Post by Freddie on Jun 12, 2021 18:40:53 GMT 1
đ The Global Network đ
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-08-22
Made with Xara
Titlar och titulerande i Sverige förrInledningTitel Ă€r ett ord som indikerar en persons yrke, sociala position och status. Titlar handlade förr mycket om positionering och det var viktigt hur man titulerade varandra. Titlarna pĂ„minde stĂ€ndigt om vem som hade makt, status och rĂ€tt att bestĂ€mma och vem som inte hade det. Den som hade makt att bestĂ€mma över andra hade sĂ„ledes den rĂ€tten markerad med en titel. Ett exempel pĂ„ en mycket tidig sĂ„dan titel Ă€r fornsvenskans jarl, som var kungens högste Ă€mbetsman.Det var inte direkt lĂ€tt att hĂ„lla reda pĂ„ allas titlar och hur de skulle tituleras.Den stora titelsjukan mer eller mindre exploderade pĂ„ 1820-talet dĂ„ den spred sig till medelklassen. Medelklassen var visserligen under stĂ„ndsklassen men med den framvĂ€xande arbetarklassen ville man avgrĂ€nsa sin egen klass frĂ„n den. MedeltidenI fornsvenskan var du (ĂŸu) det enda och naturliga tilltalet till en person, och du anvĂ€ndes Ă€ven i lagtexter. Under 1100- och 1200-talen duar och niar man om vart annat. Det Ă€r först pĂ„ 1300-talet som det formella tilltalsbruket etablerade sig.1200-talet rĂ€knas som den svenska adelns uppkomst, frĂ€lset, och i Alsnö stadga Ă„r 1280 stadfĂ€stes frĂ€lset. De som tillhörde frĂ€lset fick senare rĂ€tt att utöva sĂ€rskilt stor myndighet pĂ„ sina egendomar.Det ursprungliga svenska âIâ (frĂ„n tyskans Ihr), blev sĂ„ smĂ„ningom ni, och började pĂ„ 1200-talet anvĂ€ndas som en hövlighet gentemot kungligheter, adel och prĂ€ster. Barn tilltalade ocksĂ„ förĂ€ldrar och Ă€ldre med I. De svarade i sin tur med du. DĂ€rmed kom tilltalsorden att uttrycka ett hierarkiskt förhĂ„llande. I det medeltida högrestĂ„ndssamhĂ€llet tilltog anvĂ€ndandet av titlar, vilka framhĂ€vde en mer detaljerad rangordning.1500- och 1600-talenUnder 1500- och 1600-talen var det konungen som rangordnade stĂ„ndspersoner och högre Ă€mbetsmĂ€n. Det var födelsebörden som var avgörande för vem som fick de mest prestigefyllda Ă€mbetena. Denna rangordning hade i sin tur betydelse för tilltalsskicket.Under 1500-talet minskade behovet av adelns rusttjĂ€nst. IstĂ€llet kom adeln nu att bli ett Ă€mbetsmannastĂ„nd. FrĂ„n början var som sagt börden det avgörande för innehavarens rangordning, men frĂ„n 1672 var det Ă€mbetenas inbördes ordning som graderades och meriter och kompetens kom allt mer att ligga till grund vid tillsĂ€ttningar av till statliga Ă€mbetena. Adeln hade visserligen ensamrĂ€tt till alla högre Ă€mbeten men detta kunde dock lösas genom ett adlande, om det var en ofrĂ€lse som var den mest lĂ€mpliga kandidaten till en viss position.Erik XIV ville skapa ett svenskt hov efter utlĂ€ndsk förebild och införde i samband med kröningen 1561 adliga titlar, greve och friherre, dĂ€r greve Ă€r den högsta svenska titeln.En friherre tituleras muntligt baron, men hans hustru alltid friherrinna. En hustru till en greve tituleras grevinna.Grevar och friherrar har rĂ€tt till titeln HögvĂ€lborne, exempel HögvĂ€lborne Herr Greve Adam Ludwig Lewenhaupt. Ogift kvinna av grevlig eller friherrlig Ă€tt benĂ€mns fröken. Adelsman som inte Ă€r greve eller friherre benĂ€mns herr. Adliga kvinnornas titlar Ă€r fru respektive fröken.Ă r 1617 tilldelades adeln nya privilegier av Gustav II Adolf med preciserade förmĂ„ner som ensamrĂ€tt till alla rikets högre Ă€mbeten och ytterligare skattefrihet. Denna ensamrĂ€tt gĂ€llde Ă€ven högre officerspositioner i krigsmakten.1700-taletUnder 1700-talet vĂ€xer en vurm för det franska sprĂ„ket fram i Sverige och bland bildade personer var man nu vous och ni med varandra. Detta gĂ€llde speciellt vid Gustav III:s hov men redan i slutet av Ă„rhundradet tappar niandet mark.1800-taletUnder 1800-talet sprids titulerandet och omfattar till slut mer eller mindre hela samhĂ€llet. Adelns ensamrĂ€tt till statliga Ă€mbeten avskaffades i 1809-Ă„rs grundlag. Detta var nĂ„got som gynnade borgerskapet, medelklassen. Utbildning och erfarenhet blev viktigt och synen pĂ„ handel och affĂ€rer Ă€ndrades till förmĂ„n för borgerskapet. Ett exempel pĂ„ en grupp med status som nu vĂ€xer fram Ă€r grosshandlarna.Detta innebar Ă€ven att titulerandet tog fart i denna klass och det Ă€r nu den stora titelsjukan fĂ„r fotfĂ€ste. Medelklassen tar nu efter adelns gamla traditioner och manĂ©r för att med titlar som statusmarkörer markera sin position i samhĂ€llet, framförallt gentemot de lĂ€gre samhĂ€llsskikten. Tilltal med niUnder 1800-talet gick ni gick frĂ„n att uttrycka respekt vid tilltal till det motsatta och nu anvĂ€ndes ni enbart uppifrĂ„n ner â herrskapet niade tjĂ€nstefolket, som i sin tur titulerade herrskapet. Ni blev dĂ€rmed ett nedlĂ„tande tilltal och kom inte pĂ„ frĂ„ga vid tilltal till nĂ„gon med samma eller högre samhĂ€llsklass.Ordet ni förlorade dĂ€rmed sitt vĂ€rde dĂ„ det anvĂ€ndes ensidigt i tilltal till underordnade eller socialt lĂ€grestĂ„ende personer, medan högre stĂ„ende personer tilltalades med sin titel sĂ„som adelstitel, militĂ€rgrad eller yrkestitel. Tilltal i tredje person till en understĂ€lld med han eller hon uttryckte faktiskt mer hövlighet Ă€n ni. Det uppfattades som grovt oartigt att tilltala en högre stĂ„ende med ni. Detta tilltalssystem speglade naturligtvis den sociala ojĂ€mlikheten.Brukandet av tilltal i tredje person respektive med titel förekom Ă€nda fram till 1950- och 60-talen i Sverige, dvs fram till du-reformen i slutet av 1960-talet.BĂ„de under 1800-talet och pĂ„ 1920- och 1930-talen förekom försök att införa ni som allmĂ€n tilltalsform. Dessa ni-reformer fick aldrig brett genomslag, mestadels pĂ„ grund av ordets nedlĂ„tande karaktĂ€r samt att du redan börjat anvĂ€ndas alltmer, exempelvis inom arbetarklassen.Ăven inom medelklassen fanns helt olika vĂ€rldar som den akademiska vĂ€rlden och Ă€mbetsmanna-vĂ€rlden. Var och en av dem hade sin egen hierarki och som bestod av ett flertal nivĂ„er. Positioneringen vad man sjĂ€lv stod var viktig liksom att hĂ€vda sin status gentemot andra. Inom varje grupp visste de hur man skulle bete sig gentemot varandra. Detta var ett komplicerat spel och det var inte lĂ€tt för nĂ„gon utifrĂ„n att ta sig in. Det var höga trösklar att ta sig över för att komma in i finrummet. För nyrika uppkomlingar, parvenyer, som ville in var det svĂ„rt att tyda spelets regler om man inte kĂ€nde till dem.GĂ„ pĂ„ âvisitâDet var Ă€ven viktigt att hĂ„lla se vĂ€l med alla genom att gĂ„ pĂ„ sĂ„-kallad visit. Att gĂ„ pĂ„ visit tog mycket tid i ansprĂ„k. Var personen man Ă€mnade besöka inte hemma lĂ€mnades ett visitkort för att tala om att man varit dĂ€r i egen hög person. Visitkorten var Ă€ven viktiga för att hĂ„lla reda pĂ„ varandras titlar. Visitkorten var i början av 1800-talet fĂ€rgglada och handmĂ„lande men pĂ„ 1830-talet blev det högsta mode med tryckta visitkort.Att tilltala nĂ„gon med fel titel kunde bli riktigt pinsamt sĂ„ det var viktigt att ha full kontroll pĂ„ detta. Man kunde dock vĂ€lja att lĂ€gga bort titlarna med varandra men dĂ„ var det alltid den med högre rang som skulle föreslĂ„ det. Man drack dĂ„, som en ritual, en âdu-skĂ„lâ eller âbrorskĂ„lâ. Man fick sen inte glömma bort vem man lagt bort titlarna med för dĂ„ hade man verkligen gjort bort sig. Att ha ett stort nĂ€tverk var viktigt.Visitkortet har tillhört Arthur BĂ€ckström (1861-1941), Ă€gare av Julita gĂ„rd och löjtnant vid Södermanlands regemente. Nordiska Museet pĂ„ DigitaltMuseum. ID: NM.0507676+.Det var inte heller alltid lĂ€tt att veta vem som stod högst i rang och det kunde stĂ€lla till problem i umgĂ€nget. Vid knytandet av kontakt, exempelvis mellan tvĂ„ familjer, var det nĂ€mligen den med lĂ€ngre rang som skulle ta initiativet till kontakten. GenomgĂ„ende för medelklassens olika statusklasser vad avser position och rangordning, för att anses tillrĂ€ckligt fin, var att ha ett yrke dĂ€r man inte kroppsarbetande. Vidare var det kutym att man Ă„tminstone hade minst ett hembitrĂ€de.Titlarna var viktiga som statusmarkörer för mĂ€nnen, men mĂ€nnens sociala status avspeglades ocksĂ„ pĂ„ deras hustrur som ofta fick en feminin form av sina mĂ€ns titlar. Exempel pĂ„ sĂ„dana Ă€r var professorn - professorskan, direktören â direktörskan, konsuln â konsulinnan, Ingenjören â ingenjörskan, översten â överstinnan, majorn â majorskan, kaptenen â kaptenskan etc.Under slutet av 1800-talet kom en nyhet som revolutionerade hela systemet med att gĂ„ pĂ„ visit, nĂ€mligen telefonen. Den gjorde det enkelt och effektivt att kommunicera med varandra och telefonkatalogen ersatte nu visitkorten som det medium man anvĂ€nde för att se vilken titel en person innehade.Visitkortet har tillhört Demoiselle Caroline Edman. Nordiska museet pĂ„ Digitalt Museum. ID: NM.0218257. Se vidare Caroline Edman.Under den period dĂ„ sedvĂ€njan med att gĂ„ pĂ„ visit och visitkorten var i bruk handlade det frĂ€mst om medelklassens sĂ€tt att positionera sig i social ranking. Men med tiden började titulerande Ă€ven att anvĂ€ndas i de lĂ€gre samhĂ€llsskikten. Bönderna hade tidigare inte anvĂ€nt sig av sociala titlar men sjĂ€lvĂ€gande bönder (skattebönder) började nu kalla sig hemmansĂ€gare för att markera en högre status pĂ„ samhĂ€llsstegen Ă€n andra som arbetade med jordbruk sĂ„som arrendatorer, torpare, drĂ€ngar och statare. Om man tittar pĂ„ Ă€ldre gravar pĂ„ landsortskyrkogĂ„rdar ser man mĂ„nga gravstenar med just titeln hemmansĂ€gare.Ăven bland arbetare började bruket av titlar att bli vanligt under 1800-talets slut, men dĂ„ rör det sig frĂ€mst om rena yrkestitlar. Dessa arbetsyrkestitlar markerade inte status pĂ„ samma sĂ€tt som medelklassens titlar utan var mer ett sĂ€tt att sĂ€rskilja yrkespersoner frĂ„n varandra, dĂ„ det fortfarande var vanligt med patronymikon bland dessa yrken. Man kunde dĂ€rmed sĂ€rskilja snickaren Anders Karlsson frĂ„n muraren Anders Karlsson. VisitkortsportrĂ€ttI början av 1860-talet blev det högsta mode i Sverige med sk. visitkortsportrĂ€tt. Seden kom frĂ„n Frankrike. VisitkortsportrĂ€tten var smĂ„ fotografier gjorda i storlek som ett visitkort. Ett tunt fotografi monterades pĂ„ en tjockare papp. Kortets mĂ„tt var, nĂ€r fotografiet monterats pĂ„ ett pappkort, 2,5 Ă 4 tum (6,4 x 10,4 cm).SĂ„dana fotografier mycket populĂ€ra och byttes mellan vĂ€nner och besökare.Bilden visar ett visitkortsportrĂ€tt av kĂ€llarmĂ€stare Gustaf Ferdinand Knaust. Fotografering 1860 - 1880. Fotograf okĂ€nd. Sundsvalls museum pĂ„ DigitaltMuseum. ID: SuM-foto019536. Gustav F. Knaust var född 1835-02-04 i Helsingborg, död 1883-05-15 i Sundsvall. Han gifte sig 1863 med Carolina Josefina Andersson, född 1839-08-14 i Halmstad. Paret fick mĂ„nga barn. G. F. Knaust kom till Sundsvall Ă„r 1856, dĂ€r han etablerade en kĂ€llarrörelse och Hotell Knaust. I Knausts hotell- och restaurangrörelse arbetade Ă€ven hans brorson Adolf Fredrik Knaust (1856â1907). Ă r 1881 fick G.F. Knaust arrendera det i Sundsvalls stadshus inrymda hotell- och restaurangföretaget, varvid han mĂ„ste överlĂ„ta sitt Hotell Knaust till en annan person. Efter Gustav Ferdinands död samma Ă„r drev brorssonen det vidare Ă„t Gustav Ferdinands Ă€nka mellan 1883-1885. Gamla Hotell Knaust lĂ„g för övrigt pĂ„ Strandgatan vid hamnen och förstördes i den stora stadsbranden Ă„r 1888, liksom Adolf Fredriks eget hotell, Hotell Nord, som lĂ„g i hörnet av Storgatan och NygrĂ€nd och som han övertog Ă„ret innan branden. Det kĂ€nda klassiska Hotell Knaust med sin pampiga vita carraramarmortrappa öppnades först den 9 oktober 1891, dvs efter stadsbranden 1888, av Adolf Fredrik Knaust. Hotell- och restaurangrörelsen drevs efter Adolf Fredriks död 1907 vidare av hans son Oscar Knaust (1886â1943).I början av 1870-talet tillkom de sĂ„ kallade kabinettskorten, som var större, monterade pĂ„ pappskivor i storleken 4,5 Ă 6,5 tum. Kabinettskorten behöll sin popularitet fram till tidigt 1900-tal.TilltalHur gick dĂ„ tilltalen till? Om man inte kĂ€nde till namnet men vĂ€l titeln sĂ„ upprepas den varje gĂ„ng man tilltalade personen. DĂ„ det kunde uppfattas som oförskĂ€mt att sĂ€ga ni titulerades alla; âhovmĂ€starenâ, âdirektörnâ, âingenjörnâ etc. Visste man bĂ„de titel och namn anvĂ€ndes bĂ„de dessa vid tilltal, exempelvis âDirektör Lundmarkâ, âIngenjör Petterssonâ, âDoktor Lindbergâ m.fl. Om man inte kĂ€nde till vare sig titel eller namn sĂ„ var det Herrn, Frun, Fröken etc. som anvĂ€ndes vid tilltal, aldrig ni. Barn tilltalade Ă€ldre med farbror eller tant.För personer med adlig titel (greve eller friherre) rankades deras adliga titlar högre Ă€n deras yrkestitlar.I det militĂ€ra titulerades till exempel greve Samuel August Sandels generallöjtnant i sin tjĂ€nst pĂ„ sitt regemente, men greve utanför det. En friherrlig general kallas baron av sina tjĂ€nare, men general av tjĂ€nsteunderordnade. Se nedan.BenĂ€mningarna herr och fru var förbehĂ„llet mĂ€nniskor högt upp i samhĂ€llet. Bönder och torpare i Sverige hade inga titlar, de tilltalades med sina förnamn och patronymikon.FöregĂ„ende sidaTitlar och titulerandexxxxxxxx Hist xxxxxxxxx
StatCounter - Free Web Tracker and Counter
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxSenast uppdaterat 2021-05-15 12:47:26Relaterade lĂ€nkarâąGamla yrkestitlarâąAdel och adelsbegreppetâąDet gamla bondesamhĂ€lletâąSvenska militĂ€ra ordnar och tapperhetsmedaljerâąRiksdagens historiaReferenslitteraturâąNĂ€r titelsjukan hĂ€rjade, artikel av Kekke Stadin, professor i historia, Södertörns högskola, i SlĂ€kthistoriskt Forum, Nr 1 2018.âąBland fröknar, pigor, jungfrur och mamseller, artikel av Eva Johansson i SlĂ€kthistoriskt Forum, Nr 1 2018.âąDu eller ni? Artikel av Karin HĂ„kanson i PopulĂ€r Historia, 1 december 2003.âąFrĂ„n och med DU â och tillbaka igen, artikel av Wivan NygĂ„rd-Fagerudd i SprĂ„ktidningen 7/2016.âąTilltalsformer och personbeteckningar i skönlitterĂ€ra översĂ€ttningar mellan svenska och tyska, masteruppsats av Mareike Zoege, Institutionen för nordiska sprĂ„k, Uppsala universitet, VT2015.âąGeneralmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) Bild 710.âąWikipedia Ăverst pĂ„ sidanTilltal av kvinnorFru och FrökenUnder 1500- och 1600-talen anvĂ€ndes Fru respektive Fröken inom kungahuset men dessa benĂ€mningar blev under 1800-talet förbehĂ„llna adeln. Döttrar bland allmogen, dvs döttrar till bönder och torpare m.fl., kallades dĂ€remot inte Fröken. Tittar men i vigselböckerna i landsortsförsamlingar pĂ„ 1800-talet benĂ€mns de allmogekvinnor som gifter sig vanligen bonddotter, torpardotter etc.Först vid mitten av 1900-talet blir Fru beteckningen pĂ„ en gift kvinna i allmĂ€nhet, dvs Ă€ven i de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna. Efter stĂ„ndsriksdagens avskaffande 1866 genomdrevs en Frökenreform (Aftonbladsreformen) som innebar att alla ogifta kvinnor av âbĂ€ttre samhĂ€llsklassâ kunde kalla sig Fröken. Fröken eller Fröken plus namn anvĂ€ndes dĂ€refter vid tilltal av ogifta kvinnor under större delen av 1900-talet, istĂ€llet för du eller ni. PĂ„ motsvarande sĂ€tt benĂ€mndes gifta kvinnor Fru. PĂ„ ett konditori kunde lĂ„ta âĂnskar Fru Karlsson mer kaffe.â eller pĂ„ ett kontor âVill fröken Andersson renskriva brevet till i eftermiddag.â Ăven âhonâ kunde anvĂ€ndas vid tilltal till en kvinna i lĂ€gre position, exempelvis ett hembitrĂ€de, âHon kan servera maten nuâ. Tilltal till en understĂ€lld i tredje person med hon eller han uttryckte faktiskt mer hövlighet Ă€n ni.Fröken anvĂ€ndes Ă€ven vid tilltal av kvinnor i vissa yrken sĂ„som i skolan (lĂ€rarinnor), servitriser pĂ„ restauranger, expediter i finare affĂ€rer etc. PĂ„ en restaurang kunde det lĂ„ta: âFröken, kan jag fĂ„ notan tack.âMamsell (Mademoiselle/Demoiselle) och MadamDöttrar till vĂ€lbĂ€rgade borgare samt prĂ€ster benĂ€mndes mamsell som ogifta under 1700- och 1800-talen. Varianter som mademoiselle och demoiselle fanns ocksĂ„. Mamsell anvĂ€ndes dĂ€remot inte för döttrarna i adliga familjer; de kallades fröken. Inte heller anvĂ€ndes mamsell av allmogens döttrar.I början anvĂ€ndes dock demoiselle enbart som beteckning pĂ„ ogifta kvinnor inom prĂ€st- och högre borgarstĂ„ndet. NĂ€r ordet senare blir mamsell sĂ„ företar det en resa nedĂ„t i hierarkin. Först om ogifta kvinnor i nedre borgarstĂ„ndet och dĂ€refter mycket snabbt Ă€ven om kvinnor i kvinnliga yrken, och dĂ„ oavsett om den man tilltalade faktiskt var gift eller. Bilden visar Demoiselle Efva Rodhe (1836-1919). VisitkortsportrĂ€tt. BohuslĂ€ns Museum pĂ„ DigitaltMuseum. ID: UMFA53691:0019. Fotograf Axel Theodor Lindahl (1841 - 1906).Efva Sophia Rodhe var född 1836-09-18 i Harplinge (N), död 1919-05-06 i Göteborgs dkf (O). Hon var dotter till bataljonspredikanten Herr Magister Magnus Rodhe och hans hustru Fru Ejda Catharina Rodhe, född Norman. Efva Rodhe var skolförestĂ„ndarinna, ogift. I kyrkböckerna stĂ„r hon först som mamsell och senare i livet som skolförestĂ„ndarinna. Hon bor pĂ„ 1870-talet i Uddevalla och sen i Göreborg. Seden med visitkortsportrĂ€tt kom till Sverige i början av 1860-talet.Mamsell anvĂ€ndes Ă€ven vid tilltal av anstĂ€llda i hushĂ„llen pĂ„ gods och herresĂ€ten, exempelvis pĂ„ guvernanter och sĂ€llskapsdamer. Under 1800-talets andra hĂ€lft ser en förskjutning mot fröken som tidigare enbart anvĂ€nts för ogifta adliga döttrar.Madam anvĂ€ndes initialt för gifta kvinnor i borgarfamiljer. Men ganska snart försvann emellertid madam i denna betydelse. IstĂ€llet kom madam att anvĂ€ndas för gifta kvinnor/Ă€nkor som bedrev enklare affĂ€rsrörelser i egen regi, exempelvis torgmadammer, roddarmadammer, skurmadammer och mursmĂ€ckor, dvs vanligtvis typiska okvinnliga yrken. Madam kunde Ă€ven beteckna en Ă€nka till en bonde pĂ„ landsbygden som drev gĂ„rden vidare i egen regi. JĂ€mför Madam Flod i Strindbergs Hemsöborna.Pigor och jungfrurJungfru var tidigt en benĂ€mning pĂ„ ogifta högrestĂ„ndskvinnor och borgardöttrar. FrĂ„n Ă„r 1733 tycks dock alla adliga ogifta kvinnor kallas fröknar, medan borgerliga ogifta kvinnor kom att kallas mamsell. Med tiden kom jungfru att beteckna en finare sorts piga (tjĂ€nstekvinna) vars huvudsakliga arbetsuppgifter var inomhus och som pĂ„ 1920-talet blev hembitrĂ€de.Piga betecknade egentligen en ogift allmogedotter (hemmadotter om hon bodde kvar pĂ„ gĂ„rden), frĂ€mst i södra Sverige. Piga kom Ă€ven att bli beteckningen pĂ„ kvinnliga anstĂ€llda pĂ„ gĂ„rdar, dvs tjĂ€nstepigor. Titeln piga kom att anvĂ€ndas fram till 1920-talet.De allra flesta unga kvinnor pĂ„ landsbygden arbetade som pigor (tjĂ€nstepigor) innan de gifte sig. Pigorna arbeta med diverse hushĂ„llssysslor pĂ„ gĂ„rden bĂ„de inomhus och utomhus, bland annat med djuren och mjölkning. Ordet piga fick med tiden en lĂ„g status. Pigor var motsvarigheten till gĂ„rdens manliga anstĂ€llda drĂ€ngar.Bilden visar tvĂ„ pigor/hembitrĂ€den vid Billsjö HerrgĂ„rd 1936-1937. Tekniska museet pĂ„ DigitaltMuseum. Fotograf okĂ€nd. ID: TEKA0158339.Jungfrun dĂ€remot arbetade inomhus, i regel pĂ„ gods hos högrestĂ„ndsfamiljer och vĂ€lbĂ€rgade borgarfamiljer. Hon kallades Ă€ven tjĂ€narinna. PĂ„ adliga gods var det vedertagen sedvĂ€nja att bĂ„de pigor och jungfrur fick sina bröllop bekostade av arbetsgivarna.Jungfrur var vanligen understĂ€llda en anstĂ€lld husförestĂ„ndarinna, husmor eller husfru, eller ocksĂ„ direkt understĂ€llda familjen, dĂ„ ofta under hustruns direktiv.Bilden visar tjĂ€nstefolk pĂ„ Tynnelsö gĂ„rd, Ytterselö (D) cirka 1914. Vi ser kuskar, betjĂ€nt, pigor/jungfrur, husor m.fl. i eleganta tjĂ€nsteklĂ€der. Foto Martin Söderholm.
Tabell över titlar och tilltalTitelArtighetsfras i brev etc.TilltalGreveHögvĂ€lborneGreve, Ers nĂ„d.Hustru till greve tituleras Grevinna.Söner tituleras greve medan döttrar tituleras fröken/grevinna.FriherreHögvĂ€lborneFriherre, Ers nĂ„dMuntligt tilltal: Baron.Hustru till friherre tituleras Friherrinna.Söner tituleras friherre medan döttrar tituleras fröken.Adelsman, dvs obetitlad adelVĂ€lborneHerr, Ers nĂ„dĂrkebiskop, biskopHögvördigsteHans HögvördighetTeologie doktor och prĂ€stestĂ„ndets riksdagsmĂ€nHögvördigeHerrDomprostHögĂ€revördigeHerrKyrkoherdeVĂ€lĂ€revördige, HöglĂ€rdeHerrKaplan, skollĂ€rareVördige, VĂ€llĂ€rdeHerrHögre civila tjĂ€nstemĂ€nĂdle och HögaktadeHerrLĂ€gre civila tjĂ€nstemĂ€nVĂ€laktadeHerrMedicine doktorWidterfarne och HöglĂ€rdeHerrNĂ€mndemanĂrlige och VĂ€lförstĂ„ndigeHerrBondeĂrlige och FörstĂ„ndigeHerrFör personer med adlig titel samt yrkestitel kunde det Ă€ven finnas ordenstitlar att hĂ„lla reda pĂ„. Exempel pĂ„ sĂ„dan orden Ă€r SvĂ€rdsorden.Officerare kunde militĂ€rt bli belönad för tapperhet i fĂ€lt och till sjöss med Kungl. SvĂ€rdsorden som finns i 3 kommendörsgrader och tvĂ„ riddargrader. Riddare av SvĂ€rdsorden förkortas RSO och kommendör KSO. Artighetsfraser till officerares kunder dĂ€rför bli mycket lĂ„nga.Varje regemente hade en sĂ„-kallad generalmönstring vart 3:e Ă„r och var en genomgĂ„ende inspektion av regementet bĂ„da vad avser personal, uniformer och annan utrustning. UtgĂ„ngen av generalmönstringen rullfördes i speciella liggare kallad generalmönsterrullor. Dessa mönstringar kallades för generalmönstringar beroende pĂ„ att de utfördes av en general (mönsterherre). I början av generalmönsterrullan presenteras mönsterherren med alla titlar och denna presentation kunde uppta en halv sida om mönsterherren hade mĂ„nga titlar.NedanstĂ„ende presentation av en mönsterherre Ă€r frĂ„n Södermanlands regementes generalmönstring pĂ„ Malma hed vid regementets generalmönstring den 18 juni 1879. Mönsterherre Ă€r generallöjtnant Samuel August Sandels. SĂ„ hĂ€r presenteras han i rullan:Generalmönsterrulla för staben af No: 10 Kongl. Södermanlands Regemente vid Generalmönstringen den 18 juni 1879, som förrĂ€ttades af GeneralbefĂ€lhavaren i FjĂ€rde militĂ€rdistriktet, Generallöjtnanten, Ăverkommendanten för Stockholms Garnison, Ordföranden i Kongl. KrigsrĂ€tten, Förste Hovmarskalken, Riddaren och Kommendören av Kongl. Majt:s Orden, Storkors af Kongl. Norska St. Olofs Orden, Storkors av Kongl. Bayerska St, MichaĂ«l Orden, Storkors af Kongl. Belgiska Leopolds Orden och av Hertliga Sachsiska Ernesteiner Orden samt Kommendören af Nassauska Adolphs Ordens Första Klass Herr Greve Samuel August Sandels, bitrĂ€dd af den dĂ€rtill förordnad Generalmönstrings Kommissarie t.f. Kanslisten hos Kongl. ArmĂ©förvaltningen, vice HĂ€radshövdingen Henning Theodor Björklund.KĂ€lla: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) Bild 710.
Regementschefen; Ăversten Friherre Carl Johan Georg af Schmidt i Södermanlands regementes generalmönsterrulla 1879. Majoren Friherre Hans Johan Harald Strömfelt, R.S.O. (Riddare av SvĂ€rdsorden) i Södermanlands regementes generalmönsterrulla 1879.
Du-reformenRunt 1970 etablerade sig ett allmĂ€nt du i Sverige. Den sĂ„ kallade du-reformen var dock inget politiskt beslut utan en följd av förĂ€ndringar i samhĂ€llet. Bror Rexed, den dĂ„varande generaldirektören för Medicinalstyrelsen meddelade Ă„r 1967 att han ville bli duad av alla och han var en av flera bidragande orsaker till att duandet slog igenom.I Sverige anvĂ€nds idag tilltal med du till alla förutom kungafamiljen. Ni dĂ€remot anvĂ€nds mer sĂ€llan, det Ă€r lite gammaldags och opersonligt och ofta â i Ă€ldre personers öron â nedlĂ„tande. DĂ€remot finns idag ett nytt niande som förekommer bland yngre personer, ofta i serviceyrken, och anvĂ€nds av dessa för att visa sig artiga, framförallt gentemot Ă€ldre personer. Detta görs i tron att du uppfattas som mer oartigt Ă€n ni. Ni skulle dĂ„ markera bĂ„de distans och göra ett gott intryck pĂ„ andra och anvĂ€nds gentemot personer som man inte kĂ€nner. Det kanske inte alltid uppskattas av Ă€ldre personer som varit med om det gamla niandet.Demoiselle Caroline Edman Jag blev nyfiken pĂ„ vem personen bakom namnteckningen pĂ„ visitkortet var, dvs Demoiselle Caroline Edman och beslöt att försöka spĂ„ra henne.Enligt Nordiska Museets text till visitkortet skulle brukaren av kortet ha en knytning till Staby gĂ„rd, Giresta socken.Giresta socken i ligger i Lagunda hĂ€rad, Uppland, nordost om Enköpings. Staby Ă€r ett frĂ€lsesĂ€teri i Giresta socken om 1 Âœ mantal.Eftersom Caroline Edman kallas demoiselle, dvs fröken, sĂ„ bör Edman vara hennes flicknamn. Jag har försökt spĂ„ra henne i kyrkböckerna men mycket av Girestas kyrkböcker förstördes i en brand i kyrkan Ă„r 1911. Men vissa böcker finns kvar och jag har bl.a. tittat i Girestas Hfl för 1856 - 1860 och dĂ€r hittat flera Edman, dock inte Caroline. Vid denna tid fanns vid sĂ€teriet en Direktör Johan Joachim Edman (Saltsjuderidirektör), född 1798 i Malax socken, Wasa, Finland, död 1864 i Giresta. Fyra barn finns med i denna husförhörslĂ€ngd (Hfl) men ingen hustru. PĂ„ gĂ„rden finns Ă€ven en brorson, Wilhelm Theodor Edman (f. 1838 i Stockholm), samt en brorsdotter, Demoiselle Mathilda Maria Edman (f. 1830 i Stockholm).Men, Johan Joachim Edman hade en bror, Fredrik Theodor Edman, och det visade sig att Fredrik hade en dotter med namnet Carolina Elisabeth.Carolina Elisabeth Edman, född 1847-08-06 Altuna (C), död 1868-11-20 i Hjorten No 10, Uppsala domkyrkoförsamling (maginflammation). Hon dog vid 21-Ă„rs Ă„lder och var ogift.Carolina var dotter till direktör Fredrik Theodor Edman (f. 1806 i Wasa, Finland) och hans hustru Anna Mossberg (f. 1812 i Ărla, död 1892 i Hedvig Eleonora (AB)). Fredrik var understyresman vid Salpetersjuderistaten.Med största sannolikhet Ă€r Carolina Elisabeth Edman den demoiselle Caroline Edman som skrivit sitt namn pĂ„ visitkortet.Jag har Ă€ven hittat nĂ„gra fotografier pĂ„ Carolina Elisabeth och hennes familj.
Carolina Elisabeth Edman Är 1864, Uppsala. Fotograf: Karl à gren. Carolina var född 1847 och bör dÄ vara cirka 17 Är pÄ fotografiet.PortrÀttfynd, Rötter.Direktör Fredrik Theodor Edman Är 1867, Uppsala. Fotograf Hans Bergman. PortrÀttfynd, Rötter.Direktör Fredrik Theodor Edman med hustrun Anna och de tvÄ yngsta barnen Carl Wilhelm Joakim och johanna Lovisa, Är 1864, Uppsala. Fotograf Henri Osti. PortrÀttfynd, Rötter.
Utdrag ur Sveriges och Norges stats-kalender Ă„r 1866. Projekt Runeberg.HĂ€r ser vi bl.a. Understyresman vid Salpetersjuderistaten Fredrik Theodor Edman.
SlÀktforskningHistoriaMilitariaEnglishTitlar och tituleringTitlar och tituleringTitulering 1800-talTilltal med niGÄ pÄ visitTilltal allmÀntTilltal av kvinnorDu-reformen
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-08-22
Made with Xara
Titlar och titulerande i Sverige förrInledningTitel Ă€r ett ord som indikerar en persons yrke, sociala position och status. Titlar handlade förr mycket om positionering och det var viktigt hur man titulerade varandra. Titlarna pĂ„minde stĂ€ndigt om vem som hade makt, status och rĂ€tt att bestĂ€mma och vem som inte hade det. Den som hade makt att bestĂ€mma över andra hade sĂ„ledes den rĂ€tten markerad med en titel. Ett exempel pĂ„ en mycket tidig sĂ„dan titel Ă€r fornsvenskans jarl, som var kungens högste Ă€mbetsman.Det var inte direkt lĂ€tt att hĂ„lla reda pĂ„ allas titlar och hur de skulle tituleras.Den stora titelsjukan mer eller mindre exploderade pĂ„ 1820-talet dĂ„ den spred sig till medelklassen. Medelklassen var visserligen under stĂ„ndsklassen men med den framvĂ€xande arbetarklassen ville man avgrĂ€nsa sin egen klass frĂ„n den. MedeltidenI fornsvenskan var du (ĂŸu) det enda och naturliga tilltalet till en person, och du anvĂ€ndes Ă€ven i lagtexter. Under 1100- och 1200-talen duar och niar man om vart annat. Det Ă€r först pĂ„ 1300-talet som det formella tilltalsbruket etablerade sig.1200-talet rĂ€knas som den svenska adelns uppkomst, frĂ€lset, och i Alsnö stadga Ă„r 1280 stadfĂ€stes frĂ€lset. De som tillhörde frĂ€lset fick senare rĂ€tt att utöva sĂ€rskilt stor myndighet pĂ„ sina egendomar.Det ursprungliga svenska âIâ (frĂ„n tyskans Ihr), blev sĂ„ smĂ„ningom ni, och började pĂ„ 1200-talet anvĂ€ndas som en hövlighet gentemot kungligheter, adel och prĂ€ster. Barn tilltalade ocksĂ„ förĂ€ldrar och Ă€ldre med I. De svarade i sin tur med du. DĂ€rmed kom tilltalsorden att uttrycka ett hierarkiskt förhĂ„llande. I det medeltida högrestĂ„ndssamhĂ€llet tilltog anvĂ€ndandet av titlar, vilka framhĂ€vde en mer detaljerad rangordning.1500- och 1600-talenUnder 1500- och 1600-talen var det konungen som rangordnade stĂ„ndspersoner och högre Ă€mbetsmĂ€n. Det var födelsebörden som var avgörande för vem som fick de mest prestigefyllda Ă€mbetena. Denna rangordning hade i sin tur betydelse för tilltalsskicket.Under 1500-talet minskade behovet av adelns rusttjĂ€nst. IstĂ€llet kom adeln nu att bli ett Ă€mbetsmannastĂ„nd. FrĂ„n början var som sagt börden det avgörande för innehavarens rangordning, men frĂ„n 1672 var det Ă€mbetenas inbördes ordning som graderades och meriter och kompetens kom allt mer att ligga till grund vid tillsĂ€ttningar av till statliga Ă€mbetena. Adeln hade visserligen ensamrĂ€tt till alla högre Ă€mbeten men detta kunde dock lösas genom ett adlande, om det var en ofrĂ€lse som var den mest lĂ€mpliga kandidaten till en viss position.Erik XIV ville skapa ett svenskt hov efter utlĂ€ndsk förebild och införde i samband med kröningen 1561 adliga titlar, greve och friherre, dĂ€r greve Ă€r den högsta svenska titeln.En friherre tituleras muntligt baron, men hans hustru alltid friherrinna. En hustru till en greve tituleras grevinna.Grevar och friherrar har rĂ€tt till titeln HögvĂ€lborne, exempel HögvĂ€lborne Herr Greve Adam Ludwig Lewenhaupt. Ogift kvinna av grevlig eller friherrlig Ă€tt benĂ€mns fröken. Adelsman som inte Ă€r greve eller friherre benĂ€mns herr. Adliga kvinnornas titlar Ă€r fru respektive fröken.Ă r 1617 tilldelades adeln nya privilegier av Gustav II Adolf med preciserade förmĂ„ner som ensamrĂ€tt till alla rikets högre Ă€mbeten och ytterligare skattefrihet. Denna ensamrĂ€tt gĂ€llde Ă€ven högre officerspositioner i krigsmakten.1700-taletUnder 1700-talet vĂ€xer en vurm för det franska sprĂ„ket fram i Sverige och bland bildade personer var man nu vous och ni med varandra. Detta gĂ€llde speciellt vid Gustav III:s hov men redan i slutet av Ă„rhundradet tappar niandet mark.1800-taletUnder 1800-talet sprids titulerandet och omfattar till slut mer eller mindre hela samhĂ€llet. Adelns ensamrĂ€tt till statliga Ă€mbeten avskaffades i 1809-Ă„rs grundlag. Detta var nĂ„got som gynnade borgerskapet, medelklassen. Utbildning och erfarenhet blev viktigt och synen pĂ„ handel och affĂ€rer Ă€ndrades till förmĂ„n för borgerskapet. Ett exempel pĂ„ en grupp med status som nu vĂ€xer fram Ă€r grosshandlarna.Detta innebar Ă€ven att titulerandet tog fart i denna klass och det Ă€r nu den stora titelsjukan fĂ„r fotfĂ€ste. Medelklassen tar nu efter adelns gamla traditioner och manĂ©r för att med titlar som statusmarkörer markera sin position i samhĂ€llet, framförallt gentemot de lĂ€gre samhĂ€llsskikten. Tilltal med niUnder 1800-talet gick ni gick frĂ„n att uttrycka respekt vid tilltal till det motsatta och nu anvĂ€ndes ni enbart uppifrĂ„n ner â herrskapet niade tjĂ€nstefolket, som i sin tur titulerade herrskapet. Ni blev dĂ€rmed ett nedlĂ„tande tilltal och kom inte pĂ„ frĂ„ga vid tilltal till nĂ„gon med samma eller högre samhĂ€llsklass.Ordet ni förlorade dĂ€rmed sitt vĂ€rde dĂ„ det anvĂ€ndes ensidigt i tilltal till underordnade eller socialt lĂ€grestĂ„ende personer, medan högre stĂ„ende personer tilltalades med sin titel sĂ„som adelstitel, militĂ€rgrad eller yrkestitel. Tilltal i tredje person till en understĂ€lld med han eller hon uttryckte faktiskt mer hövlighet Ă€n ni. Det uppfattades som grovt oartigt att tilltala en högre stĂ„ende med ni. Detta tilltalssystem speglade naturligtvis den sociala ojĂ€mlikheten.Brukandet av tilltal i tredje person respektive med titel förekom Ă€nda fram till 1950- och 60-talen i Sverige, dvs fram till du-reformen i slutet av 1960-talet.BĂ„de under 1800-talet och pĂ„ 1920- och 1930-talen förekom försök att införa ni som allmĂ€n tilltalsform. Dessa ni-reformer fick aldrig brett genomslag, mestadels pĂ„ grund av ordets nedlĂ„tande karaktĂ€r samt att du redan börjat anvĂ€ndas alltmer, exempelvis inom arbetarklassen.Ăven inom medelklassen fanns helt olika vĂ€rldar som den akademiska vĂ€rlden och Ă€mbetsmanna-vĂ€rlden. Var och en av dem hade sin egen hierarki och som bestod av ett flertal nivĂ„er. Positioneringen vad man sjĂ€lv stod var viktig liksom att hĂ€vda sin status gentemot andra. Inom varje grupp visste de hur man skulle bete sig gentemot varandra. Detta var ett komplicerat spel och det var inte lĂ€tt för nĂ„gon utifrĂ„n att ta sig in. Det var höga trösklar att ta sig över för att komma in i finrummet. För nyrika uppkomlingar, parvenyer, som ville in var det svĂ„rt att tyda spelets regler om man inte kĂ€nde till dem.GĂ„ pĂ„ âvisitâDet var Ă€ven viktigt att hĂ„lla se vĂ€l med alla genom att gĂ„ pĂ„ sĂ„-kallad visit. Att gĂ„ pĂ„ visit tog mycket tid i ansprĂ„k. Var personen man Ă€mnade besöka inte hemma lĂ€mnades ett visitkort för att tala om att man varit dĂ€r i egen hög person. Visitkorten var Ă€ven viktiga för att hĂ„lla reda pĂ„ varandras titlar. Visitkorten var i början av 1800-talet fĂ€rgglada och handmĂ„lande men pĂ„ 1830-talet blev det högsta mode med tryckta visitkort.Att tilltala nĂ„gon med fel titel kunde bli riktigt pinsamt sĂ„ det var viktigt att ha full kontroll pĂ„ detta. Man kunde dock vĂ€lja att lĂ€gga bort titlarna med varandra men dĂ„ var det alltid den med högre rang som skulle föreslĂ„ det. Man drack dĂ„, som en ritual, en âdu-skĂ„lâ eller âbrorskĂ„lâ. Man fick sen inte glömma bort vem man lagt bort titlarna med för dĂ„ hade man verkligen gjort bort sig. Att ha ett stort nĂ€tverk var viktigt.Visitkortet har tillhört Arthur BĂ€ckström (1861-1941), Ă€gare av Julita gĂ„rd och löjtnant vid Södermanlands regemente. Nordiska Museet pĂ„ DigitaltMuseum. ID: NM.0507676+.Det var inte heller alltid lĂ€tt att veta vem som stod högst i rang och det kunde stĂ€lla till problem i umgĂ€nget. Vid knytandet av kontakt, exempelvis mellan tvĂ„ familjer, var det nĂ€mligen den med lĂ€ngre rang som skulle ta initiativet till kontakten. GenomgĂ„ende för medelklassens olika statusklasser vad avser position och rangordning, för att anses tillrĂ€ckligt fin, var att ha ett yrke dĂ€r man inte kroppsarbetande. Vidare var det kutym att man Ă„tminstone hade minst ett hembitrĂ€de.Titlarna var viktiga som statusmarkörer för mĂ€nnen, men mĂ€nnens sociala status avspeglades ocksĂ„ pĂ„ deras hustrur som ofta fick en feminin form av sina mĂ€ns titlar. Exempel pĂ„ sĂ„dana Ă€r var professorn - professorskan, direktören â direktörskan, konsuln â konsulinnan, Ingenjören â ingenjörskan, översten â överstinnan, majorn â majorskan, kaptenen â kaptenskan etc.Under slutet av 1800-talet kom en nyhet som revolutionerade hela systemet med att gĂ„ pĂ„ visit, nĂ€mligen telefonen. Den gjorde det enkelt och effektivt att kommunicera med varandra och telefonkatalogen ersatte nu visitkorten som det medium man anvĂ€nde för att se vilken titel en person innehade.Visitkortet har tillhört Demoiselle Caroline Edman. Nordiska museet pĂ„ Digitalt Museum. ID: NM.0218257. Se vidare Caroline Edman.Under den period dĂ„ sedvĂ€njan med att gĂ„ pĂ„ visit och visitkorten var i bruk handlade det frĂ€mst om medelklassens sĂ€tt att positionera sig i social ranking. Men med tiden började titulerande Ă€ven att anvĂ€ndas i de lĂ€gre samhĂ€llsskikten. Bönderna hade tidigare inte anvĂ€nt sig av sociala titlar men sjĂ€lvĂ€gande bönder (skattebönder) började nu kalla sig hemmansĂ€gare för att markera en högre status pĂ„ samhĂ€llsstegen Ă€n andra som arbetade med jordbruk sĂ„som arrendatorer, torpare, drĂ€ngar och statare. Om man tittar pĂ„ Ă€ldre gravar pĂ„ landsortskyrkogĂ„rdar ser man mĂ„nga gravstenar med just titeln hemmansĂ€gare.Ăven bland arbetare började bruket av titlar att bli vanligt under 1800-talets slut, men dĂ„ rör det sig frĂ€mst om rena yrkestitlar. Dessa arbetsyrkestitlar markerade inte status pĂ„ samma sĂ€tt som medelklassens titlar utan var mer ett sĂ€tt att sĂ€rskilja yrkespersoner frĂ„n varandra, dĂ„ det fortfarande var vanligt med patronymikon bland dessa yrken. Man kunde dĂ€rmed sĂ€rskilja snickaren Anders Karlsson frĂ„n muraren Anders Karlsson. VisitkortsportrĂ€ttI början av 1860-talet blev det högsta mode i Sverige med sk. visitkortsportrĂ€tt. Seden kom frĂ„n Frankrike. VisitkortsportrĂ€tten var smĂ„ fotografier gjorda i storlek som ett visitkort. Ett tunt fotografi monterades pĂ„ en tjockare papp. Kortets mĂ„tt var, nĂ€r fotografiet monterats pĂ„ ett pappkort, 2,5 Ă 4 tum (6,4 x 10,4 cm).SĂ„dana fotografier mycket populĂ€ra och byttes mellan vĂ€nner och besökare.Bilden visar ett visitkortsportrĂ€tt av kĂ€llarmĂ€stare Gustaf Ferdinand Knaust. Fotografering 1860 - 1880. Fotograf okĂ€nd. Sundsvalls museum pĂ„ DigitaltMuseum. ID: SuM-foto019536. Gustav F. Knaust var född 1835-02-04 i Helsingborg, död 1883-05-15 i Sundsvall. Han gifte sig 1863 med Carolina Josefina Andersson, född 1839-08-14 i Halmstad. Paret fick mĂ„nga barn. G. F. Knaust kom till Sundsvall Ă„r 1856, dĂ€r han etablerade en kĂ€llarrörelse och Hotell Knaust. I Knausts hotell- och restaurangrörelse arbetade Ă€ven hans brorson Adolf Fredrik Knaust (1856â1907). Ă r 1881 fick G.F. Knaust arrendera det i Sundsvalls stadshus inrymda hotell- och restaurangföretaget, varvid han mĂ„ste överlĂ„ta sitt Hotell Knaust till en annan person. Efter Gustav Ferdinands död samma Ă„r drev brorssonen det vidare Ă„t Gustav Ferdinands Ă€nka mellan 1883-1885. Gamla Hotell Knaust lĂ„g för övrigt pĂ„ Strandgatan vid hamnen och förstördes i den stora stadsbranden Ă„r 1888, liksom Adolf Fredriks eget hotell, Hotell Nord, som lĂ„g i hörnet av Storgatan och NygrĂ€nd och som han övertog Ă„ret innan branden. Det kĂ€nda klassiska Hotell Knaust med sin pampiga vita carraramarmortrappa öppnades först den 9 oktober 1891, dvs efter stadsbranden 1888, av Adolf Fredrik Knaust. Hotell- och restaurangrörelsen drevs efter Adolf Fredriks död 1907 vidare av hans son Oscar Knaust (1886â1943).I början av 1870-talet tillkom de sĂ„ kallade kabinettskorten, som var större, monterade pĂ„ pappskivor i storleken 4,5 Ă 6,5 tum. Kabinettskorten behöll sin popularitet fram till tidigt 1900-tal.TilltalHur gick dĂ„ tilltalen till? Om man inte kĂ€nde till namnet men vĂ€l titeln sĂ„ upprepas den varje gĂ„ng man tilltalade personen. DĂ„ det kunde uppfattas som oförskĂ€mt att sĂ€ga ni titulerades alla; âhovmĂ€starenâ, âdirektörnâ, âingenjörnâ etc. Visste man bĂ„de titel och namn anvĂ€ndes bĂ„de dessa vid tilltal, exempelvis âDirektör Lundmarkâ, âIngenjör Petterssonâ, âDoktor Lindbergâ m.fl. Om man inte kĂ€nde till vare sig titel eller namn sĂ„ var det Herrn, Frun, Fröken etc. som anvĂ€ndes vid tilltal, aldrig ni. Barn tilltalade Ă€ldre med farbror eller tant.För personer med adlig titel (greve eller friherre) rankades deras adliga titlar högre Ă€n deras yrkestitlar.I det militĂ€ra titulerades till exempel greve Samuel August Sandels generallöjtnant i sin tjĂ€nst pĂ„ sitt regemente, men greve utanför det. En friherrlig general kallas baron av sina tjĂ€nare, men general av tjĂ€nsteunderordnade. Se nedan.BenĂ€mningarna herr och fru var förbehĂ„llet mĂ€nniskor högt upp i samhĂ€llet. Bönder och torpare i Sverige hade inga titlar, de tilltalades med sina förnamn och patronymikon.FöregĂ„ende sidaTitlar och titulerandexxxxxxxx Hist xxxxxxxxx
StatCounter - Free Web Tracker and Counter
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxSenast uppdaterat 2021-05-15 12:47:26Relaterade lĂ€nkarâąGamla yrkestitlarâąAdel och adelsbegreppetâąDet gamla bondesamhĂ€lletâąSvenska militĂ€ra ordnar och tapperhetsmedaljerâąRiksdagens historiaReferenslitteraturâąNĂ€r titelsjukan hĂ€rjade, artikel av Kekke Stadin, professor i historia, Södertörns högskola, i SlĂ€kthistoriskt Forum, Nr 1 2018.âąBland fröknar, pigor, jungfrur och mamseller, artikel av Eva Johansson i SlĂ€kthistoriskt Forum, Nr 1 2018.âąDu eller ni? Artikel av Karin HĂ„kanson i PopulĂ€r Historia, 1 december 2003.âąFrĂ„n och med DU â och tillbaka igen, artikel av Wivan NygĂ„rd-Fagerudd i SprĂ„ktidningen 7/2016.âąTilltalsformer och personbeteckningar i skönlitterĂ€ra översĂ€ttningar mellan svenska och tyska, masteruppsats av Mareike Zoege, Institutionen för nordiska sprĂ„k, Uppsala universitet, VT2015.âąGeneralmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) Bild 710.âąWikipedia Ăverst pĂ„ sidanTilltal av kvinnorFru och FrökenUnder 1500- och 1600-talen anvĂ€ndes Fru respektive Fröken inom kungahuset men dessa benĂ€mningar blev under 1800-talet förbehĂ„llna adeln. Döttrar bland allmogen, dvs döttrar till bönder och torpare m.fl., kallades dĂ€remot inte Fröken. Tittar men i vigselböckerna i landsortsförsamlingar pĂ„ 1800-talet benĂ€mns de allmogekvinnor som gifter sig vanligen bonddotter, torpardotter etc.Först vid mitten av 1900-talet blir Fru beteckningen pĂ„ en gift kvinna i allmĂ€nhet, dvs Ă€ven i de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna. Efter stĂ„ndsriksdagens avskaffande 1866 genomdrevs en Frökenreform (Aftonbladsreformen) som innebar att alla ogifta kvinnor av âbĂ€ttre samhĂ€llsklassâ kunde kalla sig Fröken. Fröken eller Fröken plus namn anvĂ€ndes dĂ€refter vid tilltal av ogifta kvinnor under större delen av 1900-talet, istĂ€llet för du eller ni. PĂ„ motsvarande sĂ€tt benĂ€mndes gifta kvinnor Fru. PĂ„ ett konditori kunde lĂ„ta âĂnskar Fru Karlsson mer kaffe.â eller pĂ„ ett kontor âVill fröken Andersson renskriva brevet till i eftermiddag.â Ăven âhonâ kunde anvĂ€ndas vid tilltal till en kvinna i lĂ€gre position, exempelvis ett hembitrĂ€de, âHon kan servera maten nuâ. Tilltal till en understĂ€lld i tredje person med hon eller han uttryckte faktiskt mer hövlighet Ă€n ni.Fröken anvĂ€ndes Ă€ven vid tilltal av kvinnor i vissa yrken sĂ„som i skolan (lĂ€rarinnor), servitriser pĂ„ restauranger, expediter i finare affĂ€rer etc. PĂ„ en restaurang kunde det lĂ„ta: âFröken, kan jag fĂ„ notan tack.âMamsell (Mademoiselle/Demoiselle) och MadamDöttrar till vĂ€lbĂ€rgade borgare samt prĂ€ster benĂ€mndes mamsell som ogifta under 1700- och 1800-talen. Varianter som mademoiselle och demoiselle fanns ocksĂ„. Mamsell anvĂ€ndes dĂ€remot inte för döttrarna i adliga familjer; de kallades fröken. Inte heller anvĂ€ndes mamsell av allmogens döttrar.I början anvĂ€ndes dock demoiselle enbart som beteckning pĂ„ ogifta kvinnor inom prĂ€st- och högre borgarstĂ„ndet. NĂ€r ordet senare blir mamsell sĂ„ företar det en resa nedĂ„t i hierarkin. Först om ogifta kvinnor i nedre borgarstĂ„ndet och dĂ€refter mycket snabbt Ă€ven om kvinnor i kvinnliga yrken, och dĂ„ oavsett om den man tilltalade faktiskt var gift eller. Bilden visar Demoiselle Efva Rodhe (1836-1919). VisitkortsportrĂ€tt. BohuslĂ€ns Museum pĂ„ DigitaltMuseum. ID: UMFA53691:0019. Fotograf Axel Theodor Lindahl (1841 - 1906).Efva Sophia Rodhe var född 1836-09-18 i Harplinge (N), död 1919-05-06 i Göteborgs dkf (O). Hon var dotter till bataljonspredikanten Herr Magister Magnus Rodhe och hans hustru Fru Ejda Catharina Rodhe, född Norman. Efva Rodhe var skolförestĂ„ndarinna, ogift. I kyrkböckerna stĂ„r hon först som mamsell och senare i livet som skolförestĂ„ndarinna. Hon bor pĂ„ 1870-talet i Uddevalla och sen i Göreborg. Seden med visitkortsportrĂ€tt kom till Sverige i början av 1860-talet.Mamsell anvĂ€ndes Ă€ven vid tilltal av anstĂ€llda i hushĂ„llen pĂ„ gods och herresĂ€ten, exempelvis pĂ„ guvernanter och sĂ€llskapsdamer. Under 1800-talets andra hĂ€lft ser en förskjutning mot fröken som tidigare enbart anvĂ€nts för ogifta adliga döttrar.Madam anvĂ€ndes initialt för gifta kvinnor i borgarfamiljer. Men ganska snart försvann emellertid madam i denna betydelse. IstĂ€llet kom madam att anvĂ€ndas för gifta kvinnor/Ă€nkor som bedrev enklare affĂ€rsrörelser i egen regi, exempelvis torgmadammer, roddarmadammer, skurmadammer och mursmĂ€ckor, dvs vanligtvis typiska okvinnliga yrken. Madam kunde Ă€ven beteckna en Ă€nka till en bonde pĂ„ landsbygden som drev gĂ„rden vidare i egen regi. JĂ€mför Madam Flod i Strindbergs Hemsöborna.Pigor och jungfrurJungfru var tidigt en benĂ€mning pĂ„ ogifta högrestĂ„ndskvinnor och borgardöttrar. FrĂ„n Ă„r 1733 tycks dock alla adliga ogifta kvinnor kallas fröknar, medan borgerliga ogifta kvinnor kom att kallas mamsell. Med tiden kom jungfru att beteckna en finare sorts piga (tjĂ€nstekvinna) vars huvudsakliga arbetsuppgifter var inomhus och som pĂ„ 1920-talet blev hembitrĂ€de.Piga betecknade egentligen en ogift allmogedotter (hemmadotter om hon bodde kvar pĂ„ gĂ„rden), frĂ€mst i södra Sverige. Piga kom Ă€ven att bli beteckningen pĂ„ kvinnliga anstĂ€llda pĂ„ gĂ„rdar, dvs tjĂ€nstepigor. Titeln piga kom att anvĂ€ndas fram till 1920-talet.De allra flesta unga kvinnor pĂ„ landsbygden arbetade som pigor (tjĂ€nstepigor) innan de gifte sig. Pigorna arbeta med diverse hushĂ„llssysslor pĂ„ gĂ„rden bĂ„de inomhus och utomhus, bland annat med djuren och mjölkning. Ordet piga fick med tiden en lĂ„g status. Pigor var motsvarigheten till gĂ„rdens manliga anstĂ€llda drĂ€ngar.Bilden visar tvĂ„ pigor/hembitrĂ€den vid Billsjö HerrgĂ„rd 1936-1937. Tekniska museet pĂ„ DigitaltMuseum. Fotograf okĂ€nd. ID: TEKA0158339.Jungfrun dĂ€remot arbetade inomhus, i regel pĂ„ gods hos högrestĂ„ndsfamiljer och vĂ€lbĂ€rgade borgarfamiljer. Hon kallades Ă€ven tjĂ€narinna. PĂ„ adliga gods var det vedertagen sedvĂ€nja att bĂ„de pigor och jungfrur fick sina bröllop bekostade av arbetsgivarna.Jungfrur var vanligen understĂ€llda en anstĂ€lld husförestĂ„ndarinna, husmor eller husfru, eller ocksĂ„ direkt understĂ€llda familjen, dĂ„ ofta under hustruns direktiv.Bilden visar tjĂ€nstefolk pĂ„ Tynnelsö gĂ„rd, Ytterselö (D) cirka 1914. Vi ser kuskar, betjĂ€nt, pigor/jungfrur, husor m.fl. i eleganta tjĂ€nsteklĂ€der. Foto Martin Söderholm.
Tabell över titlar och tilltalTitelArtighetsfras i brev etc.TilltalGreveHögvĂ€lborneGreve, Ers nĂ„d.Hustru till greve tituleras Grevinna.Söner tituleras greve medan döttrar tituleras fröken/grevinna.FriherreHögvĂ€lborneFriherre, Ers nĂ„dMuntligt tilltal: Baron.Hustru till friherre tituleras Friherrinna.Söner tituleras friherre medan döttrar tituleras fröken.Adelsman, dvs obetitlad adelVĂ€lborneHerr, Ers nĂ„dĂrkebiskop, biskopHögvördigsteHans HögvördighetTeologie doktor och prĂ€stestĂ„ndets riksdagsmĂ€nHögvördigeHerrDomprostHögĂ€revördigeHerrKyrkoherdeVĂ€lĂ€revördige, HöglĂ€rdeHerrKaplan, skollĂ€rareVördige, VĂ€llĂ€rdeHerrHögre civila tjĂ€nstemĂ€nĂdle och HögaktadeHerrLĂ€gre civila tjĂ€nstemĂ€nVĂ€laktadeHerrMedicine doktorWidterfarne och HöglĂ€rdeHerrNĂ€mndemanĂrlige och VĂ€lförstĂ„ndigeHerrBondeĂrlige och FörstĂ„ndigeHerrFör personer med adlig titel samt yrkestitel kunde det Ă€ven finnas ordenstitlar att hĂ„lla reda pĂ„. Exempel pĂ„ sĂ„dan orden Ă€r SvĂ€rdsorden.Officerare kunde militĂ€rt bli belönad för tapperhet i fĂ€lt och till sjöss med Kungl. SvĂ€rdsorden som finns i 3 kommendörsgrader och tvĂ„ riddargrader. Riddare av SvĂ€rdsorden förkortas RSO och kommendör KSO. Artighetsfraser till officerares kunder dĂ€rför bli mycket lĂ„nga.Varje regemente hade en sĂ„-kallad generalmönstring vart 3:e Ă„r och var en genomgĂ„ende inspektion av regementet bĂ„da vad avser personal, uniformer och annan utrustning. UtgĂ„ngen av generalmönstringen rullfördes i speciella liggare kallad generalmönsterrullor. Dessa mönstringar kallades för generalmönstringar beroende pĂ„ att de utfördes av en general (mönsterherre). I början av generalmönsterrullan presenteras mönsterherren med alla titlar och denna presentation kunde uppta en halv sida om mönsterherren hade mĂ„nga titlar.NedanstĂ„ende presentation av en mönsterherre Ă€r frĂ„n Södermanlands regementes generalmönstring pĂ„ Malma hed vid regementets generalmönstring den 18 juni 1879. Mönsterherre Ă€r generallöjtnant Samuel August Sandels. SĂ„ hĂ€r presenteras han i rullan:Generalmönsterrulla för staben af No: 10 Kongl. Södermanlands Regemente vid Generalmönstringen den 18 juni 1879, som förrĂ€ttades af GeneralbefĂ€lhavaren i FjĂ€rde militĂ€rdistriktet, Generallöjtnanten, Ăverkommendanten för Stockholms Garnison, Ordföranden i Kongl. KrigsrĂ€tten, Förste Hovmarskalken, Riddaren och Kommendören av Kongl. Majt:s Orden, Storkors af Kongl. Norska St. Olofs Orden, Storkors av Kongl. Bayerska St, MichaĂ«l Orden, Storkors af Kongl. Belgiska Leopolds Orden och av Hertliga Sachsiska Ernesteiner Orden samt Kommendören af Nassauska Adolphs Ordens Första Klass Herr Greve Samuel August Sandels, bitrĂ€dd af den dĂ€rtill förordnad Generalmönstrings Kommissarie t.f. Kanslisten hos Kongl. ArmĂ©förvaltningen, vice HĂ€radshövdingen Henning Theodor Björklund.KĂ€lla: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 169 (1879-1883) Bild 710.
Regementschefen; Ăversten Friherre Carl Johan Georg af Schmidt i Södermanlands regementes generalmönsterrulla 1879. Majoren Friherre Hans Johan Harald Strömfelt, R.S.O. (Riddare av SvĂ€rdsorden) i Södermanlands regementes generalmönsterrulla 1879.
Du-reformenRunt 1970 etablerade sig ett allmĂ€nt du i Sverige. Den sĂ„ kallade du-reformen var dock inget politiskt beslut utan en följd av förĂ€ndringar i samhĂ€llet. Bror Rexed, den dĂ„varande generaldirektören för Medicinalstyrelsen meddelade Ă„r 1967 att han ville bli duad av alla och han var en av flera bidragande orsaker till att duandet slog igenom.I Sverige anvĂ€nds idag tilltal med du till alla förutom kungafamiljen. Ni dĂ€remot anvĂ€nds mer sĂ€llan, det Ă€r lite gammaldags och opersonligt och ofta â i Ă€ldre personers öron â nedlĂ„tande. DĂ€remot finns idag ett nytt niande som förekommer bland yngre personer, ofta i serviceyrken, och anvĂ€nds av dessa för att visa sig artiga, framförallt gentemot Ă€ldre personer. Detta görs i tron att du uppfattas som mer oartigt Ă€n ni. Ni skulle dĂ„ markera bĂ„de distans och göra ett gott intryck pĂ„ andra och anvĂ€nds gentemot personer som man inte kĂ€nner. Det kanske inte alltid uppskattas av Ă€ldre personer som varit med om det gamla niandet.Demoiselle Caroline Edman Jag blev nyfiken pĂ„ vem personen bakom namnteckningen pĂ„ visitkortet var, dvs Demoiselle Caroline Edman och beslöt att försöka spĂ„ra henne.Enligt Nordiska Museets text till visitkortet skulle brukaren av kortet ha en knytning till Staby gĂ„rd, Giresta socken.Giresta socken i ligger i Lagunda hĂ€rad, Uppland, nordost om Enköpings. Staby Ă€r ett frĂ€lsesĂ€teri i Giresta socken om 1 Âœ mantal.Eftersom Caroline Edman kallas demoiselle, dvs fröken, sĂ„ bör Edman vara hennes flicknamn. Jag har försökt spĂ„ra henne i kyrkböckerna men mycket av Girestas kyrkböcker förstördes i en brand i kyrkan Ă„r 1911. Men vissa böcker finns kvar och jag har bl.a. tittat i Girestas Hfl för 1856 - 1860 och dĂ€r hittat flera Edman, dock inte Caroline. Vid denna tid fanns vid sĂ€teriet en Direktör Johan Joachim Edman (Saltsjuderidirektör), född 1798 i Malax socken, Wasa, Finland, död 1864 i Giresta. Fyra barn finns med i denna husförhörslĂ€ngd (Hfl) men ingen hustru. PĂ„ gĂ„rden finns Ă€ven en brorson, Wilhelm Theodor Edman (f. 1838 i Stockholm), samt en brorsdotter, Demoiselle Mathilda Maria Edman (f. 1830 i Stockholm).Men, Johan Joachim Edman hade en bror, Fredrik Theodor Edman, och det visade sig att Fredrik hade en dotter med namnet Carolina Elisabeth.Carolina Elisabeth Edman, född 1847-08-06 Altuna (C), död 1868-11-20 i Hjorten No 10, Uppsala domkyrkoförsamling (maginflammation). Hon dog vid 21-Ă„rs Ă„lder och var ogift.Carolina var dotter till direktör Fredrik Theodor Edman (f. 1806 i Wasa, Finland) och hans hustru Anna Mossberg (f. 1812 i Ărla, död 1892 i Hedvig Eleonora (AB)). Fredrik var understyresman vid Salpetersjuderistaten.Med största sannolikhet Ă€r Carolina Elisabeth Edman den demoiselle Caroline Edman som skrivit sitt namn pĂ„ visitkortet.Jag har Ă€ven hittat nĂ„gra fotografier pĂ„ Carolina Elisabeth och hennes familj.
Carolina Elisabeth Edman Är 1864, Uppsala. Fotograf: Karl à gren. Carolina var född 1847 och bör dÄ vara cirka 17 Är pÄ fotografiet.PortrÀttfynd, Rötter.Direktör Fredrik Theodor Edman Är 1867, Uppsala. Fotograf Hans Bergman. PortrÀttfynd, Rötter.Direktör Fredrik Theodor Edman med hustrun Anna och de tvÄ yngsta barnen Carl Wilhelm Joakim och johanna Lovisa, Är 1864, Uppsala. Fotograf Henri Osti. PortrÀttfynd, Rötter.
Utdrag ur Sveriges och Norges stats-kalender Ă„r 1866. Projekt Runeberg.HĂ€r ser vi bl.a. Understyresman vid Salpetersjuderistaten Fredrik Theodor Edman.
SlÀktforskningHistoriaMilitariaEnglishTitlar och tituleringTitlar och tituleringTitulering 1800-talTilltal med niGÄ pÄ visitTilltal allmÀntTilltal av kvinnorDu-reformen