|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:28:19 GMT 1
Sommarlovsprogram Hoppa till navigeringHoppa till sök Sommarlovsprogram Genre Barn Land Sverige Sverige Språk Svenska Sändning Originalkanal SVT Originalvisning 1978- Sommarlovsprogram är ett årligt återkommande barnprogram för sommarlovslediga barn som Sveriges Television sänder kl 09.00 - 10.00 i Barnkanalen veckans alla dagar (även på midsommarafton), på senare år vanligtvis sänt av SVT Malmö. Sommarlovsprogrammen är sommarens motsvarighet till jullovsmorgon. Sommarlovsprogrammen hade 40–45 avsnitt t.o.m. 2006. Fr.o.m. 2007 har programmen 50 avsnitt och sedan 2011 sänds programmen 7 dagar i veckan och ca 70 avsnitt. Dessutom kan man sedan dess se programmet i repris på kvällen. Under de första åren bestod "Sommarmorgon", som då var den återkommande rubriken, av kortfilmer och serier utan någon ramberättelse som knyter ihop dem. Mot slutet av 1980-talet ändrades detta och sedan 1990-talet presenteras det vanligen ett gäng programledare som antingen spelar olika roller eller är sig själva.
Vanligtvis består programmet av förinspelade delar som kretsar kring den pågående berättelsen och en direktsänd interaktiv del som innefattar tävlingar, till vilka barnen kan skicka in teckningar, ringa in eller vara med själva i programmet. 2000 testades ett nytt grepp där man lät telefonsamtalen påverka handlingen.
Utöver detta innefattar sommarslovsprogrammen avsnitt ur olika TV-serier för barn (i många fall tecknade).
Sommarlovsprogram genom åren 1978 - Sommarmorgon 1979 - Sommarmorgon 1980 - Sommarmorgon 1981 - Sommarmorgon 1982 - Sommarmorgon 1983 - Sommarmorgon 1984 - Sommarmorgon 1985 - Sommarmorgon, med bland annat komikergruppen Solstollarna och den danska TV-serien Crash. 1986 - Sommarmorgon 1987 - Sommarmorgon, med bland andra Louise Raeder, Thomas Di Leva och Micke Dubois. 1988 - Sommarlov 1989 - Sommarlov 1990 - Sommarlov, med Gila Bergqvist, Ellinor Persson och Jan Trolin. 1991 - Sommarlov, med Gila Bergqvist, Peter Settman och Fredde Granberg 1992 - Volrammos, med Arlette Brorsson-Kaiser, Jörgen Balkow och Peter Hellström. 1993 - Tippen, med Morgan Alling, Lasse Beischer, Eva Ekengren och Kenneth Rydholm. 1994 - Tippen, med Morgan Alling, Lasse Beischer, Eva Ekengren och Kenneth Rydholm. 1995 - Sommarlov, med Erik och Sara Haag. 1996 - Kloak, med Fredrik Berling. 1997 - Salve, med Anna Rydgren, Henrik Ståhl, Niclas Fransson och Albin Holmberg. 1998 - Alarm, med Siri Hamari, Claes Åström och Fredrik Hiller. 1999 - Mormors magiska vind, med Anna Littorin, Camilla Larsson och Niclas Fransson. 2000 - Vintergatan 5a, med Philomène Grandin, Wilson D. Michaels, Pelle Hanæus och Anders Linder. 2001 - Vintergatan 5b, med Philomène Grandin, Wilson D. Michaels, Pelle Hanæus, Anders Linder och Ingela Schale. 2002 - Högaffla Hage, med Katarina Sandelin, Anna Rydgren, Niclas Fransson, Ayla Kabaca, Viktor Björnberg och Sara Bäckmo. 2003 - Badeboda Bo, med Oldoz Javidi, Henrik Johansson och Mattias Linderoth. 2004 - Sommarkåken, med Rayam Jazairi, Pontus Ströbaek, Caroline Rendahl. 2005 - Sommarlov 05, med Ayla Kabaca, Hans-Christian Thulin och Björn Johansson Boklund. 2006 - Hej hej sommar, med Nicolaj "Nic" Schröder. 2007 - Hej hej sommar, med Nicolaj "Nic" Schröder. 2008 - Hej hej sommar, med Sandra Dahlberg och Svante (egentligen Melker Henningsson) (och Nicolaj "Nic" Schröder). 2009 - Sommarlov 09, med Nicolaj "Nic" Schröder och Ola Selmén. 2010 - Sommarlov, med Malin Olsson. 2011 - Sommarlov, med Malin Olsson och Kristoffer "Kringlan" Svensson. 2012 - Sommarlov, med Malin Olsson, Kristoffer "Kringlan" Svensson och Joni Söderström Winter. 2013 - Sommarlov, med Malin Olsson, Kristoffer "Kringlan" Svensson och Rijal Mbamba. 2014 - Sommarlov, med Malin Olsson, Alexander Hermansson och Rijal Mbamba. 2015 - Sommarlov, med Farah Erichsén, Alexander Hermansson och Rijal Mbamba. 2016 - Sommarlov, med Malin Olsson, Alexander Hermansson och Angelika Prick. 2017 - Sommarlov, med Alexander Hermansson och Angelika Prick. 2018 - Sommarlov, med Malin Olsson, Alexander Hermansson och Angelika Prick.
|
|
|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:29:01 GMT 1
[dölj] Vintergatan 5a Hoppa till navigeringHoppa till sök Vintergatan 5a Genre Action Spänning Äventyr Medverkande Philomène Grandin Pelle Hanæus Wilson D. Michaels Anders Linder Jonas Sykfont m. fl Antal avsnitt 44 Land Sverige Sverige Språk Svenska Produktion Produktionsbolag Anagram AB Producent Petter Bragée Inspelningsplats Växjö Sändning Originalkanal SVT1 Originalvisning 2000 Bildformat 4:3 Ljudformat Stereo Status Avslutad Kronologi Uppföljare Vintergatan 5b Vintergatan 5a var ett sommarlovsprogram med regi av Petter Bragée som visades i SVT under perioden 13 juni-11 augusti 2000 [1].Serien handlade om Mira, Henrik, Glen och Peo som skickats upp i rymden på hemligt uppdrag.
Varje dag kunde tittare ringa in och lösa problem åt deltagarna på rymdskeppet, till exempel hur man ska gå till väga för att bota en förkylning eller bara vara med och spela ett spel. De tittade även på en film varje dag och de filmer som visades var Sommarhajk (som sändes på fredagar), De vilda djurens flykt (som sändes tisdagar, onsdagar och torsdagar) och Vi fem (som sändes på måndagar).
Innehåll 1 Skådespelare 2 Se även 3 Referenser 3.1 Fotnoter Skådespelare Mira - Philomène Grandin Henrik - Pelle Hanæus Glen - Wilson D. Michaels Peo/Kapten Zoom - Anders Linder Femman - Jonas Sykfont Aliens röst - Thomas Hellberg Taxichefen - Per-Axel Gjöres Se även Vintergatan 5b Tillbaka till Vintergatan Vid Vintergatans slut Lista över avsnitt av Vintergatan Referenser Fotnoter ^ ”Svensk mediedatabas”. Läst 1 april 2011. v • r Vintergatan v • r Sommarlovsprogram i Sveriges Television Kategorier: SommarlovsprogramBarn- och ungdomsprogram i Sveriges TelevisionSvenska science fiction-TV-serierTV-seriestarter 2000TV-serieavslutningar 2000Rymdäventyrs-TV-serierSvenska TV-serier från 2000-talet Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Redigera länkar Sidan redigerades senast den 24 maj 2019 kl. 00.37. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:29:34 GMT 1
[dölj] Vintergatan 5b Hoppa till navigeringHoppa till sök Vintergatan 5b Genre Action Spänning Äventyr Medverkande Anders Linder Wilson D. Michaels Ingela Schale Pelle Hanæus Philomène Grandin m. fl. Antal avsnitt 45 Antal säsonger 1 Land Sverige Sverige Språk Svenska Produktion Produktionsbolag Anagram AB Producent Petter Bragée Inspelningsplats Växjö Kanarieöarna Sändning Originalkanal SVT1 Originalvisning 2001 Bildformat 4:3 Ljudformat Stereo Status Avslutad Kronologi Föregångare Vintergatan 5a Uppföljare Tillbaka till Vintergatan Vintergatan 5b sändes som sommarlovsprogram i Sveriges Television 11 juni–10 augusti 2001. [1] Serien är en uppföljare till Vintergatan 5a, som sändes som sommarlovsprogram året innan. 2003 började en omarbetad version av programmet visas i TV igen under namnet Tillbaka till Vintergatan, det blev dock färre och längre avsnitt, och då inte som sommarlovsprogram.
Innehåll 1 Handling 1.1 Rollfigurer 1.2 Rollfigurer (icke mänskliga) 2 Se även 3 Källor och externa länkar Handling Peos fru Ulla har mystiskt försvunnit och desperat kontaktar han sina medresenärer Mira, Glen och Henrik för att be dem följa med honom ut i rymden för att hitta henne. När de besöker den så kallade lavaplaneten försvinner även Mira och lämnar ett kryptiskt meddelande efter sig. Under seriens gång stöter de på flera nya karaktärer, bland andra Irina Teresjkova, Gaia och Garsson. Besättningen får ledtrådar och information under programmets gång. Till slut hittar de Mira som har blivit tillfångatagen av bleka rymdvarelser med "lampskärmar" på huvudet, kallade Fifuner. Ulla finns dock inte bland dem tillfångatagna varelserna utan hittas istället nerfryst i skeppets maskinrum av Femman. De planeter de besökte var Tjårny, Filione, Bely, Poolplaneten (riktiga namnet okänt) och Karichnivi.
Besättningen tittade även på en film varje dag och de filmer som visades var Snobben, Historiska Tippen, Flickan vid stenbänken och Styva linan.
Rollfigurer Glen Johnson - Wilson D. Michaels Henrik Gjöres / Helge / Rubrick / Kubrick - Pelle Hanæus Mira Ardiles - Philomène Grandin Per-Olov "Peo" Persson / Kapten Zoom / Melvis - Anders Linder Irina Teresjkova / Inkeri - Ingela Schalé Garsson / Femman / Benke Bengtsson - Jonas Sykfont Gaia - Inga Sarri Ulla - Christina Göransson Fifunerna spelades av gymnasieelever.[källa behövs]
Rollfigurer (icke mänskliga) Rabbel Broschnyj Se även Vintergatan 5a Tillbaka till Vintergatan Vid Vintergatans slut Lista över avsnitt av Vintergatan Källor och externa länkar ^ ”Svensk mediedatabas”. Läst 1 april 2011. v • r Vintergatan v • r Sommarlovsprogram i Sveriges Television Kategorier: SommarlovsprogramBarn- och ungdomsprogram i Sveriges TelevisionSvenska science fiction-TV-serierTV-seriestarter 2001TV-serieavslutningar 2001Rymdäventyrs-TV-serierSvenska TV-serier från 2000-talet Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Norsk Redigera länkar Sidan redigerades senast den 25 maj 2019 kl. 09.16. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:30:38 GMT 1
[dölj] Tippen (TV-program) Hoppa till navigeringHoppa till sök Tippen Genre Barn Antal avsnitt 90 Antal säsonger 2 Land Sverige Sverige Språk Svenska Produktion Produktionsbolag SVT Växjö Sändning Originalkanal SVT Originalvisning 1993–1994 Status avslutat Kronologi Föregångare Volrammos (1992) Uppföljare Sommarlov (1995) Tippen sändes som sommarlovsprogram i SVT 14 juni–12 augusti 1993 och 13 juni–11 augusti 1994.[1]
Programmen kretsade mycket kring återvinning och miljöfrågor. Programmets tagline var Ingenting försvinner, allt finns kvar. Det är en vardaglig tolkning av fysikens konserveringslagar. I programmet visades även TV-serier och programserier, exempelvis Clarissas värld, Agaton Sax, Gustaf och hans vänner, Sommarhajk och Kollosommar.
I Tippen medverkade framför allt "Lasse å Morgan" (Lasse Beischer och Morgan Alling) som sopgubbar samt Kenneth Rydholm och Eva Ekengren. Flera av rollfigurerna gjorde ett gästspel i 2003 års sommarlovsprogram Badeboda Bo.
Under programmets gång besökte man olika städer och gjorde livesända inslag med publik. Publiken bestod ofta av en stor skara av ortens barn.[källa behövs]
2001 repriserades ett kort inslag ur Tippens andra säsong, Historiska Tippen, i Vintergatan 5b, där Tippen-karaktärerna spelade karikatyrer av historiska personer.
Referenser Fotnoter ^ ”Svensk mediedatabas”. Läst 1 april 2011. v • r Sommarlovsprogram i Sveriges Television Sommarmorgon (1978-1987) • Sommarlov (1988 och 1989) • Kuckelikul (1990) • Sommarlov (1991) • Volrammos (1992) • Tippen (1993 och 1994) • Sommarlov (1995) • Kloak (1996) • Salve (1997) • Alarm (1998) • Mormors magiska vind (1999) • Vintergatan 5a (2000) • Vintergatan 5b (2001) • Högaffla Hage (2002) • Badeboda Bo (2003) • Sommarkåken (2004) • Sommarlov 05 (2005) • Hej hej sommar (2006-2008) • Sommarlov 09 (2009) • Sommarlov (2010–) HD Television.svg Flag of Sweden.svg Denna artikel om television i Sverige saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan. Kategorier: Sverige-TV-stubbarSommarlovsprogramTV-seriestarter 1993TV-serieavslutningar 1994 Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk Lägg till länkar Sidan redigerades senast den 10 september 2017 kl. 09.17. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:31:09 GMT 1
[dölj] Wikimania2019 logo.svg Hur kan Wikimedia och fri kunskap bidra till de globala målen? Under Wikimania Spotlight Session på Stockholms universitet 16 augusti försöker vi hitta svar på just den frågan. Anmäl dig innan 31 juli!
Mormors magiska vind Hoppa till navigeringHoppa till sök Mormors magiska vind Originaltitel Mormors magiska vind Genre Sommarlov Antal avsnitt 8 Land Sverige Sverige Språk Svenska Sändning Originalkanal SVT Originalvisning 14 juni-13 augusti 1999 Mormors magiska vind var en TV-serie som visades som sommarlovsprogram i SVT under perioden 14 juni-13 augusti 1999. [1] Den handlar om Emma (Anna Littorin) och Jenny (Camilla Larsson) som skall passa mormors hus över sommaren. På husets vind bor spöket Shangol (Niclas Fransson) som flickorna lär känna. En magisk spegel gör att flickorna och Shangol kan förflytta sig i tiden allt medan de letar efter ett försvunnet halsband.
I Mormors magiska vind visades bland annat den nyzeeländska TV-serien Spegel, Spegel 2 (Mirror, Mirror II) och Hey Arnold!.
Referenser Svensk mediedatabas Fotnoter ^ ”Svensk mediedatabas”. Läst 1 april 2011. v • r Sommarlovsprogram i Sveriges Television Sommarmorgon (1978-1987) • Sommarlov (1988 och 1989) • Kuckelikul (1990) • Sommarlov (1991) • Volrammos (1992) • Tippen (1993 och 1994) • Sommarlov (1995) • Kloak (1996) • Salve (1997) • Alarm (1998) • Mormors magiska vind (1999) • Vintergatan 5a (2000) • Vintergatan 5b (2001) • Högaffla Hage (2002) • Badeboda Bo (2003) • Sommarkåken (2004) • Sommarlov 05 (2005) • Hej hej sommar (2006-2008) • Sommarlov 09 (2009) • Sommarlov (2010–) Blank television set.svg Denna TV-serie-relaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan. Kategorier: TV-seriestubbarSommarlovsprogramTV-seriestarter 1999TV-serieavslutningar 1999 Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk Lägg till länkar Sidan redigerades senast den 26 juni 2019 kl. 11.49. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:32:06 GMT 1
[dölj] Wikimania2019 logo.svg Hur kan Wikimedia och fri kunskap bidra till de globala målen? Under Wikimania Spotlight Session på Stockholms universitet 16 augusti försöker vi hitta svar på just den frågan. Anmäl dig innan 31 juli! Julkalendern i Sveriges Television Hoppa till navigeringHoppa till sök Julkalendern i Sveriges Television Genre Julkalender Land Sverige Sverige Sändning Originalkanal SVT Originalvisning 1960– Julkalendern i Sveriges Television, TV-kalendern, fram till 1971 Adventskalendern, är en, inför jul, årligen återkommande TV-serie i SVT. Det kommer en ny varje år, som har anknytning till en samtidigt utgiven julkalender. Julkalendern sänds varje dag från 1 december fram till julafton den 24 december. Några år har den dock sänts från första söndagen i advent även om denna söndag har infallit efter eller före 1 december. Julkalendrarna har avlöst varandra och med tiden blivit en jultradition, särskilt för barn. Den första julkalendern hette Titteliture och visades år 1960. Från början var julkalendrarna inte egna programpunkter utan korta avsnitt som ingick i andra program. I dag är varje avsnitt i regel drygt 15 minuter långt. De flesta julkalendrar finns bevarade i sin helhet i Sveriges Televisions arkiv, dock finns bara enstaka avsnitt bevarade av julkalendrarna ifrån år 1962, 1964, 1965 och 1966.[1] Flera julkalendrar, framför allt de senare produktionerna, har även getts ut samlade på VHS och DVD. Någon har också visats i repris i Barnkanalen.[2] Ett urval brukar vara tillgängligt för allmänheten i SVT:s Öppet arkiv kring jul. Julkalendern 2015 utgör ett undantag, där en rättighetstvist stoppat återutgivning.[3] Flera av julkalendrarna har väckt starka känslor hos tittare och recensenter och blivit föremål för kontroverser. Ofta har kritiken handlat om vad som anses olämpligt att visa för barn och otillbörliga budskap om exempelvis politik, religion och reklam. Granskningsnämnden har vissa år mottagit tiotals anmälningar till följd av kritiken.[4] År 1999 kunde allmänheten rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills. Vinnaren blev då Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Gumman som blev liten som en tesked och Trolltider.[källa behövs] År 2016 anordnade Öppet arkiv en omröstning som över 13 000 personer deltog i och där röstades Sunes jul fram som den bästa, följt av Mysteriet på Greveholm, Trolltider och Gumman som blev liten som en tesked.[5] Julkalendrar i Sveriges Television genom tiderna År Titel Manus Regi DVD-utgåva Tecknare av papperskalendern[6] Lucköppnare Anmärkningar 1960 Titteliture Gösta Knutsson – Thor Lindmark Premiären var den 27 november och inte 1 december. Anledningen till detta var att man vid denna tid inledde kalendern på första advent och inte alltid den 1 december. Eftersom man vid denna tid inte sände TV på onsdagar råkade serien därmed ändå få 24 avsnitt. 1961 Julbåten Juliana Hans Peterson – Marie-Louise Piehl 1962 Tomtefamiljen i Storskogen – Gunilla Hansson 1963 Den tänkande brevbäraren Ingrid Edström Ingrid Edström – Ilon Wikland Denna kalender är även känd som Brevbäraren vid TV-gatan (i radio hette den Brevbäraren vid Radiogränd) och brevbäraren spelades av Sören Alm. 1964 Lill-Stina på reportage i Storskogen – Ingrid Jenssen I radio hette kalendern En gård nära Tomteskogen i Vilhelmina. 1965 Farbror Pekkas handelsbod Lars Björkman[7] – Inga Borg 1966 En småstad vid seklets början – Ulf Löfgren I radio hette kalendern En jul för 50 år sedan. 1967 Gumman som blev liten som en tesked Alf Prøysen, Christina Lagerson och Kjell Melin[8] Christina Lagerson[8] 21 oktober 2009 Björn Berg Serien bestod av 22 avsnitt och började den 3 december. 1973 gjordes nya avsnitt i färg i en serie, som hette Teskedsgumman, men som inte var julkalender. 1968 Klart spår till Tomteboda Karl-Aage Schwartzkopf[9] – Eric Palmquist 1969 Herkules Jonssons storverk Tage Danielsson[10] Tage Danielsson[10] 26 oktober 2006 Per Åhlin Detta var första gången julkalendern gjordes i färg. Serien bestod av 25 avsnitt och började 30 november. 1970 Regnbågslandet Robert Benson[11] Robert Benson[12] – Robert Benson Detta var sista året som programmet kallades Adventskalendern istället för Julkalendern.[13] 1971 Broster Broster Lasse Forsberg och Tore Palm[14] Lasse Forsberg[15] – Kaj Beckman och Per Beckman Detta var första året som programmet kallades Julkalendern istället för Adventskalendern.[16] 1972 Barnen i Höjden Leif Krantz[17] Leif Krantz[17] 23 oktober 2013 Torsten Bergentz 1973 Mumindalen Pi Lind baserat på verk av Tove Jansson och Lars Jansson[18] Pi Lind och Ingegerd Lönnroth[19] 26 oktober 2005 Lars Jansson Detta var första gången kalendern sändes i TV 2, en kanal som inte alla i Sverige kunde få in vid denna tid. Dessutom var det första gången det inte var samma kalender i TV och radio. 1974 Rulle på Rullseröd Olle Mattson och Anita Mattson[20] Hans Abramson[20] 24 oktober 2012 Hans Westman Karin Falck 1975 Långtradarchaufförens berättelser Beppe Wolgers[21] Beppe Wolgers[21] – Per Åhlin 1976 Gumman som blev liten som en tesked Alf Prøysen, Christina Lagerson och Kjell Melin[8] Christina Lagerson[8] 21 oktober 2009 Björn Berg Repris från 1967. 1977 Fem myror är fler än fyra elefanter Magnus Härenstam, Brasse Brännström, Lasse Haglund och Bengt Linné 26 november 2008 Owe Gustafson Magnus, Brasse och Eva Den ursprungliga serien sändes 1973 och 1974. Här hade man tagit delar ur den och lagt till sekvenser med lucköppning med seriens tre huvudfigurer Magnus, Brasse och Eva. I stället för luckor hade kalendern klisterlappar och dessa var inte numrerade, utan försedda med bokstäver. Eftersom man i varje avsnitt gick igenom en av alfabetets bokstäver hade denna kalender 28 avsnitt och började därför redan den 27 november (vilket också sammanföll med första advent). Lucköppningarna och delar av avsnitten finns på DVD-samlingsboxen med den ursprungliga serien. 1978 Julkalendern (också kallad Julius Julskötare efter huvudrollen) Björn Barlach och Åke Cato[22] Björn Barlach och Kari Thomée[22] 23 oktober 2013 Ewert Karlsson (EWK) Björn Skifs (Julius Julskötare) 1979 Trolltider Maria Gripe och Camilla Gripe[23] Christina Lagerson[23] 19 november 2001 Måd Olsson-Wannefors 1980 Det blir jul på Möllegården Åke Arenhill och Allan Schulman[24] Allan Schulman[24] – Åke Arenhill 1981 Stjärnhuset Maj Samzelius och Annika de Ruvo[25] Annika de Ruvo[25] 26 oktober 2011 Elisabeth Nyman 1982 Albert & Herberts julkalender Ray Galton, Alan Simpson, Sten-Åke Cederhök och Bo Hermansson Bo Hermansson 23 oktober 2002 Hans Westman Sten-Åke Cederhök (Albert Karlsson) och Tomas von Brömssen (Herbert Karlsson) En fortsättning på den populära 1970-tals-TV-serien Albert & Herbert. 1983 Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus Staffan Westerberg[26] Staffan Westerberg[26] 26 oktober 2011 Anita Kajaste Staffan Westerbergs figurer Lillstrumpa och Syster Yster dök upp för första gången. 1984 Julstrul med Staffan & Bengt Hans Fällman och Benny Karlsson Arne Eriksson 24 oktober 2007 Gunilla Guldbrand och Anita Brännström Staffan och Bengt hade gjort jullovsmorgonsprogrammet Julkul med Staffan & Bengt några år tidigare. 1985 Trolltider med trollkalender Maria Gripe och Camilla Gripe (Trolltider)[23] resp. Ebbe Schön (trollkalendern) Christina Lagerson (Trolltider)[23] 19 november 2001 Bengt Arne Runnerström Repris från 1979. Tillägg med Ebbe Schön. 1986 Julpussar och stjärnsmällar Håkan Jaensson och Arne Norlin baserat på verk av Hans-Eric Hellberg Tomas Löfdahl[27] 20 oktober 2010 Tord Nygren Allan Svensson Efter varje avsnitt klippte Allan Svensson till synes slumpmässigt och okontrollerat i en hög med papper för att sedan plocka upp ett urklipp som passade in i avsnittets handling. Detta urklipp hängde han upp i en gran som allteftersom serien gick fylldes med vita papperslappar. Efter sista avsnittet fylldes studion av de medverkande skådespelarna och lapparna färglades. 1987 Marias barn baserat på verk av Cecil Bødker, i sin tur baserat på Bibeln – Bengt Arne Runnerström Björnes magasin En illustrerad version av Cecil Bødkers romaner om Maria och Jesus. Ulla Sjöblom var berättare. 1988 Liv i luckan med julkalendern barn och ungdomar i åldrarna 10-17 år Staffan Ling[28] 31 oktober 2012 Sven Nordqvist Staffan Ling Barn från hela landet hade fått skriva små berättelser, som dramatiserades i kalendern. Staffan Ling var programledare och detta var första gången kalendern var direktsänd, eftersom det runtomkring berättelserna var tävlingar, där man kunde ringa till programmet och tävla. 1989 T. Sventon praktiserande privatdetektiv Birgit Hageby[29] baserat på verk av Åke Holmberg Torbjörn Ehrnvall[29] 26 oktober 2005 Ellen Auensen Ewa Munther, Lars Åkerlund, Chris Collins, Kristina Westerholm och Thomas Löfdahl Fick en uppföljare i filmen T. Sventon och fallet Isabella 1991. 1989 Julexpressen – – Sveriges Televisions alternativa julkalender på teckenspråk[30] med svenskt tal. Staffan Husahr var producent och huvudrollen spelades av Maja Kvist. 1990 Kurt Olssons julkalender Lasse Brandeby och Håkan Wennberg Håkan Wennberg 20 oktober 2004 Folke Strömbäck Hans Wiktorsson (Arne Nyström) Figurerna Kurt Olsson och Arne Nyström hade först dykt upp i Göteborgs lokalradio och fick en egen rikssänd TV-serie (Kurt Olssons television) 1987. 1991 Sunes jul Anders Jacobsson och Sören Olsson[31] Stephan Apelgren[31] 20 oktober 2004 Sonja Härdin Anders Jacobsson och Sören Olsson Fick även en uppföljare i långfilmen Sunes sommar 1993. 1992 Klasses julkalender Klasse Möllberg 21 oktober 2009 Svante Lundin Klasse Möllberg Andra gången julkalendern har varit direktsänd, eftersom programledaren Klasse Möllberg hade tävlingar, där man kunde ringa in och tävla. Ovanligt långa avsnitt (30 minuter) och dessutom var det hela 26 stycken, eftersom kalendern började första advent (29 november). 1993 Tomtemaskinen Birgit Hageby[32] baserat på verk av Sven Nordqvist Torbjörn Ehrnvall[32] 19 november 2001 Sven Nordqvist Peter Harryson och Thomas Roos 1994 Håll huvet kallt Viveca Lärn[33] Filippa Wallström[33] 20 oktober 2010 Eva Eriksson Viveca Lärn 1995 Jul i Kapernaum Tomas Löfdahl[34] 27 oktober 2006 Eva-Marie Wadman Johan Anderblad Varje avsnitt bestod av två delar − ett äventyr som fortsatte under hela serien och spelades av människor samt en dockteater med tre olika uppsättningar figurer (Magister Munter, Bio Rio och Fru Dito) med avslutade historier i varje avsnitt. Allting gavs ut på VHS, men på DVD-utgåvan finns endast äventyret med människor med. 1996 Mysteriet på Greveholm Dan Zethraeus och Jesper Harrie Dan Zethraeus och Jesper Harrie 19 november 2001 Peter Nyrell Morgan Alling och Lasse Beischer Första julkalendern som hade sin egen webbsida (www.svt.se/malmoe/julkalle). Det var även premiär för CD-ROM-versionen av julkalendern detta år och den blev så populär så den fick två uppföljande datorspel ("Mysteriet på greveholm 2 - Resan till Platunus" 1998 och "Mysteriet på Greveholm 3 - Den Gamla Legenden" 2000).[35] 2012 års julkalender är också en uppföljare till denna. 1997 Pelle Svanslös Anna Fredriksson, Jonas Frykberg och Pernilla Oljelund [36] baserat på verk av Gösta Knutsson Mikael Ekman[36] 19 november 2001 Ellen Auensen Johan Anderblad Fick en uppföljare i filmen Pelle Svanslös och den stora skattjakten 2000. 1998 När karusellerna sover Hasse Alfredson.[37] Arne Lifmark 27 oktober 2006 Gunilla Wärnström Kaninen 1999 Julens hjältar Johan Bogaeus[38] Stephan Apelgren[38] 19 november 2001 Ulrika Wolff Johan Anderblad 2000 Ronny & Julia Måns Gahrton, Johan Unenge, Maria Karlsson och Christjan Wegner[39] baserat på verk av Gahrton och Unenge Christjan Wegner[39] 27 oktober 2006 Johan Unenge 2001 Kaspar i Nudådalen Hans Rosenfeldt och Pernilla Oljelund baserat på verk av Mikael Engström[40] Åsa Kalmér och Maria Weisby[40] 24 oktober 2002 Jens Ahlbom 2002 Dieselråttor och sjömansmöss Carina Dahl och Jakob Söe-Pedersen[41] Jakob Söe-Pedersen[41] 22 oktober 2003 Per Åhlin Brasse Brännström (kapten Enok) 2003 Håkan Bråkan Anders Jacobsson och Sören Olsson Hannes Holm 20 oktober 2004 Pontus Wahlström, Patrik Berg och Carl Åstrand Axel Skogberg (Håkan Bråkan) tillsammans med Bolibompaprogramledare Fick även en uppföljare i långfilmen Håkan Bråkan & Josef 2004. Detta år bytte papperskalendern design och dess omslag fick ett nytt utseende. 2004 Allrams höjdarpaket Martin Olczak Petter Lennstrand 25 november 2005 Paul Kühlhorn och Eva Liljefors Allram & Tjet Huvudpersonerna Allram Eest och Tjet dök upp redan i TV-serien Allra mest tecknat 2002. 2005 En decemberdröm Klas Östergren[42] Tomas Alfredson[42] 27 oktober 2006 Ernst Billgren 2006 Lasse-Majas detektivbyrå Sara Heldt och Pia Gradvall[43] baserat på verk av Martin Widmark och Helena Willis Henrik Georgsson[43] 7 februari 2007 Helena Willis Första Julkalendern som sänds i HDTV (720p). Fick även en uppföljare i långfilmen Lasse-Majas detektivbyrå – Kameleontens hämnd 2008. 2007 En riktig jul Hans Rosenfeldt och Pernilla Oljelund[44] Simon Kaijser[44] 21 november 2008 Christina Alvner Baserad på boken "Elfrid och Milas riktiga jul" av Pernilla Oljelund. 2008 Skägget i brevlådan Måns Nilsson och Kalle Lind[45] Fredrik Boklund[45] 21 oktober 2009 Peter Nyrell Nassim Al Fakir Huvudpersonerna i denna kalender förekom även i Radions Julkalender detta år men med en annan handling 2009 Superhjältejul Jan Vierth, Anders Sparring och Pasqual Vallin Johansson Carl Englén[46] 20 oktober 2010 Niklas Asker Bolibompa Huvudpersonerna Supersnällasilversara och Stålhenrik dök först upp i SVT:s barnprogram Bolibompa och sedan i sin egen TV-serie 2005. 2010 Hotell Gyllene Knorren Måns Gahrton och Johan Unenge[47] Mikael Syrén[48] 26 januari 2011 Johan Unenge Bolibompa Den första kalendern som även sändes i en teckentolkad version. Fick även en uppföljare i långfilmen Hotell Gyllene Knorren – filmen 2011. 2011 Tjuvarnas jul Stefan Roos och Per Simonsson[49] Stefan Roos och Per Simonsson[49] 14 november 2012 Pelle Magnestam Bolibompa Fick även en uppföljare i långfilmen Tjuvarnas jul – Trollkarlens dotter hösten 2014. 2012 Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst Dan Zethraeus och Jesper Harrie Dan Zethraeus och Jesper Harrie 13 februari/23 oktober 2013[50] Peter Nyrell Bolibompa 2013 Barna Hedenhös uppfinner julen Oskar Mellander och Jonathan Sjöberg baserat på verk av Bertil Almqvist[51] Oskar Mellander och Jonathan Sjöberg[51] 5 november 2014 NAIVE AB/ Emil Maxén Bolibompa Detta år bytte papperskalenderns omslag utseende. 2014 Piratskattens hemlighet Sofie Forssman och Ida Kjellin[52] Anna Zackrisson[52] 5 oktober 2015 Lisa Holmqvist Philomène Grandin 2015 Tusen år till julafton[53] Erik Haag och Lotta Lundgren Karin af Klintberg – North Kingdom Bolibompa Spin-off från TV-serien Historieätarna. För närvarande finns inga planer på en DVD-utgåva, eftersom det föreligger tvist kring rättigheterna till TV-serien.[3] 2016 Selmas saga Per Simonsson och Stefan Roos[54] Per Simonsson och Stefan Roos[54] 2 oktober 2017 Ustwo Markus Granseth 2017 Jakten på tidskristallen[55] Tord Danielsson och Oskar Mellander Oskar Mellander och Tord Danielsson[55] – Andreas Bennwik Markus Granseth 2018 Storm på Lugna gatan Adrian Boberg, Marja Nyberg och Lina Åström[56] Emma Bucht[56] Marja Nyberg Markus Granseth, Ylva Hällen 2019 Panik i tomteverkstan[57] Fredde Granberg, Thomas Claesson Fredde Granberg, Thomas Claesson År Titel Manus Regi DVD-utgåva Tecknare av papperskalendern Lucköppnare Anmärkningar Se även Sveriges Radios julkalender Jullovsmorgon Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul Sommarlovsprogram Källor ^ ”SVT Tittarservice”. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. Läst 1 september 2014. ^ ”SVT:s tablå 2015-12-01”. Sveriges Television. Läst 11 december 2016. ^ www.svt.se/kultur/film/tvist-satter-stopp-for-svt-s-succejulkalender läst 2016-10-22 ^ Demirian, Natalie. ”Här är 14 kontroverser i SVT:s julkalendrar genom åren” (på sv). Metro. Läst 30 januari 2019. ^ ”Sunes jul – framröstad som bästa julkalendern!”. SVT Öppet arkiv. Läst 11 december 2016. ^ Stenudd, Solveig, Teskedsgumman, Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 2004. Sid. 166–168. ISBN 91-975013-0-1 ^ smdb.kb.se/catalog/id/002191122^ biblioteket.stockholm.se/titel/644032^ www.imdb.com/title/tt0062576/fullcredits^ biblioteket.stockholm.se/titel/245924^ www.imdb.com/title/tt0065302/fullcredits^ smdb.kb.se/catalog/id/002623059^ Mattias Axelsson. ”Vilket år bytte SVT namn från ”adventskalendern” till ”julkalendern”?”. Läst 5 april 2018. ^ smdb.kb.se/catalog/id/001428550^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. Läst 23 juni 2014. ^ ”Vilket år bytte SVT namn från ”adventskalendern” till ”julkalendern”?” (på sv-SE). Högtider och traditioner. 5 april 2018. Läst 5 april 2018. ^ biblioteket.stockholm.se/titel/248730^ biblioteket.stockholm.se/titel/1016689^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2016. Läst 23 oktober 2016. ^ biblioteket.stockholm.se/titel/374141^ www.imdb.com/title/tt0072538/fullcredits^ biblioteket.stockholm.se/titel/248731^ biblioteket.stockholm.se/titel/334124^ www.imdb.com/title/tt0080211/fullcredits^ biblioteket.stockholm.se/titel/304004^ biblioteket.stockholm.se/titel/304974^ biblioteket.stockholm.se/titel/306232^ biblioteket.stockholm.se/titel/374177^ biblioteket.stockholm.se/titel/361474^ ”Jul i Öppet arkiv” (på sv-SE). Öppet arkiv - Bloggen. 24 november 2018. Läst 30 januari 2019. ^ biblioteket.stockholm.se/titel/601156^ biblioteket.stockholm.se/titel/320752^ biblioteket.stockholm.se/titel/642728^ www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=33525^ ”Julkalendern 1996 - Mysteriet på Greveholm”. SVT. Läst 13 december 2011. ^ www.imdb.com/title/tt0118424/fullcredits?ref_=tt_ov_st_sm^ När Var Hur 1999, Bokförlaget DN, sidan 379-381 - TV:s julkalender 1960-98 ^ www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=58791^ www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=66095&type=MOVIE&iv=FilmTeam^ biblioteket.stockholm.se/titel/917262^ biblioteket.stockholm.se/titel/345562^ biblioteket.stockholm.se/titel/446722^ biblioteket.stockholm.se/titel/119910^ biblioteket.stockholm.se/titel/1018476^ biblioteket.stockholm.se/titel/240605^ biblioteket.stockholm.se/titel/643734^ biblioteket.stockholm.se/titel/646114^ Inspelningsstart för julkalendern Hotell Gyllene Knorren.. på SVT:s webbplats Arkiverad 10 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. ^ biblioteket.stockholm.se/titel/374190^ 13 februari släpptes serien i en box tillsammans med den gamla "Mysteriet på Greveholm" (från 1996). Den 23 oktober släpptes serien enskilt. ^ www.imdb.com/title/tt3282072/fullcredits?ref_=tt_cl_sm#cast^ biblioteket.stockholm.se/titel/1004774^ ”Vi längtar efter julkalendern 2015”. Arkiverad från originalet den 13 september 2015. Läst 11 september 2015. ^ www.jullovet.se/julnyheter/2016/sa-blir-julkalendern-2016-selmas-saga/^ ”Så blir SVT:s julkalender 2017”. Göteborgs-Posten. Läst 6 februari 2017. ^ ”Flytt till landet i årets julkalender i SVT”. SVT. Läst 1 mars 2018. ^ Mattias Bergqvist (14 december 2018). ”Avslöjar: ”Panik i tomteverkstan” är SVT:s julkalender 2019 – Fredde Granberg och Thomas Claesson skriver och regisserar”. Expressen. Läst 16 december 2018. v • r Julkalendern i Sveriges Television Kategorier: Julkalendrar i Sveriges TelevisionJul i TV Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Français Українська Redigera länkar Sidan redigerades senast den 26 mars 2019 kl. 15.28. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:32:47 GMT 1
[dölj] Sunes jul Hoppa till navigeringHoppa till sök För boken, se Sunes jul (bok). Sunes jul Genre Komedi Adventskalender Skapad av Stephan Apelgren Anders Jacobsson och Sören Olsson Medverkande Peter Haber Carina Lidbom Andreas Hoffer Gabriel Odenhammar Nina Almlöf Rebecka Liljeberg Annette Stenson-Fjordefalk Musik Thomas Lindahl Antal avsnitt 24 Längd (per avsnitt) 10 minuter per avsnitt Antal säsonger 1 Land Sverige Sverige Språk Svenska Produktion Produktionsbolag Sveriges Television Svensk Filmindustri Producent Caisa Westling Sändning Originalkanal Kanal 1 Originalvisning 1–24 december 1991 Bildformat 4:3 Status Avslutad Kronologi Föregångare Kurt Olssons julkalender Uppföljare Klasses julkalender Relaterade program Långfilmen Sunes sommar Externa länkar IMDb SFDb Sunes jul var SVT:s julkalender 1991, baserad på Sune-böckerna av Anders Jacobsson och Sören Olsson och författarna själva skötte lucköppningen.[1] Serien skapades av Stephan Apelgren, Anders Jacobsson och Sören Olsson, med Peter Haber, Carina Lidbom och Andreas Hoffer som skådespelare.
Författarna upplevde vid den tiden stora litterära framgångar med Sune och Bert, och Sunes jul blev mycket uppskattad av TV-tittarna, och sändes därför i repris, men då inte som julkalender, under perioden 25 december 1995-7 januari 1996 och 23 december 2000-3 januari 2001. [2]
Serien sågs totalt av över 3 000 000 tittare, vilket då var alla tiders rekord för SVT:s julkalender.[3]
År 1992 utkom serien i bokform, som den sjunde boken i Suneserien. I delar av TV-versionen hade man dock redan hämtat material från boken Sune och Svarta Mannen från 1989.
Sunes lillebror Håkan fick 2003 en egen julkalender, Håkan Bråkan.
Öppet arkiv anordnade en omröstning 2016 för att utse den bästa julkalendern i Sveriges Television till och med 2015. Över 13 000 personer deltog i omröstningen och Sunes jul vann efter att ha fått 21 procent av rösterna.[4]
Innehåll 1 Adventskalendern 2 Handling 3 I rollerna 4 Om serien 5 Hemvideo 5.1 Videoutgåvor 6 Källor 6.1 Fotnoter 7 Externa länkar Adventskalendern Även om Sune i vanliga fall illustreras av Sören, illustrerades adventskalendern av Bertillustratören Sonja Härdin, med familjen Andersson som bakar pepparkakor i köket. Sune sitter på en stol och funderar. Karin snubblar på golvet sedan hon satt ena foten i en skål, medan Rudolf kastar sig/faller över bordet. I taket gungar lampan. Anna faller från en stol hon står på nära spisen, och tappar mjöl över sig själv. Gröten har kokat över. Håkan har satt en gryta på huvudet, och använder en visp till att skjuta deg mot Sune. En liten tomtenisse springer genom köket med två påsar pepparkaksdeg, och en liten råtta sitter på golvet och gnager på kringlor. Sophie tittar in genom dörren. [5]
På baksidan finns en liten historia av Anders och Sören, Sunes juldag, som handlar om när Anna sover efter att ha kommit hem från julottan i kyrkan på juldagsmorgonen, medan Sune och Anna retas. Historien är något så ovanligt som en Suneberättelse i imperfekt (dåtid).
Handling Huvudartikel: Lista över avsnitt av Sunes jul I rollerna Andreas Hoffer - Karl Sune Rudolf Andersson Peter Haber - Rudolf Andersson (pappa) Carina Lidbom - Karin Andersson (mamma) Gabriel Odenhammar - Håkan Andersson (lillebror) Nina Almlöf - Anna Andersson (storasyster) Rebecka Liljeberg - Sophie Blixt Jimmy Karlsson - Sunes kompis Jocke Annette Stenson-Fjordefalk - Skolfröken Gaby Stenberg - Fru Gunnarsson (granntanten) Meta Velander - Farmor Olof Thunberg - Farfar Calle Torén - Sunes kompis Pär Ericson - Rektorn Måns Herngren - Staffan stalledräng / Zorro Åke Lindström - Jultomten Ulf Larsson - Vakt #1 Calle Carlswärd - Vakt #2 Rolf Lassgård - Skogvaktaren Christer Tornell - vakt vid kyrkan Christer Fant - Prästen Meg Westergren - Tanten vid informationsdisken Inga Ålenius - Våffeldamen Suzanne Reuter - Väninnan Anders Jacobsson - Programledare på TV Sören Olsson - Programledare på TV Annika Bidner - Expediten Yvonne Braxe - Kassörskan Mats Olofsson - Tomte Stephan Apelgren - Sotare Anne-Sofie Kähr - Skridskoflickan Inga-Märta Fröman - Hovmästarinnan Petter Holmgren - Mopedkillen Anita Lindman - TV-Hallåan Per Bolme - Läkaren Maria Bolme - Sköterskan Linda Risén - Ängeln Claes Malmberg - Fotografen Om serien Inspelningarna började i mars 1991.[6]
När norrmän kallades "idioter" protesterade norska Sverige-ambassaden.[7]
Musik från serien låg 1991 på albumet Filmmusik av Thomas Lindahl, med melodierna "Sunes jul" och "Sunes jul da capo". [8]
Hemvideo Serien gavs 1992 ut på video (VHS) under titeln "Sunes vecka", med återutgåvor 1993 och 1999, samt 2002 på DVD i två delar, där volym 1 är en röd box, och volym 2 är grön. Biofilmen Sunes sommar släpptes på DVD den 20 oktober 2004, och 2008 släpptes en DVD med både "Sunes jul" och "Sunes sommar", där båda volymerna av låg på en samlad utgåva, istället för som tidigare separat.[9]
Avsnitt nummer 20; Skolavslutning, finns inte med på de separata DVD-utgåvorna.
Videoutgåvor Nummer Titel Avsnitt 1 Avsnitt 2 Avsnitt 3 Avsnitt 4 Avsnitt 5 Lanseringsår 1 "Sunes vecka 1 : potatisgratäng" Julkortet Sophie Skidvallan Tjejgrej Hockeyklubban 1992[10] 2 "Sunes vecka 2 : morotsgratäng" - - - - - 1992[11] 3 "Sunes vecka 3 : broccoligratäng" ? ? ? ? ? 1992[12] 4 "Sunes vecka 4 : ingen gratäng" I kyrkan Dan före dan Julafton - - 1992[13] Källor Fotnoter ^ ”Jultradition”. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. Läst 2 april 2011. ^ ”Sunes jul”. Svensk mediedatabas. 7 juli 1991. Läst 4 april 2011. ^ Ann Helena Rudberg (1 januari 1992). ”Tre miljoner tittare följde "Sunes jul”. Dagens nyheter. Arkiverad från originalet den 9 november 2015. Läst 10 mars 2015. ^ ”Sunes jul – framröstad som bästa julkalendern!”. SVT Öppet arkiv. Läst 3 januari 2017. ^ ”Julkalendrar”. Läst 2 april 2011. ^ Måns Uggla (12 december 2014). ”Nu fyller seriefiguren Sune 30 år”. Nerikes Allehanda. Läst 1 april 2015. ^ När Var Hur 1999, Bokförlaget DN, sidan 379-381 - TV:s julkalender 1960-98 ^ ”Filmmusik”. Svensk mediedatabas. 7 juli 1991. Läst 6 april 2011. ^ ”Sunes jul”. Svensk mediedatabas. Läst 4 april 2011. ^ ”Sunes vecka : 1 : potatisgratäng”. Svensk mediedatabas. 7 juli 1992. Läst 5 juli 2015. ^ ”Sunes vecka : 2 : morotsgratäng”. Svensk mediedatabas. 7 juli 1992. Läst 5 juli 2015. ^ ”Sunes vecka : 1 : potatisgratäng”. Svensk mediedatabas. 7 juli 1992. Läst 5 juli 2015. ^ ”Sunes vecka : 4 : ingen gratäng”. Svensk mediedatabas. 7 juli 1992. Läst 5 juli 2015. Externa länkar Sunes jul på Internet Movie Database (engelska) Serien i SVT:s öppna arkiv Sören Olsson om Sunes jul på Öppet arkivs blogg v • r Julkalendern i Sveriges Television v • r Suneserien Kategorier: Julkalendrar i Sveriges TelevisionAnders Jacobsson och Sören Olsson-filmatiseringarRelationer mellan Norge och SverigeSuneserienSvenska TV-serier baserade på böckerTV-serieavslutningar 1991TV-seriestarter 1991TV-serier baserade på radioprogramSvenska TV-serier från 1990-talet Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk Dansk English Redigera länkar Sidan redigerades senast den 3 juni 2019 kl. 05.27. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 2, 2019 19:33:38 GMT 1
[dölj] Pelle Svanslös (TV-serie) (Omdirigerad från Pelle Svanslös (julkalender)) Hoppa till navigeringHoppa till sök Pelle Svanslös Genre Julkalender Skapad av Gösta Knutsson Regissör Mikael Ekman Manus Pernilla Oljelund Jonas Frykberg Anna Fredriksson Medverkande Björn Kjellman Cecilia Ljung Christer Fant Brasse Brännström Leif Andrée Göran Thorell Suzanne Ernrup Berättarröst Gösta Prüzelius Antal avsnitt 24 Antal säsonger 1 Land Sverige Sverige Språk Svenska Produktion Produktionsbolag Sveriges Television Producent Dag Strömqvist[1] Sändning Originalkanal SVT1 Originalvisning 1–24 december 1997 Bildformat 4:3 Status Avslutad Kronologi Föregångare Mysteriet på Greveholm Uppföljare När karusellerna sover Externa länkar IMDb SFDb Pelle Svanslös var SVT:s julkalender 1997, initierad av SVT Dramas biträdande chef Mark Levengood. [2] Kalendern är baserad på Gösta Knutssons böcker om katten Pelle Svanslös, och blev populär bland både barn och vuxna.[3] Julkalendern regisserades av Mikael Ekman. Manuset skrevs av Anna Fredriksson, Jonas Frykberg och Pernilla Oljelund. Historien utspelar sig i Uppsala.
Vissa av skådespelarna hade mekaniska fjärrstyrda motordrivna svansar på sina dräkter.
Innehåll 1 Adventskalendern 2 Rollista 3 Avsnitt 4 Video 5 Källor 6 Externa länkar Adventskalendern Kalendern visar Uppsala, där berättelsen utspelar sig, i vintermiljö. Figurerna i kalendern medverkar också på framsidan. Uppsala domkyrka syns i bakgrunden.[4]
Rollista Björn Kjellman – Pelle Svanslös Cecilia Ljung – Maja Gräddnos Christer Fant – Måns Leif Andrée – Bill Göran Thorell – Bull Brasse Brännström – Trisse Suzanne Ernrup – Gullan från Arkadien Jonas Uddenmyr – Murre från Skogstibble Lena-Pia Bernhardsson – Maja Gräddnos mamma Anna Norberg – Frida Lakke Magnusson – Fritz Jonathan Dehnisch – Fridolf Julia Dehnisch – Fridolfina Peter Harryson – Pettersson Ulla Akselson – Gammel-Maja Björn Granath – Konrad Lars Dejert – Tusse Batong Claes Månsson – Karl-Erik, kalkonen Henry Bronett – Taxen Max Reuben Sallmander – Frösö-Frasse Ecke Olsson – Ville med sillen Katarina Ewerlöf – Mirjam, societetskatt Fransesca Quartey – Monique, societetskatt Anders Beckman – Långe John Gösta Prüzelius – berättare Avsnitt Avsnitt Namn Visades 1 "Nykomlingen" 1 december 1997 2 "Kattafton" 2 december 1997 3 "Medaljen" 3 december 1997 4 "Snögubben" 4 december 1997 5 "Strutsen" 5 december 1997 6 "Rymningen" 6 december 1997 7 "Födelsedagen" 7 december 1997 8 "Frågetävlingen" 8 december 1997 9 "Taxen Max" 9 december 1997 10 "Julgranen" 10 december 1997 11 "Kranskattan" 11 december 1997 12 "Katt-Mästerskapen" 12 december 1997 13 "Luciaspök" 13 december 1997 14 "Klappjakten" 14 december 1997 15 "Kattsocieteten" 15 december 1997 16 "Tjuven" 16 december 1997 17 "Kattskolan" 17 december 1997 18 "Önskelistan" 18 december 1997 19 "Skidtävlingen" 19 december 1997 20 "Minnesluckan" 20 december 1997 21 "Potatisbilen" 21 december 1997 22 "Detektivbyrån" 22 december 1997 23 "Flytten" 23 december 1997 24 "Julafton" 24 december 1997 [5]
Video Serien utgavs 1998 på VHS och 2001 på DVD.[6]
Källor ^ Öppet arkiv, läs online ^ ”TV”. Jultradition. 7 juli 1997. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. Läst 2 april 2011. ^ När Var Hur 1999, Bokförlaget DN, sidan 379-381 - TV:s julkalender 1960-98 ^ ”TV, 1997: Pelle Svanslös”. Julkalendrar. 7 juli 1997. Läst 2 april 2011. ^ ”Pelle Svanslös - IMDB”. Läst 18 april 2014. ^ ”Pelle Svanslös”. Svensk mediedatabas. 7 juli 1999. Läst 5 april 2011. Externa länkar Serien i SVT:s öppna arkiv Pelle Svanslös (TV-serie) på Svensk Filmdatabas Pelle Svanslös (TV-serie) på Internet Movie Database (engelska) v • r Julkalendern i Sveriges Television Kategorier: Julkalendrar i Sveriges TelevisionSvenska TV-serier baserade på böckerUppsala i fiktionSvenska TV-serier från 1990-taletTV-seriestarter 1997TV-serieavslutningar 1997 Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English فارسی Français Íslenska Română Redigera länkar Sidan redigerades senast den 11 maj 2019 kl. 15.57. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 11:10:19 GMT 1
Pan Vision Hoppa till navigeringHoppa till sök PAN Vision AB eller PAN Vision Group är en nordisk förläggare och distributör av interaktiv underhållning (datorspel, mjukvara etc.).
Bolaget bildades år 2001 genom en sammanslagning av PAN Interactive, Vision Park, IQ Media Nordic, Young Genius och Levande Böcker. Företaget omsätter (2016) cirka 229 miljoner kronor årligen och har 4 anställda[1]. Under 2004 förvärvades BJ Electronics i Norge och Toptronics Oy, med verksamhet i Finland, Sverige och Danmark. I september 2011 såldes filmverksamheten i PAN Vision till Scanbox Entertainment.[2] Efter affären med Scanbox är PAN Vision en renodlad förläggare och distributör inom dataspelsbranschen.
Bolaget ingår i Kooperativa Förbundets mediekoncern KF Media.
Innehåll 1 Spel utgivna av IQ Media Nordic 2 Spel utgivna av Levande Böcker 3 Spel utgivna av Young Genius 4 Spel utgivna av Vision Park 5 Spel utgivna av PAN Vision 6 Externa länkar 7 Referenser Spel utgivna av IQ Media Nordic Agharta (2000) [3] Amerzone (1999) [4] Atlantis det försvunna riket (1997 resp. 1998) [5][6] Fångarna på fortet: Utmaningen (1995 resp. 1998) [7] Backpacker Junior (1998) [8] BackPacker 2 (1997) [9] BlackOut (1997 resp. 1998) [10][11] Destination Jorden (1999) [12] Egypten 1156 f.Kr.: faraos hemlighet (1998) [13] Faust: Sju spel om själen (1999) [14] Fest i Mumindalen (1996) [15] Journalist (2000) [16] Jönssonligan: Jakten på Mjölner (1999) [17] Jönssonligan går på djupet (2000) [18] Kina: mysteriet i den förbjudna staden (1999) [19] Kosmopolska Ringen (1998 resp. 1999) [20] Rock Manager[21] Snobbens skola (1992) [22] Snobbens geografi: games of the world (1994) [23] SnowCross Championship Teazle (1997) [24] Teazle Action (1999) [25] Teazle Brain (1999) [26] Teazle Quick (1999) [27] Teazle 2 (1999) [28] Spel utgivna av Levande Böcker spelen i Mulle Meck-serien. spelen i Krakels ABC-serien. spelen i Lek & Lär- och Flygande Start-serien. spelen i Svea Rike-serien. spelen i Ett-tu-tre-serien. spelen i Matteraketen-serien. 3D-Äventyret Människan Casper Den fantastiska kroppen Den magiska biografen Djuphavsjakten Fantastiska djur Freddi Fisk Fixat! Inget knussel, sa Emil i Lönneberga[29] Gilbert och den kemystiska ön Kannan Levande Böckers Uppslagsverk för barn Mitt första kunskapsäventyr Pyramiden - Gåtan vid Nilens strand Rymdjakten SimPark SimSafari SimStad Sverigejakten Uppfinnarverkstan Äventyr bland Dinosaurier Äventyr bland Småkryp Äventyret Flyget Äventyret Havet Spel utgivna av Young Genius Hundra svenska år[30] spelen i Mysteriet på Greveholm-serien (1997-2000). spelen i Fem myror är fler än fyra elefanter-serien (1999-2000). Kunskapslandet (1996) En resa i naturens värld (1997) Robinson (1999) Tomtens julverkstad (2000)[31] Träna NO (1999) Julens hjältar (1999) Skrotens hjältar (2000) Spökhuset (2000) [32] Ronny & Julia (2000) Ronny & Julia i rampljuset (2000) Spel utgivna av Vision Park spelen i Polis-serien (1998-2001). CrossTown: Giftet (1998) Wannabe (1999) Globetrotter/Traveller[33] (2000) Globetrotter 2 (2001)[34] Kaspar i Nudådalen (2001) Baltic Mission (2001) Grumpa (2002) Spel utgivna av PAN Vision Här kommer Pippi Långstrump (2002) Dieselråttor och Sjömansmöss (2002) Backpacker 3 (2003) Håkan Bråkan (2003) Allrams Höjdarspel (2004) Stallets hemlighet (2005) En decemberdröm (2005) HC Andersens äventyrliga värld (2006) LasseMajas Detektivbyrå (2006) Fem myror är fler än fyra elefanter, samlingsbox (2007) Häst & Ponny: Ridskolan (2007) En riktig jul (2007) Ride (2008) Skägget i brevlådan (2008) Häst & Ponny: Ridlägret (2009) Angel Cat Sugar och Stormkungen (2009) Miffys värld (2010) Flåklypa Grand Prix (2010) Knerten (2010) World in War (2010) Pirates vs Ninjas vs Zombies vs Pandas (2010) Mariachi Hero (2011) Kitty's Tattoo (2011) Piclings (2011) Kapten Sabeltand (2011) Ionocraft Racing (2011) Pigs in Trees (2011) Seaport (2011) Max and the Magic Marker: Gold Edition (2011) Vinter i Blåfjell (2011) Externa länkar Pan Visions webbplats
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 11:11:51 GMT 1
[dölj] Wikimania2019 logo.svg Hur kan Wikimedia och fri kunskap bidra till de globala målen? Under Wikimania Spotlight Session på Stockholms universitet 16 augusti försöker vi hitta svar på just den frågan. Anmäl dig innan 31 juli! Kooperativa Förbundet Hoppa till navigeringHoppa till sök Kooperativa Förbundet Kooperativa skylt 2010.jpg Typ Ekonomisk förening Huvudkontor Sverige Solna, Stockholms län Nyckelpersoner Tommy Ohlström Styrelseordförande[1] Anders Dahlquist-Sjöberg VD Koncernchef Bransch Konsumentkooperation Historia Grundat 5 september 1899 Grundare Gerhard Halfred von Koch Axel Rylander Ekonomi Omsättning 32 690 miljoner SEK (2017) Struktur Dotterbolag Lista över dotterbolag Övrigt Webbplats kf.se Kooperativa Förbundet, vanligtvis förkortat KF, är en konsumentkooperativ ekonomisk förening som bildades 5 september 1899 på initiativ av Gerhard Halfred von Koch och Axel Rylander[2]. Det är ett förbund för 31[3] konsumentföreningar i Sverige vilka tillsammans har cirka 3,4 miljoner medlemmar.[4] KF är majoritetsägare i Coop Sverige AB. KF är både en folkrörelse och ett affärsföretag.[5] Innehåll 1 Historia 1.1 Kooperativa förbundet bildas 1.2 Konsum 1.3 KF:s egen produktion 1.4 Vår Gård och KF:s Provkök 1.5 KF-huset 1.6 Centralisering 1.7 Domus och stormarknader 1.8 Omstruktureringar 1.9 Nordisk samverkan 1.10 Coop Sverige och nya butiksformat 2 Ideologiska principer 2.1 Konsumentkooperationens värdegrund 3 Dotterbolag 4 Kontroverser 4.1 Reklam för giftfri mat 5 Se även 6 Referenser 6.1 Noter 6.2 Källor 7 Vidare läsning 8 Externa länkar Historia Till Vår Gård flyttades 1945 en liten röd stuga där landets första kooperativa butik legat. De kooperativa idéerna hade förekommit sedan slutet av 1700-talet, och tagit fart under början av 1800-talet i främst England (konsumentkooperation), Schweiz (konsument- och producentkooperation), Danmark (producentkooperation) och Tyskland (bankkooperation). Även i Sverige hade kooperativa initiativ förekommit sedan 1800-talets början, med exempel som Länsförsäkringar (1801) och hushållningssällskapen (1790-talet). Under 1880-talet spred sig de kooperativa idéerna runt om i Sverige av Ringrörelsen där Lars Olsson Smith ingick. Rörelsen dog ut under 1890-talet men bidrog till att sprida kooperationen och att personer blev kooperatörer.[6] Till en början stod kooperationen i konflikt med arbetarrörelsen som såg kooperationen som kopplat till liberalismen och frisinnade konservativa. Bland annat Axel Danielsson bidrog till att ändra uppfattningen och att arbetarrörelsen tog kooperationen till sig. Intryck togs från Belgien där en socialistisk kooperativistisk rörelse vuxit sig stark som kontrast till den brittiska.[6] I sin strävan att höja arbetarnas bildning kom Axel Rylander i kontakt med den kooperativa rörelsen, framför allt i Belgien. 1893 försökte han bilda en kooperativ förening i Stockholm, men det misslyckades först. Till sist bildades A.B. Arbetarnes konsumtionsförening 1895 och dess första butik öppnade 1897.[6] Rylander blev föreningens föreståndare 1898. Axel Danielsson, som tog till sig den brittiska Rochdalekooperationen helt och hållet 1897, blev den avgörande kraften för arbetarrörelsens accepterande av kooperationen. Han skrev flera artiklar där han förespråkade kooperationen. I Malmö bildades föreningen Pan med Olof Persson som ledare. Vid samma tid började lantbruksinspektorn Gerhard Halfred von Koch att intressera sig för kooperationen och gjorde studieresor till Storbritannien. Efter detta kom han att börja propagera för kooperationen genom att turnera i Sverige. Han kom nu också i kontakt med Rylander som anslutit sig till Rochdaleprincipen.[6] Kooperativa förbundet bildas Kooperativ butik. Rylander tog tillsammans med Gerhard Halfred von Koch initiativet till den kongress som resulterade i bildandet av Kooperativa förbundet 1899. Den 4 september 1899 samlades 44 representanter från 41 föreningar till en tre dagar lång ”allmän kooperativ kongress” i Stockholm. Av ombuden var 17 liberaler, 15 socialdemokrater och 4 konservativa.[7] Det skedde efter en inbjudan av de kooperativa föreningarna Pan i Malmö, Fram i Göteborg och AB Arbetarnas konsumtionsförening i Stockholm. Initiativtagare till kongressen var de ledande personer för respektive förening: Rylander (Stockholm), Olof Persson (Malmö) och A.C. Lindblad (Göteborg). Inledningsvis hölls von Koch utanför initiativet men vid kongressen utsågs von Koch till förbundssekreterare.[6] Det första mötet ägde rum på restaurangen Gamla Runan i Stockholm. Bildandet skedde som ett led i den vid tiden växande arbetarrörelsen och försök från bland annat fackförbund och flera politiska partier att göra affärsinnehavarens ställning mot kunderna mer moralisk. De principer som KF satte upp för sin verksamhet kan bland annat anses spegla de problem som man från arbetarrörelsen såg med den konventionella dagligvaruhandeln. Förbudet mot köp på kredit var härvid en av de viktigaste principerna, då kreditköpen ofta försatte fattiga i ett slags livegenskap hos den lokale handlaren när lönen enbart räckte till att betala redan förfallna krediter. Att vinsterna skulle gå tillbaka till kollektivet var även det ett bärande mål. I verksamhetsberättelsen återfinns följande formulering: "Låtom oss tydligt och klart se att den rörelse vi arbetar uti icke är någon vanlig krämarrörelse, utan ett ekonomiskt system vars främsta mål måste vara en lyckligare mänsklighet."[8] De konsumentkooperativa föreningarna hade vid början av 1900-talet 8 900 medlemmar. Under de första åren hade föreningar problem med ekonomin: de motarbetades ofta och fick bara affärslokaler utanför centrum.[9] 1904 togs ett viktigt steg när KF blev en agenturrörelse där varor förmedlades från fabriker till konsumentföreningarna.[9] 1904 hade KF 57 föreningar som medlemmar och 1920 hade antalet ökat till 920.[5] Även om rörelsen kom att vara nära arbetarrörelsen och under de första decennierna bäras upp av industriarbetarnas engagemang var och är rörelsen politiskt neutral.[6] Kooperativa förbundet hade nära kontakt med Socialdemokraterna där Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme deltog som talare på KF:s kongresser.[9] År 1904 valdes Martin Sundell in i KF:s styrelse och blev 1905 förbundssekreterare för KF och redaktör för den av honom nystartade tidningen Kooperatören. Den förut planlösa och pessimistiska konsumentrörelsen i Sverige fick genom Sundell struktur och klara principer. Bland annat såg han till att kravet på kontant betalning skrevs in i stadgarna och att demokratisk styrelseprincip skulle gälla. Sundell var även övertygad om att kooperationens idé skulle lyckas om man hade med sig kvinnorna, som ju huvudsakligen skötte inköpen till hushållen. Han startade därför den 11 november 1906 det första kvinnogillet i Eskilstuna, och året därpå grundade han tillsammans med sin fru Ester ”Kooperativa kvinnogillesförbundet”.[10] Kooperativa Förbundets kongress beslutade 1905 att bilda en kooperativ brandförsäkringsanstalt. 1908 bildades Samarbete som senare blev Folksam. 1911 flyttade KF till sitt huvudkontor i Stadsgården i Stockholm.[9] 1912 grundade Kooperativa Förbundet tillsammans med Socialdemokraterna och LO Arbetarnas bildningsförbund.[11] År 1916 gick konsumentföreningen Svenska Hem ihop med det då nystartade Konsum Stockholm. Samtliga Svenska hem-butiker bytte därefter namn eller lades ner. Det första reguljära numret av KF:s tidskrift Konsumentbladet utkom 1914.[12] 1937 byter den namn till Vi.[13]. 1917 omorganiserades KF genom inrättandet av ett förvaltningsråd med 22 ledamöter. Detta ersatte det ursprungliga systemet med att utse styrelsen på kongressen.[14] Under första världskriget fördubblades medlemsantalet. I början av 1920-talet följde grundandet av Svenska hushållsföreningen som ansvarade för bildandet av föreningar och att bygga butiker.[9] 1918 bildades Nordisk Andelsforbund (NAF) på svenskt initiativ av konsumtionsföreningarnas centralorganisationer i Danmark (FDB), Norge (NKL) och Sverige (Kooperativa Förbundet). Nordiskt andelsförbund var ett gemensamt företag för att köpa in varor på världsmarknaden.[9] Ett konsumentkooperativt program formulerades 1919 av KF:s Anders Örne.[9] 1919 grundades Brevskolan under namnet Kooperativa förbundets korrespondensinstitut. Harald Elldin var chef för korrespondensskolan 1918-59 och rektor för Vår Gård 1924-59. 1927 startade KF:s bibliotek sin verksamhet.[15] Konsum Huvudartikel: Konsum Konsum i Svedmyra 1934 Konsum var under stora delar av 1900-talet det huvudsakliga namnet för butiker inom kooperationen, även om det förekommit andra butiksnamn både lokalt (till exempel Solidar i Malmö) och nationellt. Konsum kom under första halvan av 1900-talet att förknippas mycket med konsumbilarna, som var ambulerande mataffärer. De lokala handlarna blev irriterade över att förlora kunder och det faktum att konsumbilarna kunde ha ett betydligt större upptagningsområde, vilket medförde billigare inköp för Konsum och pressade priser.[källa behövs] De gamla klassiska lanthandlarna blev därför ofta i bygder där arbetarrörelsen var stark enbart en form av servicebutik för sporadiska inköp, då de stora inköpen skedde veckovis hos Konsum (källa behövs). Detta ledde i slutändan till att många lanthandlare fick upphöra med sin verksamhet och bygden stod helt utan dagligvarubutik (källa behövs). Inköp hos Konsum var i äldre tider ofta starkt förknippat med partitillhörighet, där socialdemokrater uppmuntrades att vara solidariska och handla hos Konsum medan personer åt höger ofta aldrig kunde tänka sig att handla hos kooperationen.[källa behövs] KF:s egen produktion Lumafabriken. Under Albin Johanssons tid som högste chef 1924–1957 blev KF landets största konglomerat. Han var under samma period även styrelserordförande i de bolag KF ägde.[16] Johansson förverkligade målmedvetet KF:s industriplaner och satte sig själv noggrant in i såväl de tekniska som ekonomiska frågeställningarna.[17] Johansson låg också bakom det nordiska och internationella samarbetet inom konsumentkooperationen. Förutom KF:s produktion hade många av de kooperativa föreningar egen produktion (bl.a. bagerier och charkuterier).[18] KF kom att ha en stor egen produktion av konsumtionsvaror såsom kaffe (Cirkelkaffe) och glödlampor (Luma). Målet var att kunna sänka priserna på varorna med egen produktion och utmana kartellbildningar. Den egna tillverkningen inleddes 1909 då en margarinfabrik i Vänersborg köptes i samband med Margarinstriden.[19] Sveriges Minuthandlares Riksförbund lyckades i ett försök att bekämpa Kooperativa Förbundet förmå margarinfabrikanterna att upphöra med sina leveranser av margarin till de kooperativa affärerna. KF avgick med segern genom att köpa Vänersborgsfabriken. 1921 följde en margarinfabrik i Norrköping. Köpen innebar en sänkning av margarinpriserna.[20] KF:s eget margarinmärke gavs namnet Eve, förkortning för Extra Vitaminberikat. KF startade senare även tillverkning av vegetabiliska oljor i Karlshamn genom bolaget AB Karlshamns oljefabriker.[18] Fabriken levererade bland annat till KF:s margarintillverkning.[18] År 1912 hade landets storkvarnar bildat en statsstödd kartell som försäkrade ägarna om goda vinster. Det gjorde att Kooperativa förbundet började intressera sig för att driva kvarnverksamhet i egen regi och från 1922 ägde KF Kvarnen Tre Kronor på Kvarnholmen i Nacka. KF:s centrallager i Stockholm 1962. I fallet med gummi ville KF utmana Galoschkartellen, gummibolagens priskartell. Resultatet blev att KF kunde sänka priserna drastiskt och försäljningen ökade. 1927 förvärvades företaget Svenska Gummifabriks AB (Gislaved Däck) som var i KF:s ägo fram till 1992. KF ägde även Viskafors gummifabrik 1933–1938.[6] År 1931 bildades "Kooperativa kafferosterierna" av KF och Konsum Stockholm. I ett led att kunna erbjuda sina kunder egna produkter och varumärken lanserade KF 1932 "Cirkelkaffe". KF hade under en period tre stora kafferosterier[18] Samma år startade tillverkningen av lampor i Lumafabriken i Stockholm. 1931 började KF därtill tillverkningen av kassaregister under varumärket "Hugin" som konstruerats av civilingenjören Birger Högfors. Hugin Kassaregister AB blev KF:s första exportprodukt.[17] KF grundade Hugin då det bara fanns en leverantör av kassaregister, amerikanska National Cash Register (NCR).[21] 1935 följde övertagandet av varuhuset PUB i Stockholm och 1937 förvärvades Gustavsbergs porslinsfabrik.[20] Gustavsberg kom att växa till en VVS-koncern där bland annat AB Centrifugalrör ingick. I köpet ingick även samhället, lantbruk, skogar och rederiverksamhet.[22] 1942 övertog Konsumentföreningen Stockholm Wårby Bryggerier. Kooperativa förbundet anlade 1942 en fabrik, Svenska Rayon-aktiebolaget, för tillverkning av viskos. Vid anläggningen tillverkades först rayonsilke och senare även rayoncord för användning i bildäck. KF kunde efter andra världskrigets slut köpa tyskägda konkurrenter genom statliga Flyktkapitalbyrån. KF blev därmed ägare till glödlampstillverkaren Osrams svenska dotterbolag och kemi-tekniska Henkel-Helios (tillverkning av bland annat tvättmedel under varumärket "Persil"). KF köpte även Strebelverken i Västervik.[6] Till annan tillverkningsindustri inom KF kan nämnas skotillverkning (Örebro), fruktförädling (Björnekulla), tvättmaskinstillverkning (Verkstads AB Calor), textilindustri med tillverkning i Kättilstorp, Vinslöv, Sala (Slitman arbetskläder), Flen och Norrköping, möbeltillverkning (Lammhult) och vågar (Stathmos).[18] Kooperativa Förbundet ägde tidigare även trucktillverkaren BT som grundats tillsammans med HSB.[23] Vår Gård och KF:s Provkök Övningsbutik på Vår Gård Huvudartiklar: Vår Gård och Coop Provkök Vår Gård är en av Kooperativa förbundet ägd konferensanläggning i Saltsjöbaden. Områdets första del förvärvades 1926 och har sedermera utvidgats i flera omgångar. Vår Gård användes tidigare för kursverksamhet inom Kooperativa förbundet, med utbildning av butikspersonal och chefer. Rochdalemonumentet ligger i närheten och uppfördes 1944 som en del av 100-årsfirandet av konsumentkooperationen. I samband med firandet lät KF även producera filmen Vi behöver varann. KF:s Provkök startades 1943 i ett fönsterlöst rum på plan 6 i KF-huset i Stockholm som en underavdelning till Husmodersavdelningen. 1946 blev Provköket en självständig enhet med Anna-Britt Agnsäter som chef. Vår kokbok gavs ut första gången 1951 av KF:s Provkök. Matpyramiden introducerades av KF:s Provkök efter idé av Anna-Britt Agnsäter.[24] KF-huset KF-huset och Katarinahissen 1978 Huvudartikel: KF-huset Kooperativa förbundets huvudkontor uppfördes 1934–1936 i hophängande huskroppar klädda i ljus marmor och ritat i en funktionalistisk arkitekturstil av arkitekterna Eskil Sundahl och hans kollega Olof Thunström på förbundets eget arkitektkontor, Kooperativa förbundets arkitektkontor (KFAI), där Sundahl var chef. Sundahl och Thunström skapade ett tidigt exempel för arkitektur som marknadsföring[25], som förstärks genom det framträdande skyltläge mot Saltsjön och Gamla stan. Tillsammans med den då nyss färdigställda Slussenkarusellen blev hela området en symbol för Sveriges framstegsoptimism.[26] Under många år fanns ett Special-Konsum i byggnaden närmast Slussen, namnet ändrades till Kvickly 1964 och ett år senare till Domus, som numera är nedlagd (se Domus, Slussen). Sveriges oljekonsumenters riksförbund, OK, bildades på initiativ av Kooperativa Förbundet 1945. Den första renodlade snabbköpet i Sverige öppnades i Stockholm 1947 då Konsum Stockholm öppnade en självbetjäningsbutik vid Odengatan som fick namnet Konsum Snabbköp.[27] Det första varuhuset med självbetjäning för specialvaror blev Forum i Uppsala 1953.[28] KF:s Stig Wiberg fick i uppdrag att utveckla snabbköpskoncpetet och landets första varuhus för självbetjäning följde i Kumla och Hallsberg. I Hallsberg öppnade även den allra första självserveringen.[29] Centralisering Från slutet av 1950-talet startade en centralisering av KF sedan förbundet identifierat problem med sin struktur gentemot konkurrenterna som kunde utnyttja stordriftsfördelar. Utvecklingen fick sin start under Harry Hjalmarsson som blev VD 1957. Hjalmarsson drev igenom en omstrukturalisering med stordrift som mål. Omdaningen proklamerades bland annat med skriften "Vi ser om vårt hus" (1957) och flera utredningar tillsattes kring strukturen.[5] Utvecklingen innebar att makten över verksamheten efterhand flyttades över från föreningarna till centralorganisationen KF. KF fick större inflytande över vad som skulle säljas än tidigare då föreningarna haft stor egen frihet att välja sitt sortiment. I slutet av 1960-talet upphävdes regeln om att KF själva inte fick driva detaljhandeln.[5] Domus och stormarknader Obs! Vårby 1963. I bakgrundens syns Wårby Bryggerier. 1956 blev Domus det gemensamma namnet på varuhusen inom kooperationen. Det första Domus-varuhuset öppnade i Katrineholm 1956.[8] Därefter steg antalet Domusvaruhus och som mest fanns det över 200 enheter. Gamla hus revs för att ge plats åt de nya, stora varuhusen. San Remo bageri var Kooperativa förbundets storbageri i Västberga industriområde i södra Stockholm, vilket startade sin tillverkning 1959. Kooperativa Förbundet startade en tvättomatkedja på 1950-talet.[30] Bokförlaget Rabén & Sjögren köptes upp av Kooperativa förbundet 1959. Kooperativa förbundet var en av ägarna till resebyråkedjan Reso AB. Det stora antalet medlemsföreningar – på 1950-talet var de nära 700 stycken – innebar en inbördes konkurrens och efterhand kom KF att arbeta aktivt för att minska antalet föreningar genom sammanslagningar. 1969 var antalet medlemsföreningar 246 – samtidigt som antalet personer som var medlemmar ökade. 1990 var antalet medlemsföreningar 132 och antalet medlemmar 2,1 miljoner.[5] År 1963 öppnade Kooperativa Förbundetets första stormarknad i Sverige, det var Obs! Stormarknad i Vårby, som låg med bra skyltläge intill den nybyggda motorvägen (Södertäljevägen – E4/E20). Förebilden var de amerikanska "supermarkets" och KF kallade sin anläggning "rabattvaruhuset" med 7-10% lägre prisnivå. Konceptet fick sedermera efterföljare runtom i Sverige.[31] 1970 stod det nya Kafferosteriet i Gäddviken klart. 1969 grundades textiltillverkaren Vinetta AB (idag uppdelat i Woolpower och Triconor) i Östersund som utvecklade och tillverkade produkter i ullfrotté.[32][33] Vinetta såldes 1987 till nederländska Altamon BV.[34] Kooperativa Förbundets logotyp 1967–1995 skapades av KF-ägda Annonsbyrån Svea. KF:s symbol – oändlighetstecknet – går tillbaka till den internationella kooperativa kongress som arrangerades i Stockholm 1957. I samband med den arrangerades även utställningen "Utan gränser" och för den och kongressen blev oändlighetstecknet symbol. "Utan gränser" var KF:s stödinsamling till u-länder och kooperationen i dessa, ett initiativ av Mauritz Bonow.[35] Den utvecklades till Kooperation Utan Gränser som idag heter We Effect. Tecknet blev sedan underlag för den nya logotyp som lanserades 1967.[36] År 1964 påbörjade dotterbolaget Annonsbyrån Svea med en ny logotyp för KF, den liggande åttan – möbiusbandet. Målsättningen var att hela svenska folket skulle känna igen den och förknippa den med KF, samt att den skulle signalera köptrygghet. Projektet kom att kosta hela 12 miljoner. Logotypen lanserades 1967. Servus var en butikskedja tillhörande Kooperativa Förbundet som började sin verksamhet omkring 1970. År 1975 beslutade KF starta Kooperativa Institutet för att sprida kunskap om Kooperationen. Sven-Åke Böök blev institutets förste chef. 1975 blev Karl Erik Persson ny VD efter John Sallborg som omkommit i en bilolycka. 1976 antog KF ett konsumentkooperativt handlingsprogram.[13] Omstruktureringar Kafferosteriet, Gäddviken, än syns KF:s logo och texten ”Cirkelkaffe”, oktober 2013. KF:s industrier, varuhus m.m. började få problem med lönsamheten. Ett stort antal av KF:s medlemmar drabbades i slutet av 1970-talet av ekonomiska problem och uppnådde inte försäljningsmålen.[5] KF-chefen Karl Erik Persson meddelade 1977 från riksstämman i Stockholm att över 1 000 olönsamma Konsumbutiker måste bli närbutiker med starkt begränsat sortiment och högre priser.[37] 1977 hade KF 40 000 anställda och 170 konsumentföreningar var ägare. Bland butikerna återfanns 1759 Konsum och Servus, 169 Domus (Domus-Pub) och 17 stormarknader (Obs!).[38] 1977–1978 lanserade KF baskläder och basmöbler.[8] År 1979 började försäljningen av blåvita varor. Produkterna såldes enbart i KF:s butiker och skulle vara billigare än andra varor. 1981 infördes Coop som varumärke som skulle ersätta flera olika varumärken som användes på produkter tillverkade av och för kooperationen.[39] Att komma till insikt om problemen kom att ta lång tid. De ekonomiska bekymren fortsatte under hela 1980-talet, de mest akuta problemen kom att lösas med bland annat försäljning av fastigheter. 1984 blev Leif Lewin ny vd.[40] Kraven på strukturförändringar föranledde att KF började sälja av eller lägga ned sina industrier runt om i Sverige. Kvarnen Tre Kronor, som vid denna tidpunkten ingick i KF:s kvarnföretag Kvarn AB Juvel var en av de första att läggas ned. Beslutet om nedläggning kom 1990 och 1992 var verksamheten helt avvecklad. Kvarnen Tre Lejon i Göteborg, som kom att bli en av KF:s sista egna industrier, lades ned 2001 i samband med att Juvel såldes till Cerealia. De tre största föreningarna: Stockholm, Solidar (Malmö) och Väst visade alla förluster under 1989.[5] Under 1980- och 1990-talet såldes flera verksamheter. 1988 såldes tidningen Vi som grundats av Kooperativa förbundet 1904 som Kooperatören och senare hette Konsumentbladet. År 1989 förvärvades Wårby Bryggerier av Spendrups Bryggeri AB. 1990 såldes disktrasetillverkaren Wettex AB till Freudenberg & Co (Vileda)[41] och även lamptillverkningen Luma (1991) och däcktillverkaren Gislaved (1992) såldes. 1994 följde försäljningen av Nordchoklad AB som blev Candelia och Annonsbyrån Svea. Kafferosteriet vid Gäddviken lades ned 1994 samtidigt som KF överlät varumärket Cirkelkaffe till Kraft Foods. 1994 såldes Gustavsbergs porslinsfabrik till holländska Koninklijke Sphinx.[42] Försäljningarna låg i linje med en ny linje inom KF; företaget ville nu koncentrera sig på detaljhandeln och inte splittra sig på många fabriker inom skilda sektorer. 1988 sålde Hugo Josefsson postorderföretaget Josefssons till KF.[43] KF köpte även Akademibokhandeln, Stor&Liten, KappAhl och City Stormarknad.[44] Goman-Produkter bildades i början av 1990-talet då flera av konsumentkooperationens charkuterifabriker i Sverige gick samman. I början av 1990-talet överlät de fem största konsumentföreningarna (Stockholm, Norrort, Svea, Väst och Solidar) sin butiksverksamhet till KF. B&W förvärvades 1992 av Kooperativa Förbundet. Robin Hood hette en av Kooperativa Förbundets satsningar på stormarknader med lågpriskoncept under 1990-talet. Robin Hood ersatte andra större butikskoncept inom KF. 1997 köptes Norstedts förlag.[45] Nordisk samverkan Huvudartikel: Coop Norden KF, Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger (FDP) och norska Coop NKL beslöt 1997 om strategisk samverkan.[46] Den 1 januari 2002 bildade Kooperativa Förbundet dagligvarukoncernen Coop Norden i aktiebolagsform tillsammans med Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger (FDP) och norska Coop NKL, där KF ägde 42 procent av aktierna. Coop Norden bildades i syfte att stärka den konsumentkooperativa detaljhandeln i Norden. Coop Nordens detaljhandelsverksamhet i Sverige drevs genom dotterbolaget Coop Dagligvaruhandel. Coop Norden upplöstes 2008 och det nordiska samarbetet består därefter främst av det gemensamma inköpsbolaget Coop Trading. Coop Forum är den största butiktypen av Coops dagligvarubutiker och omfattar många av de stormarknader som tidigare hette Obs!, Robin Hood, B&W eller Prix. Innan namnändringen 2001 till Coop Forum hade KF 914 Konsum-butiker, 32 Obs! Stormarknader, 10 B&W Stormarknader, 16 Robin Hood och 33 Prix-varuhus. 2003 lämnade KF glashuset på Stadsgården i Stockholm och flyttade in i grannfastigheten. Coop Sverige flyttade samtidigt till Solna Business Park och Coop Norden till PUB-huset.[47] Coop Sverige och nya butiksformat Coop vid Folkets park i Malmö med den nya skyltdesignen för Coop. Coop Forum Nya Coop Sverige bildades 1 januari 2014. Nu ändrades också stadgarna så att ett direkt medlemskap i KF är möjligt – medlemmar behöver inte längre vara medlem i en konsumentförening. Coop Sverige bestod under 2014 av Coop Sverige AB, Coop Butiker & Stormarknader (Coop Nära, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum och Coop Bygg), Coop Logistik, Coop Sverige Affärsstöd, Tranbodarna samt Grådö Mejeri.[4] Under 2015 inleddes arbetet med att skylta om butikerna enligt den nya inledningen Lilla Coop, Coop och Stora Coop. Därmed slopades namnen Nära, Konsum, Extra och Forum. Den första butiken med namnet Stora Coop öppnade i Västberga i södra Stockholm 10 september 2015.[48][49] Ideologiska principer Kooperationens ursprungliga principer nedan har anpassats över tiden. Till exempel accepterar KF numera kapitalränta och handel på kredit genom sitt kreditkort. De ursprungliga principerna var: Öppet och frivilligt medlemskap Demokratisk förvaltning – en röst per medlem Återbäring i förhållande till gjorda köp Begränsad kapitalränta Kontanthandel – ingen handel på kredit Politisk och religiös neutralitet Upplysning Konsumentkooperationens värdegrund Kooperationens nuvarande värdegrund definieras:[50] Medlemsägande Nytänkande Omtanke om människor och miljö Inflytande Ärlighet Dotterbolag KF Fastigheter KF Invest Tidningen Vi Medmera Bank AB Vår Gård Saltsjöbaden Läckeby Water Group (79 %) PAN Vision Group Coop Butiker & Stormarknader AB Norstedts Förlagsgrupp såldes till Storytel under 2016. Kontroverser Reklam för giftfri mat År 2001 producerade KF en reklamfilm där ett par beställde mat vid ett bord för två på en mysig restaurang samt fick den serverad av en kypare. När maten var serverad återkom en man i skyddsutrustning och besprutade parets tallrikar med gift. Gästerna protesterade men fick veta att alla äter detta. Filmen avslutades med reklamkampanjens slogan ”Garanterat obesprutat”.[51] 2002 förbjöds reklamfilmen av Marknadsdomstolen efter anklagelser från Sveriges Spannmålsodlare AB om misskreditering,[52] men 2003 friade Stockholms tingsrätt KF från anklagelserna.[53] År 2005 överklagade Sveriges Spannmålsodlare åter till Marknadsdomstolen om relaterade marknadsföringsinsatser, och vann delvis.[54] Se även Andelsrörelsen i Danmark Annonsbyrån Svea Blåvitt (varumärke) Cirkelkaffe Kooperativa förbundets arkitektkontor Kooperation KF-huset Kafferosteriet, Gäddviken Luma (varumärke) Medmera Referenser Noter ^ ”KF Styrelse”. kf.se. 30 november 2016. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2016. Läst 23 april 2018. ^ Svenska folkrörelser. 1, Nykterhetsrörelse. Politisk arbetarrörelse. Fackföreningsrörelse. Folkbildning. Kooperation. Stockholm: Lindfors. 1936. sid. 944. Libris 65838 ^ ”Kooperativa Förbundet KF”. Kooperativa Förbundet KF. Arkiverad från originalet den 1 december 2016. Läst 30 november 2016. ^ KF:s verksamhetsberättelse 2015 Arkiverad 30 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. ^ Hwang 1995 ^ Sjölin 1949 ^ Beslöts bilda Kooperativa Förbundet ^ 100 år tillsammans från Koopera till Coop, Kooperativa förbundet 2009 Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. ^ Brunnström 2004 ^ Kooperativa Förbundet: Martin Sundell Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. Läst 5 september 2013. ^ Tidningen Vi:s historia ^ Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000 ^ Kooperativa förbundets organisation ^ KFBibliotek – 75 år i konsumentkooperationens tjänst Arkiverad 25 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. ^ SvD, 1968-08-29 ^ Den dynamiske Albin Johansson ^ KF: bildberättelse om KF:s industriföretag, Kooperativa förbundet, Stockholm, 1960 ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2016. Läst 14 februari 2016. ^ Handelns historia: Konsumentkooperationen år för år ^ www.tekniskamuseet.se/1/2679.html^ Kulturarv Stockholm: Gustavsbergs porslinsfabrik ^ Our symbol - our obligation - your guarantee: the symbol of the Swedish Consumers' Co-operative Movement, Produkter från Sverige AB, Stockholm, 1968 ^ ”Ett provkok blev provkök”. kf.se. 3 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 25 mars 2012. Läst 21 januari 2011. ^ Bedoire 1977, s. 107 ^ Hultin 2002, s. 146 ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 november 2015. Läst 22 november 2015. ^ Konsumentkooperationen år för år ^ Snabbköpens okrönte konung. Pionjär inom detaljhandeln. 87-årige Stig Wiberg byggde om närmare hundra butiker ^ Nord, Kristin (24 november 2008). ”Bara en svensk tvättomat”. Sydsvenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 18 april 2011. Läst 11 juni 2011. ^ Friman (2008), sida 206 ^ woolpower.se/om-oss/^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 april 2017. Läst 15 oktober 2016. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2016. Läst 15 oktober 2016. ^ DN, 1982-04-15 ^ Den oändliga symbolen ^ 20:e århundrades När Var Hur – 1977, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999 ^ SvD, 29 december 1977 ^ Gemenskap: en krönika om Solidar under 75 år, Frans Nilsson, Malmö, 1982 ^ Lewin, Leif I., direktör, Vem är det: Svensk biografisk handbok ^ KF avyttrar Wettex AB ^ www.gustavsberg.com/se/om-oss-gustavsberg/om-gustavsberg/var-historia/^ www.bt.se/boras/hugo-josefsson-har-avlidit/^ www.stenandersson.se/kooperationenshistoria.html^ www.dn.se/ekonomi/kooperativa-forbundet-kf/^ Kooperationen bildar Coop Norden ^ KF ut ur glashus och in i grannhus ^ www.coop.se/butiker-varor--erbjudanden/vara-butiker/stora-coop/^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. Läst 30 juli 2016. ^ coop.se - Om KF Arkiverad 26 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., Kooperativa Förbundets hemsida, 2009-10-22 ^ ”Vår tidning / Debatt”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. 2010-09-15 ekolantbruk.se ^ ”avgoranden2002:18” (pdf). Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. 2010-09-15 marknadsdomstolen.se ^ ”KF går fri ur marknadsförningstvist om ekologisk mat”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2010. 2010-09-15 kf.se ^ ”avgoranden 2005:11” (pdf). Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. 2010-09-15 marknadsdomstolen.se Källor Folkrörelse eller affärsföretag: den svenska konsumentkooperationen 1945-1990, Sun-Joon Hwang, Stockholm, 1995, ISBN 91-7153-379-6 Med förenade krafter: Kooperativa förbundet 1899-1949 i text och bild, Walter Sjölin, 1949 Our symbol - our obligation - your guarantee: the symbol of the Swedish Consumers' Co-operative Movement, Produkter från Sverige AB, Stockholm, 1968 KF: bildberättelse om KF:s industriföretag, Kooperativa förbundet, Stockholm, 1960 Det svenska folkhemsbygget: om Kooperativa förbundets arkitektkontor. Lisa Brunnström (Stockholm: Arkitektur förlag, 2004). Vidare läsning Samverkan till egen nytta: Boken om konsumentkooperativ idé och verklighet i Sverige, E. Giertz & B. Strömberg, 1999 Kooperationen i Sverige, SOU 1979:62 Kooperativa förbundet 1899–1929: En organisationsstudie, Olof Ruin, 1960 Externa länkar Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Kooperativa Förbundet. Coops webbplats Illustrerade artiklar om Konsumentkooperationens historia under Företag på Mercurius v • r Kooperativa Förbundet Butikskedjor Stora Coop · Coop · Lilla Coop Varumärken Änglamark · Coop · X-tra Dotterbolag Coop Sverige · KF Fastigheter · MedMera Bank · Vår Gård · KF Media · Vi Media · Vi-skogen · Tidningen Vi · Mer Smak · Pan Vision Konsumentföreningar Konsumentföreningen Stockholm · Coop Medlem Väst · Coop Värmland · Bjursås Konsumentförening · Coop Norrbotten · Coop Gotland · Coop Karlshamn · Coop Nord · Coop Varberg · Coop Älghult · Dalsjöfors, Konsumentföreningen · Forsbacka, Konsumentförening · Frillesås, Konsumentföreningen · Färingsö konsumentförening · Getinge, Kooperativa Handelsföreningen · Göta, Konsumentföreningen · Hajoms Kooperativa Handelsförening · Knäred, Konsumentföreningen · Coop Mitt · Coop Kristianstad Blekinge · Kågeröds handelsförening · Källö - Knippla, Centrum Handelsföreningen · Mellersta Nissadalens konsumentförening · Möja, Konsumentföreningen · Mörrum, Konsumentföreningen · Coop Finspång · Coop Oskarshamn med omnejd ekonomisk förening · Sollerö, Konsumentförening · Styrsö, Konsumentförening · Tabergsdalens konsumentförening · Veberöds konsumtionsförening Tidigare Kategorier: Kooperativa FörbundetOrganisationer bildade 1899LO-sfären Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp På andra projekt Commons Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens Språk Deutsch English Norsk Português Redigera länkar Sidan redigerades senast den 28 juli 2019 kl. 19.51. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 11:13:07 GMT 1
Blåvitt (varumärke) Hoppa till navigeringHoppa till sök
Blåvitt Blåvitt var ett varumärke för dagligvaror från Kooperativa förbundet, i bruk från 1979 till 2000-talet. Produkterna såldes enbart i KF:s butiker och skulle vara billigare än andra varor.
Historia Utmärkande för de blåvita produkterna var att de var "märkeslösa", vilket innebar att det inte fanns något varumärkesnamn på förpackningen. KF hade under 70-talet lanserat en rad märkeslösa produkter, bland annat tandkrämen Tandkräm som kom 1975 och blev en försäljningsframgång.
Den 31 januari 1979 lanserades de märkeslösa produkterna som en enhetlig produktserie. De inledningsvis 21 produkterna gavs enhetliga vita förpackningar med produktnamnet på en blå platta. Lanseringskampanjen genererade omfattande publicitet i svenska medier. Utöver lanseringskampanjen var dock planen att produkterna inte skulle ges särskild marknadsföring. Utveckling av konceptet och lanseringen gjordes internt på KF och av KF:s annonsbyrå Svea.[1]
Ett år senare, i februari 1980, lanserades även blåvita produkter enligt samma koncept i Norge av Norges Kooperative Landsforening. Där fanns de blåvita produkterna kvar fram till 1996.[2]
1995 gjordes Blåvitt om och fick karaktären av ett varumärke. För första gången stod det Blåvitt på produkterna.
Som en del av bildandet av Coop Norden började KF:s varumärken samordnas med de danska och norska konsumentkooperationera i början av 2000-talet. År 2003 presenterades det gemensamma lågprismärket Coop X-tra som med tiden ersatte Blåvitt.[3]
Under en period år 2011 återkom Blåvitt tillfälligt med ett sortiment som såldes i begränsad upplaga.[4]
Referenser ^ Publicitet istället för reklam, Resumé Nr 2, 21 februari 1979 ^ En kort innføring i Blå-Hvit seriens livsløp, Universitet i Oslo, 27 november 2013 ^ Coop och X-tra – nya varumärken Arkiverad 17 november 2015 hämtat från the Wayback Machine., KF ^ Blåvitt på gästspel hos Coop Arkiverad 17 november 2015 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande, Coop, 9 maj 2011
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 12:01:07 GMT 1
[dölj] Wikimania2019 logo.svg Hur kan Wikimedia och fri kunskap bidra till de globala målen? Under Wikimania Spotlight Session på Stockholms universitet 16 augusti försöker vi hitta svar på just den frågan. Anmäl dig innan 31 juli! 91:an Karlsson Hoppa till navigeringHoppa till sök Question book-4.svg Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Den här artikeln handlar om serien. För andra betydelser, se 91:an (serietidning). 91:an Karlsson 91-an Karlssonstatyn i Halmstad.jpg Staty av 91:an Karlsson på Storgatan i Halmstad. Publicering Förlag Egmont Kärnan Debut 1932 Skapad av Rudolf Petersson Person Födelsenamn Mandel Karlsson Vänner 87:an Axelsson 91:an Karlsson är en svensk seriefigur och tecknad serie som givit namn åt serietidningen 91:an. [1] Serien skildrar det militära (på regementet i Klackamo), och historierna kretsar kring den värnpliktige 91:an och de dråpligheter som uppstår kring honom, kamraten 87:an och deras officerare. 91:an Karlsson, vars förnamn egentligen är Mandel, skapades av Rudolf Petersson år 1932. [2] Innehåll 1 Om serien 91:an och dess historia 1.1 Historia 1.2 Seriens grunder 1.3 Förebilder 2 Tidningen 91:an 3 91:an-tecknare 4 Figurer i serien 4.1 91:an Karlsson 4.2 87:an Axelsson 4.3 Elvira 4.4 63:an Gustavsson 4.5 Furir Revär 4.6 Kapten Berån 4.7 Major Morgonkröök 4.8 Doktor Krank 4.9 Överste Gyllenskalp 4.10 General Bäävenhielm 5 Filmer med 91:an Karlsson 6 Övrigt 7 Källhänvisningar 8 Externa länkar Om serien 91:an och dess historia Historia Serien började år 1932, då under namnet "En beväringsmans upplevelser och äventyr" och fanns att finna i veckotidningen Allt för Alla.[3] Serierna har tagit olika skepnad under årens lopp. Från början, på Rudolf Pettersons tid, var serierna ensidiga med lättförståeliga komiska slutpoänger. Många serier gick ut på att 87:ans lumpna skämt och spratt han spelade mot 91:an gick ut över honom själv. De första åren hade serien inte heller pratbubblor utan handlingen beskrevs i ett antal versrader. År 1956 kom 91:an som egen tidning. När Nils Egerbrandt övertog serien 1960 påbörjade han en förändring av 91:an. Han kom att bli en mer snäll figur som sällan ställde till bråk, medan 87:an förblev den buse han varit från första början. Detta har på senare år gjort att 91:an har hamnat lite i bakgrunden för sin egen serie då manusförfattarna tycker det är lättare att skapa en bra historia av personer som har något "djävulskt" drag, till exempel 87:an är fifflare, överste Gyllenskalp har hetsigt temperament, likaså furir Revär. En liten kuriosadetalj är också att 91:an föregått med gott exempel och slutat röka på senare år då det nu för tiden anses skadligt. Han rökte ofta i serierna från starten och fram till 1970-talet, medan "tuffe" 87:an fortsätter bolma på. Seriens grunder Serien skildrar det militära. Den lever både kvar i det förgångna som till exempel att de tecknade figurernas uniformer slutade användas någon gång på 1950-talet samtidigt som den lever i nutiden då miljöerna runtomkring ser ut som idag. Kontrasterna kan därför ibland vara stora då figurerna är klädda i uniformer från 1930-talet samtidigt som de till exempel kör med helt nya bilar av årets modell och använder mobiltelefoner och datorer. Förebilder Flera av seriens officerare hade levande förebilder i verkligheten. Det var officerare som Rudolf Petersson hade mött under sin värnpliktstid på Hallands regemente (I 16) i Halmstad, 1916–1918. Vem förebilden till 91:an Karlsson var har Rudolf Petersson aldrig talat om. Däremot har Peterssons brorsdotter Ingrid Dessau berättat att man i familjen Petersson var helt eniga om att förebilden till Elvira var Rudolfs syster Margit. Tidningen 91:an Huvudartikel: 91:an (serietidning) Serien En beväringsmans upplevelser och äventyr började i veckotidningen Allt för Alla, flyttades senare över till Levande Livet och Året Runt. Julalbum med 91 Karlsson har givits ut sedan 1934. Serien fick en egen tidning år 1956. Från starten av den egna tidningen har serierna Åsa-Nisse och Kronblom varit med. En annan serie som länge gick i tidningen är Flygsoldat 113 Bom. Idag består tidningen av serier som 91:an, Kronblom, Åsa-Nisse och Livet Hemmavid. På en sida i tidningen, kallad "91:an mot väggen", svarade redaktörerna sedan 1980 på insändare från läsarna. Denna insändarsida lades ned på långvarige medarbetaren Leif Bergendorffs begäran. Sidan har istället ersatts med "Kontakt", en ny insändarsida som publiceras oregelbundet. Under 1990-talets slut fanns i varje nummer "91:ans typgalleri" där manusförfattaren Peter Nilsson samlat information om var och en av seriens figurer för att göra närmare presentationer av dem. På senare år har man även börjat ge ut tidningen 87:an som repriserar gamla serier från 91:an tidningen, men där har figuren 91:an inte lika mycket utrymme. 91:an-tecknare Jonas Darnell Nils Egerbrandt Jan Gissberg Alan Kamieniarczyk Görgen Kronberg Gert Lozell Olle Nilsson Jonny Nordlund Patrik Norrman Ola Nyberg Gunnar Persson Krister Petersson Rudolf Petersson Tobias Sjölund Tommy Strindholt Bertil Wilhelmsson Figurer i serien 91:an Karlsson Staty av 91:an Karlsson på Storgatan i Halmstad. Nr. 91 Mandel Karlsson, oftast bara 91:an, är seriens godtrogne och vänlige huvudfigur. Han växte upp på sina föräldrars torp Backabo och har därför god hand med djur och är en sann djurvän. Föräldrarna heter Johan och Mandolina och dyker sparsamt upp i serien. Han lämnade gården och fästmön Tilda när han blev inkallad till lumpen men blev snart tillsammans med Elvira, Kapten Beråns hembiträde. Han sällskapar relativt stadigt med henne. 91:an som är en stor matfriare hyser även stor uppskattning för Elviras mat och bakverk. Han är också 87:ans rival om henne. Han har särskilt god hand med överste Gyllenskalps grand danois Caesar. Detta gör att översten trots 91:ans förmåga att då och då ställa till det för honom anförtror honom med olika uppdrag. 91:an är seriens enda figur som fått behålla sin uniform av modell Ä sedan starten 1932. Från början hade såväl värnpliktiga som officerare dessa blå uniformer, men de bytte sedermera till modernare. 91:an fick behålla sin uniform som ett speciellt signum. I filmerna om 91:an spelades han för det mesta av Gus Dahlström, men även i en film av Stig Grybe. 87:an Axelsson 87:an Axelsson eller Lars Fjodor Axelsson syntes i 91:an första gången samma år som serien startades (1932) och har varit den viktigaste bifiguren sedan dess. 87:an fungerar som seriens främste antagonist. Han är känd på regementet för att vara elak och drar sig inte för att reta Furir Revär eller för att förstöra för 91:an. Trots att 87:an för det mesta råkar illa ut på grund av sina upptåg drar han ibland det längsta strået tack vare sin klurighet och driftighet, beträffande exempelvis ekonomiska affärer. 87:an är även 91:ans ständiga rival om Elvira. 87:ans mor Bottina Axelsson bor i en liten stuga i närheten av regementet. Hon är minst lika elak och klurig som 87:an och hatar män, vilket kan vara en bidragande orsak till att 87:an aldrig fått någon rätsida på vem som är hans far. I flera avsnitt av serien har han försökt bevisa att det skall vara major Morgonkröök som har en slående likhet med honom, åtminstone vad beträffar ansiktet. I filmerna om 91:an spelas han oftast av Holger Höglund. Sedan 1994 utkommer serietidningen 87:an, som innehåller repriser av gamla 91:an-serier, ofta sådana där 87:an har en större roll. Elvira Elvira Olsson (i några serieavsnitt heter hon dock Johansson), Kapten Beråns hembiträde, och 91:ans fästmö, även om 87:an, och emellanåt Furir Revär försöker bräda honom. Var från början ett bastant fruntimmer, men blev, inspirerad av 91:ans norska systerserie 91 Stomperud, i början av 1940-talet betydligt ärtigare. Elvira känns igen på sitt brandgula hår och sina prickiga blusar. Hon är inte rädd för att säga vad hon tycker och kan vara mycket temperamentsfull. På 1980-talet introducerades en kusin till Elvira, Jenny. Tanken var att Jenny, som var en riktig snygging skulle få Elvira att ärta till sig för att sedan efter några avsnitt försvinna. Så blev dock inte fallet och hon kom med tiden istället att bli något av 87:ans flickvän. Detta har flera gånger beklagats av Leif Bergendorff som menat att seriens ursprungliga dynamik med 91:an och 87:an som rivaler om Elvira gått förlorad. Under 2010-talet började Elviras roll som inneboende hembiträde ses som mycket omodern, och i ett avsnitt bestämde hon sig helt sonika för att flytta till en egen lägenhet och börja arbeta som servitris på ett café. Hon har dock en fortsatt nära relation till Beråns och hjälper fortfarande dessa i lite mindre skala. 63:an Gustavsson 63:an Gustavsson har varit med på fjärde kompaniet ända sedan Rudolf Peterssons dagar. Han är 98kg tung och en hetsig slagskämpe och naturligtvis lite dum i huvudet. 63:an Gustavsson är väldigt svartsjuk när det gäller hans flickvän Amanda och med tanke på hans storlek och hetsiga humör så är det en snubbe att akta sig för. Den enda som 63:an är rädd för är Överstens hund, Cesar, vilket 91:an med sitt goda förhållande till Cesar och Översten dragit nytta av genom åren. Furir Revär Furir Rickard Revär tjänstgör på Klackamo regemente som plutonchef på 91:ans pluton. Revär var till en början korpral men blev i en serie av Nils Egerbrandt, befordrad till överfurir. När graden togs bort tyckte 91:an-redaktionen att han skulle få bli enkel furir. Revärs mål i livet är att hindra missgynnarna 91:an och 87:an från att genomföra sina diverse upptåg. Han är mycket strikt i sin roll som plutonchef, och ser inte mellan fingrarna ens för det minsta fel som någon av de inkallade begår. Han har ett mycket hetsigt humör och kan ofta bli rent rosenrasande när saker inte går som han vill, eller när han råkar ut för 91:ans och 87:ans upptåg. Kapten Berån Kapten Julius Bernhard Berån är ett av de befäl i serien som har varit med från starten 1932. Kapten Berån kännetecknas främst av sin sparsamma läggning, en läggning som den nuvarande tecknargenerationen framhäver mycket tydligare än i originalversionen. Han är gift med Monica Berån, och de bor tillsammans i en villa med trädgård. Genom åren har han ständigt fått köra bort 87:an och 91:an som tagit varje tillfälle i akt för ett skrovmål i kaptens kök där Elvira arbetar. Kapten Beråns hembiträde Elvira är också en av seriens ursprungliga karaktärer, och ända sedan starten 1932 har 91:an och 87:an kämpat om hennes gunst. Han äger en Hillman Minx som han vårdar ömt. Major Morgonkröök Major Hampus Morgonkröök har ända sedan starten 1932 varit den rundnätte, skåpsupande majoren som har haft en självklar plats bland de högre befälen på 91:ans regemente. Majoren framställs alltid som ett av de snällare befälen. Han blir alltid på gott humör då han får tillgång till sina cigarrer av märket "stinkador", en flaska konjak eller god mat. Dock är han ständigt påpassad av regementesläkaren doktor Krank som gjort det till en av sina huvuduppgifter att få majoren att anamma en sundare livsstil. För det mesta misslyckas dock detta och majoren drar det längsta strået. Morgonkröök har generellt en god relation till 91:an som oftast har hjälpt honom att undkomma pinsamma situationer. Han har även en nära relation till översten som han oftast får lugna ner och prata sans med när saker och ting går över styr. Han har till och från haft ett förhållande med husmodern i regementets storkök. Doktor Krank Doktor Karl Arne Krank är regementsdoktorn i 91:an och antas ha majors grad. Krank är en av Rudolf Peterssons originalfigurer - namnet fick han dock först i en tävling bland tidningen 91:ans läsare många år efter Rudolf Peterssons död; tidigare kallades han bara "doktorn". Krank har utarbetat många raffinerade metoder för att kunna avslöja simulanter som vill slippa krigsövningar. Överste Gyllenskalp Överste Hector Gyllenskalp har ända sedan starten 1932 varit överste, och tjänstgjort som regementschef på Klackamo hed, 91:ans regemente. Redan i den första serien där befälet presenteras skildras översten som en mycket kolerisk person, ett karaktärsdrag som fortfarande är tydligt. Översten har en adlig hustru, Adèle, och framför allt en svärmor, Platina von Blomsterlöök, samt en grand danois; det "flerfaldigt prisbelönta rasdjuret" Cesar. Han har flera döttrar och ett barnbarn, Melchior, som ofta besöker honom. Han är god vän med major Morgonkröök. Relationen till 91:an kan variera kraftigt, men är betydligt bättre än den till 87:an som ofta försatt honom i pinsamma eller jobbiga situationer. Rent karriärmässigt har hans främsta antagonist från 1980-talet och framåt varit överste Klaage från ett grannregemente, en person han har ett ytterst ansträngt förhållande till och som han ofta leder övningar mot. Han har heller inget gott förhållande till chefredaktör Gnuthagen på lokaltidningen Klackamoposten som ofta skandaliserat översten. General Bäävenhielm Rufus Bäävenhielm är den främst förekommande generalen och personen av högsta rang som förekommer i serien. Han introducerades på 1940-talet och ersatte en annan general med samma efternamn! Han kommer ofta till Klackamo på inspektion, och tycks även bo på orten. Hans ankomster brukar oftast komma mycket olägligt för överste Gyllenskalp, och besöken slutar många gånger i rent kaos. Ibland kan dock situationen lösa sig på det mest oväntade sätt och översten kan istället få en fjäder i hatten. Filmer med 91:an Karlsson 1946 – 91:an Karlsson. "Hela Sveriges lilla beväringsman" 1947 – 91:an Karlssons permis 1951 – 91 Karlssons bravader 1953 – Alla tiders 91 Karlsson 1955 – 91 Karlsson rycker in 1957 – 91:an Karlsson slår knock out 1959 – 91:an Karlsson muckar (tror han) 1977 – 91:an och generalernas fnatt Övrigt En besläktad serie till 91:an finns i Norge, men denna är i en norsk omarbetad version som är känd som Nr. 91 Stomperud. Denna serie har samma ursprung som 91:an Karlsson men sedan lång tid tillbaka produceras dessa helt oberoende av den svenska versionen. Nr. 91 Stomperud är dessutom sedan länge iklädd uniform av NATO-typ eftersom Norge är med i Nato. Källhänvisningar ^ ”91:an” (på sv). www.egmont.com. Läst 6 april 2019. ^ ”Rudolf Petersson | 91:an” (på sv-SE). Läst 6 april 2019. ^ "91 Karlsson". NE.se. Läst 29 augusti 2014. Externa länkar 91an.net - inofficiell webbplats v • r 91:an Karlsson Filmer 91:an Karlsson. "Hela Sveriges lilla beväringsman" (1946) · 91:an Karlssons permis (1947) · 91 Karlssons bravader (1951) · Alla tiders 91 Karlsson (1953) · 91 Karlsson rycker in (1955) · 91:an Karlsson slår knock out (1957) · 91:an Karlsson muckar (tror han) (1959) · 91:an och generalernas fnatt (1977) Staty av 91 Karlsson i Halmstad Kreatörer Rudolf Petersson · Nils Egerbrandt · Gunnar Persson · Jonas Darnell · Jan Gissberg · Görgen Kronberg · Gert Lozell · Olle Nilsson · Jonny Nordlund · Patrik Norrman · Ola Nyberg · Krister Petersson · Tobias Sjölund · Tommy Strindholt · Bertil Wilhelmsson Publicering Allt för Alla · Levande livet · Året runt · 91:an (serietidning) · 87:an (serietidning) · 91:an kavalkad Kategorier: Svenska serierSvenska dagspresserierKrigs- och militärserierTecknade serier som blivit filmTecknade serier som blivit teater91:an KarlssonFiktiva militärer Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp På andra projekt Commons Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens Språk English Français Norsk Redigera länkar Sidan redigerades senast den 11 juli 2019 kl. 21.28. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 15:03:08 GMT 1
[dölj] Wikimania2019 logo.svg Hur kan Wikimedia och fri kunskap bidra till de globala målen? Under Wikimania Spotlight Session på Stockholms universitet 16 augusti försöker vi hitta svar på just den frågan. Anmäl dig innan 31 juli!
Koordinater: 59°15′47″N 18°4′56″Ö Gubbängen Hoppa till navigeringHoppa till sök Gubbängen Gubbängens centrum Stockholm 2005-08-03.JPG Kommun Stockholm Kommunområde Söderort Stadsdelsområde Farsta Distrikt Farsta distrikt Bildad 1934 Antal invånare 5 734 (2017) Landareal 177 hektar Smeknamn Gubbis Postort Enskede Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm Gubbängen är en stadsdel med postorten Enskede i Farsta stadsdelsområde i stadsområdet Söderort och Farsta distrikt i Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Fagersjö, Gamla Enskede, Högdalen, Hökarängen, Skarpnäcks gård, Sköndal, Stureby, Svedmyra och Tallkrogen.[1]
Stockholms stad köpte egendomen Gubbängen 1908 av lantbrukaren Albin Arvidsson, men det dröjde fram till 1940-talet innan man kom igång med stadsplanering och byggande.
Innehåll 1 Gubbängens gårdar 2 Stadsplanering 2.1 Arkitekttävling 2.2 Rybergs stadsplan 3 Historiska bilder 4 Demografi 5 Kommunikationer 6 Söderledskyrkan 7 Gubbängsfältet 8 Majroskogen 9 Skolor 10 Nutida bilder 11 Se även 12 Tryckta källor 13 Vidare läsning 14 Källhänvisningar 15 Externa länkar Gubbängens gårdar
Gårdarna Herrängen och Gubbängen på Topografiska corpsens karta 1861. Huvudartiklar: Gubbängens gård och Herrängens gård, Gubbängen Två historiska gårdar bildade stadsdelens kärna: Gubbängens gård och Herrängens gård (ej att förväxla med Herrängens gård vid Långsjön). Ingen av dem existerar längre. Gubbängens gård låg där Gubbängsskolans skolgård nu ligger. Gårdens sista byggnad revs 1965, det enda som återstår är rester efter gårdens gamla allé och en igensatt jordkällare.
Herrängens gård låg cirka 500 meter väster om Gubbängens gård ungefär där senare Gubbängstorget anlades. Till gårdarna hörde några ekonomibyggnader, till Herrängen även en statarlänga som låg mitt på nuvarande Lingvägen. Herrängens byggnader revs i mitten av 1940-talet. Efter den gården återstår en stor lönn i hörnet Lingvägen / Gubbängsvägen.
Stadsplanering Arkitekttävling År 1940 utlystes den så kallade Gubbängstävlingen av fastighetsnämnden och tomträttskassan, syftet var att ta fram en bra stadsplan och bra bostadstyper. Resultatet redovisades året därpå, bland annat skulle följande minimikrav tillgodoses:
Inga sovplatser i köket Vardagsrummet skulle inte användas som matrum Varje vuxen skulle ha en egen garderob, barn en halv Det var Kooperativa förbundets arkitektkontor som vann tävlingen; deras bidrag hette Vox Humana. I stadsplanetävlingen fanns sju bidrag, och i uppdraget ingick att stadsplanelägga både Hökarängen och Gubbängen. Den tävlingen fick dock ingen praktisk betydelse för byggandet.
Rybergs stadsplan Rybergs stadsplaner för Gubbängen från 1944. Till vänster den västra delen och till höger den östra. Båda historiska gårdarnas läge är markerade. Rybergs stadsplaner för Gubbängen från 1944. Till vänster den västra delen och till höger den östra. Båda historiska gårdarnas läge är markerade. Rybergs stadsplaner för Gubbängen från 1944. Till vänster den västra delen och till höger den östra. Båda historiska gårdarnas läge är markerade. Den fortfarande (2010) gällande stadsplanen utarbetades av Ture Ryberg på stadsplanekontoret 1944. Han avsatte ett stort område (litt A, röd på planen) för allmänt ändamål. På platsen finns idag Engelska skolan och Gubbängshallen.
Man påbörjade byggandet 1945–1946. I den västra delen byggde hus av bland annat AB Familjebostäder och Riksbyggen. Norr och öster om centrum byggdes hus av fastighetsföreningar och privata byggmästare. På den östligaste delen mot Nynäsvägen och längst Gubbängsvägens norra sida mellan Ramvägen och Nynäsvägen byggde Stockholms stad småstugebyrå (SMÅA) ett radhusområde. De rappade husen på Gubbängsvägens norra sida byggdes av en entreprenör medan trähusen söder om Gubbängsvägen är självbyggeri. Området färdigställdes mellan 1946 och 1948.
Gården som gav stadsdelen sitt namn var Gubbängens gård som revs 1965. På platsen anlades sedan Gubbängsskolans skolgård. Där Gubbängens centrum nu ligger fanns tidigare Herrängens gård. I Rybergs stadsplan fanns ingen plats för båda gårdar men deras läge är inritat. Själva centrumbebyggelsen började byggas på 1950-talet, arkitekt Curt Strehlenert på HSB:s arkitektkontor. Lingvägen i kombination med tunnelbanan delar stadsdelen i två halvor. Det hörde till stadsplanekonceptet att Stockholms nya förstäder skulle vara självförsörjande med all samhällelig service, även med egna biografer. Därför fick även Gubbängen en egen biograf City som låg vid Gubbängstorget och invigdes i april 1953.
Historiska bilder
Gubbängens gård 1943.
Herrängens gård 1944.
Gubbängens folkskola 1950.
Gubbängshallen 1950-tal.
Nya torget och "Biograf City" 1953.
Mc-gänget utanför "Biograf City" 1958.
Demografi År 2017 hade stadsdelen cirka 5 700 invånare, varav cirka 25,6 procent med utländsk bakgrund.[2]
Kommunikationer Huvudartikel: Gubbängen (tunnelbanestation) Från början bestämde man att kommunikationerna med innerstaden skulle vara goda, och redan 1941 inleddes byggandet av tunnelbanan. Det dröjde dock till 1 oktober 1950 innan den invigdes. Före Tunnelbanan fanns bussförbindelse med en röd SS (nuvarande SL) buss nr 75 som gick från Hökarängen in till city. BSS blekgula bussar med en grön rand som gick Nynäsvägen in till terminalen på Ringvägen vid Götgatan fortsatte tills Nynäsvägen byggdes om till fyrfilig väg första ombyggnaden.
Station Gubbängen trafikeras av T-bana 18 (gröna linjen) och togs i bruk den 1 oktober 1950, när den första etappen av Stockholms tunnelbana invigdes mellan Slussen och Hökarängen. Konstnärlig utsmyckning: Väktare två bronsskulpturer av Ragnhild Alexandersson, 1994.
Söderledskyrkan Vid gränsen mot Hökarängen ligger Söderledskyrkan, som är församlingskyrka för Farsta församling. Kyrkan är byggd i rött tegel och ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos. Den invigdes 1960 och är sedan 1990 ett lagskyddat byggnadsminne. Innan kyrkan byggdes, användes tomten av kringresande tivolin och cirkusar.
Gubbängsfältet
Gubbängsfältet mot sydost, juli 2016. Gubbängsfältet skiljer stadsdelen Gubbängen från Hökarängen. Det är en rest av den ängsmark som en gång tillhörde Gubbängens gård. Det cirka 24 hektar stora gärdet utbreder sig öster och väster om Lingvägen. Tunnelbanan leds på en cirka 170 meter lång viadukt över fältet. På Gubbängsfältet finns det sommartid ett flertal fotbollsmål uppställda och det finns även en konstgräsplan. På fältet anordnas också den årliga handbollsturneringen Eken Cup. Vid norra kanten av fältet märks Gubbängshallens karakteristiska byggnad från 1958.
På Gubbängsfältets västra sida, mellan Majrovägen och Örbyleden, ligger Gubbängens koloniområde som etablerades 1978. Föreningen Gubbängens Fritidsträdgårdar hyr marken av staden för 100 odlingslotter, örtagård samt egen biodling.[3]
Ännu längre västerut, där Gubbängen gränsar mot Högdalens industriområde finns Gubbängens IP med fotbollsplaner i grus- och konstgräsutförande och en tennishall. Runt fotbollsplanen går en speedwaybana där Hammarby Speedway kör sina hemmamatcher. Vintertid anläggs en bandyplan över grusplanen där även allmänhetens åkning erbjuds. I januari 2016 meddelades planer om att bygga Bandyhallen i Gubbängen på platsen.[4]
På Gubbängfältets östra sida, vid Panelvägen, ligger Gubbängens gamla IP byggd på 1940-talet flera år före nuvarande Gubbängens IP, i dag i huvudsak en fotbollsplan men används för diverse idrott av eleverna på Gubbängsskolan intill, den är nu (2010) upprustad med bland annat konstgräs, ny belysning och en 100 meters löparbana i modernt material.
Sedan år 2013 finns planer på att utveckla Gubbängsfältet till ett sportfält med en fullstor konstgräsfotbollsplan inklusive belysning samt två fullstora naturgräsplaner för rugbyverksamhet som finns idag på Årstafältet. Det skall finnas en belyst motionsslinga runt fältet samt servicefunktioner för omklädnad, toaletter, café, klubbhus, utomhusgym, cykel- och kompletterande bilparkering.[5]
Majroskogen Majroskogen är en än så länge orörd skog med många ovanliga växt och djurarter samt träd som är upp till 300 år gamla.[6] Skogen ligger i Stockholms södra förorter: Gubbängen, Svedmyra, Tallkrogen, Stureby och angränsar till Bandhagen, Högdalen och Hökarängen.
Skolor Huvudartiklar: Gubbängens gymnasium och Gubbängsskolan Gubbängens läroverk, senare kallad Gubbängens gymnasium, byggdes 1954, och ritades av arkitekterna Helge Zimdal och partnern Nils Ahrbom. Gubbängsskolan (tidigare namn Gubbängens folkskola) är en grundskola med årskurserna 1–9 samt förskoleklasser. Den invigdes 1947 och ritades också av Zimdal & Ahrbom. Skolan har cirka 700 elever. I skolans östra länga ligger Gubbängsbadet, skolans gymnastik- och simhallsbyggnad, även här ansvarade Zimdahl & Ahrbom för en arkitektoniska utformningen.
Det finns även en friskola, Internationella Engelska Skolan i Gubbängen, som har sina lokaler i före detta Gubbängens Gymnasium med undervisning för årskurs 4–9. I Gubbängen finns flera förskolor, både kommunala och privata. Kommunala är bland annat Ängen, Gläntan och Lövlunda, medan föräldrakooperativet Tallgubben är privat. Stadsdelen har ganska ung befolkning med många barnfamiljer, så efterfrågan på förskoleplatser och skola är stor.
Nutida bilder
Söderledskyrkan
Gubbängsvägen
Getfotsvägen
Gubbängshallen, 2016
F.d. Biograf City
Gubbängsskolan
Se även Lilla Sköndal (även Stora Tallkrogen), ett före detta utvärdshus i nordöstra Gubbängen. Tryckta källor Bernhardsson, Siv (2003). Göran Söderström. red. Stockholm utanför tullarna: nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 107-111. Libris 9152550. ISBN 91-7031-132-3 Anita Lundin (redaktör) (2014). Brännkyrka 1913-2013, Socken som blev 51 stadsdelar. Brännkyrka hembygdsförening. sid. 188-191. ISBN 978-91-8685329-7 Vidare läsning Hofsten, Erland (1943). Utredning angående stadsplanen för Gubbängen.. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Bihang, 99-3047450-1 ; 1943:88. Stockholm. Libris 1677577 Schönning, Klas (2000). Hökarängen. Stockholm: Stockholmshem. Libris 3130667 Källhänvisningar ^ Karta över Stockholms kommun - Stockholms kommun ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. Läst 2 maj 2018. ^ ”Gubbängens Fritidsträdgårdar”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2017. Läst 23 oktober 2017. ^ Dagens Nyheter, Hans Jansson: "Bandyhall i Tallkrogen blir bandyhall i Gubbängen", 2016-01-23, läst 2016-01-23 ^ Stockholms stad: Utveckling av Gubbängens sportfält, 2013-11-15. ^ ”Grönområden”. Läst 18 oktober 2017. Externa länkar Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Gubbängen. v • r Stadsdelar i Farsta stadsdelsområde Fagersjö • Farsta • Farstanäset • Farsta strand • Gubbängen • Hökarängen • Larsboda • Sköndal • Svedmyra • Tallkrogen Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm Kategorier: GubbängenStadsdelar i StockholmEnskede (postort) Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp På andra projekt Commons Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Norsk Polski Suomi Redigera länkar Sidan redigerades senast den 19 november 2018 kl. 21.42. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 15:19:18 GMT 1
[dölj] Infrastrukturprojekt i Stockholms län 2010-2021 Hoppa till navigeringHoppa till sök Ambox outdated serious.svg Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2019-06) Motivering: Länkar till delprojekt som är i drift pekar inte rätt. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet eller diskutera saken på diskussionssidan. Mellan åren 2010 och 2021 planeras det[av vem?] att satsas 482 miljarder svenska kronor på infrastrukturprojekt[förtydliga] i Sverige.[fotnot behövs] Ett stort antal projekt planeras i Stockholms län. Planeringen i Stockholms län påverkas även av Stockholmsöverenskommelsen från december 2007 (idag kallat Trafiksatsning Stockholm), av Storstockholms Lokaltrafiks Trafikplan 2020 samt av regionplanen RUFS 2010. Innehåll 1 Översikt 2 Se även 3 Referenser 3.1 Noter 3.2 Källor Översikt Projekt Länsplan 2010-2021 Stockholms- överenskommelsen RUFS t.o.m. 2020 RUFS t.o.m. 2030 Beräknad kostnad Finansierad Aktuell tidsplan Spårprojekt Citybanan Ja Ja 18 405 Ja 2009-2017. Färdigställd 2017. Dubbelspår Nynäsbanan Ja Ja 776 Ja Västerhaninge-Tungelsta 2009-2011, Tungelsta-Hemfosa 2015-2018. Färdigställd 2017. Dubbelspår Södertälje hamn-Södertälje centrum Ja Ja 795 Ja 2010-2013. Färdigställd 2013. Fyrspår Barkarby-Kallhäll Ja Ja 4 020 Ja 2011-2015. Färdigställd 2016. Fyrspår Tomteboda-Barkarby Nej Ja 7 790 Nej 2016-2023 Dubbelspår Roslagsbanan, etapp 1 och 2 Ja Ja 1 000+1 360 Ja 2010-2014, 2013-2017 Tvärbana ost/Saltsjöbanan Ja Ja 3 400 Ja 2013-2018 Tvärbana norr Solnagrenen Ja Ja 3 234 Ja 2009-2013. Färdigställd 2014. Tvärbana norr Kistagrenen Ja Ja 5 050 Ja 2014-2018 Upprustning av Lidingöbanan Ja Ja 295 Ja?[förtydliga] 2012-2014. Färdigställd 2015. Spårväg City Okänt Offentlig-privat samverkan 2009-2014 Spårväg syd Endast Flemingsberg-Skärholmen Ja Okänt Delvis Ej fastlagd Spårväg Odenplan-Nya Karolinska-Solna centrum Nej Ja (avser tunnelbana Odenplan-Nya Karolinska) Okänt Nej Ej fastlagd Spårväg längs stombusslinje 4 Okänt Nej Ej fastlagd Tvärbana Solna station-Bergshamra-Universitetet Nej Ja Okänt Nej 2020-2023 Tunnelbana (Blå linjen) Kungsträdgården-Nacka Forum Nej Nej Okänt Nej Inga beslut fattade Roslagspilen Nej Nej Okänt Nej Inga beslut fattade Roslagsbanan till Arlanda Nej Nej Okänt Nej Inga beslut fattade Vägprojekt Norra länken 11 920 2007-2015. Färdigställd 2017. E18 Hjulsta-Kista 3 950 Färdigställd 2014. Sex körfält E4 Södertälje-Hallunda 140 Färdigställd 2012. E4 Tomteboda-tpl Haga södra 753 Förbifart Stockholm Ja Ja Ja Ja 27 600 Ja 2012-2020 Södertörnsleden 1 558 Masmolänken 1 035 Åtta körfält Norrtull-Kista 33 Kollektivtrafikkörfält Danderyds kyrka-Arninge 291 Ny Skurubro 857 Sex körfält Upplands Väsby-Arlanda 51 Östlig förbindelse Övrigt Nya Slussen Danvikslösen Vattenledning Norrtälje- Vallentuna[1] 500 2011-2015 Stockholms Ström[2] Nej Nej Offentlig-privat samverkan 2010-2020 Se även Infrastrukturprojekt i Göteborg 2010-2021 Referenser Noter ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. Läst 5 oktober 2010. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2014. Läst 28 oktober 2014. Källor www.sweden.gov.se/content/1/c6/09/47/70/f3df2c98.pdfweb.archive.org/web/20110209163630/https://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/Trafikplan%202020.pdfweb.archive.org/web/20100705075441/http://www.ab.lst.se/upload/dokument/samhallsbyggnad/Investeringsplanering/AP%202010-2021/Lansplan_for_regional_transportinfrastruktur_i_Stockholms_lan_2010_2021.pdfStockholm vapen bra.svg Denna Stockholmsrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.Geographylogo.svg Autoroute icone.svg Denna transportrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan. v • r Kommunikationer i Stockholm Vägtunnlar · Broar · Kollektivtrafik · Järnväg · Luftfart · Sjöfart · Vägtrafik · Infrastrukturprojekt Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm Kategorier: StockholmsstubbarTransportstubbarTransport i StockholmPlanerade byggprojektSverige under 2010-talet Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens Språk Lägg till länkar Sidan redigerades senast den 27 juni 2019 kl. 01.48. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 15:48:24 GMT 1
[dölj] Koordinater: 59°15′45″N 18°5′30″Ö Gubbängsskolan (Omdirigerad från Gubbängens folkskola) Hoppa till navigeringHoppa till sök
Gubbängsskolan, 2016. Gubbängsskolan (tidigare Gubbängens folkskola) är en kommunal grundskola belägen vid Gubbängsvägen 63 i stadsdelen Gubbängen i södra Stockholm. Skolans byggnader uppfördes i slutet av 1940-talet efter ritningar av arkitekterna Helge Zimdahl och Nils Ahrbom. Dagens verksamhet omfattar allt från förskoleklasser upp till årskurs nio med cirka 700 elever.
Innehåll 1 Historik 2 Historiska bilder 3 Nutida bilder 4 Se även 5 Källor 6 Externa länkar Historik
Gubbängens folkskola 1950. I trakten byggdes redan 1880 en småskola som låg vid nuvarande Perstorpsvägen / Gamla Dalarövägen. Dagens Gubbängsskolan, ursprungligen kallad "Gubbängens folkskola", uppfördes i slutet av 1940-talet efter ritningar av arkitekterna Helge Zimdahl och Nils Ahrbom på den i stadsplanen från 1944 avsedda platsen. Avvikande från stadsplanen gav Zimdahl & Ahrbom dock det nya komplexet samma riktning som huvudaxeln för allén till Gubbängens gård, vars mangårdsbyggnad stod kvar på skolgården fram till 1965.
Anläggningen bestod till en början av två längor. Västra längan består av fyra byggnadskroppar, om två respektive tre våningar, placerade av i sidled förskjutna volymer. Här anordnades bland annat lektionssalar, lärarrum och personallokaler. Södra längan har tre byggnadskroppar. Den västra är i en våning och innehåller matsalen. Den i mitten är i två våningar och innehåller fritidshemmet. Den östra är i en våning och innehåller aulan. Samtliga fasader består av rött tegel. Alléns träd integrerades av Zimdahl & Ahrbom i den yttre miljön och är fortfarande bevarade liksom gårdens matkällare vid ingången till allén.
Under åren 1962 till 1968 tillkom en östra länga (kallad Gubbängsbadet) som blev skolans gymnastik- och simhallsbyggnad. Även här ansvarade Zimdahl & Ahrbom genom arkitekt Einar Lovén för en arkitektoniska utformningen. Alla tre byggnader är grönmarkerade av Stockholms stadsmuseum vilket betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Historiska bilder En bildserie från 1950 tagen av fotografen Lennart af Petersens.
Trapphuset
Aulan
En lektionssal
Matsal
Skolköket
Nutida bilder
Västra längan
Gubbängsskolans allé
Västra längan
Södra längan (aulan)
Östra längan (Gubbängsbadet)
Se även Gubbängens gymnasium, som uppfördes 1954 i direkt anslutning väster om Gubbängens folkskola och som också ritades av Helge Zimdahl och Nils Ahrbom. Källor Bernhardsson, Siv (2003). Göran Söderström. red. Stockholm utanför tullarna: nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 107-111. Libris 9152550. ISBN 91-7031-132-3 Anita Lundin (redaktör) (2014). Brännkyrka 1913-2013, Socken som blev 51 stadsdelar. Brännkyrka hembygdsförening. sid. 188-191. ISBN 978-91-8685329-7 RAÄ:s bebyggelseregister: STOCKHOLM GUBBÄNGSGÅRDEN 17 - husnr 2, GUBBÄNGSSKOLAN. RAÄ:s bebyggelseregister: STOCKHOLM GUBBÄNGSGÅRDEN 17 - husnr 4, GUBBÄNGSSKOLAN. RAÄ:s bebyggelsregister: STOCKHOLM GUBBÄNGSGÅRDEN 19 - husnr 1, GUBBÄNGSSKOLAN. Externa länkar Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Gubbängsskolan. Gubbängsskolan, officiell webbplats. Kategorier: Byggnader i SöderortGubbängenGrundskolor i Sverige Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp På andra projekt Commons Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk Lägg till länkar Sidan redigerades senast den 9 november 2017 kl. 13.39. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 19:42:00 GMT 1
[dölj] Polisfordon i Sverige Hoppa till navigeringHoppa till sök Question book-4.svg Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Svensk polisbil av typen Volvo V90, 2017 års modell. En polisbil är ett specialtillverkat motorfordon som används av polisen och tullen. Tullbilarna har dock annorlunda utseende. I Sverige är polisbilar av märket Volvo vanligast. Sverige har i internationell jämförelse högklassiga polisbilar - få andra polismyndigheter kan uppvisa en flotta som innehåller så välutrustade fordon, där även sådana utrustningsdetaljer som xenonstrålkastare och parkeringsvarnare förekommer. Polisen har använt finska SOS-106 från tillverkaren Sarco OY förr, men idag är det svenska MP5-högtalaren från Standby AB som används. Innehåll 1 Historik 1.1 Milstolpar 2 Det yttre utseendet 3 Polisens bilar 3.1 Typ A 3.2 Typ B 3.2.1 Exempel på utrustning gemensamt för typ A och B 3.3 Typ C 4 Bilder 5 Noter 6 Se även 7 Externa länkar Historik Volvo PV56 från 1939 använd av polisen i Stockholm. När Sverige hade kommunal polis fanns inga enhetliga polisbilar - en kommunal polisbil var oftast svart och kunde vara av vilket fabrikat som helst. Det stod varje kommunal polisförvaltning fritt att skaffa bilar av de märken man ville ha. Vad som fanns av lokala bilföretag på orten spelade naturligtvis också stor roll, men vanligen användes helsvarta amerikanska bilar. De första utryckningsljusen på polisfordon bestod av en eller två relativt små lampor som visade fast rött ljus. Bilder på äldre polisfordon visar att rött utryckningsljus i någon form användes tidigt. Det röda fasta utryckningsljuset fick ofta diskreta placeringar på bilarna – endera på takets framkant eller nedanför vindrutan. Vissa bilar hade inte fasta röda ljus utan endast ett sökarljus med en skjutbar röd "strumpa" som gjorde att färgen kunde ändras från vitt till rött. Detta sökarljus var monterat på taket eller vänster A-stolpe. Polisbilar hade inte alltid någon form av rödljus utan ibland endast en innanför vindrutan nedfällbar, ibland lysande, skylt med texten "Polis". En del polisbilar hade diskreta rödljus monterade + en demonterbar skylt med texten "Polis" i fronten på bilen (se bild av Volvo PV56). Men det förekom att vissa kreativa polisdistrikt ute i landet sneglade på vad Statspolisen gjorde, och hur deras fordon var utrustade. Man följde deras exempel så noga, att det i vissa fall kunde vara svårt att se skillnad på en stats- eller kommunalpolisbil. Att skaffa kommunala polisbilar ansågs länge inte som självklart, även om den första polisbilen, en Scania-Vabis, levererades till Stockholm 1913. Det gick lika bra att cykla - eller vid brådskande ärenden – åka taxi. Så sent som 1961 fanns i Åmåls polisdistrikt inga polisbilar, utan polisen fick nöja sig med två cyklar. I slutet på 1930-talet blev det dock allt vanligare med regelrätta polisbilar. Mellan 26 maj 1970 och 29 mars 1973 användes en Porsche 911 som polisbil av polisen i Ljungby. Totalt fanns det mellan åren 1965–1973 22 st Porsche-polisbilar på olika håll i landet.[1] Milstolpar 1958 - De första svart-vit-målade polisbilarna införs hos Statspolisen. 1984 - Rikspolisstyrelsen (RPS) inför ett nytt utseende för polisens fordon, vitmålade med blå-gula ränder längs sidorna och ny stil på bokstäverna. Detta utseende sparade pengar, då man slapp måla om fordonen innan försäljning. Men utseendet var otydligt, vilket gjorde det svårt att känna igen polisbilarna. 1989 - RPS inför det nya blå-vita utseendet för polisens fordon, som gjorde dem tydligare på vägarna. Bokstavsstilen byttes också, och blev en helt ny grafisk profil för Polisen. 2005 - Svenska polisbilar kommer nu att vara märkta även med gula och blå fält i självlysande och reflekterande material för att öka säkerheten i trafiken. Märkningen bygger på forskningsresultat och europeisk standard och kallas för Battenburgmönster. Det yttre utseendet Volvo Amazon, 1970 års modell. De vanliga radiobilarna har en polisdekor på utsidan som talar om att det är en polisbil; den har sett olika ut genom tiderna. När den kommunala polisen förstatligades infördes en enhetlig svart-vit målning och två fasta röda ljus på taket kompletterade med ett sökarljus och ett roterande gult ljus. 1970 genomfördes "blåljusreformen" vilket innebar att de röda och gula ljusen ersattes med två (ibland ett) roterande blåljus på cirka 1 100 fordon. Sökarljuset behölls. Den svart-vita färgen gjorde att ordet fjällko i slutet av 1950-talet blev slang för polisbil.[2] Eventuellt förväxlades den svart-vita rasen svensk låglandsboskap med fjällkon.[källa behövs] Ursprungligen var det tänkt att taken skulle vara vita, men norrlandslänen protesterade, eftersom bilarna då skulle vara svåra att se om det var höga snövallar längs vägarna.[2] År 1984 övergick man till en blå/gulrandig remsa, som sattes på helt vita bilar. Detta gjorde att det var lättare att sälja bilarna, när de ansågs vara för gamla. Remsan består av en plastfilm med en självhäftande sida som trycks fast på bilen och någorlunda lätt att avlägsna. Då började även blåljusen att monteras på en båge och inte längre på själva taket. I samband med detta försvann sökarljuset. 1989 infördes stora blå dekaler på fram- och bakskärmarna, eftersom den designen ansågs vara tydligare än den förra typen. Under 1990-talet bytte man också ut de enkla roterande blåljusen på takbågen mot en ljusramp med bland annat blixtljus som sitter på taket. Den är oftast tillverkad av företaget Standby, även om andra märken förekommer ibland. Den 9 maj 2005 beslöt Rikspolisstyrelsen att successivt införa nya märkningar på polisbilarna under följande höst. De nya märkningarna är högreflekterande, och gör att polisbilarna blir nästan självlysande i mörker, men bilarna ska även synas bättre i dagsljus. Den nya märkningen sitter på vita fordon och är blå och gul, det så kallade Battenburgmönstret. Tullbilarna är i grunden mörkblå med gul och blå dekor. Fram-, sido- och bakskärmar är märkta med "Tull". Det engelska ordet för tull, "customs" är även vanligt förekommande på grund av den internationella verksamheten vid gränser, hamnar och flygplatser. Gemensamt för polisen och tullen är att de har respektive myndighets märke på sina bilar, och att varje bil har ett eget anropsnummer, som ska synas från alla håll. Exempelvis finns numret på taket för att helikoptrar ska kunna se det. Samma sak gäller f ö även andra utryckningsbilar, såsom ambulanser och brandförsvarets fordon. Polisens bilar Polisen och tullen använder idag[när?] främst Volvo, Saab, Mercedes och VW, men andra märken förekommer också. Polisbilarna/tullbilarna finns i tre olika varianter: Typ A Typ A är den vanligaste bilen, den med tull/polisdekor. Den har en larmanordning bestående av siren och takbåge, där ljuset i rampen består av halogen-, LED- eller roterande lampor. Takbågen är utformad så att ljuset ska ses från alla håll och kan även kompletteras med vitt arbetsljus åt höger/vänster och ett framåtriktat sökarljus. Det sitter blåljus på bagageluckans insida, på grund av att bagageluckan skymmer blåljuset i takbågen bakåt vid öppnat läge, så extraljusen kompletterar takljuset. Det sitter också blåljus monterade någonstans i fronten beroende på vad det är för slags bil: det kan antingen vara synligt blixtljus i sidorna eller dolda lampor i grillen eller vindrutan. Dessutom sitter ett stoppljus innanför vindrutan med blinkande växelvis blått och rött sken. Till utrustningen kan också höra en ljusskylt (vanligast i tullbilarna) som sitter monterad i rutan på bagageluckan, med texten Follow me (följ efter mig), Customs/police (tull/polis), Stop (stanna) eller Turn off engine (stäng av motorn). Typ B Typ B är relativt vanlig, men är inte dekorerad och utmärkande som en patrullbil, utan utåt sett en vanlig civil personbil. Bilen är försedd med reglementerad ljudsignalanordning (sirén), och vid behov kan ett mindre magnetfotförsett blåljus tillkomma (Ofta går lampan under namnet kojaklampa). Detta blåljus kan antingen fästas på taket eller vara placerat i bilens vindruta, ovanpå instrumentbrädan. Blåljuset kan kompletteras av ett bakåtriktat ljus i bagageutrymmet, och i vissa fall förekommer även blåljus i grillen. I framrutan, alternativt i grillen, finns oftast en stoppanordning som kan utge växelvis blått/rött ljus eller ge ett fast rött sken. Civila bilar kan även ha blåljusmontage i rutan på motsvarande sätt. Exempel på utrustning gemensamt för typ A och B En RAKEL-enhet ovanpå en radioenhet för System 70 M (den senare med blå knappsats) Kommunikationsradio för polisens radionät Rakel. Samtliga polismyndigheter i landet har nu satt rakelsystemet i full drift och i de nya fordonen (både målade och civila) så sitter en POLMAN-station där de flesta sakerna styrs. Bland annat GPS, ljus, radio och manövrering av dörrlås. Detta sparar utrymme i fordonet för annan utrustning. S70- och S80-systemen avvecklades i slutet av 2010 och märkningen "8 2888" exempelvis är väldigt sällsynta idag. Sjukvårdsväska Ficklampa Spikmatta Lådhurts i bagageutrymmet eller hundburar Olyckstält med tillhörande lampa Varningsbloss Lås på bakdörrarna som manövreras från instrumentbrädan. Detta förhindrar att bakdörrarna kan öppnas inifrån vid transport av misstänkta personer eller liknande. Vid ett elhaveri finns reservanordningar för att kunna öppna dörrarna. Larmanordning, såsom siren, stoppljus och roterande/blinkande blåljus. Brandsläckare Batteriladdare För att säkra att bilen alltid startar ska bilen kopplas upp mot elnätet när den inte används (står i garage). Kartläsarlampa Med rött ljus för att inte försämra mörkerseendet Avspärrningsband Dragkrok Kompletteras,(fast drag) med ett skummgummiskydd, som ingår i polisens arbetsmiljöregler, utifall de slår i benet. Lastskydd för baksätesmontering Specialanpassade hundburar i bagaget, för manuell öppning ut via bagageluckan och elektrisk öppning in i kupén från kontrollpanelen. Utrustningen kan kompletteras med diverse fler detaljer, till exempel videokamera, polispilot, hundburar, stoppspade, solfilm och extraljus. Typ C Den tredje varianten är tjänstebilen som är en helt vanlig bil utan någon larmanordning, dock kan de vara utrustade med kommunikationsradio och stoppspade. Bilder En Plymouth Valiant -1974 som polisbil. Saab 9-5 Kombi -2005 intill en ambulans. Nuvarande dekalutförande Volvo V70, -2006. Volkswagen typ 1 Bubbla Mercedes-Benz 316CDI -2006. Mercedes-Benz Viano -2004. Ledningsfordon för Stockholmspolisen mellan åren 2005 och 2011. Volvo 244 med "hockeyklubbsdekoren". Porsche 911 i polisutförande, svart/vita dekoren. Volvo XC70 -2013. Noter ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2010. Läst 23 april 2010. Polisbil och Polisbilshistoria ^ Ordningsmakten på väg Arkiverad 1 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Minnenas Journal.Läst 2013-02-25. Se även Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Polisfordon i Sverige. Varningsljus Externa länkar Polisens fordon Automobile stub.svg Denna bil-relaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan. Kategorier: BilstubbarPolisUtryckningsfordon Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens På andra projekt Bilder & media
Språk Lägg till länkar Sidan redigerades senast den 12 januari 2019 kl. 23.13. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 3, 2019 19:47:15 GMT 1
[dölj] Rikspolisstyrelsen Hoppa till navigeringHoppa till sök Rikspolisstyrelsen Polisen vapen bra.svg Departement Justitiedepartementet Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet Säte Polhemsgatan 30, Stockholm Kommun Stockholms kommun Län Stockholms län Överordnad Polishögskolan Polismuseet Rikskriminalpolisen Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen Organisationsnr 202100-0076 Syfte Förebygga brott och säkra rikets säkerhet. Inrättad 1964 Nedlagd 2014 Efterföljare Polismyndigheten Budget 22,184 miljarder SEK (2014) Antal anställda ~28 000 (år 2014) Instruktion SFS 1989:773 (lagen.nu) Webbplats Polisen.se Övrigt Budget och antal anställda är för år 2014.[1][2] Rikspolisstyrelsen (RPS) var en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet från 1964 till 31 december 2014. Det mesta av verksamheten vid RPS ingår nu i Polismyndigheten.
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. Till RPS hörde Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. RPS var chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium.[3]
RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen fördelade också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna.
RPS bildades 1964.
Innehåll 1 Organisationer under RPS 1.1 Nationella verksamheter 1.2 Länspolismyndigheter 2 Polisens verksamhetsstöd 3 Rikspolisstyrelsens författningssamling 3.1 Teman enligt FAP 4 Rikspolischefer 5 Se även 6 Referenser 7 Externa länkar Organisationer under RPS Nationella verksamheter Polishögskolan Polismuseet Rikskriminalpolisen Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen Länspolismyndigheter Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten Gotland Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten Värmland Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten Västra Götaland Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län Polisens verksamhetsstöd Polisens verksamhetsstöd, förkortat PVS, är en avdelning vid RPS med ansvar att stödja polisens kärnverksamhet på olika sätt. PVS i sig är indelat i ett antal olika enheter med egna specifika ansvarsområden såsom IT-drift, utveckling och förvaltning, kommunikationstjänster, ärendehantering och administrativa frågor inom ekonomi och personal.
Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling[4] innefattar regler som Rikspolisstyrelsen utfärdat. Dessa numreras med FAP- eller RPSFS-nummer. FAP står för föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet. RPSFS-numren är kronologiska och FAP-numren är tematiska. De tidigaste RPSFS-numren är från 1980-talet. Vissa av dessa regler är kopplade till specifika lagar.
Teman enligt FAP Lagstiftning, andra samhällsorgans verksamhet, allmänna samhällsfrågor och internationellt samarbete. Polisens verksamhet: organisation och allmän administration. Övervakning och skydd Trafikövervakning och trafiksäkerhet Brottsutredning, spaning och brottsförebyggande verksamhet Polismyndighetsverksamhet: tillståndsgivning, intyg med mera Polismyndighetsverksamhet: administrativa utredningar, beslut och åtgärder Personalfrågor Avtal, avlöning, pension, arbetstid och särskilda ersättningar Medels- och materielförvaltning Rikspolischefer Följande personer har tjänstgjort som rikspolischefer vid Rikspolisstyrelsen (1964-2014):[5]
Carl Persson, 1 juli 1964-1978 Holger Romander, 1 april 1978-31 december 1987 Nils Erik Åhmansson, 1 januari 1988-oktober 1988 Björn Eriksson, oktober 1988-28 februari 1996 Sten Heckscher, 1 mars 1996-31 december 2004 Stefan Strömberg, 1 januari 2005-31 december 2007 Bengt Svenson, 1 januari 2008-31 december 2014
Se även Rikspolisstyrelsens spärrlista Referenser ^ ”Budget för rättsväsendet 2014”. Regeringen.se. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. ^ ”Polisens organisation”. Polisen.se. ^ 1 § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. ^ *Rikspolisstyrelsens författningssamling Arkiverad 12 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. ^ Polisen.se: Polishistoria[död länk] Externa länkar Officiell webbplats v • r Sveriges polismyndigheter Polismyndigheten · Säkerhetspolisen Nationella operativa enheter inom Polismyndigheten Nationella operativa avdelningen · Nationellt forensiskt centrum Polisen vapen bra.svg Polisregioner inom Polismyndigheten Polisregion Nord · Polisregion Mitt · Polisregion Bergslagen · Polisregion Stockholm · Polisregion Väst · Polisregion Öst · Polisregion Syd Andra enheter Polishögskolan · Polismuseet · Särskilda utredningar Se även: Polisen i Sverige Kategori: Rikspolisstyrelsen Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Redigera länkar Sidan redigerades senast den 29 juli 2018 kl. 01.20. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 6, 2019 18:02:21 GMT 1
Electric Banana Band
Electric Banana Band Hoppa till navigeringHoppa till sök Electric Banana Band Electric Banana Band.jpg Electric Banana Band på Sommarkrysset 2008. Bakgrund Sverige Sverige Genrer Barnmusik, Rock År som aktiva 1980 – Skivbolag Warner Bros. Records Artistsamarbeten Riltons Vänner, The Banettes Webbplats Officiell webbplats Medlemmar Lasse Åberg Klasse Möllberg Janne Schaffer Peter Ljung Mårgan Höglund Jouni Haapala Thobias Gabrielsson Linnéa Rilton Maria Andersson Sophia Frisell Oskar Nilsson Sebastian Rilton Tidigare medlemmar Stefan Blomquist Per Lindvall Åke Sundqvist Christer Jansson Pablo Cepeda Tommy Cassemar Sven Lindvall Henrik Rongedal Magnus Rongedal Maria Wickman Annika Boller Marianne Flynner Riltons Vänner Electric Banana Band är en svensk musikgrupp som bildades 1980 med Lasse Åberg, Klasse Möllberg och Janne Schaffer som frontmedlemmar.
Innehåll 1 Historia 2 The Banettes 3 Medlemmar 3.1 Tidigare medlemmar 4 Media 4.1 Studioalbum [1] 4.2 Samlingsalbum 4.3 Böcker 4.4 Film-TV [3] 5 Referenser 6 Externa länkar Historia 1976 fick grafikern Lasse Åberg i uppgift att göra en serie barnprogram för SVT:s räkning. Resultatet blev Trazan och Banarne. Lasse och Klasse Möllberg lät bygga om en studio till djungel, och blev själva värdar. Programmen sändes 1976-1978 och sågs av en talrik tittarskara.
När SVT senare skulle reprisera första säsongen hade banden av misstag blivit raderade genom att numren för två olika programserier hade förväxlats.[källa behövs] Åberg och Möllberg bestämde sig då för att göra en helt ny serie, som sändes 1980. Till denna serie bildades studiobandet Electric Banana Band, där Janne Schaffer fanns med från starten under namnet "Zebran".
Succén blev total. De tre första albumen belönades med guldplattor på rekordtid och hitarna radades upp. Banankontakt, Alp-joddel, Zwampen m.fl. I regel är sångtexterna av Åberg och musiken av Schaffer. Under det sena 1990-talet hade gruppen en stor hit med låten Min Piraja Maja. 1997 spelade bandet på Hultsfredsfestivalen. Electric Banana Band tävlade i Melodifestivalen 2006 med låten Kameleont (text: Åberg, musik: Schaffer). Från deltävlingen gick de vidare till "Andra chansen", där de blev utslagna.
The Banettes The Banettes, bestående av Marianne Flynner, Maria Wickman och Annica Boller, har varit kör i Electric Banana Band.
Medlemmar Lasse "Tigern" Åberg - Sång Klasse "Little Arne" Möllberg - Sång Janne "Zebran" Schaffer - Elgitarr Peter "Pantern" Ljung - Keyboards, synt, piano Mårgan "Giraffen" Höglund - Trummor Jouni "Snöleoparden" Haapala - Slagverk Thobias "Björnen" Gabrielsson - Bas "Little Green" - Kör Linnéa Rilton Maria Andersson Sophia Frisell Oskar Nilsson Sebastian Rilton Tidigare medlemmar Ted "Olyckan" Åström - Sång Stefan "Blomflugan" Blomquist - Keyboards Björn "Bison" J:son Lindh - Synt Per "Giraffen" Lindvall - Trummor och percussion Christer Jansson - Percussion Tobias "Kameleonten" Ågren - Sång Åke "Skunken" Sundqvist - Percussion Pablo "Cikadan" Cepeda - Kongas Tommy "Geparden" Cassemar - Elbas Christian "Vesslan" Veltman - Elbas Sven "Puman" Lindvall - Elbas Per "Tuppen" Hedtjärn - Trummor Robban "Råttan" Ivansson - Trumloop och programmering Fredde "Kolibri" Schaffer - Sång Oscar "Etton" Jönsson - Sång Kjell "Ödlan" Öman - Dragspel Caj "Kajmanen" Högberg - Kör Douglas "Doggen" Lawton - Kör "Bananflugorna" - Kör Henrik Rongedal Magnus Rongedal Maria Wickman Annika Boller Marianne Flynner "Riltons Vänner" - Kör Linnéa Rilton Matilda Lindell Mia Öhman Daniel Greayer Sebastian Rilton "Banottos" - Kör Janna Wettergren Joel Ydring Ylva Trankell Joakim Schuster Anna Grönlund Viveca Hallgrim Magnus Karlén Media Studioalbum [1] 1981 - Electric Banana Band 1984 - Livet i regnskogarna (Electric Banana Band and the Banettes) 2000 - Den Hela Människan (musik från filmen Hälsoresan, tillsammans med Björn J:son Lindh) 2000 - Nu e're djur igen Samlingsalbum 1993 - The Golden Years 1981-1986 1998 - Electric Banana Tajm 2005 - Electric Banana Bands och Trazan & Banarnes bästa 2006 - Kameleont 2006 - Banankontakt-Musikaltajm! (tillsammans med Malmö Operaorkester) 2014 - Schyssta Bananer Böcker Electric Banana Band gav ut sångboken Sångtajm 1999 med noter på flera av sångerna från skivorna.[2]
Film-TV [3] 1980 - Trazan Apansson & Banarne 1980 - Trazan Apansson-E' bananerna fina? 1980 - Trazan Apansson-Djungelmums 1981 - Biotajm med Trazan & Banarne 1982 - Videotajm med Trazan & Banarne 1998 - Electric Banana Band the Movie - djungelns kojigaste rulle Referenser ^ Electric Banana Band på Discogs ^ Libris ^ Svensk Filmdatabas Arkiverad 26 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. Externa länkar Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Electric Banana Band. Officiell webbplats Janne Schaffers webbplats Åbergs museum
|
|
|
Post by Freddie on Aug 8, 2019 5:41:15 GMT 1
Öppna huvudmenyn Wikipedia Sök Stockholms Hamnar Läs på ett annat språk Bevaka denna sida Redigera Stockholms Hamnar (officiellt Stockholms Hamn AB, historiskt Stockholms hamnstyrelse) är idag ett kommunalt bolag som ägs av Stockholms kommun och driver hamnar i Kapellskär, Nynäshamn och Stockholm. Bolaget driver dessutom Stockholms innerstadskajer, bland dem Stadsgårdshamnen, Skeppsbron, Värtahamnen och Frihamnen samt tidigare även Hammarbyhamnen. Stockholms Hamn AB Stockholms hamnar flaggor 2014.jpg Stockholms Hamnars flaggor. Org.nr 556008-1647 Typ Kommunalt bolag Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige Nyckelpersoner Fredrik Lindstål Styrelseordförande Thomas Andersson VD Tjänster Sjötrafik Antal anställda 187 (2018) Ekonomi Omsättning ▲ 866 Mkr SEK Struktur Ägare Stockholms kommun Moderbolag Stockholms Stadshus AB Dotterbolag Kapellskärs Hamn AB Nynäshamns Mark AB Övrigt Webbplats www.stockholmshamnar.seFotnoter Statistik från 2018 års bokslut Historik Uppdrag Redigera Stockholms frihamn, 2009. Värtahamnen innan om- och utbyggnad (2012). Uppdraget innebär att främja sjöfarten och säkra Stockholmsregionens varuförsörjning. Stockholms Hamnar arbetar med frakt, gods som transporteras via ro-ro trafik och containrar och 2018 passerade närmare 10 miljoner ton gods genom Stockholms Hamnar. Bolaget arbetar även med turism och passagerartrafik, det vill säga turister som transporterar sig till och från Stockholm med färjor, kryssningsfartyg och skärgårdstrafik. Mer än 12 miljoner passagerare åkte via hamnarna under 2018. Stockholms Hamnar förvaltar och utvecklar även innerstadskajerna, hyr ut kajplatser och tillhandahåller tjänster för olika fartygstyper. Även stadsutveckling och underhåll av hamnar och kajer ingår i uppdraget. Ny containerhamn Redigera Den 17 december 2008 undertecknade Stockholms Hamnar och världens största hamnoperatör – Hongkong-baserade Hutchison Ports – ett avtal som ger HP rätt att driva containerhamnen i Frihamnen samt möjligheter för HP att utveckla ny containerverksamhet i Nynäshamn, Stockholm Norvik Hamn. Avtalet löper i 25 år. Anläggningsarbetena för Stockholm Norvik Hamn började år 2016 och hamnen öppnar våren 2020. Organisation Redigera Koncernen Stockholms Hamnar består av moderbolaget Stockholms Hamn AB och dotterbolaget Kapellskärs Hamn AB. Kapellskärs Hamn AB ägs till 91 procent av Stockholms Hamn AB och till nio procent av Norrtälje kommun. Stockholms Hamn AB äger 50 procent av aktierna i intressebolaget Nynäshamns Mark AB. Övriga 50 procent ägs av Nynäshamns kommun. Stockholms Hamn AB ägs till 100 procent av Stockholms Stadshus AB. Thomas Andersson är hamndirektör (2019) och styrelseordföranden är Fredrik Lindstål (2019). Organisationen sysselsätter i medeltal 187 medarbetare (varav cirka 20 i Kapellskär och 15 i Nynäshamn) efter det att dotterbolaget Stockholms Stuveri och Bemanning AB (STUVAB) såldes 2010. Se även Referenser Externa länkar Senast redigerad för 4 månader sedan av en anonym användare RELATERADE ARTIKLAR Stockholms frihamn Nynäshamns hamn Stockholm Norvik Hamn Wikipedia Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges. IntegritetStationär dator
|
|
|
Post by Freddie on Aug 8, 2019 16:41:03 GMT 1
Namn: Fredrik "Grade" Lindkvist Ålder: 30 Grad: Kaptenlöjtnant Ort: Kristinehamn Ögonfärg: grön bruna Hårfärg: brunt Syskon: ja 3 st från Jorden/Tellus Intressen: Promenader, film , fotografering Roligaste ämnet: Filmkunskap Bästa film jag sett: Jurassic Park Intresserad av idrottsgren: nej Bästa bok jag har läst: Urtidsparken Person jag beundrar: Bästa popgrupp jag vet: vet inte riktigt, Westlife verkar bra Bästa låt jag hört: Djur jag tycker om: hundar Mitt favorit-TV-program: Vintergatan serien, Dinoriders Rederiet
Den godaste mat jag vet: Grillad mat Jag avskyr mest: Nazister Jag gillar bäst: Min högsta önskan: ? Jag vill bli: ? -------------------------------------------------------------------------------- INVENTARIE LISTA FÖR KAPTEN FREDRIK LINDKVIST
SKEPPINFORMATION KLASS: 5TRG SKAL/KAROSS: BELTA ANTAL: 2 ST BELTA 5TRG 1 ST BELTA 6TRG
-------------------------------------------------------------------------------- Alla mina grader, titlar och befattningar i alla spel, TV serier mm
The Visitors Fifth Column - Ensign Inspector General
VALORIANSKA ALLIANSEN THE VALORIAN NETWORK -GENERAL THE VALORIAN ALLIANCE - LIEUTENANT GENERAL
Galaktiska Alliansen - Kapten
Far Cry 3 - Staff Sergeant
Borderlands -
MASTER SERGEANT ( FORMER ) 1ST LIEUTENANT ( CURRENT )
<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< <<<<<<<<<KURSER // UTBILDNINGAR<<<<<<<<<<<< <<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< UTBILDNING FÖRETAG TRAPPSTÄDNING SAMHALL
------------------------------------------------------------------------ SMEKNAMN
Nascha SMEKNAMN
FREDRIK LINDKVIST
NAMN OMRÅDE SERIE GRADE HUVUDNAMN IKON MILITÄR STRATEG/RÅDGIVARE Dinoriders ION DATASAMLANDE Dinoriders VEGA FILMANDE MM BOLDAR MILITÄR/FÄLTNAMN Dinoriders AYCE LÄRARE Dinoriders NEUTRINO ASSISTENT Dinoriders AKIRA NINJA TMNT PROTO VETENSKAPSMAN Dinoriders ECCO KONVENTNAMN Dinoriders Nascha Indian Namn / Vargnamn
------------------------------------------------------------------ Grad: Befattning: Ledningssystem Marinbefäl Sjöstrid, operatör samband/ledning Ubåt, operatör vapen/sensorsystem
|
|
|
Post by Freddie on Aug 9, 2019 14:47:10 GMT 1
[dölj] Varuhuset Hoppa till navigeringHoppa till sök Varuhuset Shellhuset, Stockholm.jpg Shellhuset som utgjorde exteriören åt Öhmans i serien. Originaltitel Varuhuset Genre Drama Skapad av Peter Emanuel Falck Medverkande Sven Holmberg Christina Schollin Marika Lindström Stefan Ekman Bertil Norström Lena Endre Heinz Hopf m.fl Musik Anders Neglin Antal avsnitt 60 Längd (per avsnitt) 45 minuter Antal säsonger 5 Språk Svenska Produktion Produktionsbolag SVT Producent Madeleine Sundgren (1987–1988)[1] Eréne Bergman (1989–1989)[1] Sändning Originalkanal TV1/Kanal1 Originalvisning 10 mars 1987–8 april 1989 Status Nedlagd Kronologi Uppföljare Storstad Externa länkar IMDb Varuhuset är en svensk dramaserie som visades i SVT i 60 avsnitt under perioden 10 mars 1987 till 8 april 1989. Bland skådespelarna fanns bland andra Bertil Norström, Inga Gill, Ulf Isenborg, Sven Holmberg, Marika Lindström, Heinz Hopf, Lena Endre, Christina Schollin och Willie Andréason. Säsong 1, 2 och 5 innehöll 12 avsnitt, säsong 3 15 avsnitt och säsong 4 9 avsnitt. Varuhuset ersattes av den nya serien Storstad. Avsnitten regisserades av Mikael Ekman, Karin Falck, Hans Klinga, Staffan Roos, Pierre Fränckel och Pelle Seth. Innehåll 1 Handling 2 Medverkande 3 DVD och streaming 4 Källor 4.1 Noter 5 Externa länkar Handling Öhmans varuhus är ett av de tjusiga varuhusen i Stockholm. När högste chefen Gustaf Öhman ska utse sin efterträdare som vd går han förbi sin dotter Margareta som är inköpschef - det självskrivna valet - och utser istället försäljningschefen Karin Forss till ny vd. Bland personalen görs det diverse skumma affärer, från högsta ledningen ned till den försupne Bengt på lagret. Medverkande Skådespelare Roll Säsong Sven Holmberg Gustaf Öhman 1 - 4 Christina Schollin Margareta Öhman 1 - 5 Marika Lindström Karin Forss 1 - 3 Katja Blomquist Sara Forss 1 - 5 Pirkko Mannola Harriet Forss 1 - 2 Stefan Ekman Frank Lundholm 1 - 3, 5 Fillie Lyckow Aina Lindgren 1 - 4 Willie Andréason Lennart Berggren 1 - 5 Monica Nielsen Bodil Assarson Berggren 1 - 5 Heinz Hopf Erik Eriksson 1 - 5 Carl Billquist Matts Boresten 1 - 2, 5 Rico Rönnbäck Conny Rudberg 1 - 4 Li Brådhe Elisabeth Rudberg 1 - 4 Olle Strömdahl Martin Rudberg 1 - 5 Malin Toverud Emilia Rudberg 1 - 4 Inga Gill Edith Persson 1 - 5 Bertil Norström Bengt Persson 1 - 5 Lena Endre Ingrid Persson 1 - 3 Leif Ahrle Kjell Palmqvist 1 - 5 Lars Lind Rune Hägglund 3 - 5 Ulf Isenborg Rickard Zetter 1 - 4 Margreth Weivers Ruth Zetter 2 - 4 Sharon Dyall Tina Martinsson 1 - 4 Görel Crona Ylva Jansson 2 - 4 Henry Bronett Daniel Forsell 1 - 2 Sara Key Cecilia 2 - 4 Fredrik Ohlsson Jens Josefsson, "Pelikanen" 3 Pilar Mainer Maria 2 - 4 Juan Rodríguez Carlos 1 - 4 Pelle Höjer Sven 1 - 2 Måns Edwall Valde 1 - 2 Sten Johan Hedman Håkan 1 Jan Dolata Rolf 2 Leif Liljeroth Waldemar 2 - 4 Carl-Ivar Nilsson Palm 3 - 5 Johan Hedenberg Jonas Lindgren 3 - 4 Nina Gunke Mona Törnqvist 3 - 4 Gudmar Klöfving Svensson 3 John Carlberg Jens (Saras pojkvän) 5 Lennart R Svensson Tinas skivproducent 1 - 3 Mathias Henrikson Lasse Högberg 3 - 5 Saeed Hooshidar Muhammed 3 - 5 Hasse Jonsson Pål 5 Ewa Carlsson Lena 5 Lena Thorsén Nina 5 Basia Frydman Sonya 5 Sven Holm Carsten Oxelbrink 4 - 5 Katrin Johansson Petra 3 - 5 Peter Hüttner Georg 5 Göran Thorell Ringström 3 - 4 Haakon Svensson K.A. Lindhe 5 Ingela Sahlin Gunilla Lindhe 5 Anna Sundqvist Solveig 5 Allan Svensson Ove Berg (rånaren) 1 - 2 Johan Rabaeus Connys advokat 1 - 3 Bland statisterna märktes Carl-Lennart Fröbergh Lagerarbetare Fredde Granberg som kund Hans Klinga som kund Gustaf Hammarsten som kund Per-Gunnar Hylén som anställd på sportavdelningen Paula McManus som anställd på Mode Magnus Mark som nynazist Katarina Lundgren som anställd på köttdisken Sven Melander som sig själv Arne Hegerfors som sig själv Carl XVI Gustaf som sig själv Magnus Lind styrelseledamot Christer Sandelin Popstjärna Lennart Swahn Vernissagegäst DVD och streaming Varuhuset gavs ut på DVD under 2009. Seriens första säsong släpptes på DVD den 25 mars 2009. Seriens andra säsong släpptes på DVD den 10 juni 2009. Seriens tredje säsong släpptes på DVD den 12 augusti 2009. Seriens fjärde säsong släpptes på DVD den 14 oktober 2009. Seriens femte och sista säsong släpptes på DVD den 25 november 2009. I januari 2015 publicerades Varuhuset på SVT:s tjänst Öppet arkiv.[2] Källor Noter ^ Varuhuset, eftertexter ^ ”Vecka 2 2015”. Öppet arkiv Bloggen. 9 januari 2015. Externa länkar Varuhuset på Öppet arkiv Kategorier: Svenska dramaserierSvenska såpoperorTV-seriestarter 1987TV-serieavslutningar 1989Stockholm i fiktionTV-program i SVTSvenskspråkiga TV-serierSvenska TV-serier från 1980-talet Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Français Shqip Redigera länkar Sidan redigerades senast den 13 juli 2019 kl. 12.27. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 9, 2019 16:39:50 GMT 1
Commercial aviation[edit] Flight deck positions[edit] In commercial aviation, the aircrew are called its 'Flight Crew'. Some flight crew position names were originally derived from nautical terms, and also indicated a rank, or command structure similar to that on an ocean-going vessel, quickly allowing for executive decision making during normal operations or emergency situations. Historical flightdeck positions include:
Bell 212 aircrew from Alpine Helicopters scramble on a medical evacuation mission. Captain, the pilot designated as the Pilot-In-Command (PIC),[1][2] and the highest-ranking member or members of a flight crew. First Officer (FO, also called a co-pilot), another pilot who is not the pilot-in-command, and is normally seated to the right of the captain. (On helicopters, an FO is normally seated to the left of the captain, who occupies the right hand seat).[1][2] Second Officer (SO), a person lower in rank to the First Officer, and who typically performs selected duties and also acts as a relief pilot. The rank of Second Officer was traditionally a Flight Engineer, who was often the person who handled the engine controls. In the 21st century second officers on some airlines are pilots who act as "cruise relief" on long haul flights.[2][3][4] Third Officer (TO), a person lower in rank to a Second Officer, and who typically performs selected duties and can also act as a relief pilot. Largely redundant in the present day.[3] 'Relief Crew' members in the present day are fully licensed and trained Captains and First Officers
who accompany long-haul airline flights, and who relieve the primary pilots during designated portions of the flight to provide them with rest or sleep breaks (some large wide-body airliners are equipped with special pilot sleeper berths, but more typically reserved seats in the section closest to the flight deck, or cockpit, are used for the relief crew). The number of relief crew members assigned to a flight depends in part on the length of the flight and the official air regulations the airline operates under.[2][3] Flight Engineer (FE), a position originally called an 'Air Mechanic'. On older aircraft, typically between the late-1920s and the 1970s, the Flight Engineer was the crew member responsible for engines, systems and fuel management. As aircraft became increasingly sophisticated and automated, this function has been mostly assumed by the primary pilots (Captain and FO), resulting in a continued downsizing in the number of aircrew positions on commercial flights. The Flight Engineer's position is commonly staffed as a Second Officer. Flight engineers can still be found in the present day (in greatly diminished numbers), used on airline or air freight operations still flying such older aircraft. The position is typically crewed by a dual-licensed Pilot-Flight Engineer in the present day.[3][5][6][7] Navigator (archaic), also called 'Air Navigators' or 'Flight Navigators'. A position on older aircraft, typically between the late-1910s and the 1970s, where separate crew members (sometimes two navigation crew members) were often responsible for the flight navigation, including its dead reckoning and celestial navigation, especially when flown over oceans or other featureless areas where radio navigation aids were not originally available. As sophisticated electronic air navigation aids and universal space-based GPS navigation systems came online, the dedicated Navigator's position was discontinued and its function was assumed by dual-licensed Pilot- Navigators, and still later by the aircraft's primary pilots (Captain and FO), resulting in a continued downsizing in the number of aircrew positions on commercial flights. Modern electronic navigation systems made the navigator redundant by the early 1980s.[3][8] Radio Operator (archaic). A position on much older aircraft, typically between the mid-1910s and the 1940s, where a separate crew member was often responsible for handling telegraphic and voice radio communications between the aircraft and ground stations. As radio sets became increasingly sophisticated and easier to operate, the function was taken over directly by a FO or SO, and still later by the pilot-in-command and co-pilot, making the radio operator's position redundant.[3][9][10] Cabin positions[edit] Aircraft cabin crew members can consist of:
Purser or In-flight Service Manager, is responsible for the cabin crew as a team leader. Flight attendant or Cabin Crew, is the crew member responsible for the safety of passengers. Historically during the early era of commercial aviation, the position was staffed by young 'cabin boys' who assisted passengers.[11] Cabin boys were replaced by female nurses, originally called 'stewardesses'. The medical background requirement for the flight attendant position was later dropped.[11] Flight medic, is a specialized paramedic employed on air ambulance aircraft or flights. Loadmaster, is a crew member on a cargo aircraft responsible for loading freight and personnel, and for calculating the aircraft's weight and balance prior to flight, which must be within the aircraft manufacturer's prescribed limits, for safe flight. On non-cargo aircraft, weight and balance tasks are performed by the flight crew. Military[edit]
USAF, RAF and RAAF aircrew and maintenance personnel with their C-17s From the start of military aviation, additional crew members have flown on military aircraft. Over time these duties have expanded:
Pilot Co-pilot Air gunner, crew member responsible for the operation of defensive weapons, for example gun turrets. Specific positions include nose gunner, door gunner and tail gunner Bombardier or Bomb Aimer is a crew member for the release of ordnance particularly bombs. Boom operator, in the USAF the crew member on tanker aircraft responsible for operating the flying boom and the transfer of fuel. Combat systems officer Crew chief, an enlisted aircraft mechanic responsible for the maintenance and preparation of the aircraft. Flight engineer, a crew member responsible for engines, systems and fuel management. Flight officer Flight surgeon, not involved in the operation of the aircraft but is considered by some militaries to be aircrew[citation needed]. Loadmaster, crew member responsible for loading freight and personnel and the weight and balance of the aircraft. Navigator, a crew member responsible for air navigation. Still actively trained and licensed in some present day militaries, as electronic navigation aids can not be assumed to be operational during warfare. Air observer Rescue swimmer on air-sea rescue aircraft Signaller or radio operator, crew member responsible for the operation of the aircraft communications systems. Tactical coordinator Weapon systems officer or "Weapon Systems Operator"
|
|
|
Post by Freddie on Aug 9, 2019 19:41:17 GMT 1
Mina favoriter Kundservice Min sida RESMÅL RESETYPER HOTELL SÖK RESA ERBJUDANDEN INSPIRATION TILLVAL TUI använder kakor (cookies) för att förbättra din användarupplevelse, genom att surfa vidare accepterar du att cookies används Läs mer TUI - Mariner of the Seas Inspiration Kryssning Att jobba som styrman – bakom kulisserna på en kryssning 2018-02-18 Att jobba som styrman – bakom kulisserna på en kryssning Hanna P
När Lovisa Forssberg fick styra sitt första stora fartyg på Sjövärnskårens ungdomsläger var det något som klickade. Idag tjänstgör hon som styrman ombord på Mariner of the Seas vars kryssningsrutter tar henne till Nagasaki i Japan och till Mexicos stränder. 14 veckor till havs är inte alltid lätt men när hon får styra in det 138 279 ton tunga fartyget i hamnen ångrar hon inte sitt yrkesval. Styrman ombord på Mariner of the Seas Namn: Lovisa Forssberg Ålder: 25 år Jobbat som styrman: 2 år Har lagt till i hamnar i: Japan, Mexico, Medelhavet och Karibien Bor: Stockholm
Klockan 04.30 börjar vanligtvis Lovisa Forssbergs arbetsdag ombord som styrman på Mariner of the Seas. Men det går egentligen inte att tala om en vanlig arbetsdag. ”Dagarna ser lite olika ut beroende om vi är till sjöss eller ligger till kaj, och beroende på vilken vakt jag har.” Mariner of the Seas är det sjätte fartyget hon jobbat på, men det är det första där hon är styrman. Mariner, som tillhör rederiet Royal Caribbean, är flaggad i Nassau på Bahamas och det är inte direkt en liten finlandsfärja vi snackar om. Kryssningsfartyget är 311 meter långt och 49 meter brett. Totalt väger hon 138 279 i grosston. Ombord finns allt från en italiensk restaurang med Jamie Olivers signatur, surfsimulator, pooler till egenproducerade shower och mycket mer. Med sina två roderpropellrar som kan vridas 360 grader, en fixerad propeller och fyra bogpropeller kryssar Mariner mellan spännande hamnar över hela världen. De sex motorerna konstruerade av finska Wärtsilä har en total kraft på 75 600 kW och maxfarten är 22,8 knop. Utöver det rejäla maskineriet har Mariner besättningskapacitet på 1213 och kan välkomna 3807 gäster. På bryggan ingår Lovisa i ett team med kaptenen som har ett övergripande ansvar för allt ombord, en staff captain som är ansvarig för den dagliga operationen samt en överstyrman, fyra förstestyrmän och tre andrestyrmän. Som styrman har de ansvar för utrustningen för livräddning och brandskydd samt navigation. ”Jag är ansvarig för all livräddningsutrustning ombord, till exempel livbåtar, livflottar, livbojar och flytvästar. Dessutom håller jag i de träningar vi har för livflottedemonstrationer och vi går på vakt åtta timmar per dag.”
TUI Kryssning Ett av en styrmans viktigaste ansvar är att säkra alla livräddningsutrustning. I nuläget är Lovisa den enda kvinnan på bryggan. ”Såklart är det lite trist. Det blir dock mer och mer jämställt, framförallt i kryssningsbranschen.” Givetvis jobbar flera kvinnor i restaurangerna, spa-avdelningen och andra anläggningar som finns ombord. Men att det just är så få kvinnor på bryggan, i maskinerier och bland matroserna upplever hon ibland som frustrerande. I flera fall har Lovisa blivit bemött av en tveksamhet som hennes manliga kollegor inte behöver handskas med. ”Det är tråkigt, men i dagsläget är det enda jag kan göra att jobba på, göra mitt jobb och visa att jag förtjänar min plats här. Det klart att det emellanåt har varit tröttsamt att behöva jobba mer än alla andra för att bli tagen på samma allvar.” Men på det hela taget upplever hon att kryssningsbranschen utvecklas mycket just nu. Ombord har de ofta diskussion och jämställdhet och hur det är att med kvinnor till sjöss. ”Jag tycker det är en extremt viktig fråga, såklart, men också för att jag jobbar med människor från hela världen som ofta har en väldigt annorlunda syn på det. Det är intressant ända tills jag blir arg på riktigt, hehe.” Klockan fem på morgonen är även kaptenen, staff captain och chief officer vakna och teamet kör en briefing tillsammans. När lotsen kommer ombord vid sextiden är tiden inne att styra in i hamnen. Då blir det en hel del personer på bryggan. Allt som allt är det en förstestyrman, en andrestyrman, kaptenen, staff captain, överstyrman, två matroser, en elev och lotsen på bryggan – var och en med sitt ansvarsområde. ”Mitt ansvarsområde brukar antingen vara att hålla koll på positionen, sjökorten samt svara på alarm. Eller så får jag köra båten, vilket jag tycker är det roligaste.” För tillfället har Mariner of the Seas sin bas i Singapore. Därifrån kryssar hon till olika hamnar i Thailand och Malaysia. Under sommarhalvåret gick de från Shanghai till Japan och Sydkorea. Nu april kommer rutten gå via Indien, Suezkanal, Medelhavet till Miami. Därifrån kommer Mariner göra olika kryssningar runt om i Karibien. Hade hon själv bokat en kryssning hade Lovisa valt Karibien eller Medelhavet. ”Det är enkelt att ta sig runt där och alla hamnar är trevliga och lättillgängliga.” När det gäller favorithamnar är det främst Mexico och Japan som gäller. ”I fjol var jag i Cozumel, Mexico. Vi var ett gäng som gick i land och bilade runt ön, snorklade och åt massor av mexikansk mat. Det var en helt fantastisk dag! Vi går också till Nagasaki som jag också gillar. Det är en superrolig väg att köra in till hamnen och det är en stad med mycket historia och kultur.” Att maten i Nagasaki är god gör inte heller saken sämre.
Om Lovisa själv ska rekommendera en kryssning blir det antigen Mexico eller Medelhavet. När fartyget har lagt till i hamnen får Lovisa tid till att äta frukost och därefter går de igenom olika träningsmoment och övningar. Är de ute till havs har hon fem timmars vakt på bryggan på morgonen. Lovisa kontrollerar sedan livbåtarna och säkrar att de har rätt utrustning och att allting fungerar som det ska. ”Om vi ligger till kaj brukar jag gå i land med en kollega och äta lunch, annars går jag oftast till gymmet och sover en stund innan min eftermiddagsvakt börjar 15.30. 18.30 slutar jag jobba och då äter jag middag och går och lägger mig.” Det kan bli långa och många dagar till havs med mycket ansvar. Just nu blir det 14 veckor ombord och 14 veckor hemma för Lovisa. ”Det funkar bra, men hade jag inte trivts så bra som jag gör så hade det nog varit jobbigt att vara ombord så länge.” Visst kan en del dagar bli lite tyngre än andra och emellanåt är det jobbigt att vara så långt hemifrån. ”Då brukar jag gå i land med en kompis ett tag. Det brukar kännas bättre då att komma tillbaka igen. Och den här gången har jag inte haft hemlängtan alls, förutom på julafton och på nyårsafton när jag pratade med min familj.”
Tack vare en arbetsplats där hon verkligen trivs gör att Lovisa inte känner lika mycket hemlängtan under sina 14 veckor till havs som man kan tro. Det är inte bara fartygets gäster som får ha roligt ombord. Även för besättningen ordnas aktiviteter och ibland går de ut och äter på någon av de många restaurangerna. ”Vi har en hel del shower ombord och det är ju extra roligt att se när man känner dem som står på scen.” Men det finns något inte ens spexiga shower kan överträffa. ”Manövrering i hamnarna! Det är det roligaste jag vet!” Att bli styrman är inte kanske det första man tänker att man ska bli. Tanken på yrket kom till Lovisa då hon kände en del som pluggade till sjökapten eller motsvarande inom det militära. ”Det som i slutändan avgjorde saken var nog framför allt att jag var en rastlös 19-åring som ville se världen.” Först var den enda sjökontakten hon hade var båten ut till släktens sommarställe som låg på en ö vid Höga Kusten. När hon fyllde 15 började hon gå Sjövärnskårens ungdomsutbildningar. Utbildningarna var ordnat som sommarläger där Lovisa fick både ro, köra och segla båtar. ”Jag tror att jag mest var där för att jag gillade alla kompisar de första två åren. Men på det tredje året när vi fick börja köra lite större fartyg var det någonting som klickade i mig.” Den känsla hon fick då är samma som hon nu idag får varje gång hon styr Mariner of the Seas in och ut ur hamnarna. ”Det är en blandning mellan nervositet, spänning och en känsla av att vara oövervinnerlig. Idag är jag så glad att jag inte lyssnade på alla de som tyckte att det var en utbildning som inte skulle passa mig. Jag älskar varje dag på jobbet!” Och om någon som arbetar ombord är det nog inte svårt att också älska varje dag på en kryssning som gäst. Känner du sig sugen på en semester till sjöss kan du se alla kryssningar TUI erbjuder här » Noterin: Alla foton är tagna av Lovisa Forssberg.
TUI - Kryssning Om du är på jakt efter god mat, avkoppling, aktivitet och helt enkelt fantastiska solnedgångar så kan en semester till sjöss vara något för dig. Liknande inlägg Kryssning 2019-05-28 5 kryssningsfartyg som är större än din gymnasieskola Kryssningsfartyg är i de flesta fall väldigt stora. Men hur stora är de egentligen? Är de till exempel större än din gymnasieskola? Läs vidare och få svaret! Du kommer inte bli förvånad! Hanna P Hanna P Kryssning 2019-04-26 Kryssning från Miami Vill du uppleva flera karibiska resmål under en och samma resa? Då är en kryssning troligen något för dig! Från Miami avgår en mängd olika kryssningar, med stopp på massor av spännande platser. Här får du inspiration och tips på tre populära kryssningar med olika rutter och rederier. Marie L Marie L Kryssning 2019-04-23 Kryssning till Rom – våra 5 bästa tips Är du sugen på en kryssning men också på en resa till Rom? Det finns flera kryssningar med stopp i den vackra, historiska staden. Läs vidare för tips på kryssningar till och från Rom, information om hamnen Civitavecchia och tips på vad du kan göra under en dag i Italiens huvudstad. Johanna N Johanna N Kryssning 2019-02-24 Kryssning med barn – bästa tipsen Vattenrutschkanor, familjedisco och mat som alla gillar. Och nya spännande platser att gå iland på varje dag. Semesterkassan har du stenkoll på – det mesta ingår ju i resans pris. Om du, som många andra barnfamiljer, funderar på att åka på familjekryssning men tycker att det är svårt att välja bland alla kryssningar ska du titta närmare på det här. Eva S Eva S Alla kategorier Cityresor Kryssning Kultur & sevärdheter Livsstil Mat & dryck Miljö & Hållbarhet Nyheter Sol & bad Träning & Hälsa Populära taggar Bamse Familj Flyg Golf Hotell Julresor Klättring Lyx Mat Par Recept Resa med barn Resetips Resetrender Restauranger Romantik Shopping Storstad Stränder & öar Topplistor Träning Upplevelser Utflykter Vandring Väder Weekend Mer inspiration? Följ oss på Instagram TUI-APPEN Ladda ner TUI-appen
TUI I SOCIALA MEDIER FÅ ERBJUDANDEN, TIPS OCH NYHETER Prenumerera på nyhetsbrevet
ATT RESA MED OSS Betalning & biljetter Resevillkor Flyginformation På resmålet KUNDSERVICE Så lätt når du guiderna TUI-appen OM TUI Om företaget Press & media Integritet & säkerhet Jobba hos oss Hållbarhet Samarbetspartners REKOMMENDERAT Presentkort på resor Tävlingar Utmärkelser Tryggt med resegaranti Delbetala resan räntefritt TUI Travel Resemagasin TUI logga TUI Sverige AB ingår i den nordiska resekoncernen TUI Nordic, tillsammans med bland annat TUI Norge, TUI Danmark, TUI Finland, Nazar och flygbolaget TUIfly Nordic. TUI Nordic är en del av TUI Group. Adress: Söder Mälarstrand 27, Stockholm. Telefon kundservice: 0771-84 01 00. Organisationsnummer: 556211-6615.
FAQ
|
|
|
Post by Freddie on Aug 9, 2019 20:26:13 GMT 1
Shellhuset, Stockholm Hoppa till navigeringHoppa till sök För Shellhuset i Köpenhamn, se Shellhuset, Köpenhamn.
Shellhuset 2009 Shellhuset är en byggnad på Birger Jarlsgatan 64 på Östermalm i centrala Stockholm.
Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt svensk-engelska Mineralaktiebolaget (som 1939 bytte namn till AB Svenska Shell). Mineralaktiebolaget hade bildats 1912 som ett dotterbolag inom Shellgruppen, och tidigare haft lokaler på Skeppsbron. 1927 påbörjades byggandet av det moderna kontors- och bostadshuset i hörnet av Birger Jarlsgatan och Rådmansgatan. Byggnaden med dess karaktäristiskt rundade form hade ritats av Albin Starks arkitektkontor. Formen var en anpassning till den pumpstation och dess skärmtak som uppfördes framför byggnaden. Den klassicistiska fasaden pryddes med lamphållare av brons och ett dekorativt smidesräcke som löper i hela fasadens längd på den andra våningen. I fönstrens överstycken på samma våning återfinns alltjämt Shellsnäckan, vilken ritades av Fredrik Lidvall som då var anställd på arkitektkontoret.
Svenska Shell flyttade 1975 sitt huvudkontor till Solna och i och med det försvann även bensinpumparna framför huset. Finansbolag som Svenska Finans och därefter Max Matthiessen hade kontor i huset under 1980- och 1990-talen. I slutet av 1980-talet gjorde byggnaden sig känd som exteriören till Sveriges Televisions dramaserie Varuhuset.
Huset köptes och renoverades sedan av fastighetsbolaget Wallenstam, som och gjorde det till sitt Stockholmskontor 2003. 2014 placerades Torgny Larssons skulptur Två myror framför huvudentrén.[1]
Källor ^ Skulpturen Två myror av Torgny Larsson Ann Lindegren Westerman: Arkitekterna Albin Stark och Erik Stark Stockholms stadsmuseum, Östermalm IV, byggnadsinventering 1984 (Kv. Sälgen 2) Stockholms stadsmuseum, Östermalm IV
|
|
|
Post by Freddie on Aug 9, 2019 20:27:49 GMT 1
Mina favoriter Kundservice Min sida RESMÅL RESETYPER HOTELL SÖK RESA ERBJUDANDEN INSPIRATION TILLVAL TUI använder kakor (cookies) för att förbättra din användarupplevelse, genom att surfa vidare accepterar du att cookies används Läs mer TUI - Mariner of the Seas Inspiration Kryssning Att jobba som styrman – bakom kulisserna på en kryssning 2018-02-18 Att jobba som styrman – bakom kulisserna på en kryssning Hanna P
När Lovisa Forssberg fick styra sitt första stora fartyg på Sjövärnskårens ungdomsläger var det något som klickade. Idag tjänstgör hon som styrman ombord på Mariner of the Seas vars kryssningsrutter tar henne till Nagasaki i Japan och till Mexicos stränder. 14 veckor till havs är inte alltid lätt men när hon får styra in det 138 279 ton tunga fartyget i hamnen ångrar hon inte sitt yrkesval. Styrman ombord på Mariner of the Seas Namn: Lovisa Forssberg Ålder: 25 år Jobbat som styrman: 2 år Har lagt till i hamnar i: Japan, Mexico, Medelhavet och Karibien Bor: Stockholm
Klockan 04.30 börjar vanligtvis Lovisa Forssbergs arbetsdag ombord som styrman på Mariner of the Seas. Men det går egentligen inte att tala om en vanlig arbetsdag. ”Dagarna ser lite olika ut beroende om vi är till sjöss eller ligger till kaj, och beroende på vilken vakt jag har.” Mariner of the Seas är det sjätte fartyget hon jobbat på, men det är det första där hon är styrman. Mariner, som tillhör rederiet Royal Caribbean, är flaggad i Nassau på Bahamas och det är inte direkt en liten finlandsfärja vi snackar om. Kryssningsfartyget är 311 meter långt och 49 meter brett. Totalt väger hon 138 279 i grosston. Ombord finns allt från en italiensk restaurang med Jamie Olivers signatur, surfsimulator, pooler till egenproducerade shower och mycket mer. Med sina två roderpropellrar som kan vridas 360 grader, en fixerad propeller och fyra bogpropeller kryssar Mariner mellan spännande hamnar över hela världen. De sex motorerna konstruerade av finska Wärtsilä har en total kraft på 75 600 kW och maxfarten är 22,8 knop. Utöver det rejäla maskineriet har Mariner besättningskapacitet på 1213 och kan välkomna 3807 gäster. På bryggan ingår Lovisa i ett team med kaptenen som har ett övergripande ansvar för allt ombord, en staff captain som är ansvarig för den dagliga operationen samt en överstyrman, fyra förstestyrmän och tre andrestyrmän. Som styrman har de ansvar för utrustningen för livräddning och brandskydd samt navigation. ”Jag är ansvarig för all livräddningsutrustning ombord, till exempel livbåtar, livflottar, livbojar och flytvästar. Dessutom håller jag i de träningar vi har för livflottedemonstrationer och vi går på vakt åtta timmar per dag.”
TUI Kryssning Ett av en styrmans viktigaste ansvar är att säkra alla livräddningsutrustning. I nuläget är Lovisa den enda kvinnan på bryggan. ”Såklart är det lite trist. Det blir dock mer och mer jämställt, framförallt i kryssningsbranschen.” Givetvis jobbar flera kvinnor i restaurangerna, spa-avdelningen och andra anläggningar som finns ombord. Men att det just är så få kvinnor på bryggan, i maskinerier och bland matroserna upplever hon ibland som frustrerande. I flera fall har Lovisa blivit bemött av en tveksamhet som hennes manliga kollegor inte behöver handskas med. ”Det är tråkigt, men i dagsläget är det enda jag kan göra att jobba på, göra mitt jobb och visa att jag förtjänar min plats här. Det klart att det emellanåt har varit tröttsamt att behöva jobba mer än alla andra för att bli tagen på samma allvar.” Men på det hela taget upplever hon att kryssningsbranschen utvecklas mycket just nu. Ombord har de ofta diskussion och jämställdhet och hur det är att med kvinnor till sjöss. ”Jag tycker det är en extremt viktig fråga, såklart, men också för att jag jobbar med människor från hela världen som ofta har en väldigt annorlunda syn på det. Det är intressant ända tills jag blir arg på riktigt, hehe.” Klockan fem på morgonen är även kaptenen, staff captain och chief officer vakna och teamet kör en briefing tillsammans. När lotsen kommer ombord vid sextiden är tiden inne att styra in i hamnen. Då blir det en hel del personer på bryggan. Allt som allt är det en förstestyrman, en andrestyrman, kaptenen, staff captain, överstyrman, två matroser, en elev och lotsen på bryggan – var och en med sitt ansvarsområde. ”Mitt ansvarsområde brukar antingen vara att hålla koll på positionen, sjökorten samt svara på alarm. Eller så får jag köra båten, vilket jag tycker är det roligaste.” För tillfället har Mariner of the Seas sin bas i Singapore. Därifrån kryssar hon till olika hamnar i Thailand och Malaysia. Under sommarhalvåret gick de från Shanghai till Japan och Sydkorea. Nu april kommer rutten gå via Indien, Suezkanal, Medelhavet till Miami. Därifrån kommer Mariner göra olika kryssningar runt om i Karibien. Hade hon själv bokat en kryssning hade Lovisa valt Karibien eller Medelhavet. ”Det är enkelt att ta sig runt där och alla hamnar är trevliga och lättillgängliga.” När det gäller favorithamnar är det främst Mexico och Japan som gäller. ”I fjol var jag i Cozumel, Mexico. Vi var ett gäng som gick i land och bilade runt ön, snorklade och åt massor av mexikansk mat. Det var en helt fantastisk dag! Vi går också till Nagasaki som jag också gillar. Det är en superrolig väg att köra in till hamnen och det är en stad med mycket historia och kultur.” Att maten i Nagasaki är god gör inte heller saken sämre.
Om Lovisa själv ska rekommendera en kryssning blir det antigen Mexico eller Medelhavet. När fartyget har lagt till i hamnen får Lovisa tid till att äta frukost och därefter går de igenom olika träningsmoment och övningar. Är de ute till havs har hon fem timmars vakt på bryggan på morgonen. Lovisa kontrollerar sedan livbåtarna och säkrar att de har rätt utrustning och att allting fungerar som det ska. ”Om vi ligger till kaj brukar jag gå i land med en kollega och äta lunch, annars går jag oftast till gymmet och sover en stund innan min eftermiddagsvakt börjar 15.30. 18.30 slutar jag jobba och då äter jag middag och går och lägger mig.” Det kan bli långa och många dagar till havs med mycket ansvar. Just nu blir det 14 veckor ombord och 14 veckor hemma för Lovisa. ”Det funkar bra, men hade jag inte trivts så bra som jag gör så hade det nog varit jobbigt att vara ombord så länge.” Visst kan en del dagar bli lite tyngre än andra och emellanåt är det jobbigt att vara så långt hemifrån. ”Då brukar jag gå i land med en kompis ett tag. Det brukar kännas bättre då att komma tillbaka igen. Och den här gången har jag inte haft hemlängtan alls, förutom på julafton och på nyårsafton när jag pratade med min familj.”
Tack vare en arbetsplats där hon verkligen trivs gör att Lovisa inte känner lika mycket hemlängtan under sina 14 veckor till havs som man kan tro. Det är inte bara fartygets gäster som får ha roligt ombord. Även för besättningen ordnas aktiviteter och ibland går de ut och äter på någon av de många restaurangerna. ”Vi har en hel del shower ombord och det är ju extra roligt att se när man känner dem som står på scen.” Men det finns något inte ens spexiga shower kan överträffa. ”Manövrering i hamnarna! Det är det roligaste jag vet!” Att bli styrman är inte kanske det första man tänker att man ska bli. Tanken på yrket kom till Lovisa då hon kände en del som pluggade till sjökapten eller motsvarande inom det militära. ”Det som i slutändan avgjorde saken var nog framför allt att jag var en rastlös 19-åring som ville se världen.” Först var den enda sjökontakten hon hade var båten ut till släktens sommarställe som låg på en ö vid Höga Kusten. När hon fyllde 15 började hon gå Sjövärnskårens ungdomsutbildningar. Utbildningarna var ordnat som sommarläger där Lovisa fick både ro, köra och segla båtar. ”Jag tror att jag mest var där för att jag gillade alla kompisar de första två åren. Men på det tredje året när vi fick börja köra lite större fartyg var det någonting som klickade i mig.” Den känsla hon fick då är samma som hon nu idag får varje gång hon styr Mariner of the Seas in och ut ur hamnarna. ”Det är en blandning mellan nervositet, spänning och en känsla av att vara oövervinnerlig. Idag är jag så glad att jag inte lyssnade på alla de som tyckte att det var en utbildning som inte skulle passa mig. Jag älskar varje dag på jobbet!” Och om någon som arbetar ombord är det nog inte svårt att också älska varje dag på en kryssning som gäst. Känner du sig sugen på en semester till sjöss kan du se alla kryssningar TUI erbjuder här » Noterin: Alla foton är tagna av Lovisa Forssberg.
TUI - Kryssning Om du är på jakt efter god mat, avkoppling, aktivitet och helt enkelt fantastiska solnedgångar så kan en semester till sjöss vara något för dig. Liknande inlägg Kryssning 2019-05-28 5 kryssningsfartyg som är större än din gymnasieskola Kryssningsfartyg är i de flesta fall väldigt stora. Men hur stora är de egentligen? Är de till exempel större än din gymnasieskola? Läs vidare och få svaret! Du kommer inte bli förvånad! Hanna P Hanna P Kryssning 2019-04-26 Kryssning från Miami Vill du uppleva flera karibiska resmål under en och samma resa? Då är en kryssning troligen något för dig! Från Miami avgår en mängd olika kryssningar, med stopp på massor av spännande platser. Här får du inspiration och tips på tre populära kryssningar med olika rutter och rederier. Marie L Marie L Kryssning 2019-04-23 Kryssning till Rom – våra 5 bästa tips Är du sugen på en kryssning men också på en resa till Rom? Det finns flera kryssningar med stopp i den vackra, historiska staden. Läs vidare för tips på kryssningar till och från Rom, information om hamnen Civitavecchia och tips på vad du kan göra under en dag i Italiens huvudstad. Johanna N Johanna N Kryssning 2019-02-24 Kryssning med barn – bästa tipsen Vattenrutschkanor, familjedisco och mat som alla gillar. Och nya spännande platser att gå iland på varje dag. Semesterkassan har du stenkoll på – det mesta ingår ju i resans pris. Om du, som många andra barnfamiljer, funderar på att åka på familjekryssning men tycker att det är svårt att välja bland alla kryssningar ska du titta närmare på det här. Eva S Eva S Alla kategorier Cityresor Kryssning Kultur & sevärdheter Livsstil Mat & dryck Miljö & Hållbarhet Nyheter Sol & bad Träning & Hälsa Populära taggar Bamse Familj Flyg Golf Hotell Julresor Klättring Lyx Mat Par Recept Resa med barn Resetips Resetrender Restauranger Romantik Shopping Storstad Stränder & öar Topplistor Träning Upplevelser Utflykter Vandring Väder Weekend Mer inspiration? Följ oss på Instagram TUI-APPEN Ladda ner TUI-appen
TUI I SOCIALA MEDIER FÅ ERBJUDANDEN, TIPS OCH NYHETER Prenumerera på nyhetsbrevet
ATT RESA MED OSS Betalning & biljetter Resevillkor Flyginformation På resmålet KUNDSERVICE Så lätt når du guiderna TUI-appen OM TUI Om företaget Press & media Integritet & säkerhet Jobba hos oss Hållbarhet Samarbetspartners REKOMMENDERAT Presentkort på resor Tävlingar Utmärkelser Tryggt med resegaranti Delbetala resan räntefritt TUI Travel Resemagasin TUI logga TUI Sverige AB ingår i den nordiska resekoncernen TUI Nordic, tillsammans med bland annat TUI Norge, TUI Danmark, TUI Finland, Nazar och flygbolaget TUIfly Nordic. TUI Nordic är en del av TUI Group. Adress: Söder Mälarstrand 27, Stockholm. Telefon kundservice: 0771-84 01 00. Organisationsnummer: 556211-6615.
FAQ
|
|
|
Post by Freddie on Aug 9, 2019 22:56:25 GMT 1
[dölj] Vintergatan (TV-serier) Hoppa till navigeringHoppa till sök Vintergatan Genre Science fiction, Barnprogram Skapad av Petter Bragée Medverkande Philoméne Grandin Anders Linder Wilson D Michaels Pelle Hanæus Ingela Schale (i urval) Musik Erik Hjärpe Svante Lodén Antal avsnitt 44+45+22+22+10+10 (Lista) Längd (per avsnitt) cirka 25-30 minuter (serier i 5A+5B ej inräknat), ca 15 minuter (Pax Jordiska Äventyr) Antal säsonger 5 + 1 (spin-off-säsong) Land Sverige Sverige Språk Svenska med inslag av engelska, ryska, spanska och plachnyanska (fiktivt rymdspråk) Produktion Produktionsbolag SVT Producent Fredrik Norberg Petter Bragée Sändning Originalvisning 2000-2001, 2003-2004, 2010 Officiell webbplats Vintergatan är en rad svenska science fiction-serier, skapade av Petter Bragée. Den första serien sändes som sommarlovsprogram 2000, under namnet Vintergatan 5a på Sveriges Television (SVT). Serien fick en uppföljare 2001, Vintergatan 5b, som också var ett sommarlovsprogram. I början av 2003 sändes de två första serierna i en sammanhängande repris som även innehöll nyinspelat material. Serien fick namnet Tillbaka till Vintergatan. Ännu en uppföljare till serierna kom 2010, Vid Vintergatans slut.[1] 2012 och 2014 hade den serien ytterligare en uppföljare, en så kallad spin-off, Pax Jordiska Äventyr. Vintergatan har kommit att bli sedd som en modern klassiker bland de svenska barnprogrammen[2], och är enligt SVT själva det mest sedda barnprogrammet i modern tid[1]. Astronomisk ungdom delade år 2018 ut sitt hedersstipendium till Petter Bragée, seriernas regissör, med motiveringen att "(serierna har) lett till ett brinnande rymdintresse hos en hel generation barn och unga i Sverige"[3]. Serierna har såväl en egen, dedikerad Facebookgrupp[4], som en egen sida, med samtliga avsnitt av Tillbaka till Vintergatan, på Öppet arkiv, där den dessutom listas högst upp i listan över barnprogram[5]. Innehåll 1 Rollfigurer (i bokstavsordning) 1.1 Benke Bengtsson 1.2 Femman 1.3 Esa 1.4 Garsson 1.5 Glen Johnson 1.6 Henrik Gjöres 1.7 Irina Teresjkova 1.8 Mira Ardiles 1.9 Per-Olov "Peo" Persson 2 Referenser Rollfigurer (i bokstavsordning) Benke Bengtsson Spelas av Jonas Sykfont. En påträngande och pratglad försäljare, född 10 april i Hisingen, Göteborg. Benke dök upp på skeppet varje fredag när Vintergatan 5b sändes för att försöka sälja sina olika Intergalaktiska Multi-Tools. I Vid Vintergatans slut har Benke ett eget lager på en asteroid.[6] Femman Spelas av Jonas Sykfont. Femman är en skogsvarelse som Glen, Henrik, Mira och Peo träffade för första gången när de skulle ner på Filione för att leta efter skalbaggar.[7] Esa Spelas av Inga Sarri. Esa eller även så kallade ”gaia” i Vintergatan 5b gav expeditionen på Hajen II ledtrådar och hjälpte dem med deras uppdrag. Garsson Spelas av Jonas Sykfont. I Vintergatan 5B tankar Garsson Peos rymdskepp varje gång de stannar till på Gaias mack. Efter att Peo jobbat på macken i två år hälsar Garsson på och Peo berättar om hans rymdäventyr (Vintergatan 5a).[8] Glen Johnson Spelas av Wilson D Michaels. Glen är född 1986 och när han är på väg till Älguddens Sommarkollo i Vintergatan 5A blir han tillsammans med Mira, Henrik och den sure taxichauffören Peo uppstrålad på ett rymdskepp.[9] Henrik Gjöres Spelas av Pelle Hanæus. Henrik Valdemar Gjöres är född 1986. I Vintergatan 5A ingår han i det sällskap som blir uppstrålat på Aliens rymdskepp.[10] Irina Teresjkova Spelas av Ingela Schale. En kosmonaut, född 1949 i Moskva, som blir upptinad av Henrik, Mira och Glen och blir snabbt medlem i klubben ombord på Hajen II i 5B.[11] Hennes efternamn är taget från Valentina Teresjkova, som var första kvinnan i rymden. Mira Ardiles Spelas av Philomène Grandin. Mira är född 1986 [12] Per-Olov "Peo" Persson Föddes 1 maj 1942 i Gubbängen och spelas av Anders Linder. I Vintergatan 5a gillade han mest att röka sin pipa och sitta i soffan på rymdskeppet och titta på De vilda djurens flykt. I Vintergatan 5B kommer Peo tillbaka till jorden och ber Mira om hjälp för att Ulla hade blivit kidnappad. I slutet av 5B blev han gaia i rymden tillsammans med sin fru Ulla. [13] Referenser ^ Television, Sveriges (20 April 2009). ”Efterlängtad uppföljare”. Efterlängtad uppföljare. SVT. Läst 11 juli 2019. ^ ”De 8 bästa svenska barnprogrammen genom tiderna”. ^ ”Petter Bragée får hedersstipendium”. ^ ”VINTERGATAN den officiella Facebookgruppen från SVT”. ^ ”Barnprogram på Öppet arkiv”. ^ ”Om Benke på Vintergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. ^ ”Om Femman på Vintergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. ^ ”Om Garsson på Vintergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. ^ ”Om Glen på Vintergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. ^ ”Om Henrik på Vintergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. ^ ”Om Irina på Vintergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. ^ ”Om Mira på Vintergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. ^ ”Om Peo på VIntergatan-avdelningen på SVT:s gamla webbplats”. Läst 24 november 2014. v • r Vintergatan TV-serier Galaxer i mina braxer, sa Kapten Zoom (1976 - relaterad) · Vintergatan 5a (2000) · Vintergatan 5b (2001) · Tillbaka till Vintergatan (2003-2004) · Vid Vintergatans slut (2010) · Pax jordiska äventyr (2012-2014 - spinoff) Spel Rädda Jorden · Fifunernas återkomst Skådespelare (i urval) Anders Linder · Philomène Grandin · Pelle Hanæus · Wilson D. Michaels · Ingela Schale · Jonas Sykfont · Inga Sarri · Per-Axel Gjöres · Christina Antonsson · Fanny Ketter · Sanna Persson Halapi · Anders Jansson · Eva Westerling · André Wickström Kategorier: Barn- och ungdomsprogram i Sveriges TelevisionSvenska science fiction-TV-serier Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Norsk Redigera länkar Sidan redigerades senast den 11 juli 2019 kl. 22.08. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 10, 2019 0:01:23 GMT 1
[dölj] Tre Kronor (TV-serie) Hoppa till navigeringHoppa till sök Tre Kronor Farstahallen.jpg Farstahallen stod som restaurang och idrottshallen Tre Kronor. Originaltitel Tre Kronor Genre Drama Skapad av Peter Emanuel Falck Christian Wikander Medverkande Ulf Brunnberg Christina Schollin Niclas Olund m.fl Musik Lasse Holm Antal avsnitt 123 (Lista) Längd (per avsnitt) ca: 45 minuter Antal säsonger 10 Språk Svenska Produktion Produktionsbolag TV4 Sändning Originalkanal TV4 Originalvisning 21 september 1994-7 april 1999 Status Nedlagd Externa länkar IMDb Tre Kronor var en svensk dramaserie i såpoperaform som sändes i 123 delar i TV4 under åren 1994–1999.[1]
Serien utspelade sig i den fiktiva villaförorten Mälarviken, belägen i Stockholms närhet. Exteriörerna spelades in i stockholmsstadsdelarna Sätra och Farsta. Farstahallens entré och gymnastiksal användes som idrottshallen Tre Kronor, medan interiörscenerna spelades in i studiolokaler på Kvarnholmen och i Kungens Kurva. En scen spelades in vid tunneln genom Finnberget.
Tre Kronor blev rival till Sveriges Televisions dåvarande publikdragare Rederiet (trots att de sändes olika veckodagar), men det intressanta är att bägge serierna skapades av samma upphovsman, Peter Emanuel Falck. Lasse Holm skrev seriens signaturmelodi. Seriens cirka 45 minuter långa avsnitt sändes varje onsdag under höst och vår, med uppehåll under sommar och vinter.
Tre Kronor utmärkte sig med sitt brutala slut, då den psykopatiske pastorn Sten Frisk hade sprängladdningar runt kroppen och utförde ett självmordsattentat mot idrottshallen och restaurangen Tre Kronor. De flesta av de då aktuella huvudkaraktärerna var samlade i lokalen när sprängladdningen utlöstes och därmed dog de eller skadades svårt. Det visades dock aldrig hur det gick för dem efteråt. Efter nedläggningen tog såpan Skilda världar över dess sändningstid. Skilda Världar hade dock börjat att sändas ett par år innan Tre Kronor lades ner.
Innehåll 1 Övrigt 2 Avsnitt 3 Medverkande 4 Gästskådespelare 5 Källor 5.1 Fotnoter 6 Externa länkar Övrigt Vissa episoder har också visats i Norge på TVNorge, med norska undertexter.
År 1997 gjordes en långfilm om rollfigurerna Reine och Mimmi. Filmen heter Reine och Mimmi i fjällen!, och handlar om Mimmi som tröttnat på att bo i radhuset i Mälarviken varpå hon och Reine reser till fjällen där det händer en massa saker.
Serien började släppas på DVD-samlingsboxar, med försäljningsstart i början av november 2010. DVD-boxarna är dock inte säsongsknutna, utan har delats in i antal avsnitt.
Avsnitt Huvudartikel: Lista över avsnitt av Tre Kronor Säsong Avsnitt Säsongsstart Säsongssavslutning 1 1-13 21 september 1994 14 december 1994 2 14-26 25 januari 1995 3 maj 1995 3 27-39 27 september 1995 27 december 1995 4 40-51 31 januari 1996 17 april 1996 5 52-63 11 september 1996 27 november 1996 6 64-75 29 januari 1997 16 april 1997 7 76-87 24 september 1997 10 december 1997 8 88-99 11 februari 1998 29 april 1998 9 100-111 23 september 1998 9 december 1998 10 112-123 20 januari 1999 7 april 1999 DVD-box Avsnitt Releasedatum 1 1-20 10 november 2010 2 21-40 8 december 2010 3 41-60 29 december 2010 4 61-80 12 januari 2011 5 81-100 9 februari 2011 6 101-123 9 mars 2011 Medverkande Karaktär Skådespelare Säsong År Hans Wästberg Ulf Brunnberg 1-2 1994-1995 Birgitta Wästberg Christina Schollin 1-10 1994-1999 Hans-Åke "Klimax" Wästberg Niclas Olund 1-7 1994-1997 Lisen Wästberg Sara Möller 1-4 1994-1996 Sirpa "Bimbo" Koskinen Oyana Lugn-Rodriguez 1-3 1994-1995 Kaj Lindgren Bengt Järnblad 1-7 1994-1997 Tage "Taggen" Lindgren Jonatan Rodriguez 1-6, 8-10 1994-1997, 1998-1999 Alva Lindgren Polly Kisch 1-9 1994-1998 Pernilla "Pilla" Frisk-Lindgren Tina Leijonberg 1-7 1994-1997 Hugo Frisk Fredag Lundqvist 1-7 1994-1997 Leif Sjökvist Conny Vakare 1-4 1994-1996 Lena Sjökvist Catherine Hansson 1-6 1994-1997 Sanna Sjökvist Zara Zetterqvist 1-4 1994-1996 Agneta Larsson Paola Oscarsson 1-6 1994-1997 Salongo Sali Richard Sseruwagi 1-4 1994-1996 Abby Sali Mogge Sseruwagi 1-10 1994-1999 Gunvor Gustavsson Mona Andersson 1-10 1994-1999 Verner Johnsson Björn Bjelfvenstam 1-8 1994-1998 Reine Gustavsson Bertram Heribertson 1-6 1994-1997 Mimmi Gustavsson Ing-Marie Carlsson 1-7 1994-1997 Kent Gustavsson Mikael Rundquist 1-3, 6 1994-1995, 1997 Jimmy Gustavsson Kim Sulocki 1-4 1994-1996 Olga Kudinov Mercédesz Dinnyés 2-3 1995 Katarina "Katta" Nilsson Sanna Ekman 2-6 1995-1997 Björn "Bamse" Lindstedt Dan Malmer 4-6 1996-1997 Bruno Alm Lars Bethke 4 1996 Sonja Bengtsdotter Cecilia Walton 4 1996 Tanja Bengtsdotter Sanna Bråding 4-10 1996-1999 Gustav Frank Niklas Falk 4-5 1996 Bengt Kassler Kalle Heino 3, 5-10 1995, 1996-1999 Carl-Erik "Charlie" Bärnsten Tomas Laustiola 5-8 1996-1998 Ann-Sofie Bärnsten Helena Kallenbäck 5-6 1996-1997 Victoria Bärnsten Johanna Sällström 5-7 1996-1997 Georg "Jojje" Bärnsten Emil Lindroth 5-8 1996-1998 Pamela Karlsson Cecilia Häll 5-10 1996-1999 Pjotr Larinov Per Grundén 6 1997 Gina Persson Vivianna Eliasson 6 1997 Lucinda Gonzales Noomi Norén 6 1997 Klas-Erik "Kotten" Koriander Magnus Mark 7-10 1997-1999 Jaqueline "Jackie" Koriander Tone Helly-Hansen 7-10 1997-1999 Samuel Koriander Tomas Lehtinen 7-10 1997-1999 Ulrika Koriander Matilda Lindell 7-10 1997-1999 Ernst Haglund Bengt Blomgren 7-10 1997-1999 Sten Frisk Per Ragnar 1, 5, 7-10 1994, 1996, 1997-1999 Eivor Davidsson Amelie Uggla 7-10 1997-1999 Larry Karlsson-Persson Lars Göran Persson 7-10 1997-1999 Janet Karlsson-Persson Anette Bjärlestam 7-10 1997-1999 Clark Karlsson-Persson Fredrik Ejemo 7-10 1997-1999 Sussi Karlsson-Persson Sigrid Rohdén-Lyrevik 7-10 1997-1999 Tommy Karlsson-Persson Olle Sundberg 7-10 1997-1999 Harry "Norton" Karlsson Börje Ahlstedt 8-10 1998-1999 Shaisteh Khezrian Mina Azarian 9-10 1998-1999 Farhad Sharifi Amir Barghashi 9-10 1998-1999 Asrin Khezrian Sara Yousefy 9-10 1998-1999 Gästskådespelare Karaktär Skådespelare Säsong År Torsten Andersson Tomas Bolme 1 1994 Helena Linder Frida Hallgren 1-2 1994-1995 Mäklar-Martin Boman Oscarsson 1-2 1994-1995 Kyrkoherden Olof Thunberg 1, 3 1994-1995 Pablo Alvarez Juan Rodríguez 4 1996 Vivianne Von Trier Gudrun Henricsson 4 1996 Stefan "Steffo" Forsström Reuben Sallmander 5 1996 Åke Smedman Peter Edding 5 1996 Jannike Seger Marianne Hedengrahn 6 1997 Dr Roland Rikard Bergqvist 7-10 1997-1999 Peo Olsson Thomas Roos 8, 10 1998, 1999 Bobban Uschebång Fredrik Dolk 10 1999 Källor Fotnoter ^ ”Tre Kronor”. Svensk mediedatabas. Läst 14 februari 2015. Externa länkar Tre Kronors officiella sida på Facebook Tre Kronor-bloggen Fakta om Tre Kronor Kategorier: TV-seriestarter 1994TV-serieavslutningar 1999Tre Kronor (TV-serie)Svenskspråkiga TV-serierSvenska TV-serier från 2000-taletSvenska såpoperorTretal Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens
Språk English Norsk Redigera länkar Sidan redigerades senast den 26 juli 2019 kl. 02.56. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|
|
Post by Freddie on Aug 10, 2019 16:34:30 GMT 1
Om befälhavare Befälhavaren ska
före resan se till att fartyget är sjövardigt[13] under resan vaka över att fartyget hålls i sjövärdigt skick och att fartyget framförs och handhas på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap[14] ombesörja att föreskrivna dagböcker förs[15] se till att lastning och lossning sker och att resan utförs med tillbörlig skyndsamhet[16] under resan noggrant vårda lasten och i övrigt bevaka lastägarens intressen[17] när redaren begär det avge redovisning[18]
|
|
|
Post by Freddie on Aug 10, 2019 16:35:22 GMT 1
[dölj] Fartygsregistret i Sverige Hoppa till navigeringHoppa till sök Fartygsregistret i Sverige är ett i lag föreskrivet register avsett att tillhandahålla uppgifter om verksamheter som staten ansvarar för och för att visa förvärv och avyttring av fartyg samt kreditgivning och försäkringsgivning.[1] Registret förs av Transportstyrelsen som är registermyndighet.[2] Transportstyrelsen har personuppgiftsansvar enligt PUL.[3] Registret ska innehålla en skeppsdel, en skeppsbyggnadsdel och en båtdel. Skepp definieras i Sjölagen som fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter.[4] Annat fartyg kallas båt. Ett fartyg skall anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg, om det till mer än hälften ägs av svenska medborgare eller svenska juridiska personer.[5] Ett svenskt skepp ska vara infört i skeppsregistret.[6] Innehåll 1 Om skeppsdelen 1.1 Verkan av registrering 2 Om skeppsbyggnadsdelen 3 Om båtdelen 4 Gemensamma bestämmelser 4.1 Överklagande av beslut 4.2 Bevis om beslut 4.3 Pantbrev 4.4 Nationalitetshandlingar 4.5 Underrättelser till myndigheter 4.6 Rätt till tillträde till båt 4.7 Skeppslista 4.8 Brott 5 Noter Om skeppsdelen Ett skepp som förs in i fartygsregistrets skeppsdel skall ha ett namn.[7] Namnet bestäms av ägaren. Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel i skeppet än hälften övergår till en ny ägare. Ett svenskt fartyg skall ha en hemort (registreringshamn) i Sverige. Ägaren bestämmer hemorten,[8] som inte behöver vara någon ort där fartyget normalt eller ens någonsin uppehåller sig. Ägaren har skyldighet att anmäla ett skepp för registrering.[9] Ett registret skepp ska avregistreras om det förolyckats, huggits upp, förstörts, försvunnit eller övergetts.[9] Verkan av registrering Trots att registrering eller inskrivning har skett får prövas om den registrerade egendomen är av det slag som förutsätts för åtgärden. Fråga om ett förvärv, som ligger till grund för inskrivning eller avregistrering, är ogiltigt eller inte kan göras gällande eller om inskrivningen eller avregistreringen av annat skäl kränker någons rätt, får prövas trots att åtgärden vidtagits.[10] Talan om bättre rätt till ett skepp eller skeppsbygge kan med laga verkan riktas mot den som senast beviljats eller sökt inskrivning för sitt förvärv, även om denne före talans väckande överlåtit egendomen till någon annan.[11] Införing i fartygsregistrets skeppsdel skall, efter utgången av den inskrivningsdag då ärendet om införingen togs upp, anses känd för var och en vars rätt till skepp beror av god tro om en omständighet som införingen avser.[12] Om skeppsbyggnadsdelen Varje skeppsbygge ska redovisas särskilt.[13] Bestämmelserna är i huvudsak desamma som gäller för skeppsdelen. Om båtdelen Varje båt ska redovisas särskilt.[14] Båtens namn ska antecknas om ägaren vill ha detta antecknat.[15] Enligt lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. ska båt som används yrkesmässigt om båtens skrov har en längd av minst fem meter införas i båtdelen.[16] Båt som är registrerad kan avregistreras.[17] Gemensamma bestämmelser Överklagande av beslut Den som vill överklaga ett beslut av registermyndigheten ska göra det skriftligen. Skrivelsen skall ges in till registermyndigheten. Om överklagandet avser ett slutligt beslut, ska skrivelsen ha kommit in till registermyndigheten inom tre veckor från den dag en underrättelse eller ett bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden. Skrivelsen får dock alltid ges in inom fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet meddelades. Överklagandeskriften bör vara ställd till Stockholms tingsrätt.[18] Bevis om beslut Registermyndigheten ska utfärda bevis på fattade beslut som införts i registret.[19] Pantbrev Pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge utfärdas av registermyndigheten.[20] I avdelningen för identifieringsuppgifter får införas uppgifter om anropssignal som tilldelats skepp, skeppsbygge eller båt. Nationalitetshandlingar På grundval av registrering utfärdar registermyndigheten nationalitetscertifikat för skepp. Nationalitetscertifikatet skall innehålla uppgift om skeppets 1. namn, 2. registerbeteckning, 3. hemort, 4. byggnadsår, 5. brutto- och nettodräktighet, 6. största längd och största bredd.[21] Underrättelser till myndigheter Transportstyrelsen ska fortlöpande underrätta Trafikanalys, Tullverket, Kustbevakningen, Post- och telestyrelsen samt Havs- och vattenmyndigheten om ändringar i registrets innehåll med avseende på uppgifter om fartyg eller bygge, registreringsförhållanden, äganderättsförhållanden samt huvudredare.[22] Rätt till tillträde till båt Kustbevakningen, Tullverket och polismyndigheterna biträder registermyndigheten med att vaka över att bestämmelser i lag eller annan författning om båtregistrering och båtidentifiering följs. De angivna myndigheterna har, liksom registermyndigheten, för detta ändamål rätt till tillträde till båt.[23] Jämför med husrannsakan. Skeppslista Transportstyrelsen ger ut Sveriges skeppslista, som ska omfatta registrerade skepp, oregistrerade skepp vars namn har förts in i registret och inskrivna förbehåll om skeppsnamn. Registreringspliktiga båtar tas också upp i skeppslistan. För varje registrerat skepp och varje båt i skeppslistan anges registerbeteckning, namn, art, hemort, byggnadsår och byggnadsland, byggnadsmaterial, största längd och största bredd, brutto- och nettodräktighet, dödvikt, djupgående, maskineri, maskinstyrka, klassificeringsanstalt samt ägare eller huvudredare. Fiskeskepp och fiskebåtar redovisas särskilt. För dem anges också distriktsbeteckning och hemmahamn.[24] Sveriges skeppslista 2012.[25] Brott Brott mot vissa bestämmelser kan medföra dagsböter eller böter.[26] Noter ^ lagen.nu/1975:927#K1P2^ lagen.nu/1975:927#K1P1^ lagen.nu/1994:1009#K1P2a^ lagen.nu/1994:1009#K1P2^ lagen.nu/1994:1009#K1P1^ lagen.nu/1994:1009#K2P1^ lagen.nu/1994:1009#K1P6^ lagen.nu/1994:1009#K1P7^ lagen.nu/1994:1009#K2P2^ lagen.nu/1994:1009#K2P8^ lagen.nu/1994:1009#K2P11^ lagen.nu/1994:1009#K2P13^ lagen.nu/1975:927#K3P1^ lagen.nu/1975:927#K4P1^ lagen.nu/1975:927#K4P8^ lagen.nu/1979:377#P4^ lagen.nu/1979:377#P7^ lagen.nu/1994:1009#K2P19^ lagen.nu/1975:927#K4P16^ lagen.nu/1975:927#K4P20^ lagen.nu/1975:927#K6P1^ lagen.nu/1975:927#K7P2^ www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1979377-om-registrering_sfs-1979-377/#P15^ lagen.nu/1975:927#K1P8S8^ web.archive.org/web/20130112215414/http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fartyg/Skeppslistan/skeppslista_2012.pdf^ lagen.nu/1975:927#K7P7Kategorier: Svensk sjöfartFartygsadministration Navigeringsmeny Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionLäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök Sök på Wikipedia Huvudsida Introduktion Deltagarportalen Bybrunnen Senaste ändringarna Slumpartikel (−bot) Ladda upp filer Stöd Wikipedia Kontakta Wikipedia Hjälp Skriv ut/exportera Skapa en bok Ladda ner som PDF Utskriftsvänlig version Verktyg Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Wikidataobjekt Använd denna sida som referens Språk Lägg till länkar Sidan redigerades senast den 20 april 2017 kl. 10.01. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor. Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållUtvecklareInformation om kakorMobil vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki
|
|