2021-2025 med leverans efter 2025).
Ubåten HMS Halland (Hnd) halvtidsmodifieras vilket medför att antalet ubåtar ökar från 4 till 5.
En amfibiebataljon organiseras för försvaret av Västkusten.
Flygvapnet:

Sex stridsflygdivisioner vidmakthålls, 3-4 av dessa ombeväpnas till JAS 39E under 2020-talets senare hälft, 2-3 av dessa behåller JAS 39C/D bortom 2030.
Stridsflygdivisionerna tillförs långräckviddiga markmålsrobotar.
Ytterligare en stridslednings- och luftbevakningsbataljon organiseras.
73. Transport- och specialflygdivisionen omorganiseras till en transportdivision, en specialflygdivision samt en statsflygdivision.
Grundorganisation:[25]

Arméns jägarbataljon (AJB) i Arvidsjaur omorganiseras till Norrlands dragonregemente (K 4).
Två mindre infanteriregementen organiseras. Beredningen nämner Falun, Östersund, Sollefteå och Härnösand som möjliga garnisonsorter för dessa.
Ett förband för utbildning av artilleriförband organiseras i Kristinehamn eller Villingsberg.
Väg- och vattenbyggnadskåren återuppsätts.
Ett amfibieregemente organiseras i Göteborg.
Luftstridsskolan (LSS) omorganiseras till Upplands flygflottilj (F 16).
Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025
I Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025 hade försvarsberedningens förslag utgjort en utgångspunkt för Försvarsmakten, där man inledningsvis prioriterat att höja den samlade operativa förmågan genom åtgärder som ökar befintliga krigsförbands förmåga att lösa sina huvuduppgifter. Förstärkningar föreslogs initialt även ske inom lednings- och logistikfunktionerna samt underrättelse- och säkerhetstjänst, förmåga till spridning inom marinen och flygvapnet samt prioriterade infrastrukturåtgärder. Därefter hade tillväxt av verkansförband prioriterats i balans med en fortsatt tillväxt i stödfunktionerna. I ett senare skede prioriteras att fullfölja volymtillväxt i operativ balans, med förmåga till gemensamma operationer och förmåga att verka tillsammans med både övriga totalförsvaret och tredje part. Gällande grundorganisationen nya organisationsenheter, så byggde Försvarsmaktens förslag på återhållsamhet med att upprätta nya organisationsenheter, det på grund av stora investeringskostnader och långa ledtider gällande miljötillståndsprövning.[26]

Armén
I Arvidsjaur inrättas Norrlands dragonregemente (K 4) 2022 genom omorganisering av Arméns jägarbataljon.
I Bodens garnison etableras 2022 utbildning av lednings-, sambands-, ingenjör- och underhållsförband.
I Skövde garnison etableras 2022 utbildning av artilleri-, lednings- och sambandsförband.
I Revinge garnison etableras 2022 utbildning av lednings- och sambandsförband.
Dagens två brigader, Andra brigaden och Tredje brigaden, omorganiseras 2021–2025 till MekB 4 i Skövde garnison och NMekB 19 i Bodens garnison.
En tredje brigad, MekB 7, bildas i Revinge garnison.
De mekaniserade förbanden organiseras med nuvarande materiel och hela det befintliga beståndet av stridsvagnar och stridsfordon iståndsätts.
Renovering (RENO) för samtliga stridsvagn 122 och stridsfordon 90 fortsätter.
Renovering och modifiering (REMO) av stridsvagn 122 och stridsfordon 90 påbörjas.
En divisionsstab organiseras med inledningsvis en begränsad ledningsförmåga.
Nuvarande tungtransportkompani omorganiseras under perioden 2021–2025 till tre stridsvagnstransportkompanier, vilka sedan fördelas på respektive mekaniserad brigad.
Fyra brigadluftvärnskompanier färdigställs.
Utveckling av Stridsgrupp Mälardalen i Kungsängens garnison påbörjas.
Organisering av Stridsgrupp Gotland fortsätter med grund i befintliga krigsförband. Utöver den reducerade mekaniserade bataljonen förstärks stridsgruppen perioden 2026–2030 med ytterligare funktioner som ingenjör-, lednings-, underhålls- och artillerikompani. Även en lokalförsvarsskyttebataljon placeras på Gotland.
Ytterligare en norrlandsjägarbataljon med subarktisk förmåga påbörjas utvecklas perioden 2021–2025 och är färdigorganiserad 2030.
31. lätta skyttebataljonen ombildas till jägarbataljon och inriktas mot att stödja Försvarsmaktens specialförband.
År 2024 påbörjas utbildningen av lokalförsvarsskyttebataljoner.
Andelen kontinuerligt tjänstgörande soldater i de stående förbanden vidmakthålls men omdisponeras. Dagens stående förband organiseras inom ramen för Riksbataljon, vilken är tillfälligt sammansatt och med hög beredskap.
Perioden 2026–2030 påbörjas utvecklingen av en divisionstelekrigbataljon.
Perioden 2026–2030 förbandssätts samtliga ARCHER – Artillerisystem 08.
Marinen
I Göteborgs garnison inrättas Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) 2022 inom ramen för befintlig garnison.
Krigsorganisationen utökas perioden 2021–2025 med en sjörörlig amfibiebataljon på västkusten samt genom etablering av ett sjörörligt logistikkoncept med två marina basbataljoner.
De marina basbataljonerna organiseras perioden 2021–2025 ur dagens marinbas, sjöstridsflottiljernas underhållsdivisioner och ubåtsflottiljens underhållsdelar.
Omsättning av trängfartygsflottan inleds perioden 2021–2025.
Halvtidsmodifiering inleds perioden 2021–2025 av de fem korvetterna av Visbyklass, vilka samtidigt beväpnas med luftvärnsrobotsystem, men även integreras med ny sjömålsrobot samt det nya torpedsystem 47.
Ubåten Halland vidmakthålls för att säkerställa fortsatt förmåga fram till 2030. Fem ubåtar vidmakthålls över tid efter leverans av ubåt typ Blekinge-klass.
Livstidsförlängning inleds perioden 2021–2025 av de fem minröjningsfartygen av Koster-klass.
Halvtidsmodifiering genomförs perioden 2021–2025 av de två röjdykarfartygen HMS Spårö och HMS Sturkö av Spåröklass.
Perioden 2021–2025 inleds omsättning av amfibieförbandens båtparken, samt anskaffning av ersättare till robot 17 och ett nytt buret luftvärnssystem.
Perioden 2021–2025 förstärks amfibieförbandens vapenverkan genom tillförsel av snabbskjutande kulsprutor.
Perioden 2026–2030 slutförs anskaffning av två nya ytstridsfartyg, vilka ersätter de två korvetterna av Gävle-klass.
Ubåtsräddningsfartyget HMS Belos och ubåtsräddningsfarkosten URF vidmakthålls.
Flygvapnet
I Uppsala garnison inrättas Upplands flygflottilj (F 16) 2022 inom ramen för befintlig garnison.
Sex stridsflygdivisioner vidmakthålls perioden 2021–2030.
Transport- och specialflygdivisionen omorganiseras i krigsorganisationen till tre divisioner (en transport-, en special och en statsflygdivision).
Helikopterflottiljens tre helikopterskvadroner utvecklas som krigsförband.
JAS 39C/D nyttjas även i skolflygsystemet som Advanced Trainer Aircraft (ATA).
Perioden 2021–2025 planeras anskaffning av ett nytt skolflygplan i form av propeller-/turbopropflygplan, ett så kallat Basic Trainer Aircraft + (BTA+), för den grundläggande flygutbildningen.
Perioden efter 2025 vidmakthålls JAS 39C/D samtidigt som JAS 39E blir operativ.
I perioden 2025–2030 förstärks även förmågan till underrättelseinhämtning och spaning genom omsättning av spaningskapslar samt anskaffning av ersättare till ASC 890.
Sjöoperativ förmåga stärks genom att helikopter 14 modifieras under perioden 2026–2030
Kompletterat budgetunderlag
Den 7 juli 2020 meddelade regeringen att man senast till den 24 juli 2020 begärde in kompletterande budgetunderlag för 2021 från Försvarsmakten. I uppdraget skulle Försvarsmakten justera budgetunderlaget för 2021, med följande inriktning.[27] Den 17 juli 2020 svarade Försvarsmakten på regeringens uppdrag, där man gällande grundorganisationen föreslog att inrätta Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i Östersund. Vilket man beräknade skulle under perioden 2023–2030 tynga anslagsposten "Förbandsverksamhet och beredskap" med cirka 1 200 miljoner kronor. Gällande artilleriutbildningen förordade Försvarsmakten att förlägga den helt till Villingsberg framför en delad förläggning med Kristinehamn. Det då Villingsberg till stora delar redan har en befintlig infrastruktur, skjutfält, förläggningsplatser och utbildningslokaler som kan motsvara utbildningens omfattning. Medan det i Kristinehamn föreligger risker kring miljötillstånd avseende skjut- och övningsverksamhet samt att tidigare garnisonsområdet, ägs av privat aktör och därmed används för andra ändamål. I det fall en etablering i Kristinehamn ska genomföras, ansåg Försvarsmakten att ett realiserbart förslag först måste konkretiseras, vilket dom själva kan redovisa inför budgetunderlaget 2022.[28]

Armén
De mekaniserade brigaderna samt den reducerade motoriserade brigaden ska vara färdigorganiserade senast 2030.
Utvecklingen av en divisionsledningsförmåga i form av en divisionsstab och en reducerad divisionsstabsbataljon inleds i perioden 2021–2025. Divisionsstaben ska vara färdigorganiserad senast 2025 och den reducerade divisionsstabsbataljonen ska vara färdigorganiserad senast 2030.
Förmågan till indirekt eld ska förstärkas genom etablering av en divisionsartilleribataljon med eldrörsartilleri. Artilleriutbildningen förläggs till före detta Kristinehamns garnison och Villingsbergs skjutfält. Etableringen påbörjas i perioden 2021–2025 och når full kapacitet innan 2030.
Med militärstrategiska motiv som grund ska ett nytt regemente etableras i före detta Östersunds garnison under perioden 2026–2030. Regementet ska ansvara för utbildning av en till två lokalförsvarsskyttebataljoner.
12 nya eldrörsartilleripjäser ska anskaffas för divisionsartilleribataljonen under perioden 2026–2030.
Marinen
Tung kustrobotförmåga ska vidmakthållas under perioden 2021–2025, till dess att beslutat ersättningssystem har förbandssatts i perioden 2026–2030.
Flygvapnet
Förberedande arbete avseende den framtida stridsflygförmågan och nästa generations stridsflyg ska påbörjas under försvarsbeslutsperioden 2021–2025. Förberedelserna kan bland annat omfatta studier, teknologiutveckling samt demonstratorverksamhet i samarbete med en eller fler internationella partner.
Personalförsörjning
Det utökade personalbehovet kräver en stegvis utökning av grundutbildningsvolymerna. I likhet med Försvarsmaktens budgetunderlag för 2021 ska 8.000 totalförsvarspliktiga grundutbildas årligen senast 2025.
Grundutbildning med värnplikt ska ha en längd på minst nio månader. Totalförsvarspliktiga som genomfört grundutbildning med godkänt resultat ska krigsplaceras i den ordinarie krigsorganisationen.
Frivilliga försvarsorganisationer
Ytterligare förstärkningar ska planeras för uppdragsersättning och organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna.
Reduceringar
För att klara regeringens mål angavs Försvarsmakten att reduceringar inte får genomföras vad gäller följande områden:

REMO - Renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.
Taktisk obemannad flygande farkost (TUAV).
Markledningsförmåga.
Omsättning av personligt utrustningssystem.
Två nya ytstridsfartyg.
Livstidsförlängning av Koster-klassen.
Halvtidsmodifiering av HMS Spårö och HMS Sturkö
Modifieringen och utevckling av Helikopter 14
Regeringens proposition 2020/21:30
Den 12 oktober 2020 presenterade Regeringen delar av den överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet och Liberalerna, som ligger till grund för propositionen om Totalförsvaret åren 2021–2025. Det regeringen meddelade var kommande förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation genom återetableringen av ett antal organisationsenheter.[29] Den 15 oktober 2020 presenterade försvarsminister Peter Hultqvist den proposition som ligger till grund för försvarsbeslutet 2020. Hultqvist presenterade propositionen som den enskilt största satsningen på försvaret sedan 1948 års försvarsbeslut, där anslaget till det militära försvaret kommer att ha ökat med 85 procent åren 2014–2025. Totalt utgör propositionen ett tillskott på 79 miljarder kronor till det militära försvaret åren 2021–2025.[1] Den 9 september 2020 föreslog försvarsutskottet att riksdagen ska säga ja regeringens förslag om totalförsvaret under 2021–2025.[30] Den 15 december 2020 antogs regeringens förslag av riksdagen med röstsiffrorna 28 för och 14 emot och 13 som avstod. Att det endast var 55 ledamöter som röstade om propositionen berodde på coronapandemin, där riksdagspartiernas gruppledare kom överens den 16 mars 2020 om att minska ned riksdagens platser till 55 ledamöter vid omröstningar.[2]

Armén
I propositionen föreslog regeringen att under perioden 2021–2025 organisera de nuvarande två brigadstrukturerna i två mekaniserade brigader, samt att påbörja organiseringen av en tredje mekaniserad brigad respektive en reducerad motoriserad brigad i Stockholmsområdet (Livgardesbrigaden), liksom att förstärka förbanden på Gotland där kärnan utgörs av en mekaniserad bataljon med förstärkningsresurser. Vidare föreslogs att en divisionsstab och en divisionsledningsbataljon samt andra fristående fältförband ska organiseras. Två norrlandsjägarbataljoner föreslås inrättas. Därutöver omorganiseras dagens lätta skyttebataljon till en jägarbataljon. Fem lokalförsvarsskyttebataljoner föreslogs vidare tillföras genom återetablering i Falun, Sollefteå och Östersund. Lokalförsvarsskyttebataljonerna kommer utbildas och utrustas för att utföra skydds- och försvarsuppgifter. Lokalförsvarsskyttebataljonerna kommer inte vara utrustade med tyngre fordon, utan kan liknas vid de gamla Norrlandsskytteförbanden. Antalet artilleribataljoner föreslogs utökas. För att möta utbildningsbehoven, av fler artilleribataljoner, ansåg regeringen att Bergslagens artilleriregemente (A 9) skulle återinrättas i Kristinehamn med Villingsberg som skjutfält. Regementet ska ansvara för utbildning av två till tre artilleribataljoner för bland annat brigaderna i södra Sverige. Med utökningen av artilleriet byter Artilleriregementet (A 9) namn till Bodens artilleriregemente (A 8). Nya stridsvagnar och stridsfordon behöver successivt ersätta stridsvagn 122 och stridsfordon 90 under 2030-talet. Processen för att ersätta dessa system bör inledas redan under perioden 2021–2025 för att möjliggöra en omsättning på 2030-talet. Samtliga artilleripjäser av typ Archer ansågs organiseras i förband, samt att nyanskaffningen av artilleripjäser till divisionsartilleribataljonerna inledas perioden 2021–2025.[1]

Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamns garnison.
Dalregementet (I 13) i Falu garnison.
Dalregementsgruppen (DRG) i Falu garnison.
Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur garnison.
Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå garnison
Jämtlands fältjägarkår ett utbildningsdetachement i Östersund.
Marinen
Amfibiekåren
Regeringen föreslog, precis som försvarsberedningen, att under perioden 2021–2025 en ytterligare amfibiebataljon skulle organiseras och lokaliseras till Göteborg. Det genom att återetablera Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) genom att omfördela personal som organisatoriskt tillhör Amfibieregementet. Med utökningen av amfibiekåren byter Amfibieregementet namn till Stockholms amfibieregemente (Amf 1). Vidare föreslogs att en omsättning av båtar, robotar och övrig organisationsbestämmande materiel skulle påbörjas under perioden. Ett nytt buret luftvärnssystem för amfibiebataljonerna bör anskaffas.[1]

Flottan
Inom flottan föreslogs att Ubåtsdivisionen vidmakthålls genom en ökning av antalet ubåtar i krigsorganisationen från dagens fyra till fem. Tillväxten sker genom att även den tredje ubåten av Gotlandsklass vidmakthålls. De två nya ubåtarna av Blekingeklass kommer att ersätta den kvarvarande ubåten av Södermanlandklass. Vidare föreslogs att senast 2025 bör en process med att anskaffa ersättare till Gotlandsklass inledas. Korvettdivisionerna föreslås vidmakthållas och utvecklas genom att halvtidsmodifiering av korvetterna av Visbyklass påbörjas i perioden 2021–2025. Sjömålsrobotar och ubåtsjakttorpeder bör omsättas och luftförsvarsförmågan utvecklas genom integrering av robotluftvärn. Den planerade halvtidsmodifieringen av Visbyklassen säkrar drift av fartygssystemet till 2040. Korvetter av Gävleklass bör vidmakthållas liksom patrullfartyg av Stockholmsklass. Förberedelser inför anskaffning av nya ytstridsfartyg, som ersättare för korvetter av Gävleklass, påbörjas under perioden 2021–2025 med inriktningen att två nya fartyg ska kunna levereras under perioden 2026–2030. Därutöver påbörjas anskaffning av ytterligare två korvetter innan 2030. Propositionen föreslog en etablering av ett sjörörligt logistikkoncept med två marina basbataljoner, det för att åstadkomma en balans mellan verkans- och stödförband föreslås att marinens logistikorganisation.[1]

Flygvapnet
Inom flygvapnet föreslogs att de sex stridsflygdivisioner vidmakthålls under perioden 2021–2025. Vidare föreslogs att det nuvarande stridsflygsystem JAS 39C/D vidmakthålls parallellt med att förbandssättning av det nya stridsflygsystemet JAS 39E påbörjas. Totalt föreslogs fyra stridsflygdivisioner ombeväpnas till JAS 39E samt att två stridsflygdivisioner vidmakthålls med JAS 39C/D. Därmed kan ett antal flygplan av typen JAS 39D användas som avancerat skolflygplan. Både JAS 39C/D och JAS 39E kommer vara en viktig del av krigsorganisationen även bortom 2030. Vidare föreslogs ytterligare förstärkning med att förbättra flygbasorganisationen och förmågan till spridning. Respektive flygflottilj bör ha förmåga att upprätthålla en ordinarie flottiljflygplats och tillkommande sidobaser. Helikopterflottiljen föreslogs bestå av fyra helikopterskvadroner, där dessa organiseras som egna krigsförband. Två skvadroner föreslogs inriktas mot markoperativ förmåga, en skvadron mot sjöoperativ förmåga och en skvadron mot stöd till specialförbanden. Nuvarande transport och specialflygdivisionen föreslogs att delas upp i tre divisioner: en transportflygdivision, en specialflygdivision och en statsflygdivision. Om Finland skulle välja JAS 39 Gripen som nytt stridsflygplan ansåg regeringen att det skapar möjligheter till ett fördjupat samarbete såväl operativt som avseende drift och utveckling av stridsflygförmågan. Om Finland fattar ett sådant beslut ansåg regeringen att den strategiska betydelsen av detta så långt det är möjligt skulle beaktas även i den nationella inriktningen för utvecklingen av stridsflygförmågan.[1]

I propositionen föreslog regeringen att återinrätta Upplands flygflottilj (F 16). Att återinrätta flygflottiljen ansågs skapa en mer robust basorganisation samt skapar förutsättningar för en eventuell tillväxt inom flygvapnet på längre sikt med permanent basering av stridsflyg. De nuvarande organisationsenheter i Uppsala, Luftstridsskolan och Flygstaben ansågs kvarstå vid sidan av Upplands flygflottilj. Infrastruktur som behövs för flygflottiljen finns redan på plats, det då flygverksamhet, om än i begränsad omfattning, kontinuerligt bedrivits i Uppsala även sedan Upplands flygflottilj. Nuvarande personal vid Luftstridsskolan kommer att fördelas mellan organisationsenheterna Luftsstridsskolan och Upplands flygflottilj.[1]

Krigsorganisationen
Krigsorganisationens utveckling 2020–2025.[31]

Armén 2000 2004 2009 2015 2022 2025
Arméstab – – – – 1 1
Divisionsstab med divisionsledningsbataljon 1 – – – 1 1
Armébrigadledning 6 – 2 – – –
Mekaniserad brigad – – – 2 3 3
Motoriserad brigad (reducerad) – – – – 1 1
Stridsgrupp Gotland – – – 1 1 1
Mekaniserad bataljon Gotland (förstärkt) – – – – 1 1
Mekaniserad bataljon 16 ? 5 5 – –
Motoriserad skyttebataljon – – 1 2 – –
Lätt skyttebataljon – – – 1 1 –
Jägarbataljon 2 1 – – – 1
Norrlandsjägarbataljon ? ? 1 1 1 2
Stadsskyttebataljon 6 – – – – –
Markstridsbataljoner 12 – – – – –
Lokalförsvarsskyttebataljon – – – – – 5
Militärpolisbataljon – – – 1 1 1
Underrättelsebataljon – – 1 1 1 1
Säkerhetsbataljon – – 1 1 1 1
Livbataljon – – – 1 1 –
Artilleribataljon 4 1 2 2 2 –
Divisionsartilleribataljon – – – – – 2
Brigadartilleribataljon – – – – – 3
Luftvärnsbataljon 4 1 2 2 2 2
Ingenjörbataljon 4 1 2 2 2 2
Underhållsbataljon 4 1 2 2 2 2
Luftburen bataljon 1 1 – – – –
Marinen 2000 2004 2009 2015 2022 2025
Marinstab – – – – 1 1
Ytstridsflottilj 2 – – – – –
Minkrigsflottilj 1 – – – – –
Sjöstridsflottilj – 2 2 2 2 2
Korvettdivision – – 2 2 2 2
Minröjningsdivision – – 2 2 2 2
Röjdykardivision – – 1 1 1 1
Ubåtsdivision 1 1 1 1 1 1
Amfibiebrigadledning 1 – – – – –
Amfibiebataljon 3 1 1 1 2 2
Marin basbataljon 2 1 1 1 2 2
Flygvapnet 2000 2004 2009 2015 2022 2025
Flygstab – – – – 1 1
Flygflottilj 4 3 3 3 4 4
Stridsflygdivision 8 6 4 6 6 6
Transportflygdivision 1 1 1 1 1 1
Specialflygdivision – – 1 1 1 1
Statsflygdivision – – 1 1 1 1
Helikopterflottilj 1 1 1 1 1 1
Helikopterbataljon 2 – – – – –
Helikopterskvadron – 3 3 3 4 4
Stridslednings- och luftbevakningsbataljon 1 1 1 1 1 1
Försvarsmaktsgemensamma förband 2000 2004 2009 2015 2022 2025
Högkvarter med stabsförband 1 1 1 1 1 1
Militärregion med stab 4 – – 4 4 4
Specialförband 1 1 1 1 1 1
Operativ sambandsbataljon – – 1 – 2 2
Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband – – – 1 1 1
It-försvarsförband 1 1 1 1 2 2
Telekrigsbataljon – – 1 1 1 1
Försvarsmaktens logistik 1 1 1 1 1 1
Operativ logistikbataljon – – 2 2 1 2
Fältsjukhus – – – – – 1
CBRN-förband 1 1 1 1 1 1
Hemvärnsbataljon 170 60 40 40 40 40
Regleringsbrev
Senast den 1 mars 2021 skulle Försvarsmakten redovisa myndighetens planering till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) över återinrättandet av Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå, med utbildningsdetachementet Jämtlands fältjägarkår i Östersund, med inriktningen att senast 2022 återinrätta Dalregementet och Västernorrlands regemente. Vidare skulle även Försvarsmakten redovisa hur hemvärnsverksamheten vid Dalregementsgruppen i Falun kan utvecklas och stärkas, vilket skulle ses i ett sammanhang med återetableringen av Dalregementet.[3]

Referenser
Noter
^ ”Regeringens proposition 2020/21:30”. riksdagen.se. Läst 16 oktober 2020.
^ ”Försvarsutskottets betänkande 2020/21:FöU4”. riksdagen.se. Läst 15 december 2020.
^ ”Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten”. esv.se. Läst 31 december 2020.
^ www.dn.se/nyheter/sverige/ob-vi-far-mindre-och-mindre-for-samma-pengar/
^ sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=11079&artikel=6602908
^ www.dn.se/nyheter/sverige/jan-bjorklund-sverige-maste-starta-snabb-upprustning/
^ www.dn.se/webb-tv/klipp/nyheter/peter-hultqvist-deltar-inte-i-offentlig-auktion/
^ ”KD lämnar försvarssamtalen - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 14 augusti 2017. Läst 14 augusti 2017.
^ Nyheter, SVT. ”Regeringen ger försvaret 8,1 miljarder kronor extra”. SVT Nyheter. Läst 24 augusti 2017.
^ helahalsingl, Insänt (25 december 2018). ”Moderaterna: Nu stärker vi Sveriges försvar”. helahalsingland.se. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. Läst 26 december 2018.
^ ”Försvarsminister Peter Hultqvist återstartar Försvarsberedningen”. regeringen.se. Läst 26 december 2018.
^ Folk och Försvar (9 januari 2017). ”Rikskonferensen 2017 - Måndag 12:30-13:45”. Läst 27 januari 2017.
^ ”För första gången på 40 år ska Sveriges försvar växa”. DN.SE. 14 februari 2019. Läst 20 februari 2019.
^ ”Förslag från Försvarsberedningen: Armén ska utökas”. SVT Nyheter. 14 februari 2019. Läst 20 februari 2019.
^ ”Tillväxt för ett starkare försvar”. Försvarsmakten. Läst 24 februari 2018.
^ ”Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap”. Sveriges riksdag. Läst 28 februari 2020.
^ ”Gotlands regemente”. Försvarsmakten. Läst 28 februari 2020.
^ ”Regeringens proposition 2018/19:18”. riksdagen.se. Läst 22 december 2018.
^ ”Budgetunderlag 2020-underbilaga 1.1”. forsvarsmakten.se. Läst 8 december 2019.
^ ”Överstelöjtnant Ulf Hamberg blir ny bataljonschef på Gotland”. Sveriges Radio. 2 januari 2020. Läst 13 februari 2020.
^ ”Försvarsberedningen spricker”. SVT Nyheter. 10 maj 2019. Läst 5 juni 2019.
^ ”Peter Hultqvist: 'Regeringen vill skapa långsiktig stabilitet'”. SVT Nyheter. 10 maj 2019. Läst 5 juni 2019.
^ ”Regeringen, C och L överens om att rusta för 50 miljarder”. DN.SE. 30 augusti 2019. Läst 1 september 2019.
^ ”Bankskatt ska bidra till miljardsatsningen på försvaret”. DN.SE. 31 augusti 2019. Läst 1 september 2019.
^ ”Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025”. Regeringskansliet. 14 maj 2019. Arkiverad från originalet den 5 juni 2019. Läst 5 juni 2019.
^ ”Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025”. forsvarsmakten.se. Läst 14 juli 2020.
^ ”Uppdrag till Försvarsmakten att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021”. regeringen.se. Läst 14 juli 2020.
^ ”Försvarsmaktens kompletterande budgetunderlag för 2021”. regeringen.se. Läst 18 juli 2020.
^ ”Överenskommelse om förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation”. regeringen.se. Läst 12 oktober 2020.
^ ”Försvarsutskottet föreslår ja till regeringens förslag om totalförsvaret under 2021–2025”. riksdagen.se. Läst 9 december 2020.
^ ”Bilaga 2 Krigsorganisationens utveckling 2022–2030”. forsvarsmakten.se. Läst 20 mars 2022.
Externa länkar
”Tillväxt för ett starkare försvar - Försvarsmaktens perspektivstudie”. forsvarsmakten.se.
”Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025”. riksdagen.se.
”Regeringens proposition 2020/21:30”. riksdagen.se.
”Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten”. esv.se.
v • r
Försvarsbeslut i Sverige
1900-talet
1901 • 1914 • 1924 • 1925 • 1936 • 1942 • 1948 • 1958 • 1963 • 1968 • 1972 • 1977 • 1982 • 1987 • 1992 • 1996
2000-talet
2000 • 2004 • 2009 • 2015 • 2020
Övriga beslut
Försvarets fredsorganisationsutredning (1967–1977) • Försvarsutredning 1988 • Försvarsöverenskommelsen 2015 • Luftförsvarsutredningen 1967 • Luftförsvarsutredningen 2040 • Mälarkarusellen (1957–1982) • Svenska kärnvapenprogrammet (1945–1972)
Kategorier: 2020 i SverigeFörsvarsbeslut
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historik
Sök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ned som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt

Språk
Lägg till länkar
Sidan redigerades senast den 20 mars 2022 kl. 17.09.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐







Svenska armén
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Armén
Armén vapen bra.svg
Vapen för Armén tolkat efter dess blasonering.
Information
Datum 1521– (501 år)
Land Sverige
Del av Försvarsmakten
Högkvarter Arméstaben
Förläggningsort Enköpings garnison
Marsch Kungliga svenska arméns paradmarsch (Carl Anton Philipp Braun)
Kända slag och krig Lista över svenska krig
Befälhavare
Arméchef Generalmajor Karl Engelbrektson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Fordon
Armén (äldre benämning Kungliga svenska armén) är en försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband. Armén består av en insats- och en grundorganisation. Armén är indelad i truppslag: infanteriet, kavalleriet, pansartrupperna, artilleriet, luftvärnet, ingenjörtrupperna, signaltrupperna och trängtrupperna. Armén är en av de tre försvarsgrenarna inom den svenska Försvarsmakten. Antalet soldater i armén har minskat avsevärt efter det kalla kriget.


Innehåll
1 Historia
1.1 Vikingatid och medeltid
1.2 1520–1631
1.3 1634–1901
1.4 1901–1936
1.5 1936–2000
1.6 2000–2015
1.7 2015–nutid
2 Kvinnor i armén
2.1 1621–1798
2.2 Senare tid
2.3 Kvinnliga soldater
3 Organisation
3.1 Befälhavare
3.2 Insatsorganisation
4 Depåförband
4.1 Artilleriet
4.2 CBRN-förband
4.3 Infanteriet och kavalleriet
4.4 Ingenjörtrupperna
4.5 Ledningsförband
4.6 Luftvärnstrupperna
4.7 Pansartrupperna
4.8 Trängtrupperna
5 Vapensystem
6 Se även
7 Referenser
7.1 Noter
7.2 Tryckta källor
8 Externa länkar
Historia
Huvudartikel: Svenska arméns historia
Svenska arméns storlek under Vasatiden och Stormaktstiden
i jämförelse med övriga europeiska makter
Befolkning ~1650 (miljoner)
Soldater (tusen)
Stat Storlek ~1475 ~1555 ~1595 ~1630 ~1650 ~1710
Sverige 1.1 [1] .. .. 15 [2] 45 [2] 70 [2] 100 [2]
Danmark-Norge 1.3 [1] .. .. .. 30-40 [3] 35 [4] 53 [3]
Preussen 0.5 [5] .. .. .. 12 [6] 8 [7] 40 [8]
Polsk-litauiska samväldet 11 [9] .. .. .. 17 [10] 53 [11] 50 [11]
100* [11]
Ryssland 15 [12] .. .. .. 45 [2] 92 [6] 170 [2]
England 4.7 [13] 25[2] 20[2] 30 [2] . . 70 [2] 87 [2]
Republiken Förenade Nederländerna 1.5 [14] .. .. 20[2] 70 [15] 30 [15] 120 [15]
Frankrike 18 [16] 40[2] 50[2] 45 [2] 80 [15] 100 [15] 340-380 [15]
Habsburgska monarkin 8 [17] .. .. .. 100 [18] 20-24 [17] 110-130 [17]
Kastilien
Aragonien 7 [16] 20[2] 155[2] 200 [2] 300 [2] 100 [2] 50 [2]
Osmanska riket ** 18 [19] .. .. .. 40 [20] 50 [20] 50 [20]
Osmanska riket *** 94 190 200 .. 70-150 ..
* Alla polska styrkor på båda sidor i Stora nordiska kriget. ** Enbart Janitsjarer. *** Alla trupper.
Vikingatid och medeltid
Wiki letter w.svg
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)
1520–1631
Wiki letter w.svg
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)
1634–1901
Infanteriet var fram till 2000 det största och äldsta truppslaget inom armén. Enligt 1634 års regeringsform skulle det indelta infanteriet bestå av 20 regementen till fot, varav sju av dessa regementen skulle finnas i Finland. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot, varav sju av dessa regementen skulle finnas i Finland. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Upplands regemente som det första i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.[21]

Utöver de indelta regementen tillkom även värvade regementen till fot. Antalet regementen kom att variera under 1700- och 1800-talet och en bit in på 1900-talet, som max fanns det ett 30-tal förband som tillhörde truppslaget. Vid två tillfällen under 1700-talet kom truppslaget att drabbas av två större reduceringar. Dels genom Kapitulationen vid Perevolotjna, men även vid Stenbocks kapitulation vid Tönnigen, då stora delar av den svenska armén gick i fångenskap och regementena fick sättas upp på nytt i Sverige.

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 22 Värmlands regemente.[22] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[23]

1901–1936
Den 23 maj 1901 beslutade Sveriges riksdag om 1901 års försvarsreform, vilken ledde till att Indelningsverket helt ersattes med allmän värnplikt. Värnpliktssystemet byggde på en fast anställd stam av officerare samt allmän värnplikt. Övningstiden för de värnpliktiga förlängdes till 240 dagar vid infanteriet och 365 för specialtruppslagen. I krig skulle hären bestå av sex arméfördelningar och en kavallerifördelning. Genom utbrottet av Första världskriget beslöt riksdagen om 1914 års härordning den 12 september 1914. Detta medförde att värnpliktstiden ändrades så att den kom att infalla ett år tidigare vid 20 års ålder och sträckte sig fram till 42 års ålder och omfattade då totalt 23 år. Övningstiden för värnpliktiga utökades och omfattade mellan 340 och 365 dagar medan 485 dagar gällde för reservbefäl. Härordningen, det vill säga storleken på armén skulle 1925 omfatta tolv arméfördelningar. Utökningen av krigsmakten skulle ske under en 10 års period, det vill säga mellan 1915 och 1925.

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Värmlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 22. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[24][25]

Efter 1925 ansågs det att krigsmakten skulle minskas. Efter slutet av kriget ansågs det att något större krig ej skulle uppkomma under en längre tid på grund av Rysslands och Tysklands kraftigt försvagade ställning samt tillkomsten av Nationernas förbund, genom detta fattades av riksdagen den 26 maj 1925 försvarsbeslutet 1925. Försvarsbeslutet medförde att arméfördelningarna minskade till fyra och att 17 militärförband avvecklades. Värnpliktstiden sänktes till 140 dagar för huvuddelen av de värnpliktiga och många värnpliktiga överfördes till ersättningsreserven. Arméns och marinens flygstridskrafter slogs samman till den nya försvarsgrenen Flygvapnet.

I och med genomförandet av 1925 års försvarsbeslut bröts väsentliga delar av det tidigare rangordningssystemet sönder. Detta skedde genom att truppförband med höga stamnummer flyttades in i låga nummer som blivit vakanta efter avvecklade eller sammanslagna regementen och därvid även fick tillgodoräkna rang i enlighet med platsen i nummerserien.[26] Till exempel Jämtlands fältjägarregemente som hade ett högt stamnummer övertog från den 1 januari 1928 det nummer som Andra livgrenadjärregementet tidigare innehaft, det vill säga I 5.

1936–2000

Stridsvagn 103.
I samband med försvarsbeslutet 1936 började armén satsa på pansarvapnet genom att stridsvagnsbataljon vid Göta livgarde (I 2) delades upp i två stycken pansarbataljoner och fördelades 1939 till Skaraborgs regemente (I 9) och Södermanlands regemente (I 10). Utvecklingen för armén fortsatte i samband med försvarsbeslutet 1942 då beslutet innebar att krigsorganisationen skulle utökas med två arméfördelningar och totalt omfattas av sex stycken. Utöver det tillkom fyra nya truppslag. Luftvärnet avskildes från artilleriet, pansartrupperna avskildes från infanteriet och signaltrupperna som avskildes från fortifikationen samt tygtrupperna. Infanteriet ålades att sätta upp dubbleringsregementen organiserade som fältregementen.

Efter andra världskriget påbörjades en nedrustning men då Sovjetunionen gjorde länderna i Östeuropa till satellitstater, vilket blev startpunkten på kalla kriget mellan väst och öst. Det svenska svaret på detta kom genom försvarsbeslutet 1948 och resulterade i att försvarsorganisationen skulle bibehållas i samma storlek som under kriget. Värnpliktvolymen uppgick redan 1950 till 40 000 personer. Armén övergick till att organisera brigader efter att tidigare varit organiserad med fältregementen. Brigadens organisation var betydligt mer slagkraftigare och starkare förband. Totalt kom 35 infanteribrigader och pansarbrigader om 6 000 man vardera att sättas upp. Av dessa var sex stycken moderna pansarbrigader, vilka utrustades med den brittiska Centurionstridsvagnen. Med beslutet följde även att tygtrupperna och intendenturtrupperna uppgick mellan åren 1948 och 1951 i trängkårerna inom trängtrupperna, som i samband med detta fick regementsstatus.

Genom försvarsbeslutet 1958 gjordes en mindre reducering av arméns krigsorganisation då fem stycken infanteribrigader avvecklades samt Södermanlandsbrigaden (PB 10) omorganiserades till pansarinfanteri. Dock så gjordes det en satsning på ett fortsatt starkt försvar genom att armén blev dels tillförda den nya stridsvagnen Stridsvagn 103. I samband med försvarsbeslutet 1963 fortsatte utvecklingen av arméns slagkraft under 1960-talet då fyra infanteribrigader omorganiserades till pansar samt att tre stycken infanteribrigader övergick till det nya typförbandet Norrlandsbrigad (totalt organiserades fem stycken brigader som norrlandsbrigad). Dock medförde beslutet att två stycken infanteribrigader avvecklades.

I mitten av 70-talet bestod armén av ett stort antal fältförband, lokalförsvarsförband samt hemvärn. Fältförbanden utgjordes av fördelningsstaber med stabs- och sambandsförband, cirka 50 självständiga infanteri-, pansar-, artilleri- och luftvärns (robot)-bataljoner. 24 infanteri- och norrlandsbrigader, samt 6 pansarbrigader utgjorde huvuddelen av förmågan. Lokalförsvarsförbanden bestod av ca 100 bataljoner och 400–500 självständiga kompanier. Totalt kunde Armén mobilisera ca 600 000 man varav hemvärnet nästan bidrog med 100 000 man.[27]

I mitten av 1990-talet bestod armén av fältförband, territorialförband och hemvärn. Armén skulle inrikta sin planering mot 16 brigader och bestod i mitten på 1990-talet av sex fördelningsstaber med stabs- och sambandsförband, cirka 100 infanteri-, jägar-, pansar-, artilleri- och luftvärns (robot)-bataljoner. 11 infanteri- och norrlandsbrigader, samt två pansar- och tre mekaniserade brigader. Till detta kan läggas sju artilleriregementen fördelade över riket. Totalt 450 000 soldater fanns till förfogande varav cirka 100 000 bestod av hemvärnets personal. Viktigare vapensystem som kom ut till förbanden under mitten av 1990-talet var Stridsvagn 121 och Stridsvagn 122 samt Stridsfordon 90. Vidare fanns stridsvagnssystemen Stridsvagn 103 och Stridsvagn 104 kvar inom armén, dock under utfasning. Dessutom beslutades det i försvarsbeslutet 1992 att splitterskydda en stor del av arméns förband med inköp av öststatsfordon såsom Pansarbandvagn 401 och Pansarbandvagn 501.

2000–2015
Se även: Försvarsbeslutet 2000, Försvarsbeslutet 2004 och Försvarsbeslutet 2009
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen att den taktiska nivån inom försvaret skulle reduceras, det genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att istället utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att ett flertal staber skulle avvecklas. Regeringens förslag till riksdagen innebar en kraftig reducering av arméförbanden. Vilket bland annat innebar att av de tretton brigadförbanden inom armén, skulle endast sex arméförband kvarstå för utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade bataljoner. Vidare ansågs att de skulle vara relativt jämnt geografiskt fördelade över landet. Regeringen föreslog att upplösa och avveckla de fem infanteribrigaderna Livgardesbrigaden (MekIB 1), Värmlandsbrigaden (IB 2), Smålandsbrigaden (IB 12), Hallandsbrigaden (IB 16) och Dalabrigaden (NB 13). Detta då regeringen ansåg att bibehålla dem skulle kräva omfattande investeringar för att kunna utgöra enheter för mekaniserad utbildning. Vidare ansågs att deras övnings- och skjutfält i vissa fall var begränsande.[28]

2015–nutid
Se även: Försvarsbeslutet 2015 och Försvarsbeslutet 2020
Den 14 maj 2019 överlämnade försvarsberedningen sin rapport "Värnkraft", till försvarsminister Peter Hultqvist. I rapporten föreslog försvarsberedningen bland annat att krigsorganisationen skulle tillföras fyra regionalt utbildade territoriella skyttebataljoner, utöver den skyttebataljon som föreslogs på Gotland. Av geografiska-, beredskaps- och utbildningsskäl bedömde beredningen att två nya grundorganisationsenheter behövde etableras i form av två mindre regementen. De föreslagna regementena ansågs ha en årlig utbildningskapacitet om cirka 200–250 värnpliktiga. På sikt och efter ytterligare investeringar och resurstillskott, ansågs regementena kunna utöka utbildningsvolymen för att motsvara behovet av skytteförband för upp till en brigad. De värnpliktiga skulle i största utsträckning uttas regionalt för att bland annat säkerställa hög beredskap vid krigsförbanden. Försvarsberedningen konstaterade att bland annat Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund hade visat intresse för etablering av försvarsmaktsverksamhet.[29]

Inför försvarsbeslutet 2020 presenterade regeringen den 12 oktober 2020 en överenskommelse, om att från 2022 återetablera Dalregementet i Falun, Västernorrlands regemente i Sollefteå, Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur samt Bergslagens artilleriregemente i Krisintehamn. Gällande Falun angav regeringen att Dalregementet i Falun skulle återetableras för att utbilda två lokalförsvarskyttebataljoner, för skyddet av förbindelserna till Oslo och för skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar. Dalregementet ansågs av regeringen ha en utbildningskapacitet om årligen på cirka 200–250 inryckande värnpliktiga från närområdet och nå full kapacitet under perioden 2026–2030. Sollefteå ansågs viktig för skyddet av förbindelserna till Trondheim, vilket bland annat berör amerikanska marinkårens utplacerade utrustning i Trøndelag. Till Västernorrlands regemente föreslogs även Jämtlands fältjägarkår knytas som ett utbildningsdetachement i Östersund. Grundutbildningen i Sollefteå skulle motsvara två lokalförsvarsskyttebataljoner och i Östersund en lokalförsvarsskyttebataljon. I försvarspropositionen motiverade regeringen även återinrättandet av Norrlands dragonregemente med den utökade grundutbildningen som följer av organiseringen av två norrlandsjägarbataljoner. Med en utökad utbildning i Arvidsjaur av norrlandsjägarbataljoner särskilt utformade och utbildade för att verka i subarktisk miljö förstärks även den militära närvaron och förmågan i övre Norrland, liksom möjligheterna att verka på Nordkalotten. Eftersom verksamhet kontinuerligt bedrivits i Arvidsjaur även sedan Norrlands dragonregemente lades ned finns huvuddelen av den infrastruktur som behövs redan på plats. För att återinrätta organisationsenheten Norrlands dragonregemente behöver, utöver befintliga lokaler, ytterligare militär och civil personal tillföras för att inrätta en regementsstab samt stödenheter såsom logistikenhet, försvarshälsa samt skjutfältsavdelning. Gällande Bergslagens artilleriregemente angav regeringen att regementets skulle återetableras för att utbilda två till tre artilleribataljoner, för bland annat brigaderna i södra Sverige. Bergslagens artilleriregemente föreslogs av regeringen påbörja återetableringen åren 2021–2025, för att nå full kapacitet under åren 2026–2030.[30][31]

Senast den 1 mars 2021 skulle Försvarsmakten redovisa myndighetens planering till regeringskansliet (försvarsdepartementet) över återinrättandet av de nya organisationsenheterna.[32] Den 26 februari 2021 presenterade Försvarsmakten sitt budgetunderlag för 2022, där Försvarsmakten redovisade sin planering, förberedelser och verksamhet i syfte att kunna återinrätta de av försvarsbeslutet utpekade regementen. Den 26 februari 2021 presenterade Försvarsmakten sitt budgetunderlag för 2022, där Försvarsmakten redovisade sin planering, förberedelser och verksamhet i syfte att kunna återinrätta de av försvarsbeslutet utpekade regementen. Dalregementet föreslogs etableras från det fjärde kvartalet 2021, samt inleda sin utbildningsverksamhet under 2022. Initialt föreslog Försvarsmakten att Dalregementet skulle överta både verksamhet och lokaler från Dalregementsgruppen. Nybyggnation av ett kasernetablissemang antogs skulle kunna påbörjas år 2023 och innan det skulle stå färdigt åren 2027–2028 så planerades verksamheten bedrivas i Dalregementsgruppens befintliga lokaler. Västernorrlands regemente föreslogs etableras från det första kvartalet 2022, initialt med huvuddelen av verksamheten utgående från Östersund och med regementsledning i Sollefteå. Bakgrunden till förslaget byggde på att Försvarsmakten genom befintliga lokaler sedan tidigare bedrev verksamhet i Östersund, vilket möjliggör utbildningsverksamhet från perioden 2022–2023 i Östersund och efter nybyggnation från 2024 även i Sollefteå. Norrlands dragonregemente föreslogs etableras från det fjärde kvartalet 2021, samt ansvara för utbildning av två norrlandsjägarbataljoner. Bergslagens artilleriregemente föreslogs etableras från den 1 januari 2025 för utbildning av två-tre artilleribataljoner. År 2024 bedömer Försvarsmakten att nybyggnationer i Kristinehamn kan påbörjas för att färdigställs åren 2029–2030. Fram till att byggnationen är klar, föreslog Försvarsmakten att verksamheten vid förbandet bedrivs i tillfälliga lokaler och/eller i lokaler i anslutning till Villingsbergs skjutfält. Från 2025 planeras även grundutbildningen påbörjas vid förbandet, men redan 2021 har Försvarsmakten påbörjat artilleriutbildning i södra Sverige med Skövde garnison som bas.[33]

Vid planeringen av Försvarsmaktens tillväxt betrakatade man att de nya organisationsenheterna ur traditionssynpunkt blev återetableringar. Återetableringen möjliggjordes bland annat av att traditioner vid tidigare nedlagda enheter har förts vidare av andra förband. Vid upprättandet av hemvärnet som stridskraft angavs att traditioner från tidigare regementen kunde föras av hemvärnsbataljonerna, men vid en återetablering skulle återförs dessa till sitt eget regemente. De organisationsenheter som tillkom genom försvarsbeslutet 2020, är en direkt fortsättning av sina föregångare. Förbandens kortbenämningar har bevarats och Försvarsmakten övervägde alrdig att genomföra en revidering av ordningsnumren i likhet med den revidering som genomfördes 1928 i samband med 1925 års försvarsbeslut.[34]

Kvinnor i armén
I likhet med övriga europeiska arméer innefattade även den svenska armén en stor närvaro av kvinnor i fält i den så kallade trossen. Under medeltiden var det normalt i hela Europa att armén åtföljdes av kvinnor fält.[35] Dessa utgjordes av hustrur till både befäl och soldater, prostituerade kvinnor, och kvinnor som livnärde sig på att tvätta, sy, laga mat, tvätta och sälja andra hushållstjänster.[35] Eftersom de militära myndigheterna under äldre tid inte erbjöd soldaterna någon gemensam bespisning eller andra förnödenheter, var det upp till den enskilde soldaten att själv förse sig med mat och kläder, och eftersom matlagning, tvätt, sömnad, sjukvård och andra hushållssysslor inte ansågs lämpliga för män, fick dessa sysslor skötas av kvinnor som följde armén, i vardagligt tal kallade "trossen". Kvinnorna uppfattades som nödvändiga för arméns hushållssystem och sågs som en självklar del av det militära livet, även om de periodvis utsattes för hårda restriktioner. De kvinnor som sålde förnödenheter och sexuella tjänster ansågs också vara en viktig del av armédisciplinen, eftersom de ansågs utgöra en dämpande effekt på de plundringar och sexuella övergrepp på lokalbefolkningen som annars ansågs kunna bli en oundviklig konsekvens.[35] Med framväxten av de nationella arméerna under 1500-talet reglerades kvinnornas närvaro, och en vanlig trend var att soldathustrurna premierades medan de prostituerade kvinnorna och andra som inte var gifta med soldater uteslöts. I praktiken var det dock vanligt att de så kallade "lägerskökorna" accepterades av befälen.[35] Utvecklingen var snarlik i de flesta länder i Europa.

I den svenska armén nämns inte uttryckligen om kvinnor följde armén ut i fält under krigståg på 1500-talet. Reglementet nämner inte kvinnor, och Gustav Vasa föredrog att anställa ogifta legoknektar om möjligt.[35] I praktiken tros de ha varit ett så normalt inslag i militärlivet att de inte uppmärksammades. Att döma av till exempel bevarade listor på hur många personer som förplägades då armén och dess följe bespisades, är det noterat att ett betydligt större antal personer än antalet soldater fick mat, även om det inte nämns vilka dessa övriga personer var. Förhållandet var detsamma i den jämförbara danska armén, men under fälttåget vintern 1567-68 under nordiska sjuårskriget nämns hur en "landsknektskvinna" föder sitt barn i Holaveden: hon nämns av Axel Gyldenstjerne i en krönika av Jon Tursen och Peder Hegelund.[35]

1621–1798
I Krigsartiklarna 1621 får soldater uttryckligen tillstånd att ta med sig sina hustrur i fält, medan prostituerade förbjuds, och samma förhållningsorder upprepas i 1683 års krigsartiklar.[35] Under trettioåriga kriget åtföljdes den svenska armén i Tyskland omvittnat av ett mycket stort antal kvinnor. James Turner, en skotte i svensk tjänst, beskrev dem i tre kategorier: hustrur till högre befäl, som färdades i vagn; prostituerade, som färdades till häst efter bagaget; och soldathustrur, som gick till fots bredvid trossen och spelade i viktig roll i arméns hushållssystem.[35] Kvinnor fanns närvarande i fält vid samtliga av Sveriges krig under samma sekel. De högre befälens hustrurs uppgift var främst att upprätthålla ett representativt sällskapsliv även i fält, och bland dem fanns bland andra Agneta Horn och hennes mor. Även inom den svenska armén delade man den vanliga europeiska synen att kvinnorna stärkte disciplinen och dämpade soldaternas övergrepp på lokalbefolkningen genom att förse soldaterna med förplägning, hushållstjänster och sexuella tjänster, men myndigheter och enskilda befäl försökte ständigt motarbeta de prostituerade till förmån för soldathustrur, bland annat genom giftermål. År 1700 förbjöd Karl XII alla kvinnor att närvara i fält. De enda undantagen var marketenterskorna, som hade de militära myndigheternas tillstånd att sälja livsmedel, brännvin och tobak. Detta förbud var dock helt verkningslöst, och hustrur till militärer på alla nivåer följde med sina makar under hela det stora nordiska kriget, dessutom med kvinnligt tjänstefolk.[35] Det påpekas dock att kvinnorna i den svenska armén var betydligt färre till antalet än i till exempel den samtida sachsiska. En berömd episod ägde rum då Karl XII den 20 juni 1708 gav order om att samtliga kvinnor i armén, som då officiellt endast bestod av marketenterskor, skulle lämnas bakom då armén korsade floden Beresina till Ryssland, och återvända till Sverige. Kvinnorna korsade dock floden en mil längre upp och återförenades snart med armén, och en stor koloni svenska kvinnor och barn tillbringade några år senare fångenskapen med sina män i Ryssland.

Senare tid
Under 1700-talet professionaliserades och byråkratiserades de nya nationella arméerna allt mer i Europa, och allteftersom arméledningen började organisera ett militärt kollektivt hushållssystem i fält samtidigt som staten började organisera försörjning för soldathustrur i hemlandet, började kvinnors närvaro i fält förminskas allt kraftigare som det nya hushållssystemet gjorde deras närvaro oberättigad.[35] I många länder, bland annat i Danmark, utfärdades också förbud för soldater att gifta sig utan tillstånd, för att undvika att dessa förde med sig hustrur i fält.[35] Denna utveckling fortgick under hela seklet i de flesta länder i Europa och kulminerade vid sekelskiftet 1800, då de flesta europeiska arméer endast tillät marketenterskor med militärt tillstånd att följa armén. Det finns inga uppgifter om att kvinnor ska ha följt den svenska armén under Pommerska kriget 1757-1762, men däremot tycks soldathustrur ha funnits närvarande i fält under Gustav III:s ryska krig, om än i kraftigt begränsat antal.[35] I 1798 års Krigsartiklar nämns marketenterskorna som de enda kvinnor med tillstånd att åtfölja armén, och i kommunikationsrullorna för livgardet som kommenderades till Tyskland 1805-06 nämns till slut uttryckligen att hustrurna lämnades hemma.[35] Under 1800-talet var det som regel endast ogifta yrkeskvinnor som fick följa Europas arméer i fält, sedan de fått tillstånd för ett yrke som bedömdes nödvändigt för armén: detta var först endast det som marketenterska, från 1850-talet också som sjukvårdare. Prostituerade fortsatte informellt också följa armén trots de upprepade förbuden.

Kvinnliga soldater
Förutom de kvinnor som offentligt följde armén i fält, har kvinnor också trots förbudet tjänstgjort som soldater utklädda till män, både i Sverige och i övriga Europa.[35] Åtskilliga sådana fall är omtalade i historien från alla delar av världen, både i legender i antiken, och i historiskt bekräftade och dokumenterade fall sedan 1500-talet och framåt. Det kanske mest omtalade fallet i Sverige var Ulrika Eleonora Stålhammar.

Organisation
Befälhavare
Huvudartikel: Arméchef
Fram till år 1975 var det den svenska monarken som formellt var chef för armén samt för de ingående förbanden i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper. År 1937 bildades Chefen för armén (CA) för att leda armén i fredstid. Efter en stor omorganisation av Försvarsmakten år 1994 avskaffades CA och posten Chefen för arméledningen bildades vid det nyinrättade Högkvarteret (HKV).

År 1998 omorganiserades Försvarsmakten igen. De flesta av uppgifterna för Chefen för arméledningen flyttades över till den nya införda posten Generalinspektören för armén. Posten liknade den för svenska marinen Generalinspektören för marinen och Generalinspektören för flygvapnet.

Den 1 januari 2014 återinfördes befattningen Arméchef inom Försvarsmakten. Befattningen har inte samma uppgift som innan 1994, utan har som uppgift att produktionsleda förbanden inom armén, och vara deras främste företrädare genom att omhänderta Försvarsmaktens traditioner.[36][37]

Chefer för armén

1937–1940: Per Sylvan
1940–1944: Ivar Holmquist
1944–1948: Archibald Douglas
1948–1957: Carl August Ehrensvärd
1957–1963: Thord C:son Bonde
1963–1969: Curt Göransson
1969–1976: Carl Eric Almgren
1976–1984: Nils Sköld
1984–1990: Erik Bengtsson
1990–1994: Åke Sagrén
Chefer för arméledningen

1994–1996: Åke Sagrén
1996–1998: Mertil Melin
Generalinspektörer

1998–2000: Paul Degerlund
2000–2003: Alf Sandqvist
Arméinspektörer

2003–2005: Alf Sandqvist
2005–2007: Sverker Göranson
2007–2012: Berndt Grundevik
2012–2013: Anders Brännström
Arméchefer

2014–2016: Anders Brännström[38]
2016–idag: Karl Engelbrektson
Insatsorganisation
Enligt Försvarsmaktens Insatsorganisation 2018 utgörs Armén av följande krigsförband.[39][40]

Arméförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Depåförband
I fredstid är armén indelade i ett antal olika depåförband, eller så kallade Utbildningsförband. Antalet aktiva fredsförband har sedan slutet av Kalla kriget reducerats genom de olika försvarsbesluten med cirka 80–85 procent (en siffra som skiljer sig beroende räknesätt).

Artilleriet
Bodens artilleriregemente (A 8) Bodens garnison.
Bergslagens artilleriregemente (A 9) Kristinehamns garnison.
CBRN-förband
Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Umeå garnison.
Infanteriet och kavalleriet
Livgardet (LG), Kungsängens garnison.
Dalregementet (I 13), Falu garnison.
Västernorrlands regemente (I 21), Sollefteå garnison.
Livregementets husarer (K 3), Karlsborgs garnison.
Norrlands dragonregemente (K 4), Arvidsjaurs garnison.
Jämtlands fältjägarkår (JFK), Östersunds garnison
Ingenjörtrupperna
Göta ingenjörregemente (Ing 2), Eksjö garnison.
Ledningsförband
Ledningsregementet (LedR), Enköpings garnison.
Markstridsskolan (MSS), Skövde garnison/Prästtomta skjutfält.
Luftvärnstrupperna
Luftvärnsregementet (Lv 6), Halmstads garnison.
Pansartrupperna
Skaraborgs regemente (P 4), Skövde garnison.
Södra skånska regementet (P 7), Revinge garnison.
Gotlands regemente (P 18), Visby garnison.
Norrbottens regemente (I 19), Bodens garnison.
Trängtrupperna
Göta trängregemente (T 2), Skövde garnison.
Vapensystem
Inom armén finns bland annat nedan följande vapenslag. Dock så utgick Stridsvagn 121 i samband med försvarsbeslutet 2004 ur Försvarsmaktens insatsorganisation, beslut om dess framtid saknas dock. Artillerisystem 08 även kallad Archer påbörjas att levereras till armén under 2011.

Namn Ursprung Typ Antal Aktiv Bild Kommentar
Bandfordon
Stridsvagn 122 Tyskland Tyskland Stridsvagn 120 1996– Stridsvagn 122 Revinge 2016-3.jpg Ett kompani om 14 stridsvagnar förrådsställt på Gotland. Övriga i Skaraborgs regemente i Skövde och Norrbottens regemente i Boden.
Bärgningsbandvagn 120 Tyskland Tyskland Bärgningsbandvagn 10+4 2002– Bärgningsbandvagn 120 Revinge 2016.jpg
Brobandvagn 120 Tyskland Tyskland Brobandvagn 6 (På order) 2017– Panzerschnellbrücke Leguan.jpg Fordon är baserad på chassit till tidigare Stridsvagn 121
Ingenjörbandvagn 120 Tyskland Tyskland Fältarbetsfordon 6 2011– Pionierpanzerseite.JPG Fältarbetsfordon tillverkad och konstruerad på chassit till tidigare Stridsvagn 121
Stridsfordon 90 Sverige Sverige Pansarskyttefordon 509 1993– Stridsfordon 90 Revinge 2012-2.jpg Finns i flera version, Stridsfordon 90 (Strf 90), Luftvärnskanonvagn 90 (Lvkv 90), Stridsledningspansarbandvagn (Stripbv 90), Bärgningsbandvagn 90 (Bgbv 90), Eldledningspansarbandvagn (Epbv 90)
Bandvagn 206/208 Sverige Sverige Bandvagn 1981– Bandvagn 206A Fältjägargruppen februari 2020 (02).jpg I juni 1979 beställde Armén 3500 exemplar av bandvagnen och har sedan tilläggsbeställt ytterligare 1000 vagnar. Från 2000 har ett stort antal avyttrats.
Bandvagn 309 Sverige Sverige Bandvagn 93 2003– Eremeev delegation Sweden (4).jpg
Bandvagn 410 Sverige Sverige Bandvagn 153 2012– Bandvagn 410 Revinge 2016.jpg
Hjulfordon
Pansarterrängbil XA180 Finland Finland Trupptransportfordon 44 1988– Pasi XA-180M Kokonaisturvallisuus 2015 01.JPG XA-180 eller SISU som den även kallas, har främst använts till utlandsstyrkan. Totalt finns 44 vagnar. 2003/2004 återlämnades 26 lånade vagnar till Finland.
Pansarterrängbil 203 Finland Finland Trupptransportfordon 165 2001– Pansarterrangbil 203A.JPG Utvecklad version av XA-180, dock ej amfibisk. Finns i versioner som trupptransport, stridsledning, PVRobot, ambulans.
Pansarterrängbil 360 Finland Finland Trupptransportfordon 113 2013– Pansarterrängbil 360 Revinge 2014-2.jpg Levererades med start 2013 med en option på ytterligare 113 vagnar
Personbil 8 Tyskland Tyskland Grupptransportfordon 400 2013– Personbil 8, Falun 2015 (01).JPG Fordonet används främst av Hemvärnet.
Terrängbil 14 Tyskland Tyskland Grupptransportfordon 435 1993– Terrängbil 5 Revinge 2015-2.jpg
Terrängbil 15 Tyskland Tyskland Grupptransportfordon 151 2017– Terrängbil 15 Kungsängen april 2019 (04).jpg 90 på order till flygvapnet som klargöringsfordon
Terrängbil 16 Sydafrika Sydafrika Terrängfordon 102 2005– Terrängbil 16 Revinge 2014.jpg
Artilleri
Artillerisystem 08 Sverige Sverige Haubits 24 (+24)[41] 2012– Archerside commons.jpg 155 mm "Archer", baserad på dumperchassi med ombyggd och modifierad Haubits 77B
Granatkastare m/41 Sverige Sverige Granatkastare 50 1941– Granatkastare m41 Revinge 2012.jpg 120 mm granatkastare
Luftvärn
Robotsystem 70[42] Sverige Sverige luftvärnsrobotsystem Okänt 1977– RBS70.jpg Robotsystem 70 uppställt på sin lavett
Robotsystem 90[43] Sverige Sverige luftvärnsrobotsystem Okänt 1993– Robotsystem 90 eldenhet1.JPG Kombinerat sikte och lavett till Robotsystem 90.
Luftvärnssystem 103 USA USA luftvärnsrobotsystem Okänt 2021– Dutch Patriot PAC-3 installation.jpeg Levereras åren 2021–2023
Se även
Svenska försvarsmaktens organisation 1989
Svenska försvarsmaktens organisation 1999
Arméflyg (Sverige)
Lista över svenska militära grader
Lista över svenska infanteriregementen
Lista över svenska kavalleriregementen
Lista över svenska pansarregementen
Lista över svenska artilleriregementen
Lista över svenska luftvärnsregementen
Lista över svenska ingenjörregementen
Lista över svenska signalregementen
Lista över svenska trängregementen
Lista över svenska hemvärnsgrupper
Lista över svenska infanteribrigader
Lista över svenska mekaniserade brigader och pansarbrigader
Försvarsbeslut
Referenser
Noter
^ Ladewig-Petersen, E. (1999). "Nyt om trediveårskrigen." Historisk Tidsskrift., p. 101.
^ Parker, Geoffrey (1976). "The ’Military Revolution’, 1560-1660 – a myth?". Journal of modern history, vol. 48, p. 206.
^ Petersen, Nikolaj Pilgård (2002). Hærstørrelse og fortifikationsudvikling i Danmark-Norge 1500-1720. Aarhus universitet: Universitetsspeciale i historie, pp. 11, 43-44.
^ "Militærets udvikling." danmarkshistorien. Retrieved 2016-12-28
^ "Population of Germany." Tacitus.nu. Retrieved 2016-12-28
^ Nolan, Cathal J. (2006). The Age of Wars of Religion, 1000-1650. London: Greenwood Press, vol. 2, p. 620, 852.
^ Kotulla, Michael (2008). Einführung in die deutsche Verfassungsgeschichte. Berlin: Springer, p. 267.
^ Craig, Gordon A. (1964). The Politics of the Prussian Army: 1640–1945. London: Oxford University Press, p. 7.
^ "Population of Central Europe." Tacitus.nu. Retrieved 2016-12-28
^ Augustyniak, Urszula (2004). W służbie hetmana i Rzeczypospolitej. Klientela wojskowa Krzysztofa Radziwiłła. Warsaw: Semper.
^ Nolan, Cathal J. (2008), Wars of the Age of Louis XIV, 1650-1715. London: Greenwood Press, pp. 368-369.
^ "Population of Eastern Europe." Tacitus.nu. Retrieved 2016-12-28
^ "Population of the British Isles." Tacitus.nu. Retrieved 2016-12-28
^ "The Netherlands." Population statistics. Arkiverad 26 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. Retrieved 2016-12-28
^ Glete, Jan (2002). War and the State in Early Modern Europe. London : Routledge, p. 156.
^ "Population of Western Europe." Tacitus.nu. Retrieved 2016-12-28
^ Hochedlinger, Michael (2003). Austria's Wars of Emergence, 1683-1797. London: Routledge, p. 26, 102.
^ Creveld, Martin van (2004 ). Supplying War. Cambridge University Press, p. 5.
^ "Population of Eastern Balkans." Tacitus.nu. Arkiverad 24 februari 2012 på WebCite Retrieved 2016-12-28
^ Ágoston, Gabor (2010), "Ottoman-Habsburg rivalry and military transformation." In: Tallet, Frank & Trim, D.B.J. (eds.). European Warfare, 1350–1750. Cambridge University Press, p. 128.
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ von Konow (1987), s. 19
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ von Konow (1987), s. 18
^ Björck (1996), s. 301
^ von Konow (1987), s. 31
^ Bergh, Mats (30 maj 2006). ”Manövertänkande inom Armén. ”Nytt” namn på gammalt tänkande?”. Anna Lindh-biblioteket. Försvarshögskolan. Läst 12 november 2009.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. Läst 7 november 2021.
^ ”Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025”. riksdagen.se. Läst 17 februari 2021.
^ ”Överenskommelse om förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation”. regeringen.se. Läst 12 oktober 2020.
^ ”Regeringens proposition 2020/21:30”. riksdagen.se. Läst 17 februari 2021.
^ ”Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten”. esv.se. Läst 17 februari 2018.
^ ”Försvarsmaktens budgetunderlag för 2022”. forsvarsmakten.se. Läst 7 november 2021.
^ ”Traditioner för tillväxt”. forsvarsmakten.se. sid. 73. Läst 7 november 2021.
^ Sjöberg, Maria: Kvinnor i fält 1550-1850
^ 9 kap. 11 § ”FFS 2013:4 Försvarsmaktens arbetsordning”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 11 januari 2014. Läst 11 januari 2014.
^ ”Nya namn på nya poster”. forsvarsmakten.se. Läst 23 januari 2014.
^ ”Nya namn på nya poster”. Försvarsmakten. Läst 11 januari 2014.
^ ”Fm2015 7991 21 bilaga 1 fm bu 17”. forsvarsmakten.se. Läst 1 januari 2018.
^ ”Överstelöjtnant Ulf Hamberg blir ny bataljonschef på Gotland”. Sveriges Radio. 2 januari 2020. Läst 13 februari 2020.
^ ”Försvaret får 24 extra Archer-haubitsar”. Läst 27 september 2016.
^ forsvarsmakten.se
^ forsvarsmakten.se
Tryckta källor
Artéus, Gunnar (1996) [1985]. Den gamla krigsmakten (2.uppl. Östersund). Stockholm. ISBN 91-972969-0-2
Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928
Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356
von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Svenska armén.
Arméns officiella webbplats
Svenska regementen
v • r
Försvarsmakten
Kategori: Sveriges armé
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historik
Sök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ned som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt

Språk
العربية
Deutsch
English
Español
日本語
Português
Русский
Türkçe
اردو
7 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 22 mars 2022 kl. 16.57.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐





Koordinater: 59.304788°N 14.071115°Ö
Kristinehamns garnison
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Kristinehamns garnison
Kristinehamns garnison 1.JPG
Före detta kanslihuset
Kristinehamns garnison 22.jpg
Stabsbyggnad för A 9 och IB 2 åren 1994–2000.
Plats Kristinehamn, Värmlands län, Sverige
Typ Armégarnison
I bruk 1944–2006, 2025–
Garnison Se förband nedan
Befälhavare Chefen för Artilleriregementet
59.304788°N 14.071115°Ö
Kristinehamns garnison är en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1944–2006 och återigen från 2025. Garnisonen utgjordes tidigare av ett kasernetablissement i Presterud, men kommer från 2025 utgöras av ett nybyggt kasernetablissement i Harberget i Kristinehamn.[1][2]

Wikimedia | © OpenStreetMap
1 = Presterud, 2 = Presteruds herrgård, 3 = Bryggerivägen, 4 = Harberget, 5 = Horssjöns skjutfält, 6 = Villingsbergs skjutfält

Innehåll
1 Historik
1.1 Garnisonen läggs ner...
1.2 ... och återinrättas
2 Bryggerivägen 10
3 Presterudsvägen
4 Kungsgatan 25
5 Garnisonschefer
6 Skjutfält
7 Minnesstenar och minnesmärken
8 Galleri
9 Referenser
9.1 Anmärkningar
9.2 Noter
9.3 Tryckta källor
10 Externa länkar
Historik
Inför försvarsbeslutet 1942 omfattade artilleriets fredsorganisation fyra fördelningsartilleriregementen, ett kårartilleriregemente, ett fästningsartilleriregemente och två artillerikårer, samt tre luftvärnsregementen och fyra beredskapsdivisioner. 1941 års försvarsutredningen föreslog att luftvärnsartilleriet skulle avskiljas från artilleriet och bilda ett eget truppslag. Vidare föreslogs att ett nytt kårartilleriregemente skulle bildas inom det då nya V. militärområdet. Försvarsutredningen föreslog att regementet skulle förläggas till ett nytt kasernetablissement i Örebro och benämnas Närkes artilleriregemente (A 9). Försvarsutredningens förslaget ingick i den proposition som regeringen presenterade för riksdagen den 27 mars 1942.[3] Dock hade chefen för armén Ivar Holmquist i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag, menat på att Örebro som förläggningsort var en mindre lämpligt för det nya kårartilleriregementet. Där han istället förordade att regementet skulle förläggas till Kristinehamn och benämnas Bergslagens artilleriregemente.[4] 1942 års försvarsberedning hade inget att invända mot arméchefens yttrande, men föreslog att istället för Örebro skulle regementet kunna förläggas till exempelvis Filipstad eller Karlskoga. Den 8 maj 1942 presenterades regeringens proposition för riksdagen gällande förläggningsort för nytt kårartilleriregemente, där ett antal alternativ presenterades som förläggningsort för det nya kårartilleriregementet. För Kristinehamn presenterades tre olika alternativ benämnda "Alternativ A, B och C", där alternativ C utgjorde ett område väster om staden vid Varnumsviken, där staden kostnadsfritt skulle ställa mark till statens förfogande och även skulle uppföra 95 lägenheter till regementets förfogande. I den mark som staden erbjöd sig att överlåta ingick Presteruds herrgård. Karlskogas förslag till alternativ förläggningsort utgjordes av två områden Kilsta i nordvästra Karlskoga, samt ett område på 400 hektar, i höjd med Storängen, mellan sjön Möckeln och den allmänna vägen mot Degerfors, cirka två kilometer söder om Karlskogas centrala del. Örebros förslag till alternativ förläggningsort utgjordes av ett område, i höjd med Aspholmen/Bista-Pilängen/Nasta, mellan dåvarande Hallsbergsvägen och Svartån. De ekonomiska kostnaderna, exklusive markkostnader, för att uppföra ett kasernetablissement i de tre olika städerna ansågs jämförbara. I den totala jämförelsen ansågs dock Örebro vara det minst fördelaktiga alternativet ur militär synvinkel då det föreslagna området inte erbjöd någon omväxlande terräng samt ett längre avstånd till en lämplig badplats. Karlskoga och Kristinehamn sågs som likvärdiga, men Kristinehamn lyftes fram med att staden utgjorde en mindre risk för luftangrepp, bättre samövningar med de två infanteriregementena Värmlands regemente och Livregementets grenadjärer samt en mycket god bostadstillgång. Försvarsberedningen och regeringen summerade utredningen med att även om Örebro av militära skäl ägde företräde till det nya regementet, så fick staden stå tillbaka framför Karlskoga och Kristinehamn, på grund av de mindre goda övningsmöjligheterna. Karlskoga lyftes fram av arméchefen, då han ansåg fördelarna med närheten till det då planerade arméskjutfältet i Villingsberg. Regeringen gjorde dock en annan bedömning efter inrådan av artilleriinspektören, Arméförvaltningens artilleri- och tygdepartement och Fortifikationsstyrelsen att kårartilleriregemente slutligen skulle förläggas till Kristinehamn och benämnas Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det då bland annat Kristinehamn även kunde erbjuda ett högre allmänt läroverk framför Karlskogas samrealskola.[5] Den 17 maj 1942 antog riksdagen regeringens proposition, där Närkes artilleriregemente (A 9) istället skulle förläggas till Kristinehamn och benämnas Bergslagens artilleriregemente (A 9).[4] Regementet invigdes officiellt den 27 april 1945 av H K H Kronprins Gustav Adolf och fick namnet Bergslagens artilleriregemente (A 9).

Genom försvarsutredning 1988 beslutade riksdagen att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar vid arméstaben skulle sammanslås med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor, för att istället bilda så kallade truppslagscentrum. Denna omstrukturering resulterade i att arméns skolor avvecklades och de nyuppsatta truppslagscentrumen övertog ansvaret över utbildningen vid skolorna. Vid artilleriet bildades Arméns artillericentrum, vilket förlades till Kristinehamn.[6]

Vid försvarsbeslutet 1992 beslutades det att den militära verksamheten på Kasernhöjden i Karlstad skulle flyttas till Kristinehamn, för att samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente inom garnisonen. År 1994 flyttade Värmlands regemente (I 2/Fo 52) tillsammans med Värmlandsbrigaden (IB 2) in på området. Därmed gjordes en ekonomisk investering i garnisonen på cirka 300 miljoner kronor. Två nya kaserner byggdes till skolkompanierna Ekeby kompani (A 9) och Livkompaniet (IB 2) samt en ny värnplikts- och personalrestaurang, Krongården. Detta för att klara en kull på cirka 1200 värnpliktiga plus anställda. Övningsfälten runt garnisonen utökades genom köp av mark. Och de skjutbanor renoverades, samt att man anlade en helt ny 600 meters skjutbana. Utöver annan modifiering och anpassning av garnisonen byggdes det även ett heltäckande stängsel runt området.[7] När Värmlands regemente flyttade in på området övertog chefen för Värmlands regemente, som även var försvarsområdesbefälhavare, rollen som garnisonschef (fram till och med 2000, därefter var chefen för Artilleriregementet tillika garnisonschef). Då det tidigare hade beslutats genom försvarsbeslutet 1992 att mekanisera infanteribrigaderna, anpassades garnisonen för att möta den nya organisationen IB 2000, med nya garage, verkstäder och stolplador för pansarfordonen. Närövningsfältet anpassades med stråk till utbildningen av förare av pansarfordonen.

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att försvarsområdesstaben vid Värmlands regemente skulle avvecklas. Vidare föreslog regeringen i propositionen att avveckla de fem infanteribrigaderna IB 1, IB 2, IB 12, IB 16 och NB 13. Detta då regeringen ansåg att bibehålla dem skulle kräva omfattande investeringar för att kunna utgöra enheter för mekaniserad utbildning. Vidare ansågs att deras övnings- och skjutfält i vissa fall var begränsande.[8] Dock kan konstateras att regementet förvaltade tre stora övnings- och skjutfält, något ingen annat förband vid denna tid kunde uppvisa.[9] Beslutet medförde att regementet med brigaden kom att avvecklas den 30 juni 2000. Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 mars 2001, då avvecklingen av förbandet var slutförd.[10] Vidare ansåg regeringen att endast fyra artilleribataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen. Vad som stod helt klart inför försvarsbeslutet var att Wendes artilleriregemente (A 3) och Gotlands artilleriregemente (A 7) skulle avvecklas. Vilket regemente som skulle behållas i den framtida insatsorganisationen stod mellan Norrlands artilleriregemente (A 8) och Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det som talade för att behålla A 8, var direkta närheten till övnings- och skjutfält, samt en möjlig garnisonssamordning och samverkan med främst Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden (MekB 19). Det som talade för en avveckling var stora avstånd och begränsade möjligheter att samöva med huvuddelen av markstridskrafterna och skolor för officersutbildning.[11] Det som talade för att behålla A 9 i Kristinehamn var närheten till Älvdalens skjutfält samt möjligheten till samövning med ett stort antal förband i södra och mellersta Sverige. Men även att Kristinehamn redan utgjorde ett kompetenscentrum för artillerifunktionen genom Artilleriets stridsskola (ArtSS) som redan var lokaliserad till Kristinehamn. Regeringen valde därmed att föreslå en avveckling av Norrlands artilleriregemente (A 8). Men i samma förslag ansåg regeringen att det var viktigt artilleriförbanden även ges vinterförmåga. Därför skulle en artilleribataljon behållas i Boden, och inordnas under Norrbottens regemente (I 19).[11] Kvar inom garnisonen blev A 9 och 53. underhållsgruppen. A 9 antog namnet Artilleriregementet. Även en ny organisation tillkom, Värmlandsgruppen, vars uppgift var att utbilda och stödja hemvärnet i Värmlands län.

Garnisonen läggs ner...
Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att artilleriregementsstaben skulle avvecklas samt att insatsorganisationen skulle reduceras med tre artilleribataljoner 77B, och att endast en geografisk plats skulle behållas för utbildning av artilleri. I insatsorganisationen skulle en haubitsbataljon 77B vidmakthålls i låg beredskap, samt att haubitsbataljon 77BD organiseras tidigast 2010.[12] I regeringens avvägning gällande framtidens artilleri, ansåg man att Kristinehamn hade en begränsad verksamhet på en ort. Kristinehamn hade således begränsade möjligheter till samövning med andra funktioner inom arméstridskrafterna. Gällande Boden ansåg regeringen att den platsen hade en lämpligare infrastruktur och generell kompetens för artilleriutbildning. Vidare var Boden med Norrbottens regemente (I 19) integrerad plattform med utbildning av flera funktioner, samt hade en närhet till Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. Vidare ansågs att lokalisera artilleriet till Boden skulle säkra truppslagets subarktisk förmåga. Därmed föreslog regeringen för riksdagen i sin proposition 2004/05:5 att Artilleriregementet skulle omlokaliseras från Kristinehamn till Boden. Vidare beslutades även att Värmlandsgruppen skulle uppgå i Livregementets grenadjärgrupp.[12] Den 31 augusti 2005 lämnade regementsstaben Kristinehamn, detta genom en avslutningsceremoni. Avslutningsceremonin markerade samtidigt slutet för den militära verksamheten i Värmland, då även personal från Försvarsmaktens logistik och Försvarsmaktens sjukvårdscentrum medverkade vid ceremonin.[13] Den kvarvarande verksamheten i Kristinehamn övergick till en avvecklingsorganisation, vilken skulle vara helt avvecklad den 31 december 2005.[14]

Efter att Försvarsmakten lämnade Kristinehamn övergick ägande av området till Vasallen, vilka började att utveckla området till den nya stadsdelen Presterud. Den 13 april 2016 blev det offentligt att Vasallen sålde hela sitt innehav i Kristinehamn till Merx fastigheter, vilket motsvarade 38 hektar mark och tillhörande fastigheter med en total yta på 64.000 kvadratmeter. Merx fastigheter plan för området var att bygga om åtta kaserner till lägenheter.[15] År 2018 påbörjade Merx fastigheter sin första etapp med att bygga lägenheter på området, vilka planerades bli inflyttningsklara i april 2019. Totalt beräknade bolaget att bygga 140-150 lägenheter på det före detta garnisonsområdet.[16]

... och återinrättas
Den 28 januari 2019 hade Kristinehamns, Karlskoga och Karlstads kommuner en gemensam presskonferens i Kristinehamn, där de gemensamt lade fram ett förslag om att återetablera ett artilleriregemente till Kristinehamn. Bakgrunden till kommunernas utspel var Försvarsmaktens perspektivstudie som planerades att överlämnas till riksdagen den 14 maj 2019. De ville gå ut gemensamt för att sätta Kristinehamn på kartan och skapa utveckling och tillväxt för regionen. Kommunerna menade att mycket av infrastrukturen som lokaler, områden, skjutfält och andra faciliteter fanns kvar sedan garnisonen i Kristinehamn lämnades 2006.[17][18]

Den 14 maj 2019 överlämnade försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, där man föreslog hur det det militära försvaret skulle utvecklas åren 2021–2025. Försvarsberedningen föreslog bland annat att artilleriutbildning skulle etableras i Kristinehamn och på Villingsbergs skjutfält.[19] I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2021 till regeringen, föreslog Försvarsmakten återhållsamhet med att upprätta nya organisationsenheter, det på grund av stora investeringskostnader och långa ledtider gällande miljötillståndsprövning. Dock var man överens i frågan om att etablera artilleriutbildning i södra Sverige, men då med Skövde garnison och Villingsbergs skjutfält som grund för utbildning av artilleriförband i södra Sverige.[20]

Den 7 juli 2020 meddelade regeringen att man begärde in kompletterande budgetunderlag för 2021 från Försvarsmakten. I uppdraget skulle Försvarsmakten justera budgetunderlaget för 2021, med bland annat en divisionsartilleribataljon med eldrörsartilleri skulle förläggas från 2021 till Kristinehamn och Villingsberg, där Kristinehamn pekades ut som utbildningsort och Villingsberg som skjutfält. Regeringens mål var att etableringen påbörjas i perioden 2021–2025 och nå full kapacitet innan 2030.[21] Gruppering av det återetablerade regementet är dock inte fastställt, utan två alternativa områden utreds som förläggning. Antingen återtas det tidigare kasernetablissementet i Presterud, eller så uppförs ett nytt kasernetablissementet vid Harberget i anslutning till E18.[22] Ett tredje alternativ ska ha varit att uppföra ett kasernetablissement i området mellan Björkvallens ishall och idrottsplats och Kristinehamns energi vid riksväg 26. Det då det före detta övningsområdet ligger mera rätt till, jämfört med att uppföra ett kasernetablissement vid Harberget.[23] Den 28 januari 2022 meddelade Försvarsmakten vid en presskonferens i Kristinehamn, att man valt Harberget som plats för återetableringen av Bergslagens artilleriregemente. Vid presskonferens närvarande Kristinehamns kommundirektör Martin Willén, Kristinehamns kommunstyrelses ordförande Marie Oudin (M), Fortifikationsverkets regionchef Jan-Olov Hedqvist, Skaraborgs regemente chef Stefan Pettersson, Bergslagens artilleriregementes etableringschef Sven Antonsson. Att man valde Harberget som plats, ansågs var ekonomiskt fördelaktigt att bygga nytt, jämfört med ett återtagande av Presterudsområdet. Harbergets geografiska placering, med en direkt anslutning till riksväg 26 och E18, för vidare transport till Försvarsmaktens skjutfält i Älvdalen samt Villingsberg, var något som påverkade valet. Det framför att behöva transportera materiel på Presterudsvägen genom Kristinehamn. Inledningsvis kommer Rådhuset i Kristinehamn fungera som stabshus, för den arbetsgrupp vid Skaraborgs regemente, som leder återetableringen av Bergslagens artilleriregemente, vilken kommer börja verka därifrån den 1 mars 2022.[24][25][2]

Bryggerivägen 10
Inför att kasernetablissement skulle stå färdigt vid Presterudsvägen, kom staben för regementet vara lokaliserade till Villa Sanna och Frödingestugan på Bryggerivägen 10 i Kristinehamn.[1]

Förband vid Bryggerivägen
Bergslagens artilleriregemente (A 9) 1943-11-11 – 1944-04-30
Presterudsvägen
Bergslagens artilleriregementes vapen Artilleriregementets vapen
Bergslagens artilleriregementes vapen
Artilleriregementets vapen
Värmlands regementes vapen Värmlandsbrigadens vapen
Värmlands regementes vapen
Värmlandsbrigadens vapen
När Bergslagens artilleriregemente skulle förläggas till Kristinehamn, var det inte längre ytor för stora kaserngårdar som eftersträvades. Inte heller eftersträvades att uppföra så kallade bataljonskaserner eller för den delen dubbelkompanikaserner. Den nyetablering av förband som gjordes inom armén skulle istället förläggas till kasernetablissement som gav skydd från luften, där kasernerna skulle spridas ut för att efterlikna ett bostadsområde. Kasernerna uppfördes som kompanikaserner och efter samma typritning, det vill säga alla kaserner som uppfördes under 1940-talet och 1950-talet har samma planlösning. Något som bland annat kan ses genom kasernetablissementen vid Kronan i Luleå garnison, Enköpings garnison och Norra Åsum i Kristianstads garnison, vilka starkt påminner om kasernetablissementet i Kristinehamn, med dess utspridda byggnader på en tallås.[26]

Förband vid Presterudsvägen
Bergslagens artilleriregemente (A 9) 1944-05-01 – 2000-06-30
Bergslagens militärområdes intendenturförvaltning (IFB) 1966-10-01 – 1976-??-??
Bergslagens militärområdes tygförvaltning (TFB) 1966-10-01 – 1976-??-??
Bergslagens militärområdes verkstadsförvaltning (VFB) 1966-10-01 – 1991-06-30
Bergslagens militärområdes materielförvaltning (VFB) 1976-??-?? – 1991-06-30
Artilleriets officershögskola (ArtOHS) 1985-07-01 – 1998-12-31
Artilleriets stridsskola (ArtSS) 1991-07-01 – 2005-08-31
Arméns artillericentrum (ArtC) 1991-07-01 – 1997-12-31
52. underhållsgruppen (52. uhgrp) 1991-07-01 – 2001-12-31
Värmlands regemente (I 2/Fo 52) 1994-07-01 – 2000-06-30
Värmlandsbrigaden (IB 2) 1994-07-01 – 2000-06-30
Artilleriregementet (A 9) 2000-07-01 – 2005-12-31
Försvarsmaktens logistik (FM LOG) 2002-01-01 – 2005-12-31
Värmlandsgruppen 2000-07-01 – 2005-06-30
Avvecklingsorganisation 2005-01-01 – 2006-06-30
Kungsgatan 25

Rådhuset i Kristinehamn
Inför att kasernetablissementet skulle stå färdigt i Harberget, kom staben för etableringsorganisationen för Bergslagens artilleriregemente vara lokaliserade till Kristinehamns rådhus på Kungsgatan 25 i Kristinehamn.[2]

Förband vid Kungsgatan
Etableringsorganisation A 9 2022-03-01 –
Garnisonschefer
Åren 1943–1994 var garnisonschefen tillika chef för Bergslagens artilleriregemente, åren 1994–2000 tillika försvarsområdesbefälhavare samt för Värmlands regemente, åren 2000–2005 chef för Artilleriregementet.

1943–1946: Överste Carl Årmann
1946–1952: Överste Axel Philipson
1952–1955: Överste Thorsten Berggren
1955–1959: Överste Fredrik Hård
1959–1964: Överste Sven Sandahl
1964–1965: Överste Nils Holmstedt
1965–1974: Överste Sten Claëson
1974–1982: Överste Gösta Mittag-Leffler
1982–1986: Överste Carl Carlsson
1986–1992: Överste Lars Carlson
1992–1994: Överste Kjell Forssmark
1994–2000: Överste av 1:a graden Yngve Johansson
2000–2000: Överste Björn Tomtlund
2000–2002: Överste Anders Carell
2002–2006: Överste Göran Mårtensson
Skjutfält
Till garnisonen hörde som flest sex övnings-/skjutfält:

Villingsbergs skjutfält.
Älvdalens skjutfält
Horssjöns skjutfält
Kristinehamns övnings- och skjutfält, garnisonens tidigare närövningsfält
Falu övnings- och skjutfält, tidigare Dalregementets närövningsfält
Klockarängens skjutfält, delar av tidigare Livregementets grenadjärer närövningsfält i Örebro
Minnesstenar och minnesmärken
Bild Minnessten Koordinater Kort beskrivning
Kristinehamns garnison 11.jpg Värmlands regemente,
Värmlandsbrigaden 59.3048°N 14.0712°Ö Minnessten över Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden. På stenen står texten Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden 1626-2000 har deltagit i många fälttåg och framgångsrikt utmärkt sig vid Fredriksodde (1657), Tåget över Bält (1658), Lund (1676), Landskrona (1677), Narva (1700), Düna (1701), Kliszów (1702), Fraustadt (1706), Malatitze (1708), Gadebusch (1712)
Kristinehamns garnison 20.jpg Värmlands regemente,
Värmlandsbrigaden 59.302268°N 14.069613°Ö Subalternstenen, minner om Värmlands regementes tid i Karlstad 1913-1994. Stenen manar envar till fortsatt plikttrohet, hårt arbete, gemenskap, glädje och bevarande av regementets traditioner. Stenen hämtades från övningsfältet i Karlstad och restes natten mellan den 30 juni och 1 juli 1994 av regementets subalternofficerare. Varje liten sten representerar en av dem. Även dessa stenar kommer från Karlstad.
Kristinehamns garnison 10.jpg Bergslagens artilleriregemente,
Artilleriregementet 59.302268°N 14.069613°Ö Edakanonen utanför före detta kanslihuset. Kanonen är en 24-pundig pjäs av 1694 års modell, och tillverkad vid Åkers styckebruk. Kanonen kom till Kristinehamn 1935 som skrot, efter att tidigare varit placerad i Charlottenberg. Ingenjör Kaj Böving köpte kanonen och överlämnade den till en kommitté för hembygdsvård. Kanonen monterades vid minnesstenen över Nerikes och Wermlands övningsplats 1684-1816 på Fältet i Kristinehamn. 1945 skänktes kanonen till Bergslagens artilleriregemente och monterades framför kanslihuset i Kristinehamn. Vid avvecklingen av garnisonen 2006, beslutades att kanonen ska stå kvar som ett minne över det svenska artilleriet i Kristinehamn åren 1943-2006.
Galleri

Vakten och kanslihuset vid garnisonen.



Kasern Tingvalla.



Kasern Kopparberg.



Kasern Eda Skans.



Före detta skolhuset vid garnisonen.



Före detta byggnad för Artilleriets stridsskola.



Före detta byggnad för Artilleriets officershögskola.



Före detta Truppserviceförrådet vid garnisonen.



Före detta Miloverkstaden tillhörande Uhreg M.



Före detta Artillerihallen.



Före detta stridsfordonsgarage.



Före detta värnplikts- och personalrestaurangen Krongården.



Före detta soldathemmet.

Referenser
Anmärkningar
^ Åren 1944–1994 var garnisonschefen tillika chefen för Bergslagens artilleriregemente, åren 1994–2000 chefen för Värmlands regemente, åren 2000–2005 chefen för Artilleriregementet.
^ 1941 års försvarsutredningen offentliggjordes den 2 januari 1942.
Noter
^ Holmberg (1993), s. 30
^ ”Bergslagens artilleriregemente återetableras på Harberget”. kristinehamn.se. Läst 30 januari 2022.
^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 210 år 1942”. riksdagen.se. Läst 16 februari 2019.
^ Lyth, Gustavsson (1993), s. 197-198
^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 280 år 1942”. riksdagen.se. Läst 16 februari 2019.
^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. Läst 23 juli 2016.
^ ”Vemodets dag för siste chefen för Värmlandsbrigaden”. vf.se. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. Läst 18 januari 2014.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. Läst 7 januari 2017.
^ Johansson (2000), s 110
^ ”Årsredovisning 2002: Underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. Läst 29 april 2018.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. Läst 20 juli 2016.
^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. Läst 29 maj 2016.
^ ”Avslutning för den militära verksamheten i Värmland”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 14 december 2005. Läst 21 juli 2022.
^ ”Nytt regemente i Boden”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 14 december 2005. Läst 21 juli 2022.
^ ”Vasallen säljer i Kristinehamn”. fastighetsvarlden.se. Läst 16 februari 2019.
^ ”Ny stadsdel växer fram i Kristinehamn”. mnytt.se. Läst 16 februari 2019.
^ ”En återetablering av artilleriregementet ska sätta Kristinehamn på kartan”. sverigesradio.se. Läst 16 februari 2019.
^ ”Vi jobbar för återetablering av Försvarsmakten i Kristinehamn”. kristinehamn.se. Läst 16 februari 2019.
^ ”Ds 2019_8 Värnkraft sammanfattning”. regeringen.se. Läst 12 juli 2020.
^ ”Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025”. forsvarsmakten.se. Läst 14 december 2019.
^ ”Uppdrag till Försvarsmakten att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021”. regeringen.se. Läst 12 juli 2020.
^ ”Här tas nästa steg i återetableringen av A9 i Kristinehamn”. svt.se. Läst 11 december 2021.
^ ”Krångla inte till placeringen av regementet”. nwt.se. Läst 2 januari 2022.
^ ”Rådhuset blir temporärt stabshus”. nkp.se. Läst 30 januari 2022.
^ ”Här ska nya regementet byggas i Kristinehamn”. svt.se. Läst 30 januari 2022.
^ ”Försvarets Forum, under rubriken "Från heder tillhus", nr 5/2021”. forsvarsmakten.se. Läst 30 januari 2022.
Tryckta källor
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
Högberg, Leif; Ohlsson, Jan Erik (2006). Militär utflykt!: en vägvisare till militärhistoriska sevärdheter i Sverige. Skurup: Fort & Bunker. Libris 10120561. ISBN 91-973900-8-9
Lyth Einar, Gustavsson Bengt, red (1993). Försvar i Örebro län: 1900-talet. Närkes militärhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Örebro: Stift. Nerikes regementen. Libris 7449440. ISBN 91-630-1777-6 (inb.)
Johansson, Yngve, red (2000). Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden åren 1994–2000. Karlstad: Berggrén & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Kristinehamns garnison.
Avslutning för den militära verksamheten i Värmland (Arkiverad version)
Nu sätter vi punkt - de sista värnpliktiga vid Artilleriregementet i Kristinehamn avslutar sin utbildning (Arkiverad version)
Final för värnpliktsutbildningen i Kristinehamn
Välkommen till Presterud
v • r
Svenska garnisoner
Garnisoner
Arboga • Arvidsjaur • Boden • Eksjö • Enköping • Falun • Göteborg • Halmstad • Haninge • Härnösand • Karlsborg • Karlskrona • Kungsängen • Linköping • Revinge • Ronneby • Luleå • Skövde • Sollefteå • Stockholm • Såtenäs • Umeå • Uppsala • Visby • Växjö • Örebro
Detachement
Arvidsjaur • Hästveda • Kvarn • Skredsvik • Visby
Avvecklade garnisoner
Borås • Helsingborg • Gävle • Hässleholm • Jönköping • Kalmar • Karlstad • Kiruna • Kristianstad • Kristinehamn • Ljungbyhed • Lund • Malmö • Norrköping • Norrtälje • Nyköping • Sala • Strängnäs • Sundsvall • Söderhamn • Södertälje • Uddevalla • Vaxholm • Vänersborg • Västerås • Ystad • Ängelholm • Östersund
Kategori: Kristinehamns garnison
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikNära
Sök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ned som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt

Språk
Lägg till länkar
Sidan redigerades senast den 30 januari 2022 kl. 17.44.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐






Försvarsmakten (Sverige)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Den här artikeln handlar om Sveriges nuvarande försvar. För Sveriges militär före 1974, se Krigsmakten. För Finlands försvarsmakt, se Finlands försvarsmakt.
Försvarsmakten
Försvarsmakten vapen bra.svg
Vapen för Försvarsmakten tolkat efter dess blasonering.
Information
Nation Sverige Sverige
Grundad 1 januari 1975
1 juli 1994
Organisationer Armén vapen bra.svg Armén
Marinen vapen bra.svg Marinen
Flygvapnet vapen bra.svg Flygvapnet
Hemvarnet vapen bra.svg Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Flygtimmar 28 321 (2021)[3]
Högkvarter Stockholms heraldiska vapen Lidingövägen 24, Stockholm, Sverige
Högste befälhavare Regeringen (Regeringen Andersson)
Statsråd Försvarsminister Peter Hultqvist
Försvarschef Överbefälhavaren [c] General Micael Bydén
Generaldirektör Mikael Granholm [d][4]
Vapenför ålder 18–47 år[5]
Stående styrkor 23 600[6]
Reservstyrkor 31 300[6]
Aktiva styrkor 417[7]
Ekonomi
Budget 59,4 Miljarder SEK (2019)[8]
Andel av BNP 1,1% (2019)[9]
Övrigt
Historia Officiell samlingsbeteckning på Sveriges väpnade styrkor fram till utgången av 1974 var krigsmakten, därefter fram till 30 juni 1994 försvarsmakten.[1] Den 1 juli 1994 bildades myndigheten Försvarsmakten genom en sammanslagning av de flesta militära myndigheterna med ÖB som dess chef.[2]
Sweden relief location map.jpg
Red pog.svg
A 8, MR N, I 19
Red pog.svg
F 21
Red pog.svg
K 4
Red pog.svg
I 21
Red pog.svg
I 13
Red pog.svg
F 16, LSS, FMUndSäkC
Red pog.svg
HKV, HvSS
Red pog.svg
LG, MR M
Red pog.svg
Amf 1, 4. sjöstridsflj
Red pog.svg
LedR
Red pog.svg
FMTIS
Red pog.svg
K 3
Red pog.svg
MR V, P 4, T2
Red pog.svg
F 7
Red pog.svg
Hkpflj
Red pog.svg
MSS
Red pog.svg
Amf 4, FömedC, MR V
Red pog.svg
FMTS, Lv 6
Red pog.svg
Ing 2, Swedec
Red pog.svg
MR S, P 7
Red pog.svg
MarinB, 1. ubflj, 3. sjöstridsflj
Red pog.svg
F 17, FBJS
Red pog.svg
P 18, F 17 G
Red pog.svg
SkyddC
Garnisoner och detachementsorter i Sverige (Hemvärnsgrupper ej inkluderade)
Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.[10]

Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av armén (med hemvärnet), flygvapnet och marinen (flottan och amfibiekåren). Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.[11] Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.

Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive trettioåriga kriget under stormaktstiden under 1600- och i början av 1700-talet. De många krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Det senaste svenska kriget i eget namn utkämpades 1814, mot Norge.

Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet. Sovjetunionen sågs dock i praktiken som huvudfaran under efterkrigstiden, och föranledde stora svenska försvarssatsningar. Som mest spenderade Sverige cirka 4.7% av BNP på försvaret, under 1950-talet.[12]

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 inleddes en snabb nedmontering av det svenska försvaret, både till omfånget och genom att det omvandlades till en organisation för internationella insatser. De mest omfattande neddragningarna skedde i samband med försvarsbesluten 2000 och 2004. Försvarsutgifternas andel av BNP sjönk från 2.6% år 1990/91 till 1.0% år 2017.[13]

Försvarsmaktens rekrytering hade under 1900-talet grundats på allmän värnplikt. Värnplikten avskaffades i fredstid år 2010, för att ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet. Beslutet mötte efterhand allt starkare kritik, eftersom försvaret visade sig få svårt att rekrytera på frivillig basis samtidigt som säkerhetsläget i Europa försämrades, bl a genom kriget i Ukraina 2014. Riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala, och år 2018 ryckte den första nya värnpliktskullen in.[14]

Mot slutet av 2010-talet inleddes också en återupprustning efter de gångna årens dramatiska neddragningar. Försvarsbeslutet 2020 medförde stora satsningar de kommande fem åren och inrättandet av fyra nya regementen. Försvarets totala manskap planerades växa från 60 000 personer till 90 000 personer år 2030.[15]

Enheter ur Försvarsmakten har deltagit i ett flertal internationella operationer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.


Innehåll
1 Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter
2 Försvarsmaktens myndighetsledning
2.1 Försvarsmaktsledning
2.2 Insatsledning
2.3 Begreppet Försvarsmakten
2.4 Insatsorganisation
2.5 Grundorganisation
2.5.1 Försvarsgrenar
2.5.2 Försvarsmaktens lednings- och logistikförband
2.5.3 Försvarsmaktsgemensamma skolor
2.5.4 Försvarsmaktsgemensamma centra
2.5.5 Försvarsmaktsgemensamma enheter
2.5.6 Försvarsmaktens specialförband
2.6 Hemvärnet
2.7 Försvarsmaktens logistik (FMLOG)
3 Omställning till insatsförsvar
4 Insatsorganisationen
4.1 Försvarsbeslut 2000
4.2 Läget 2009
4.3 Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014
4.4 Ytterligare medel 2012
4.5 Insatsorganisationen färdig 2019
4.6 Krigsförband
5 Krigsorganisationens utveckling
6 Försvarsmaktens personella resurser
6.1 Militär personal
6.1.1 Personalgrupper
6.1.2 Personalkategorier
6.1.3 Officer med särskild kompetens (OFSK)
6.1.4 Officers vederlike
6.2 Civil personal
6.3 Tjänstgöringskategorier
6.4 Kravnivåer för försvarsmaktens personal
6.5 Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020
6.6 Militära grader
7 Försvarets författningssamling
8 Försvarets kommunikation
8.1 Mediehantering
8.2 Marknadsföring
9 Kritik och debatt
9.1 Insatsorganisation 2014
9.2 Enveckasförsvaret
10 Se även
11 Referenser
11.1 Anmärkningar
11.2 Noter
12 Externa länkar
Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter
När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..."
Försvarsmakten stöder det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (bistå samhället i händelse av kris).
Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande insatser och/eller fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).
Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning
Från 2005 fick Försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström, som hon hade till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten. Sedan den 1 juni 2021 är Mikael Granholm förordnad som generaldirektör till och med den 31 maj 2027.

Försvarsmaktsledning
Huvudartikel: Högkvarteret
Försvarsmaktsledningen (FML) består av:[16]

Överbefälhavare: Micael Bydén
Generaldirektör: Mikael Granholm
Chef för ledningsstaben: Viceamiral Jonas Haggren
Chef för ledningsstabens inriktningsavdelning: Generalmajor Lena Persson Herlitz
Ekonomidirektör: Helena Holmstedt
Produktionschef: Generallöjtnant Johan Svensson
Personaldirektör: Generalmajor Klas Eksell
Insatschef: Generallöjtnant Michael Claesson
Ställföreträdande Insatschef: Generalmajor Urban Molin
Chef för Must: Generalmajor Lena Hallin
Informationsdirektör: Brigadgeneral Mats Ström
Chefsjurist: Carin Bratt
Insatsledning
Huvudartikel: Insatsledningen
För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Insatsledningen (INS) och Insatsstaben (INSS) samt de tre försvarsgrensstaberna:

AST – Arméstaben
FS – Flygstaben
MS – Marinstaben
Begreppet Försvarsmakten
Innan 1994 var Sveriges militära förband inte samlade i en enda myndighet. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centrum och skola samt Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (Chefen för armén, Chefen för marinen & Chefen för flygvapnet) egna myndigheter under regeringen.[17] Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f; innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten.[1] I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.[2]

Insatsorganisation
Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Grundorganisation
Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar

Pansarterrängbil 360 med skyttesoldater.

Korvetten HMS Visby (K31).

JAS 39 Gripen.
Armén
Marinen
Flygvapnet
Försvarsmaktens lednings- och logistikförband
Högkvarteret (HKV), Stockholm
Arméstaben (AST), Enköping
Marinstaben (MS), Stockholm
Flygstaben (FS), Uppsala
Försvarsmaktens logistik (FMLOG), Stockholm
Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Halmstad
Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS), Örebro
Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
Ledningsregementet (LedR), Enköping.
Göta trängregemente (T 2), Skövde
Försvarsmaktsgemensamma skolor
Amröjskolan (AmröjS), Eksjö
Fältarbetsskolan (FarbS), Eksjö
Fallskärmsjägarskolan (FJS), Karlsborg
Flygbasjägarskolan (FbjS), Kallinge
Flygvapnets flygskola (FlygS), Linköping
Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) , Halmstad
Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) , Karlsborg
Hemvärnets stridsskola (HvSS), Södertälje
Ledningsskolan (LedS) , Enköping
Logistikskolan (LogS), Skövde
Luftstridsskolan (LSS), Uppsala
Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Solna
Militärhögskolan Halmstad (MHS H), Halmstad
Markstridsskolan (MSS), Skövde
Sjöstridsskolan (SSS), Karlskrona
Tolkskolan (TolkS), Uppsala
Försvarsmaktsgemensamma centra
Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FMDNC), Karlskrona
Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (FM METOCC), Enköping
Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint), Kungsängen
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC), Uppsala
Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC), Stockholm
Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC), Eksjö
Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Umeå
Försvarsmaktsgemensamma enheter
Försvarsmaktens Enhet för Konceptutveckling[död länk] (FMKE), HKV / Enköping
Combat Camera (SWCOMCAM), Enköping
Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE), Halmstad (Slogs samman med FMLOPE 2012)
Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), Märsta
Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF), Stockholm
Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE), Halmstad
Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE), Stockholm
Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE), Arvidsjaur och Boden
Managementenheten (ManE), Stockholm
Försvarsmaktens specialförband
Särskilda operationsgruppen
Hemvärnet
Huvudartikel: Hemvärnet
Hemvärnet – nationella skyddstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).

Försvarsmaktens logistik (FMLOG)
Huvudartikel: Försvarsmaktens logistik
En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

Omställning till insatsförsvar

Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.[18]
I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska Försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.


Diagram över försvarets utveckling 1965–2010. Gul linje representerar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt Stockholms amfibieregemente.
Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt, varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omställning av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon. Idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater.[19] Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.


Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.
Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006.[20] Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska Försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omställning till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är Vänsterpartiet kritiskt till denna process.

Insatsorganisationen
Försvarsbeslut 2000
Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom krigsorganisationen att istället benämnas för insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällde från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004.[21] 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.[22]

Läget 2009
Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 30 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000.[23] Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med hemvärnet tillgängligt inom några timmar.

Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014
Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp.[24] I april 2012 repeterade ÖB sina varningar och kallade situationen för "allvarlig" och att "försvaret måste anpassa ambitionsnivån om man inte får höjda anslag".[25]

Ytterligare medel 2012
I augusti 2012 meddelade partiledare för regeringen att Försvarsmakten kommer att få ökade medel från och med 2013. 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt 200 miljoner kronor följande år. Uttalandet kom i samband med att regeringen bestämt att 40-60 nya JAS 39 Gripen-plan skulle köpas in till flygvapnet.[26]

Insatsorganisationen färdig 2019
Försvarsmakten uttalade sig i januari 2013 om den nya insatsorganisationen och påpekade att i dess färdiga skick 2019 kunde man endast stå emot ett begränsat anfall mot Sverige i max en vecka. Regeringen har fått kritik från både oppositionen och sina egna stödpartier för att man inte verkar ta det nya försvaret på allvar.[27][28] I maj 2013 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström att man kunde tänka sig att ytterligare stärka försvarets resurser redan från 2014.[29][30]

Krigsförband
I samband med försvarsbeslutet 2015 beslutades om en ny organisation där Försvarsmakten organiseras dels i krigsförband, men även i 19 depåförband. Nedan tabell visar på Försvarsmaktens organisation gällande från den 1 januari 2016 med förändringar 1 januari 2020.[31][32]

Lednings- och underrättelseförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Logistikförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Arméförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Marinförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Flygförband
Krigsförband Depåförband Ort(er) Kommentar
Hemvärnet
Beteckning Bataljon Stabsort Utbildningsgrupp Militärregion
Krigsorganisationens utveckling
I tabellerna nedan anges utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation genom de tagna försvarsbesluten åren 1966–2020.[33][34] Då Försvarsmakten historiskt sett övergått till ny organisation vid halvårsskiftet, är årtalen baserade lite olika på hur organisationen såg ut innan ett försvarsbeslut trädde i kraft. Den stora förändringen inom Försvarsmakten gjordes i början av 2000-talet, då krigsorganisationen (stundtals även benämnd insatsorganisationen) reducerades med nästan 90% i jämförelse med dess storlek i början av 1990-talet.[35]

Arméförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Militärområde/Militärregion 6 6 6 6 6 6 3 4 − − − 4
Försvarsområden 29 29 25 25 25 25 15 − − − −
Försvarsområdesgrupp − − − − − − 12 − − − − −
Militärdistriktsgrupp − − − − − − − 29 − − − −
Utbildningsgrupp − − − − − − − − 22 22 22 22
Fördelnings-, divisionsstaber 10 10 10 8 8 6 3 1 − − − 1
Infanteribrigader org 66 R 20 20 16 9 2 1 − − − − −
Infanteribrigader org 66 M − − − − 6 6 − − − − − −
Infanteribrigader org 77 − − 4 11 10 10 − − − − − −
Infanteribrigader org 2000 − − − − − − 4 − − − − −
Norrlandsbrigader 4 4 4 4 5 5 3 − − − − −
Pansarbrigader (inkl. Brig Gotland) 7 7 5 5 5 5 − − − − − −
Mekaniserad brigad − − − 1 1 1 6 − − − − 3
Motoriserad brigad − − − − − − − − − − − 1
Marina förband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jagare och fregatter 17 13 6 2 − − − − − − − −
Korvetter ("Kustkorvetter" fram till 1997) − − − − 2 2 6 6 11 7 7 7
Torpedbåtsdivisioner (om 6 fartyg) 2 3 3 3 1 1 − − − − − −
Robotbåtsdivisioner (om 6 fartyg) − − − − 2 2 ? ? ? − − −
Patrullbåtsdivisioner (om 4 fartyg) − − − 4 4 4 ? ? ? − − −
Ubåtar 21 21 14 12 12 12 9 5 5 4 4 5
Fasta spärrbataljoner 22 22 22 22 21 20 ? ? − − − −
Rörliga spärrbataljoner − 2 6 6 6 4 ? ? − − − −
Kustartilleribataljoner 2 2 2 2 2 2 ? − − − − −
Amfibiebataljoner − − − − − 1 2 3 1 1 1 2
Flygvapenförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jakflygdivisioner J 29F, J 32B, J 34 12 − − − − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35A, B, D, 12 8 4 3 − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35F, J 3 13 13 6 3 3 1 − − − − −
Jaktflygdivisioner JA 37 − − − 2 8 8 7 7 − − − −
Attackflygdivisioner A 32 12 10 2 − − − − − − − − −
Attackflygdivisioner AJ 37 − − 3½ 5½ 5½ 5½ − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 29, S 32 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 35 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 37 − − 1 3 3 3 − − − − − −
Stridsflygdivisioner AJS(F/H) 37 − − − − − − 2 1 − − − −
Stridsflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − 2 4 3 1 − −
Stridsflygdivisioner JAS 39C/D − − − − − − − − 1 3 6 6
Stridsflygdivisioner JAS 39E − − − − − − − − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 35 1 1 1 1 1 1 1 − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 37 − − 1 1 1 1 1 1 − − − −
Skolflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − − − 2 2 − −
Skolflygdivisioner Sk 60 ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
Transportflygdivisioner TP 84 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Flygbasbataljoner ~60 ~45 ~45 36 32 30 ? ? 2 ? ? ?
Försvarsmaktens personella resurser

Svensk musiksoldat med löjtnants tjänsteställning.
Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal, anställda, frivilliga, totalförsvarspliktiga och tjänstepliktiga.

Militär personal
Personalgrupper
Yrkesofficer
Reservofficer
Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän
Officersaspiranter
Totalförsvarspliktig personal
Krigsfrivillig personal
Hemvärnsmän
Frivillig personal
Tjänstepliktig personal
Personal i Försvarsmaktens internationella militära insatser
Källa:[36]

Personalkategorier
Officer (OF1-OF9)
Specialistofficer (OR6-OR9)
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS (OR2-5)
Officersaspirant (OR3-OR5)
Rekryt (OR1)
Källa:[37]

Officer med särskild kompetens (OFSK)
Officerare med civil yrkesexamen (till exempel försvarsmaktsingenjörer, läkare, veterinärer och meteorologer) benämns "officer med särskild kompetens".[36]

Officers vederlike
Militär personal i insatsorganisationen (till exempel hemvärnsmän) som har tjänstegrad motsvarande officer eller specialistofficer utan att vara anställd som yrkes‐ eller reservofficer benämns "officers vederlike" respektive "specialistofficers vederlike".[36]

Civil personal
Civilanställd
Specialist (en civil som konstitueras som militär vid tjänstgöring i insatsorganisationen)
Källa:[38]

Tjänstgöringskategorier
Personal Kontinuerligt tjänstgörande (yrke) Tidvis tjänstgörande (reserv) Civil
Officer OFF/K OFF/T -
Specialistofficer SO/K SO/T -
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS/K GSS/T
Specialist SPC/K SPC/T -
Civilanställda - - CIVTJ
Källa [38]
Kravnivåer för försvarsmaktens personal
Huvudartikel: Kravnivåer för försvarsmaktens personal
Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020
Kategori Anställda Kontrakterade Reserv
Officer 3 900 - 2 500
Specialistofficer 4 900 - (inräknas i ovanstående)
Civilanställda 5 300 - -
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) 6 600 (GSS/K) 9 500 (GSS/T) -
Hemvärn - 22 000 -
Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.

Källa: Försvarsmaktens utvecklingplan (FMUP) 2011-2020.[39]

Militära grader
Huvudartikel: Militära grader i Sverige
Försvarets författningssamling
Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).

FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.

FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i högkvarteret. Chefen för juridiska staben i högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.

Försvarets kommunikation
Mediehantering
Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar,[40] kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser."[41] I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där Försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning, kunde översten förneka att han fått information om tortyren.[42]

I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mejlkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till högkvarteret i Stockholm.[43] Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.[44]

Justitiekanslern (JK) inledde en förundersökning mot Försvarsmakten med anledning av det inträffade. Förundersökningen lades ner i september 2009 då JK inte kunde konstatera lagbrott. [45].

Marknadsföring
2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.[46]

När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv.[47] En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".[48]

Kritik och debatt
Insatsorganisation 2014
Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.[49][50]

Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.[51]

Enveckasförsvaret
I januari 2013 uttalade överbefälhavaren Sverker Göranson, att om Sverige angrips "kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka". Därefter måste vi få hjälp av andra länder, framförallt Norge som Sverige samövat med.[52] För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det menar krigsvetenskapsakademien efter en bred analys.[53] Insatsorganisationen är skapad för fredsinsatser utomlands ihop med andra länder och är illa utformad för att försvara Sverige, enligt generalmajor Karlis Neretnieks, som lett krigsvetenskapsakademiens analys.[54] På Folk och försvars konferens i Sälen, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, att Sverige inte kan räkna med militär hjälp från Nato så länge landet inte är medlem.[55]

Se även
Sveriges relationer med Nato
Svenska försvarsmaktens organisation 1989
Svenska försvarsmaktens organisation 1999
Försvarsbeslutet 2020
Lista över svenska övnings- och skjutfält
Referenser
Anmärkningar
^ Samlingsnamnet försvarsmakten antogs[1]
^ Myndigheten Försvarsmakten bildas[2]
^ Överbefälhavaren är myndighetschef.
^ Mikael Granholm är ställföreträdande myndighetschef.
Noter
^ SFS 1974:615 Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas Proposition 1993/94:33, Sveriges riksdag.
^ Årsredovisning 2021, ”Försvarsmaktens årsredovisningar”.
^ ”Mikael Granholm blir ny generaldirektör”. Försvarsmakten. Läst 1 juni 2021.
^ www.dn.se/nyheter/sverige/repovningen-igen-efter-20-ars-paus/
^ ”Personalsiffror”. Försvarsmakten.
^ ”PÅGÅENDE INTERNATIONELLA MILITÄRA INSATSER”. Läst 11 mars 2022.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2014. Läst 24 mars 2012.
^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten.
^ www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/
^ www.kungahuset.se/royalcourt/monarchy/themonarchyinsweden/dutiesofthemonarch.4.396160511584257f2180003302.html
^ ”Försvarsbeslutet ur ett strategiskt perspektiv”. www.fhs.se. Läst 19 januari 2022.
^ Försvarsmakten. ”Ekonomisk redovisning”. Försvarsmakten. Läst 19 januari 2022.
^ ”Från skolbänken till lumpen – här rycker de första värnpliktiga in”. svt.se. Läst 14 juni 2018.
^ ”Försvarsbeslutet ur ett strategiskt perspektiv”. www.fhs.se. Läst 19 januari 2022.
^ Försvarsmakten. ”Försvarsmaktsledningen”. Försvarsmakten. Läst 24 oktober 2018.
^ Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet Arkiverad 4 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Statens försvarshistoriska museer/Försvarets traditionsnämnd.
^ ”Insatser i välden - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2008. Arkiverad från originalet den 15 april 2008. Läst 23 april 2008.
^ Försvarsmakten - Pågående insatser/Kosovo Arkiverad 19 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. 10 augusti 2008
^ Försvarsmaktens faktasida om Liberiamil.se, Läst 27 april 2009.
^ regeringen.se Det nya försvaret Prop. 1999/2000:30 Läst 1 juli 2010
^ regeringen.se - Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar Arkiverad 23 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2010
^ Riksdagsbeslut om Hemvärnet
^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 (”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2011. Läst 9 mars 2011.).
^ www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-ha-mer-pengar-pa-sikt
^ sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=5248667
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2013. Läst 2 februari 2013.
^ www.metro.se/nyheter/kritik-mot-reinfeldt-om-forsvaret/HdzmaD!pGb2E@n0byjeDPG4gGe7dw/[död länk]
^ www.svt.se/nyheter/inrikes/bjorklund-genant-incident-med-ryska-plan
^ www.svt.se/nyheter/inrikes/article1203011.svt
^ ”Fm2015 7991 21 bilaga 1 fm bu 17”. forsvarsmakten.se. Läst 2 april 2016.
^ ”Överstelöjtnant Ulf Hamberg blir ny bataljonschef på Gotland”. Sveriges Radio. 2 januari 2020. Läst 13 februari 2020.
^ regeringen.se - Fred och säkerhet (SOU 2002:108) Arkiverad 16 mars 2005 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 april 2010
^ Fredens Illusioner - Det svenska försvarets nedgång och fall 1988-2009, Wilhelm Agrell, Atlantis, Stockholm, 2010, ISBN 978-91-7353-417-8 s.98-99, 132
^ regeringen.se Ett användbart och tillgängligt försvar Arkiverad 8 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2010
^ Instruktion för Försvarsmakten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5 M7739‐350014 fastställs för tillämpning från och med 2012‐12‐01, sid. 6 Arkiverad 8 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. 2014-05-07.
^ Personalsiffror, Försvarsmakten. Läst 2019-12-29.
^ Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion Arkiverad 22 april 2021 hämtat från the Wayback Machine. 2013-06-04.
^ Ulf Jonsson & Peter Nordlund, Frivilliga soldater istället för plikt (FOI-R-3053--SE),s. 41 (www2.foi.se/rapp/foir3053.pdf 2011-02-28).
^ Sveriges televisions program Rapport och Uppdrag granskning från 25 mars 2008 Arkiverad 22 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2008-03-25.
^ "Medierna 20090110 (MP3)", Medierna i Sveriges Radio P1, 10 januari 2009. Hört den 11 juli 2011.
^ Tobias Rydergren. "'Försvaret sprider förtal och desinformation'" Resumé den 18 november 2008. Läst den 13 januari 2009.
^ Försvaret läste soldaters mejl", Svenska Dagbladet, 16 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
^ Helena Giertta. "Försvaret misstror SvD", Journalisten, 23 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
^ ”Svenska Dagbladet”. Svenska Dagbladet, “Inget lagbrott av försvaret”. Läst 2012-07-15.
^ Julia Lundberg. "Svällande marknadsföringskonto för försvaret", Sveriges Radios Ekot, 10 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
^ Peter Andersson. "Försvaret misstänks för jäv i upphandling", Sveriges Radios Ekot, 18 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
^ Informationsstaben. "Löneavdrag för informationsdirektören", forsvarsmakten.se, 16 december 2011. Läst den 18 januari 2012.
^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 Arkiverad 17 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2011-02-28.
^ Svenska Dagbladet 17 jan 2011: ”Reformen är ett hafsverk” 2012-02-23.
^ Generalmajor oroas över svensk försvarsförmåga 27 oktober 2011 Arkiverad 13 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2012-02-23.
^ Aftonladet 2013-01-03 2013-03-01
^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
^ [Svenska Dagbladet 14 februari 2013] 2013-03-01
^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Försvarsmakten (Sverige).
Försvarsmaktens officiella webbplats
v • r
Försvarsmakten
v • r
Försvarsdepartementet
v • r
Europas militär
Kategori: Försvarsmakten
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historik
Sök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ned som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt

Språk
العربية
English
Español
Français
Português
Русский
Suomi
اردو
中文
18 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 25 mars 2022 kl. 07.35.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



Till innehåll på sidan
MSB logotyp, länk till startsidan
SÖK Meny
DU ÄR HÄR: STARTSIDAN ÄMNESOMRÅDEN KRISBEREDSKAP & CIVILT FÖRSVAR BEFOLKNINGSSKYDD VARNINGS- OCH INFORMATIONSSYSTEM I SVERIGE VMA SOM SMS
VMA som sms
VMA kan skickas ut som sms till allmänheten i samband med ett VMA i radio och tv. Systemet har funnits sedan den 1 juli 2017 och blir ett allt vanligare komplement till radio och tv.

Lagändring ligger till grund
Systemet får endast användas i samband med ett VMA i radio och tv. Den lagändringen tillåter att positionera mobiltelefoner, utan mobilägarens tillåtelse, i samband med VMA. Sms-utskick får alltså inte användas utan VMA-meddelande i radio och tv.

Den som begär ett VMA bestämmer även över vilket område som sms ska skickas ut till. Mobiltelefoner positionerar för att få fram vilka mobiltelefoner som befinner sig inom detta område, och ett sms skickas ut till dessa. SOS Alarm får endast information om hur många mobiltelefoner som befinner sig i området, samt uppföljning om antalet nådda mobiltelefoner. Systemet lagrar inga personuppgifter och all information raderas efter att händelsen är avslutad.

VMA-meddelande som kommer som ett sms, är det samma som läses upp i radio och textremsan i tv.

Masters placering avgör om du får meddelande
Placering av nätoperatörernas master är hemliga och kan inte ses, när SOS Alarm markerar i sitt system vilket område som VMA skall skickas ut över. Om det inte finns någon mast i området som VMA skall skickas ut över kan systemet inte se vilka mobiltelefonerna för det mobiloperatören som finns i området, så de kommer inte få några sms även om de befinner sig i området.

Områdena väljs med avsikt lite större för att undvika detta, men kan hända ändå. Det kan också vara så att mobilen är kopplad till en mast utanför området, och då får man heller inte något sms, eftersom systemet tror att mobiltelefonen befinner sig utanför området.

Om en ny mobiltelefon kommer in i det berörda område där det ligger ett aktivt VMA, och kopplar upp sig mot en mast inom området, skickas ett sms till denna mobiltelefon. När meddelande om Faran över skickas så går även detta ut via sms, även till de mobiltelefoner som lämnat det berörda området.

Systemet för utskick av SMS sköts av SOS Alarm. Frågor angående systemet kan ställas till SOS Alarms Kundsupport



Senast granskad: 12 april 2021

Dela sidan med andra
DELA SIDAN PÅFACEBOOK
DELA SIDAN PÅTWITTER
KOPIERA SIDANS LÄNKKOPIERA LÄNK
Har du läst och reflekterat innehållet du delar? MSB:s tips på hur du kan bedöma information.

Om MSB
Nyhetsbrev
Vårt uppdrag
Jobba hos oss
Om webbplatsen
Tillgänglighetsredogörelse
Välbesökta sidor
Om Rysslands invasion av Ukraina
Skyddsrumskarta
Broschyren Om krisen eller kriget kommer
Totalförsvarsplikt
Våra tjänster
Fortbildningstjänsten
Rakel
Statistik
RIB - beslutsstöd till räddningstjänst
MSB i sociala medier
MSB påFacebook
MSB påInstagram
MSB påLinkedIn
MSB påTwitter
MSB påYouTube
MSB påSociala medier
Våra andra webbplatser
CERT-SE
CERT-SE är Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team) med uppgift att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga IT-incidenter.

Informationssäkerhet.se
På Informationssäkerhet.se erbjuds ett sammanhållet och praktiskt stöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete från svenska myndigheter.

Krisinformation.se
Krisinformation.se är en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga till allmänheten före, under och efter en stor händelse eller kris.

Tjugofyra7
Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor.

Fler webbplatser
MSB logotyp
Kontakta MSB
TELEFONNUMMER
0771-240 240

E-POST
[e-mail]

POSTADRESS
651 81 Karlstad

ORGANISATIONSNUMMER
202100-5984

Andra kontaktvägar
Press
Besöksadresser och öppettider
Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐





TILL INNEHÅLL PÅ SIDAN
SÖK TEXT, BILDER, DOKUMENT
Sök


Meny
Stäng
Blivande kapten blir bättre på Livgardet
Av: Anna Palm | Livgardet – 28 april 2022 kl: 17.24
Arvid Pettersson har tillfälligt återvänt till Livgardet, den arbetsplats han lämnade för åtta år sedan. Livgardets övningsfält är sig likt men mycket har förändrats i Arvids egen tillvaro. Då var han sergeant och jobbade som stridsledare på Livbataljonen. De vägval han gjort sedan dess har tagit honom till Arméns jägarbataljon, K 4, i Arvidsjaur och det är för K 4:s räkning han nu läser Taktisk kurs armén, Tak A. En nivåhöjande utbildning där officerseleverna går in med graden löjtnant och kommer ut som blivande kaptener.


1/5
FÖRSTORA
Arvid Pettersson är en av de 24 blivande kaptener som genomför Taktisk kurs armén - Tak A - vid Markstridsskolan i Skövde. I juni tar de examen och blir ett välkommet tillskott till kåren av framtidens chefer inom armén.Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
De vapensystem som användes i övningen var: I kategorin pansarvärnsvapen – granatgevär och pansarskott. I kategorin understödsvapen – kulspruta 58 och 90, AK5:or och minor både i form av stridsvagnsmina 5 och försvarsladdning 21 samt sprängdeg.Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
– Jag tycker själv att jag hade en bra planering men det berodde lika mycket på att de som skulle övas var så pass duktiga och följsamma. Jag hade också väldigt bra biträden till min hjälp, säger Arvid Pettersson om den lyckade skarpskjutningsövningen.Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
– En annan framgångsfaktor var att vi lyckades hålla fokus. Vi jobbade hela tiden med principen ”en sak i taget”. Man gör en sak och så är man tydlig med när man är klar, och sen gör man nästa sak. Det blir väldigt fokuserat, metodiskt och tydligt.Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
– Den största utmaningen handlar om att lyckas få till det här med tillämpningen, så att det blir tillräckligt realistiskt. Det är svårt för det kräver att jag som planerat övningen och är övningsledare tänker att; om chefen väljer att göra på det här sättet och går ditåt då behöver det stämma med målspelet som man "dukat" på ett visst sätt. Men om han istället väljer att gå helt åt andra hållet, hur gör jag då? Man måste hela tiden ligga ett steg före, både kopplat till att ha koll på säkerheten men också att det ska bli realistiskt, säger Arvid Pettersson.Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
– Jag läser inriktning markstrid och så här långt in i utbildningen, som började i höstas, har vi delat upp oss i olika kurser för respektive inriktning och funktion. Det är därför jag är här på Livgardet nu, berättar Arvid.

I slutet av utbildningen möts alla funktioner igen för att ha en slutövning tillsammans, vilket sker efter den armégemensamma övningen Våreld i maj. Nu är det dock fullt fokus på den kurs som kallas YBK FUSA (yrkes- och befälskurs förbandsutbildning skarp ammunition) som genomförs vid strid i bebyggelseanläggningen, SIB:en, på övningsfältet i Kungsängen.

TACKSAMMA ÖVNINGSOBJEKT
Målet med kursen är att som övningsledare planera och genomföra en så realistisk övning som möjligt med allt vad det innebär när man skjuter med skarp ammunition. Det handlar både om riskhantering, riskminimering, noggrann övningsplanering och att få till målsättningar som verkligen utvecklar de som blir övade.

I det här fallet var det en pluton från 12:e motoriserade skyttebataljonen som blev övade av Arvid och hans kurskamrater. Plutonen ska i höst åka till Mali och står mentalt redan med ett ben i Mali samtidigt som de fortfarande är kvar i Sverige. Det är ett erfaret gäng soldater som Arvid är glad över att få arbeta med eftersom han menar att deras kompetens gynnar hans egen utveckling.

– Att praktiskt få pröva allt vi lärt oss den här veckan med just den här plutonen har lärt mig mycket. De är väldigt duktiga och erfarna generellt och har en inställning att vilja lära sig och hela tiden bli bättre. Så det är fantastiskt att få jobba tillsammans med dem, säger Arvid.

HUR GICK DET?
Över förväntan, tycker Arvid. Momenten som genomfördes är komplexa och särskilt riskfyllda eftersom enheterna är förskjutna i både djup och sida vilket innebär att de skjuter både förbi och över varandra.

– Vi kom faktiskt längre än de utbildningsmålsättningar jag hade eftersom vi kunde få till kvällsskjutningar i mörker med alla moment och det klarade de av väldigt bra, berättar Arvid.


Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
VAD TYCKTE SOLDATERNA?
– De var tacksamma för att det var så pass tillämpat, alltså realistiskt. De uppskattade att vi lagt mycket kraft på planeringsarbetet men också hur vi följde upp dem. Om vi hade kunnat skruva till något hade det varit att ge dem ett tydligare ”förutsättning/läge”, säger Arvid.

Med det menas vad det är som gäller när plutonen ska börja lösa sin uppgift. I strid eller i krig är det oftast redan tydligt för då har man en längre period hört om vad motståndaren gör och hur den agerar. Nu ska soldaterna på bara fem minuter sätta sig in i helt nytt läge. I det här fallet var det otydligt om scenariot utspelade sig i Sverige eller Mali.

– Det här gänget ska ju till Mali och vad är det då för insatsregler som gäller när vi ska in i en civil bebyggelse? De hade velat ha lite hjälp med att tydliggöra det, förklarar Arvid.

DET EGNA LEDARSKAPET I FOKUS
Återkopplingen från soldaterna är en viktig del för Arvid eftersom Tak A-utbildningen till stor del handlar om att utveckla sitt ledarskap.

– Att utvärdera och reflektera kring vårt eget ledarskap är något vi jobbar med genom hela utbildningen. Det går som en strimma genom allt, säger Arvid.

Han upplever att det är en stor skillnad i diskussionerna kring ledarskapet nu jämfört med tiden han utbildade sig till officer. Då handlade det mer om ”lessons learned” och ”learning by doing”, man fick med erfarenhet jobba i sig in rollen.

– Nu har vi en tydligare förankring i teorin och betonar vikten av den egna reflektionen också. Så att man inte bara gör, utan funderar på vad det innebär för mig och hur det jag gör påverkar andra. Jag tycker det är riktigt bra att vi har med det som ett tydligt inslag i utbildningen! säger den blivande kaptenen Arvid.

LÄS MER
Sidor på denna webbplats
Arméns musikkår
Jobba på Livbataljonen
Verksamhet på Gotland
Enheter på 11:e militärpolisbataljonen
Livbataljonen
Livgardets dragonmusikkår
Internationella utbildningsenheten
Livgardets dag
Militärhögskolan Karlberg
12:e motoriserade skyttebataljonen
11:e militärpolisbataljonen
Mellersta militärregionen
Taggar:K 4LedarskapLivgardet
Dela:
Tyck till om sidan
RELATERAT INNEHÅLL
Baserat på taggar: Livgardet Officersutbildning
NYHETER
Beriden vaktparad med bruna och en vit häst. Soldaterna som rider har blå uniform.
FÖRSTA BERIDNA VAKTPARADEN PÅ FLERA ÅR
27 APRIL 2022 07:15Den 27 april genomförs årets första beridna vaktparad - ett säkert vårtecken för många. Men det är faktiskt inte bara årets första vaktparad, utan den första på flera år, på grund av de begränsningar...
Översergeant David Hansson.
"DET BÄSTA MED ATT VARA BORTA ÄR ALLT JAG FÅR MED MIG HEM IGEN"
22 APRIL 2022 16:07När David Hansson går till jobbet på måndag morgon vet hans fru Frida att han inte kommer hem förrän på fredag eftermiddag. Att vara ifrån varandra är svårt, men digitala verktyg och öppenhet mellan...
Beridna vaktparaden med soldater och befäl ur Livbataljonen.
TILLFÄLLIGA FÖRÄNDRINGAR I BERIDNA VAKTPARADEN
12 APRIL 2022 13:41Just nu pågår ett omfattande arbete med att köpa och träna in nya högvaktshästar för att ersätta de som gått i pension. Det innebär att vi under en övergångsperiod kommer ha färre hästar än vanligt i...
bruna hästar ridna av soldater i blå uniform
NYSATSNING FÖR ATT HITTA FRAMTIDENS HÖGVAKTSHÄSTAR
1 APRIL 2022 10:47Att hitta rätt typ av hästar för att genomföra beridna vaktparader är av största vikt. För att stärka processen med att köpa in högvaktshästar har Försvarsmakten och Föreningen för den Beridna...
BLOGGAR
MARINEN 500 ÅR – NU OCKSÅ SOM FRIMÄRKE
MARIN KONFERENS MED SAMARBETE I FOKUS
JOBB & UTBILDNING
Väntan på Helikopter 16 som snart ska soldatern bakom fiendens linjer under övningen Våreld 19.UTBILDNINGSSTARTER
SKILLINGARYD 20061114
Flygvapenövning ?NORDEX 2006?
Manskap från helikopterskvadronens insatskompani säkrar området kring två C-130.
Flygvapenövning NORDEX är en gemensam flygvapenövning med deltagande av stridsflyg, transportflyg, helikopter, basförband och stridsledningsförband.

Övningen är en formellt tillämpad utbildningsövning med tillämpade moment samt realistiska tidsramar.

Övningen leds av Flygvapeninspektören Jan Andersson med stöd av NORDEX HQ.
Övningen genomförs i tre geografiska områden: Nord, Mitt och Syd.

Syftet med övningen är att slutöva inneliggande värnpliktsomgång under termin 2 samt att öva de delar av flygstridskrafterna som ingår i NBG och för vissa delar mot internationella insatser.

Övningsområde Syd: Såtenäs och Hagshult.

De övande förbandens uppgift är att upprätta en taktisk flygplats på Hagshultsbasen med hjälp av Flygplatsenhet 01 (FE01) hemmahörande på F17 i Kallinge.
FE01:s uppgift är att upprätta både en strategisk och en taktisk flygplats för att alla förband i Nordic Battle Group (NBG) skall kunna föras in till ett tänkt insatsområde.

Scenariot för övningsområde Syd är att i det fingerade provinsen ?Lowland? där majoriteten av befolkningen består av ?lowlänningar?, har det sedan årskiftet förekommit stridigheter mellan ?lowlänningar? och ?lumberlänningar?.

Tisdagens moment i övningen inleddes av ilastning av trupp, materiel och fordon på Såtenäs flygplats. Därefter flögs säkringsstyrkan ur K3:s 31:a luftburna bataljon med 7 st helikoptrar ur Helikopterflottiljen på Malmen, från Såtenäs till Hagshult för att säkra närområdet runt den taktiska flygplatsen. Ett dygn tidigare hade en pathfinder-grupp ur samma bataljon rekat landningsplatsen och gett fortlöpande informationer om läget på platsen.

Syftet med säkringen av Hagshultsbasen var att skydda kommande inflygningar för C 130 Hercules från F7 som medför fordon, materiel och övrig MARKSTRIDSOFFICER FLYGVAPNET
RELATERADE BILDER

1/8
FÖRSTORA
Fotograf Emy Åklundh/FörsvarsmaktenSoldater från Livgardet LG övar med granatkastare (GRK) i samband med att Försvarsmaktens närvaro på Gotland förstärkts.
Fotograf Emy Åklundh/FörsvarsmaktenSoldater från Livgardet LG övar med granatkastare (GRK) i samband med att Försvarsmaktens närvaro på Gotland förstärkts.
Fotograf Emy Åklundh/FörsvarsmaktenSoldater från Livgardet LG övar med granatkastare (GRK) i samband med att Försvarsmaktens närvaro på Gotland förstärkts.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenStor glädje avslutade ceremonin efter tre års studier. Framför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenFramför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenMectigaste man, elevernas högsta företrädare fick utmärkelse av ÖB. Framför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenÖB närvarade och höll tal. Framför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenFyra Jas 39 Gripen flög över ceremonin. Framför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenFramför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenFramför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenFramför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenChefen för Militärhögskolan Karlberg, kommendör Bo Berg. Framför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenEn stridsvagn 122 flankerade kadetterna under ceremonin. Framför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Niklas Englund/FörsvarsmaktenInmarsch framför ett varmt och torrt Karlbergs slott. Framför ett för dagen varmt och soldränkt Karlbergs slott fick den 2 juli 2021 äntligen de nyexaminerade fänrikarna från officersprogrammets 226:e kurs (OP) och särskilda officersutbildningen (Sofu) sin avslutningsceremoni. Den markerar slutet på respektive kurs och början på en karriär som officer i Försvarsmakten. Militärhögskolan Karlberg och Försvarshögskolan tillsammans ser till att kadetterna är redo för sin karriär i Försvarsmakten, Försvarshögskolan leder utbildningen där kadetterna är inskrivna som högskolestudenter.
Fotograf Svante Rinalder/FörsvarsmaktenMilitärpolisen övar trafikkontroll med trafikpolisen
Fotograf Svante Rinalder/FörsvarsmaktenMilitärpolisen övar trafikkontroll med trafikpolisen
Fotograf Svante Rinalder/FörsvarsmaktenMilitärpolisen övar trafikkontroll med trafikpolisen. Från vänster Kapten Sebastian Lindgren, stf skvadronchef militärpolisbataljonen, Johan Sundström gruppchef trafikpolisen Region Stockholm
Fotograf Svante Rinalder/FörsvarsmaktenMilitärpolisen övar trafikkontroll med trafikpolisen
FÖRSVARSMAKTEN ÄR EN SVENSK MYNDIGHET
Försvarsmaktens främsta uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar och att värna om Sverige.

OM WEBBPLATSEN
Om cookies och webbplatsen
Tyck till om webbplatsen
Hantera cookies
Tillgänglighetsredogörelse
KONTAKTA FÖRSVARSMAKTEN
Kontakta Försvarsmakten
Presskontakter
Ring
[phone]
Mejla
[e-mail]
FÖRSVARSMAKTENS WEBBPLATSER
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen
FMTK
SOCIALA MEDIER
Vill du prata med oss eller hålla dig uppdaterad om vad vi gör? Följ oss då i våra sociala medier.

MOBILAPPLIKATIONER
Android
iPhone

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐





TILL INNEHÅLL PÅ SIDAN HJÄLPMEDEL SÖK TEXT, BILDER, DOKUMENT
KONTAKT
HJÄLPMEDEL
IN ENGLISH
Våra webbplatser:
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen
Sök text, bilder, dokument

Om FörsvarsmaktenAktuelltVår verksamhetOrganisationInformation och faktaUtlandsveteraner och anhöriga
Aktuell sida: Startsidan Organisation Så leds Försvarsmakten Försvarsmaktsledningen​
Så leds Försvarsmakten
Försvarsmaktsledningen
Överbefälhavaren

Generaldirektören
FÖRSVARSMAKTSLEDNINGEN
Försvarsmaktsledningen samordnar Försvarsmaktens verksamhet och ger överbefälhavaren råd i betydelsefulla frågor.

Försvarsmaktsledningen är en grupp av Försvarsmaktens högsta chefer. Medlemmarna har både militär och civil bakgrund. Tillsammans är försvarsmaktsledningen rådgivande till ÖB i frågor om till exempel verksamhetsledning, militärstrategi och hur Försvarsmakten som myndighet ska utvecklas inom ramen för det uppdrag som har bestämts av riksdag och regering.

Försvarsmaktsledningen består av:

MICAEL BYDÉN
Överbefälhavare, General
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
General Micael Bydén blir ny överbefälhavare för Försvarsmakten från 1 oktober 2015.
MIKAEL GRANHOLM
Generaldirektör
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Generaldirektör Mikael Granholm.
JONAS HAGGREN
Chef för ledningsstaben, Viceamiral
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Jonas Haggren, chef för ledningsstaben.
MICHAEL CLAESSON
Insatschef, Generallöjtnant
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Michael Claesson, insatschef.
HELENA THUNANDER-HOLMSTEDT
Ekonomidirektör
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Helena Thunander-Holmstedt, ekonomidirektör.
JOHAN SVENSSON
Produktionschef, Generallöjtnant
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Johan Svensson tillträdande C PROD
LENA PERSSON HERLITZ
Chef för ledningsstabens inriktningsavdelning, Generalmajor
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Lena Persson Herlitz, chef för ledningsstabens inriktningsavdelning.
LENA HALLIN
Chef för Must, Generalmajor
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Lena Hallin, chef för Must.
CARIN BRATT
Chefsjurist
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Carin Bratt, chefsjurist.
KLAS EKSELL
Personaldirektör, Generalmajor
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Klas Eksell, personaldirektör.
MATS STRÖM
Kommunikationsdirektör, Brigadgeneral
Telefon: [phone]
E-post: [e-mail]
Pressbild
Mats Ström, kommunikationsdirektör.
LÄS MER
Sidor på denna webbplats
CV – ledningen
Taggar:Försvarsmaktsledningen
Dela:
Tyck till om sidan
RELATERAT INNEHÅLL
Baserat på taggar: Försvarsmaktsledningen
BLOGGAR
RESEBREV HMS GLADAN 220504
RESEBREV HMS GLADAN 220503
RELATERADE BILDER
Lena Hallin, chef för Must. Mats Ström, kommunikationsdirektör.Klas Eksell, personaldirektör.General Micael Bydén blir ny överbefälhavare för Försvarsmakten från 1 oktober 2015.Jonas Haggren, chef för ledningsstaben.Carin Bratt, chefsjurist. Helena Thunander-Holmstedt, ekonomidirektör.Michael Claesson, insatschef.
Försvarsmakten.se
Organisation Så leds Försvarsmakten FörsvarsmaktsledningenTill toppen
FÖRSVARSMAKTEN ÄR EN SVENSK MYNDIGHET
Försvarsmaktens främsta uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar och att värna om Sverige.

OM WEBBPLATSEN
Om cookies och webbplatsen
Tyck till om webbplatsen
Hantera cookies
Tillgänglighetsredogörelse
KONTAKTA FÖRSVARSMAKTEN
Kontakta Försvarsmakten
Presskontakter
Ring
[phone]
Mejla
[e-mail]
FÖRSVARSMAKTENS WEBBPLATSER
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen
FMTK
SOCIALA MEDIER
Vill du prata med oss eller hålla dig uppdaterad om vad vi gör? Följ oss då i våra sociala medier.

MOBILAPPLIKATIONER
Android
iPhone

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




TILL INNEHÅLL PÅ SIDAN HJÄLPMEDEL SÖK TEXT, BILDER, DOKUMENT
KONTAKT
HJÄLPMEDEL
IN ENGLISH
Våra webbplatser:
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen
Sök text, bilder, dokument

Om FörsvarsmaktenAktuelltVår verksamhetOrganisationInformation och faktaUtlandsveteraner och anhöriga
Aktuell sida: Startsidan Information och fakta Medaljer och utmärkelser Försvarsmaktens medaljer​
Medaljer och utmärkelser
Försvarsmaktens medaljer
Andra organisationers medaljer
FÖRSVARSMAKTENS MEDALJER
Försvarsmakten har för närvarande sju officiella medaljer som kan delas ut till myndighetens personal, utöver de utmärkelser som kan tilldelas av regeringen och kungen.


1/4
FÖRSTORA
Försvarsmaktens medalj för internationella insatser.Foto: Kim Svensson/Försvarsmakten
Försvarsmaktens medalj för sårad i strid, i guld och i silver.Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten
Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld med svärd.Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten
Medaljen "Försvarsmaktens tjänstgöringsmedalj för rikets försvar"Foto: Jacob Johansson/Försvarsmakten
FÖRSVARSMAKTENS FÖRTJÄNSTMEDALJ
Försvarsmaktens förtjänstmedalj instiftades 2008. Medaljen är av åttonde storleken och utförs i valörerna guld och silver. Medaljens åtsida visar i relief Försvarsmaktens heraldiska vapen och texten ”FÖR FÖRTJÄNSTFULLA INSATSER”. Namn på den som har tilldelats medaljen ingraveras på medaljens frånsida.

Med banddekoration i form av ett stående svärd tilldelas medaljen av överbefälhavaren för framstående insatser under strid, i krig eller i krigsliknande situationer.

Medalj tilldelad med svärd bärs som en krigsdekoration.

Guldmedalj med svärd: Stort personligt mod med fara för eget liv, mycket förtjänstfull ledning av förband under svåra förhållanden, mycket förtjänstfull insats under svåra förhållanden.

Silvermedalj med svärd: Stort personligt mod, förtjänstfull insats under svåra förhållanden.

Medalj tilldelad utan svärd bärs som en officiell statlig förtjänstmedalj.

Guldmedalj: Stort personligt mod med fara för eget liv, mycket förtjänstfull insats som gagnat Försvarsmakten, förtjänstfulla insatser som gagnat Försvarsmakten, vid dödsfall i tjänsten.

Silvermedalj: Stort personligt mod, förtjänstfull insats som gagnat Försvarsmakten.

FÖRSVARSMAKTENS MEDALJ FÖR SÅRADE I STRID
Försvarsmaktens medalj för sårade i strid instiftades på regeringens uppdrag 2011 och tilldelas av överbefälhavaren.

Medaljen är av åttonde storleken och utförs i valörerna guld och silver. Medaljens åtsida utvisar i relief ett stolpvis ställt brutet svärd omgivet av en lagerkrans och tre öppna kronor ställda två över en. Frånsidan är utformad med texten "MED LIVET SOM INSATS" och "FÖR SVERIGE" i övre delen. Namn på den som har tilldelats medaljen ingraveras på medaljens frånsida. Medaljbandet är rött med en svart bård i mitten och symboliserar livet (det röda) och sorgen (det svarta).

Medaljen tilldelas enligt följande riktlinjer:

Guldmedaljen tilldelas endast den som stupat i strid.
Silvermedaljen kan tilldelas den som sårats av direkt eller indirekt stridshandling. Vid upprepad tilldelning förses medaljbandet med en stjärna i silver.
TJÄNSTGÖRINGSMEDALJER
FÖRSVARSMAKTENS MEDALJ FÖR INTERNATIONELLA INSATSER
Försvarsmaktens medalj för internationella insatser instiftades av överbefälhavaren 1991 och reviderades 1994 och 2011.

Medaljen är av åttonde storleken och utförs i oxiderad brons. Åtsidan visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten "FÖR INTERNATIONELLA INSATSER". Frånsidan är mellan 1991 och 1994 unik för varje insats och mellan 1994 och 2010 graverad med insatsen namn i kortform. Efter 2011 är frånsidan blank. Medaljbandet är blått.

Medaljen tilldelas enligt följande riktlinjer:

Medaljen tilldelas Försvarsmaktens personal som fullgjort internationell insats under en kontinuerlig eller ackumulerad tidsperiod om minst 30 dagar under en tolv månaders period.
Efter ÖB beslut kan enskild tilldelas en banddekoration i form av en lagerkrans i silver till medaljen. Utmärkelsen betraktas då som en förtjänstmedalj.
Från 2011 förses medaljbandet med ett bandspänne i oxiderad brons med inskription av insatsområdets namn/land. Exempelvis: "KOSOVO". I de fall som den enskilde genomfört flera insatser i samma område så utvisas detta med en siffra i silver på medaljbandet. Bandspännen får på den enskildes bekostnad anbringas retroaktivt på medaljer tilldelade före 2011.

FÖRSVARSMAKTENS RESERVOFFICERSMEDALJ
Försvarsmaktens reservofficersmedalj instiftades av överbefälhavaren 2003 och reviderades 2008. Medaljen är av åttonde storleken och utförs i valörerna guld och silver. Medaljen tilldelas av förbandschef vid avslutad anställning som reservofficer och enligt följande riktlinjer:

Guldmedalj tilldelas reservofficer med minst 20 års anställning som reservofficer.
Silvermedalj tilldelas reservofficer som med godkända vitsord fullgjort anställningsavtal som reservofficer.
FÖRSVARSMAKTENS GRUNDUTBILDNINGSMEDALJ
Försvarsmaktens grundutbildningsmedalj instiftades av överbefälhavaren 2002 (Försvarsmaktens värnpliktsmedalj) och reviderades 2016.

Medaljen är av åttonde storleken och utförs i oxiderat silver. Åtsidan visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten "FÖR RIKETS FÖRSVAR". Frånsidan är graverad med förbandets namn i kortform samt tjänstgöringsåret.

Medaljen tilldelas av förbandschef till totalförsvarspliktig som med godkänt militärbetyg fullgjort militär grundutbildning (GU) syftande till krigsplacering och/eller hemvärnsavtal.

Medaljen får även bäras av den som frivilligt fullföljde grundutbildning 2010/2011 och de som fullgjort militär aspirantutbildning.

Den som fullgjort grundutbildning före 2002 får anskaffa medaljen på egen bekostnad.

Medaljen var vilande mellan 20 juni 2010 och 10 juni 2016. Den som genomfört Grundläggande militär utbildning (GMU) mellan 2010 och 2016 tilldelades Försvarsmaktens GMU-jetong och har inte rätt att bära Försvarsmaktens grundutbildningsmedalj.

FÖRSVARSMAKTENS TJÄNSTGÖRINGSMEDALJ FÖR RIKETS FÖRSVAR
Försvarsmaktens tjänstgöringsmedalj för rikets försvar instiftades av överbefälhavaren 2015.

Medaljen är av åttonde storleken och utförs i valörerna guld, silver och brons. Åtsidan visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten en lagerkrans samt texten "FÖR RIKETS FÖRSVAR". Frånsidan är graverad med förbandets och aktuellt krigsförbands namn i kortform samt tjänstgöringsår.

Medaljen tilldelas av förbandschef till den som har en pågående anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS). Anställningstid räknas som sammanlagd tid som anställd GSS, inklusive tid under internationella insatser och ska delas ut av förbandschef eller krigsförbandschef under högtidliga former.

Den som är tjänstledig för studier vid officersprogrammet eller vid specialistofficersutbildning fullgör tid i personalgruppen officersaspirant och sådan tid räknas inte för denna utmärkelse. Medaljen tilldelas enligt följande riktlinjer:

Bronsmedalj kan tilldelas efter fyra års anställning.
Silvermedalj kan tilldelas efter sex års anställning.
Guldmedalj kan tilldelas efter åtta års anställning.
Banddekoration i form av tre kronor i guld att fästa på medaljbandet till guldmedaljen kan tilldelas efter tolv års anställning.
LÄS MER
Sidor på denna webbplats
Uniformer
Taggar:Tradition
Dela:
Tyck till om sidan
RELATERAT INNEHÅLL
Baserat på taggar: Tradition
NYHETER

SAMBANDSTJÄNSTEN FIRAR 150 ÅR1 NOVEMBER 2021 16:10År 1871 lades grunden till Försvarsmaktens moderna förmåga till samband, det vill säga att signalera och på andra sätt överföra information mellan militära förband. Jubileet inleddes den 27 oktober då...
BLOGGAR
RESEBREV HMS GLADAN 220504
RESEBREV HMS GLADAN 220503
RELATERADE BILDER
Personal från P 18 genomför Gotlands regementes högtidsdag i syfte att högtidlighålla bildandet av Gotlands nationalbeväring 1811. Ceremonin genomfördes på Tofta regementsområde.Personal från P 18 genomför Gotlands regementes högtidsdag i syfte att högtidlighålla bildandet av Gotlands nationalbeväring 1811. Ceremonin genomfördes på Tofta regementsområde.Personal från P 18 genomför Gotlands regementes högtidsdag i syfte att högtidlighålla bildandet av Gotlands nationalbeväring 1811. Ceremonin genomfördes på Tofta regementsområde.Examensceremoni i Skredsvik.Röjdykarutbildning i Skredsvik.Röjdykarutbildning i Skredsvik.Veterandagen 2019Veterandagen 2019
Försvarsmakten.se
Information och fakta Medaljer och utmärkelser Försvarsmaktens medaljerTill toppen
FÖRSVARSMAKTEN ÄR EN SVENSK MYNDIGHET
Försvarsmaktens främsta uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar och att värna om Sverige.

OM WEBBPLATSEN
Om cookies och webbplatsen
Tyck till om webbplatsen
Hantera cookies
Tillgänglighetsredogörelse
KONTAKTA FÖRSVARSMAKTEN
Kontakta Försvarsmakten
Presskontakter
Ring
[phone]
Mejla
[e-mail]
FÖRSVARSMAKTENS WEBBPLATSER
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen
FMTK
SOCIALA MEDIER
Vill du prata med oss eller hålla dig uppdaterad om vad vi gör? Följ oss då i våra sociala medier.

MOBILAPPLIKATIONER
Android
iPhone