Post by Freddie on May 14, 2021 17:40:40 GMT 1
🌐 The Global Network 🌐
Dölj
WLE Austria Logo (no text).svgWiki Loves Earth: fototävlingen där du kan vara med och visa upp den fantastiska svenska naturen. Tävla med dina bilder, och vinn fina priser!
Försvarsmakten (Sverige)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Den här artikeln handlar om Sveriges nuvarande försvar. För Sveriges militär före 1974, se Krigsmakten. För Finlands försvarsmakt, se Finlands försvarsmakt.
Försvarsmakten
Försvarsmakten vapen bra.svg
Vapen för Försvarsmakten tolkat efter dess blasonering.
Information
Nation Sverige Sverige
Grundad 1 januari 1975
1 juli 1994
Organisationer Armén vapen bra.svg Armén
Marinen vapen bra.svg Marinen
Flygvapnet vapen bra.svg Flygvapnet
Hemvarnet vapen bra.svg Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Flygtimmar 28 070 (2018)[3]
Högkvarter Stockholms heraldiska vapen Lidingövägen 24, Stockholm, Sverige
Högste befälhavare Regeringen (Regeringen Löfven)
Statsråd Försvarsminister Peter Hultqvist
Försvarschef Överbefälhavaren [c] General Micael Bydén
Generaldirektör Peter Sandwall [d]
Vapenför ålder 18–47 år[4]
Stående styrkor 14 600[3]
Reservstyrkor 32 500[3]
Aktiva styrkor 426[5]
Ekonomi
Budget 59,4 Miljarder SEK (2019)[6]
Andel av BNP 1,1% (2019)[7]
Övrigt
Historia Officiell samlingsbeteckning på Sveriges väpnade styrkor fram till utgången av 1974 var krigsmakten, därefter fram till 30 juni 1994 försvarsmakten.[1] Den 1 juli 1994 bildades myndigheten Försvarsmakten genom en sammanslagning av de flesta militära myndigheterna med ÖB som dess chef.[2]
Sweden relief location map.jpg
Red pog.svg
A 9, MR N, I 19
Red pog.svg
F 21
Red pog.svg
AJB
Red pog.svg
LSS, FMUndSäkC
Red pog.svg
HKV, HvSS
Red pog.svg
LG, MR M
Red pog.svg
Amf 1, 4. sjöstridsflj
Red pog.svg
LedR
Red pog.svg
FMTIS
Red pog.svg
K 3
Red pog.svg
MR V, P 4, TrängR
Red pog.svg
F 7
Red pog.svg
Hkpflj
Red pog.svg
MSS
Red pog.svg
FömedC, MR V
Red pog.svg
FMTS, Lv 6
Red pog.svg
Ing 2, Swedec
Red pog.svg
MR S, P 7
Red pog.svg
MarinB, 1. ubflj, 3. sjöstridsflj
Red pog.svg
F 17, FBJS
Red pog.svg
P 18, F 17 G
Red pog.svg
SkyddC
Garnisoner och detachementsorter i Sverige (Hemvärnsgrupper ej inkluderade)
Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen, samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.[8]
Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av: armén (med hemvärnet), flygvapnet och marinen (flottan och amfibiekåren). Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.[9] Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.
Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive extensiva insatser under trettioåriga kriget under tiden för Stormaktstiden under 1600- och början av 1700-talet. Krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet, präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet, medan Försvarsmaktens förmågor baserades på allmän värnplikt. År 2010 avskaffades allmän värnplikt i fredstid, för att fram till 2018 ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna. Detta beslut har dock senare kritiserats och riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala. År 2017 kallades 13 000 ungdomar födda 1999 och 2000 in till mönstring.
Den 24 juni 2010 blev Försvarsmaktens tekniska skola det sista förbandet som genomförde sin utryckningsceremoni, genom att 59 värnpliktiga soldaterna ur 1. tekniska bataljonen muckade, inför att värnplikten blev vilande i Sverige.[10] I januari 2018 blev Ledningsregementet (LedR) och Göta ingenjörregemente (Ing 2) först ut att ta emot värnpliktiga efter att värnpliktsutbildningen återaktiverats.[11] Den 12 juni 2018 skedde den första större inryckningen då Arméns jägarbataljon tog emot sina 140 värnpliktiga kvinnor och män, som påbörjade en elva månader lång grundutbildning. Totalt var det cirka 3000 män och kvinnor som fram till september 2018 som ryckte in på förbanden runt om i landet i och med att värnpliktsutbildningen återaktiverade efter att ha varit inaktiv sedan 2010.[12]
Enheter ur Försvarsmakten deltar i ett flertal internationella operationer, antingen aktivt eller passivt såsom militära observatörer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.
Innehåll
1 Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter
2 Försvarsmaktens myndighetsledning
2.1 Försvarsmaktsledning
2.2 Insatsledning
2.3 Begreppet Försvarsmakten
2.4 Insatsorganisation
2.5 Grundorganisation
2.5.1 Försvarsgrenar
2.5.2 Försvarsmaktens lednings- och logistikförband
2.5.3 Försvarsmaktsgemensamma skolor
2.5.4 Försvarsmaktsgemensamma centra
2.5.5 Försvarsmaktsgemensamma enheter
2.5.6 Försvarsmaktens specialförband
2.6 Hemvärnet
2.7 Försvarsmaktens logistik (FMLOG)
3 Omställning till insatsförsvar
4 Insatsorganisationen
4.1 Försvarsbeslut 2000
4.2 Läget 2009
4.3 Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014
4.4 Ytterligare medel 2012
4.5 Insatsorganisationen färdig 2019
4.6 Krigsförband
5 Krigsorganisationens utveckling
6 Försvarsmaktens personella resurser
6.1 Militär personal
6.1.1 Personalgrupper
6.1.2 Personalkategorier
6.1.3 Officer med särskild kompetens (OFSK)
6.1.4 Officers vederlike
6.2 Civil personal
6.3 Tjänstgöringskategorier
6.4 Kravnivåer för försvarsmaktens personal
6.5 Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020
6.6 Militära grader
7 Försvarets författningssamling
8 Försvarets kommunikation
8.1 Mediehantering
8.2 Marknadsföring
9 Kritik och debatt
9.1 Insatsorganisation 2014
9.2 Enveckasförsvaret
10 Se även
11 Referenser
11.1 Anmärkningar
11.2 Noter
12 Externa länkar
Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter
När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..."
Försvarsmakten stöder det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (bistå samhället i händelse av kris).
Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande insatser och/eller fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).
Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.
Försvarsmaktens myndighetsledning
Från och med år 2005 fick Försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström, som hon hade fram till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten.
Försvarsmaktsledning
Huvudartikel: Högkvarteret
Försvarsmaktsledningen (FML) består av:[13]
Överbefälhavare: Micael Bydén
Generaldirektör: Peter Sandwall
Chef för ledningsstaben: Viceamiral Jonas Haggren
Chef för ledningsstabens inriktningsavdelning: Generalmajor Lena Persson Herlitz
Ekonomidirektör: Helena Holmstedt
Produktionschef: Generallöjtnant Johan Svensson
Personaldirektör: Generalmajor Klas Eksell
Insatschef: Generallöjtnant Michael Claesson
Ställföreträdande Insatschef: Generalmajor Urban Molin
Chef för Must: Generalmajor Lena Hallin
Informationsdirektör: Brigadgeneral Mats Ström
Chefsjurist: Carin Bratt
Insatsledning
Huvudartikel: Insatsledningen
För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Insatsledningen (INS), som består av Insatsstaben (INSS) och tre taktiska staber:
ATS – Arméns taktiska stab
FTS – Flygvapnets taktiska stab
MTS – Marinens taktiska stab
Begreppet Försvarsmakten
Innan 1994 var Sveriges militära förband inte samlade i en enda myndighet. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centrum och skola samt Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (Chefen för armén, Chefen för marinen & Chefen för flygvapnet) egna myndigheter under regeringen.[14] Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f; innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten.[1] I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.[2]
Insatsorganisation
Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.
Grundorganisation
Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.
Försvarsgrenar
Pansarterrängbil 360 med skyttesoldater.
Korvetten HMS Visby (K31).
JAS 39 Gripen.
Armén
Marinen
Flygvapnet
Försvarsmaktens lednings- och logistikförband
Högkvarteret (HKV), Stockholm
Arméstaben (AST), Enköping
Marinstaben (MS), Stockholm
Flygstaben (FS), Uppsala
Försvarsmaktens logistik (FMLOG), Stockholm
Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Halmstad
Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS), Örebro
Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
Ledningsregementet (LedR), Enköping.
Trängregementet (TrängR), Skövde
Försvarsmaktsgemensamma skolor
Amröjskolan (AmröjS), Eksjö
Fältarbetsskolan (FarbS), Eksjö
Fallskärmsjägarskolan (FJS), Karlsborg
Flygbasjägarskolan (FbjS), Kallinge
Flygvapnets Flygskola (FlygS), Linköping
Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) , Halmstad
Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) , Karlsborg
Hemvärnets stridsskola (HvSS), Södertälje
Ledningsskolan (LedS) , Enköping
Logistikskolan (LogS), Skövde
Luftstridsskolan (LSS), Uppsala
Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Solna
Militärhögskolan Halmstad (MHS H), Halmstad
Markstridsskolan (MSS), Skövde
Sjöstridsskolan (SSS), Karlskrona
Tolkskolan (TolkS), Uppsala
Försvarsmaktsgemensamma centra
Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FMDNC), Karlskrona
Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (FM METOCC), Enköping
Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint), Kungsängen
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC), Uppsala
Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC), Stockholm
Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC), Eksjö
Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Umeå
Försvarsmaktsgemensamma enheter
Försvarsmaktens Enhet för Konceptutveckling[död länk] (FMKE), HKV / Enköping
Combat Camera (SWCOMCAM), Enköping
Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE), Halmstad (Slogs samman med FMLOPE 2012)
Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), Märsta
Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF), Stockholm
Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE), Halmstad
Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE), Stockholm
Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE), Arvidsjaur och Boden
Managementenheten (ManE), Stockholm
Försvarsmaktens specialförband
Särskilda operationsgruppen
Hemvärnet
Huvudartikel: Hemvärnet
Hemvärnet – nationella skyddstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).
Försvarsmaktens logistik (FMLOG)
Huvudartikel: Försvarsmaktens logistik
En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.
Omställning till insatsförsvar
Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.[15]
I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska Försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.
Diagram över försvarets utveckling 1965–2010. Gul linje representerar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt amfibieregementet.
Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt, varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omställning av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.
Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon. Idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater.[16] Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.
Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.
Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006.[17] Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.
Förutom insatser bedriver svenska Försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.
Politiskt är omställning till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är Vänsterpartiet kritiskt till denna process.
Insatsorganisationen
Försvarsbeslut 2000
Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom krigsorganisationen att istället benämnas för insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällade från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004.[18] 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.[19]
Läget 2009
Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 30 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000.[20] Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med hemvärnet tillgängligt inom några timmar.
Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014
Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp.[21] I april 2012 repeterade ÖB sina varningar och kallade situationen för "allvarlig" och att "försvaret måste anpassa ambitionsnivån om man inte får höjda anslag".[22]
Ytterligare medel 2012
I augusti 2012 meddelade partiledare för regeringen att Försvarsmakten kommer att få ökade medel från och med 2013. 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt 200 miljoner kronor följande år. Uttalandet kom i samband med att regeringen bestämt att 40-60 nya JAS 39 Gripen plan skulle köpas in till flygvapnet.[23]
Insatsorganisationen färdig 2019
Försvarsmakten uttalade sig i januari 2013 om den nya insatsorganisationen och påpekade att i dess färdiga skick 2019 kunde man endast stå emot ett begränsat anfall mot Sverige i max en vecka. Regeringen har fått kritik från både oppositionen och sina egna stödpartier för att man inte verkar ta det nya försvaret på allvar.[24][25] I maj 2013 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström att man kunde tänka sig att ytterligare stärka försvarets resurser redan från 2014.[26][27]
Krigsförband
I samband med försvarsbeslutet 2015 beslutades om en ny organisation där Försvarsmakten organiseras dels i krigsförband, men även i 19 depåförband. Nedan tabell visar på Försvarsmaktens organisation gällande från den 1 januari 2016 med förändringar 1 januari 2020.[28][29]
Lednings- och underrättelseförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Logistikförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Arméförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Marinförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Flygförband
Krigsförband Depåförband Ort(er) Kommentar
Hemvärnet
Beteckning Bataljon Stabsort Utbildningsgrupp Militärregion
Krigsorganisationens utveckling
I tabellerna nedan anges utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation genom de tagna försvarsbesluten åren 1966–2020.[30][31] Då Försvarsmakten historiskt sett övergått till ny organisation vid halvårsskiftet, är årtalen baserade lite olika på hur organisationen såg ut innan ett försvarsbeslut trädde i kraft. Den stora förändringen inom Försvarsmakten gjordes i början av 2000-talet, då krigsorganisationen (stundtals även benämnd insatsorganisationen) reducerades med nästan 90% i jämförelse med dess storlek i början av 1990-talet.[32]
Arméförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Militärområde/Militärregion 6 6 6 6 6 6 3 4 − − − 4
Försvarsområden 29 29 25 25 25 25 15 − − − −
Försvarsområdesgrupp − − − − − − 12 − − − − −
Militärdistriktsgrupp − − − − − − − 29 − − − −
Utbildningsgrupp − − − − − − − − 22 22 22 22
Fördelnings-, divisionsstaber 10 10 10 8 8 6 3 1 − − − 1
Infanteribrigader org 66 R 20 20 16 9 2 1 − − − − −
Infanteribrigader org 66 M − − − − 6 6 − − − − − −
Infanteribrigader org 77 − − 4 11 10 10 − − − − − −
Infanteribrigader org 2000 − − − − − − 4 − − − − −
Norrlandsbrigader 4 4 4 4 5 5 3 − − − − −
Pansarbrigader (inkl. Brig Gotland) 7 7 5 5 5 5 − − − − − −
Mekaniserad brigad − − − 1 1 1 6 − − − − 3
Motoriserad brigad − − − − − − − − − − − 1
Marina förband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jagare och fregatter 17 13 6 2 − − − − − − − −
Korvetter ("Kustkorvetter" fram till 1997) − − − − 2 2 6 6 11 7 7 7
Torpedbåtsdivisioner (om 6 fartyg) 2 3 3 3 1 1 − − − − − −
Robotbåtsdivisioner (om 6 fartyg) − − − − 2 2 ? ? ? − − −
Patrullbåtsdivisioner (om 4 fartyg) − − − 4 4 4 ? ? ? − − −
Ubåtar 21 21 14 12 12 12 9 5 5 4 4 5
Fasta spärrbataljoner 22 22 22 22 21 20 ? ? − − − −
Rörliga spärrbataljoner − 2 6 6 6 4 ? ? − − − −
Kustartilleribataljoner 2 2 2 2 2 2 ? − − − − −
Amfibiebataljoner − − − − − 1 2 3 1 1 1 2
Flygvapenförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jakflygdivisioner J 29F, J 32B, J 34 12 − − − − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35A, B, D, 12 8 4 3 − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35F, J 3 13 13 6 3 3 1 − − − − −
Jaktflygdivisioner JA 37 − − − 2 8 8 7 7 − − − −
Attackflygdivisioner A 32 12 10 2 − − − − − − − − −
Attackflygdivisioner AJ 37 − − 3½ 5½ 5½ 5½ − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 29, S 32 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 35 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 37 − − 1 3 3 3 − − − − − −
Stridsflygdivisioner AJS(F/H) 37 − − − − − − 2 1 − − − −
Stridsflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − 2 4 3 1 − −
Stridsflygdivisioner JAS 39C/D − − − − − − − − 1 3 6 6
Stridsflygdivisioner JAS 39E − − − − − − − − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 35 1 1 1 1 1 1 1 − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 37 − − 1 1 1 1 1 1 − − − −
Skolflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − − − 2 2 − −
Skolflygdivisioner Sk 60 ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
Transportflygdivisioner TP 84 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Flygbasbataljoner ~60 ~45 ~45 36 32 30 ? ? 2 ? ? ?
Försvarsmaktens personella resurser
Svensk musiksoldat med löjtnants tjänsteställning.
Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal, anställda, frivilliga, totalförsvarspliktiga och tjänstepliktiga.
Militär personal
Personalgrupper
Yrkesofficer
Reservofficer
Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän
Officersaspiranter
Rekryter
Totalförsvarspliktig personal
Krigsfrivillig personal
Hemvärnsmän
Frivillig personal
Tjänstepliktig personal
Personal i Försvarsmaktens internationella militära insatser
Källa:[33]
Personalkategorier
Officer (OF1-OF9)
Specialistofficer (OR6-OR9)
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS (OR2-5)
Officersaspirant (OR3-OR5)
Aspirant (OR1)
Rekryt (OR1)
Källa:[34]
Officer med särskild kompetens (OFSK)
Officerare med civil yrkesexamen (till exempel försvarsmaktsingenjörer, läkare, veterinärer och meteorologer) benämns "officer med särskild kompetens".[33]
Officers vederlike
Militär personal i insatsorganisationen (till exempel hemvärnsmän) som har tjänstegrad motsvarande officer eller specialistofficer utan att vara anställd som yrkes‐ eller reservofficer benämns "officers vederlike" respektive "specialistofficers vederlike".[33]
Civil personal
Civilanställd
Specialist (en civil som konstitueras som militär vid tjänstgöring i insatsorganisationen)
Källa:[35]
Tjänstgöringskategorier
Personal Kontinuerligt tjänstgörande (yrke) Tidvis tjänstgörande (reserv) Civil
Officer OFF/K OFF/T -
Specialistofficer SO/K SO/T -
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS/K GSS/T
Specialist SPC/K SPC/T -
Civilanställda - - CIVTJ
Källa [35]
Kravnivåer för försvarsmaktens personal
Huvudartikel: Kravnivåer för försvarsmaktens personal
Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020
Kategori Anställda Kontrakterade Reserv
Officer 3 900 - 2 500
Specialistofficer 4 900 - (inräknas i ovanstående)
Civilanställda 5 300 - -
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) 6 600 (GSS/K) 9 500 (GSS/T) -
Hemvärn - 22 000 -
Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.
Källa: Försvarsmaktens utvecklingplan (FMUP) 2011-2020.[36]
Militära grader
Huvudartikel: Militära grader i Sverige
Försvarets författningssamling
Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).
FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.
FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i högkvarteret. Chefen för juridiska staben i högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.
Försvarets kommunikation
Mediehantering
Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar,[37] kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser."[38] I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där Försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning, kunde översten förneka att han fått information om tortyren.[39]
I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mejlkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till högkvarteret i Stockholm.[40] Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.[41]
Justitiekanslern (JK) inledde en förundersökning mot Försvarsmakten med anledning av det inträffade. Förundersökningen lades ner i september 2009 då JK inte kunde konstatera lagbrott. [42].
Marknadsföring
2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.[43]
När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv.[44] En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".[45]
Kritik och debatt
Insatsorganisation 2014
Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.[46][47]
Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.[48]
Enveckasförsvaret
I januari 2013 uttalade överbefälhavaren Sverker Göranson, att om Sverige angrips "kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka". Därefter måste vi få hjälp av andra länder, framförallt Norge som Sverige samövat med.[49] För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det menar krigsvetenskapsakademien efter en bred analys.[50] Insatsorganisationen är skapad för fredsinsatser utomlands ihop med andra länder och är illa utformad för att försvara Sverige, enligt generalmajor Karlis Neretnieks, som lett krigsvetenskapsakademiens analys.[51] På Folk och försvars konferens i Sälen, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, att Sverige inte kan räkna med militär hjälp från Nato så länge landet inte är medlem.[52]
Se även
Svenska försvarsmaktens organisation 1989
Svenska försvarsmaktens organisation 1999
Försvarsbeslutet 2020
Lista över svenska övnings- och skjutfält
Referenser
Anmärkningar
^ Samlingsnamnet försvarsmakten antogs[1]
^ Myndigheten Försvarsmakten bildas[2]
^ Överbefälhavaren är myndighetschef.
^ Peter Sandwall är ställföreträdande myndighetschef.
Noter
^ SFS 1974:615 Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas Proposition 1993/94:33, Sveriges riksdag.
^ Årsredovisning 2018, ”Försvarsmaktens årsredovisningar”.
^ www.dn.se/nyheter/sverige/repovningen-igen-efter-20-ars-paus/
^ ”PÅGÅENDE INTERNATIONELLA MILITÄRA INSATSER”. Läst 3 december 2019.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2014. Läst 24 mars 2012.
^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten.
^ www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/
^ www.kungahuset.se/royalcourt/monarchy/themonarchyinsweden/dutiesofthemonarch.4.396160511584257f2180003302.html
^ ”Sista mucken i Sverige”. forsvarsmakten.se. Läst 14 juni 2018.
^ Lena Parkvall. ”Nya rekryter axlar bördan”. Försvarets forum (Försvarsmakten) (1/2018): sid. 13. ISSN 1100-8245. Läst 28 augusti 2018.
^ ”Från skolbänken till lumpen – här rycker de första värnpliktiga in”. svt.se. Läst 14 juni 2018.
^ Försvarsmakten. ”Försvarsmaktsledningen”. Försvarsmakten. Läst 24 oktober 2018.
^ Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet Arkiverad 4 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Statens försvarshistoriska museer/Försvarets traditionsnämnd.
^ ”Insatser i välden - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2008. Arkiverad från originalet den 15 april 2008. Läst 23 april 2008.
^ Försvarsmakten - Pågående insatser/Kosovo Arkiverad 19 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. 10 augusti 2008
^ Försvarsmaktens faktasida om Liberiamil.se, Läst 27 april 2009.
^ regeringen.se Det nya försvaret Prop. 1999/2000:30 Läst 1 juli 2010
^ regeringen.se - Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar Arkiverad 23 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2010
^ Riksdagsbeslut om Hemvärnet
^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 (”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2011. Läst 9 mars 2011.).
^ www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-ha-mer-pengar-pa-sikt
^ sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=5248667
^ www.sydsvenskan.se/sverige/politiker-till-attack-vill-ha-mer-an-en-veckas-skydd/
^ www.metro.se/nyheter/kritik-mot-reinfeldt-om-forsvaret/HdzmaD!pGb2E@n0byjeDPG4gGe7dw/[död länk]
^ www.svt.se/nyheter/inrikes/bjorklund-genant-incident-med-ryska-plan
^ www.svt.se/nyheter/inrikes/article1203011.svt
^ ”Fm2015 7991 21 bilaga 1 fm bu 17”. forsvarsmakten.se. Läst 2 april 2016.
^ ”Överstelöjtnant Ulf Hamberg blir ny bataljonschef på Gotland”. Sveriges Radio. 2 januari 2020. Läst 13 februari 2020.
^ regeringen.se - Fred och säkerhet (SOU 2002:108) Läst 24 april 2010
^ Fredens Illusioner - Det svenska försvarets nedgång och fall 1988-2009, Wilhelm Agrell, Atlantis, Stockholm, 2010, ISBN 978-91-7353-417-8 s.98-99, 132
^ regeringen.se Ett användbart och tillgängligt försvar Läst 25 april 2010
^ Instruktion för Försvarsmakten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5 M7739‐350014 fastställs för tillämpning från och med 2012‐12‐01, sid. 6 Arkiverad 8 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. 2014-05-07.
^ Personalsiffror, Försvarsmakten. Läst 2019-12-29.
^ Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion 2013-06-04.
^ Ulf Jonsson & Peter Nordlund, Frivilliga soldater istället för plikt (FOI-R-3053--SE),s. 41 (www2.foi.se/rapp/foir3053.pdf 2011-02-28).
^ Sveriges televisions program Rapport och Uppdrag granskning från 25 mars 2008 Arkiverad 22 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2008-03-25.
^ "Medierna 20090110 (MP3)", Medierna i Sveriges Radio P1, 10 januari 2009. Hört den 11 juli 2011.
^ Tobias Rydergren. "'Försvaret sprider förtal och desinformation'" Resumé den 18 november 2008. Läst den 13 januari 2009.
^ Försvaret läste soldaters mejl", Svenska Dagbladet, 16 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
^ Helena Giertta. "Försvaret misstror SvD", Journalisten, 23 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
^ ”Svenska Dagbladet”. Svenska Dagbladet, “Inget lagbrott av försvaret”. Läst 2012-07-15.
^ Julia Lundberg. "Svällande marknadsföringskonto för försvaret", Sveriges Radios Ekot, 10 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
^ Peter Andersson. "Försvaret misstänks för jäv i upphandling", Sveriges Radios Ekot, 18 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
^ Informationsstaben. "Löneavdrag för informationsdirektören", forsvarsmakten.se, 16 december 2011. Läst den 18 januari 2012.
^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 Arkiverad 17 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2011-02-28.
^ Svenska Dagbladet 17 jan 2011: ”Reformen är ett hafsverk” 2012-02-23.
^ Generalmajor oroas över svensk försvarsförmåga 27 oktober 2011 Arkiverad 13 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2012-02-23.
^ Aftonladet 2013-01-03 2013-03-01
^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
^ [Svenska Dagbladet 14 februari 2013] 2013-03-01
^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Försvarsmakten (Sverige).
Försvarsmaktens officiella webbplats
v • r
Försvarsmakten
v • r
Försvarsdepartementet
v • r
Europas militär
Kategori: Försvarsmakten
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt
Språk
العربية
English
Español
Français
Português
Русский
Suomi
اردو
中文
18 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 24 april 2021 kl. 16.38.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki
Dölj
WLE Austria Logo (no text).svgWiki Loves Earth: fototävlingen där du kan vara med och visa upp den fantastiska svenska naturen. Tävla med dina bilder, och vinn fina priser!
Försvarsmakten (Sverige)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Den här artikeln handlar om Sveriges nuvarande försvar. För Sveriges militär före 1974, se Krigsmakten. För Finlands försvarsmakt, se Finlands försvarsmakt.
Försvarsmakten
Försvarsmakten vapen bra.svg
Vapen för Försvarsmakten tolkat efter dess blasonering.
Information
Nation Sverige Sverige
Grundad 1 januari 1975
1 juli 1994
Organisationer Armén vapen bra.svg Armén
Marinen vapen bra.svg Marinen
Flygvapnet vapen bra.svg Flygvapnet
Hemvarnet vapen bra.svg Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Flygtimmar 28 070 (2018)[3]
Högkvarter Stockholms heraldiska vapen Lidingövägen 24, Stockholm, Sverige
Högste befälhavare Regeringen (Regeringen Löfven)
Statsråd Försvarsminister Peter Hultqvist
Försvarschef Överbefälhavaren [c] General Micael Bydén
Generaldirektör Peter Sandwall [d]
Vapenför ålder 18–47 år[4]
Stående styrkor 14 600[3]
Reservstyrkor 32 500[3]
Aktiva styrkor 426[5]
Ekonomi
Budget 59,4 Miljarder SEK (2019)[6]
Andel av BNP 1,1% (2019)[7]
Övrigt
Historia Officiell samlingsbeteckning på Sveriges väpnade styrkor fram till utgången av 1974 var krigsmakten, därefter fram till 30 juni 1994 försvarsmakten.[1] Den 1 juli 1994 bildades myndigheten Försvarsmakten genom en sammanslagning av de flesta militära myndigheterna med ÖB som dess chef.[2]
Sweden relief location map.jpg
Red pog.svg
A 9, MR N, I 19
Red pog.svg
F 21
Red pog.svg
AJB
Red pog.svg
LSS, FMUndSäkC
Red pog.svg
HKV, HvSS
Red pog.svg
LG, MR M
Red pog.svg
Amf 1, 4. sjöstridsflj
Red pog.svg
LedR
Red pog.svg
FMTIS
Red pog.svg
K 3
Red pog.svg
MR V, P 4, TrängR
Red pog.svg
F 7
Red pog.svg
Hkpflj
Red pog.svg
MSS
Red pog.svg
FömedC, MR V
Red pog.svg
FMTS, Lv 6
Red pog.svg
Ing 2, Swedec
Red pog.svg
MR S, P 7
Red pog.svg
MarinB, 1. ubflj, 3. sjöstridsflj
Red pog.svg
F 17, FBJS
Red pog.svg
P 18, F 17 G
Red pog.svg
SkyddC
Garnisoner och detachementsorter i Sverige (Hemvärnsgrupper ej inkluderade)
Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen, samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.[8]
Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av: armén (med hemvärnet), flygvapnet och marinen (flottan och amfibiekåren). Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.[9] Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.
Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive extensiva insatser under trettioåriga kriget under tiden för Stormaktstiden under 1600- och början av 1700-talet. Krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet, präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet, medan Försvarsmaktens förmågor baserades på allmän värnplikt. År 2010 avskaffades allmän värnplikt i fredstid, för att fram till 2018 ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna. Detta beslut har dock senare kritiserats och riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala. År 2017 kallades 13 000 ungdomar födda 1999 och 2000 in till mönstring.
Den 24 juni 2010 blev Försvarsmaktens tekniska skola det sista förbandet som genomförde sin utryckningsceremoni, genom att 59 värnpliktiga soldaterna ur 1. tekniska bataljonen muckade, inför att värnplikten blev vilande i Sverige.[10] I januari 2018 blev Ledningsregementet (LedR) och Göta ingenjörregemente (Ing 2) först ut att ta emot värnpliktiga efter att värnpliktsutbildningen återaktiverats.[11] Den 12 juni 2018 skedde den första större inryckningen då Arméns jägarbataljon tog emot sina 140 värnpliktiga kvinnor och män, som påbörjade en elva månader lång grundutbildning. Totalt var det cirka 3000 män och kvinnor som fram till september 2018 som ryckte in på förbanden runt om i landet i och med att värnpliktsutbildningen återaktiverade efter att ha varit inaktiv sedan 2010.[12]
Enheter ur Försvarsmakten deltar i ett flertal internationella operationer, antingen aktivt eller passivt såsom militära observatörer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.
Innehåll
1 Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter
2 Försvarsmaktens myndighetsledning
2.1 Försvarsmaktsledning
2.2 Insatsledning
2.3 Begreppet Försvarsmakten
2.4 Insatsorganisation
2.5 Grundorganisation
2.5.1 Försvarsgrenar
2.5.2 Försvarsmaktens lednings- och logistikförband
2.5.3 Försvarsmaktsgemensamma skolor
2.5.4 Försvarsmaktsgemensamma centra
2.5.5 Försvarsmaktsgemensamma enheter
2.5.6 Försvarsmaktens specialförband
2.6 Hemvärnet
2.7 Försvarsmaktens logistik (FMLOG)
3 Omställning till insatsförsvar
4 Insatsorganisationen
4.1 Försvarsbeslut 2000
4.2 Läget 2009
4.3 Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014
4.4 Ytterligare medel 2012
4.5 Insatsorganisationen färdig 2019
4.6 Krigsförband
5 Krigsorganisationens utveckling
6 Försvarsmaktens personella resurser
6.1 Militär personal
6.1.1 Personalgrupper
6.1.2 Personalkategorier
6.1.3 Officer med särskild kompetens (OFSK)
6.1.4 Officers vederlike
6.2 Civil personal
6.3 Tjänstgöringskategorier
6.4 Kravnivåer för försvarsmaktens personal
6.5 Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020
6.6 Militära grader
7 Försvarets författningssamling
8 Försvarets kommunikation
8.1 Mediehantering
8.2 Marknadsföring
9 Kritik och debatt
9.1 Insatsorganisation 2014
9.2 Enveckasförsvaret
10 Se även
11 Referenser
11.1 Anmärkningar
11.2 Noter
12 Externa länkar
Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter
När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..."
Försvarsmakten stöder det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (bistå samhället i händelse av kris).
Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande insatser och/eller fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).
Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.
Försvarsmaktens myndighetsledning
Från och med år 2005 fick Försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström, som hon hade fram till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten.
Försvarsmaktsledning
Huvudartikel: Högkvarteret
Försvarsmaktsledningen (FML) består av:[13]
Överbefälhavare: Micael Bydén
Generaldirektör: Peter Sandwall
Chef för ledningsstaben: Viceamiral Jonas Haggren
Chef för ledningsstabens inriktningsavdelning: Generalmajor Lena Persson Herlitz
Ekonomidirektör: Helena Holmstedt
Produktionschef: Generallöjtnant Johan Svensson
Personaldirektör: Generalmajor Klas Eksell
Insatschef: Generallöjtnant Michael Claesson
Ställföreträdande Insatschef: Generalmajor Urban Molin
Chef för Must: Generalmajor Lena Hallin
Informationsdirektör: Brigadgeneral Mats Ström
Chefsjurist: Carin Bratt
Insatsledning
Huvudartikel: Insatsledningen
För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Insatsledningen (INS), som består av Insatsstaben (INSS) och tre taktiska staber:
ATS – Arméns taktiska stab
FTS – Flygvapnets taktiska stab
MTS – Marinens taktiska stab
Begreppet Försvarsmakten
Innan 1994 var Sveriges militära förband inte samlade i en enda myndighet. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centrum och skola samt Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (Chefen för armén, Chefen för marinen & Chefen för flygvapnet) egna myndigheter under regeringen.[14] Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f; innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten.[1] I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.[2]
Insatsorganisation
Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.
Grundorganisation
Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.
Försvarsgrenar
Pansarterrängbil 360 med skyttesoldater.
Korvetten HMS Visby (K31).
JAS 39 Gripen.
Armén
Marinen
Flygvapnet
Försvarsmaktens lednings- och logistikförband
Högkvarteret (HKV), Stockholm
Arméstaben (AST), Enköping
Marinstaben (MS), Stockholm
Flygstaben (FS), Uppsala
Försvarsmaktens logistik (FMLOG), Stockholm
Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Halmstad
Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS), Örebro
Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
Ledningsregementet (LedR), Enköping.
Trängregementet (TrängR), Skövde
Försvarsmaktsgemensamma skolor
Amröjskolan (AmröjS), Eksjö
Fältarbetsskolan (FarbS), Eksjö
Fallskärmsjägarskolan (FJS), Karlsborg
Flygbasjägarskolan (FbjS), Kallinge
Flygvapnets Flygskola (FlygS), Linköping
Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) , Halmstad
Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) , Karlsborg
Hemvärnets stridsskola (HvSS), Södertälje
Ledningsskolan (LedS) , Enköping
Logistikskolan (LogS), Skövde
Luftstridsskolan (LSS), Uppsala
Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Solna
Militärhögskolan Halmstad (MHS H), Halmstad
Markstridsskolan (MSS), Skövde
Sjöstridsskolan (SSS), Karlskrona
Tolkskolan (TolkS), Uppsala
Försvarsmaktsgemensamma centra
Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FMDNC), Karlskrona
Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (FM METOCC), Enköping
Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint), Kungsängen
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC), Uppsala
Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC), Stockholm
Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC), Eksjö
Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Umeå
Försvarsmaktsgemensamma enheter
Försvarsmaktens Enhet för Konceptutveckling[död länk] (FMKE), HKV / Enköping
Combat Camera (SWCOMCAM), Enköping
Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE), Halmstad (Slogs samman med FMLOPE 2012)
Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), Märsta
Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF), Stockholm
Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE), Halmstad
Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE), Stockholm
Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE), Arvidsjaur och Boden
Managementenheten (ManE), Stockholm
Försvarsmaktens specialförband
Särskilda operationsgruppen
Hemvärnet
Huvudartikel: Hemvärnet
Hemvärnet – nationella skyddstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).
Försvarsmaktens logistik (FMLOG)
Huvudartikel: Försvarsmaktens logistik
En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.
Omställning till insatsförsvar
Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.[15]
I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska Försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.
Diagram över försvarets utveckling 1965–2010. Gul linje representerar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt amfibieregementet.
Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt, varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omställning av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.
Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon. Idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater.[16] Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.
Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.
Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006.[17] Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.
Förutom insatser bedriver svenska Försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.
Politiskt är omställning till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är Vänsterpartiet kritiskt till denna process.
Insatsorganisationen
Försvarsbeslut 2000
Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom krigsorganisationen att istället benämnas för insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällade från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004.[18] 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.[19]
Läget 2009
Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 30 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000.[20] Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med hemvärnet tillgängligt inom några timmar.
Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014
Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp.[21] I april 2012 repeterade ÖB sina varningar och kallade situationen för "allvarlig" och att "försvaret måste anpassa ambitionsnivån om man inte får höjda anslag".[22]
Ytterligare medel 2012
I augusti 2012 meddelade partiledare för regeringen att Försvarsmakten kommer att få ökade medel från och med 2013. 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt 200 miljoner kronor följande år. Uttalandet kom i samband med att regeringen bestämt att 40-60 nya JAS 39 Gripen plan skulle köpas in till flygvapnet.[23]
Insatsorganisationen färdig 2019
Försvarsmakten uttalade sig i januari 2013 om den nya insatsorganisationen och påpekade att i dess färdiga skick 2019 kunde man endast stå emot ett begränsat anfall mot Sverige i max en vecka. Regeringen har fått kritik från både oppositionen och sina egna stödpartier för att man inte verkar ta det nya försvaret på allvar.[24][25] I maj 2013 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström att man kunde tänka sig att ytterligare stärka försvarets resurser redan från 2014.[26][27]
Krigsförband
I samband med försvarsbeslutet 2015 beslutades om en ny organisation där Försvarsmakten organiseras dels i krigsförband, men även i 19 depåförband. Nedan tabell visar på Försvarsmaktens organisation gällande från den 1 januari 2016 med förändringar 1 januari 2020.[28][29]
Lednings- och underrättelseförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Logistikförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Arméförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Marinförband
Krigsförband Depåförband Ort Kommentar
Flygförband
Krigsförband Depåförband Ort(er) Kommentar
Hemvärnet
Beteckning Bataljon Stabsort Utbildningsgrupp Militärregion
Krigsorganisationens utveckling
I tabellerna nedan anges utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation genom de tagna försvarsbesluten åren 1966–2020.[30][31] Då Försvarsmakten historiskt sett övergått till ny organisation vid halvårsskiftet, är årtalen baserade lite olika på hur organisationen såg ut innan ett försvarsbeslut trädde i kraft. Den stora förändringen inom Försvarsmakten gjordes i början av 2000-talet, då krigsorganisationen (stundtals även benämnd insatsorganisationen) reducerades med nästan 90% i jämförelse med dess storlek i början av 1990-talet.[32]
Arméförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Militärområde/Militärregion 6 6 6 6 6 6 3 4 − − − 4
Försvarsområden 29 29 25 25 25 25 15 − − − −
Försvarsområdesgrupp − − − − − − 12 − − − − −
Militärdistriktsgrupp − − − − − − − 29 − − − −
Utbildningsgrupp − − − − − − − − 22 22 22 22
Fördelnings-, divisionsstaber 10 10 10 8 8 6 3 1 − − − 1
Infanteribrigader org 66 R 20 20 16 9 2 1 − − − − −
Infanteribrigader org 66 M − − − − 6 6 − − − − − −
Infanteribrigader org 77 − − 4 11 10 10 − − − − − −
Infanteribrigader org 2000 − − − − − − 4 − − − − −
Norrlandsbrigader 4 4 4 4 5 5 3 − − − − −
Pansarbrigader (inkl. Brig Gotland) 7 7 5 5 5 5 − − − − − −
Mekaniserad brigad − − − 1 1 1 6 − − − − 3
Motoriserad brigad − − − − − − − − − − − 1
Marina förband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jagare och fregatter 17 13 6 2 − − − − − − − −
Korvetter ("Kustkorvetter" fram till 1997) − − − − 2 2 6 6 11 7 7 7
Torpedbåtsdivisioner (om 6 fartyg) 2 3 3 3 1 1 − − − − − −
Robotbåtsdivisioner (om 6 fartyg) − − − − 2 2 ? ? ? − − −
Patrullbåtsdivisioner (om 4 fartyg) − − − 4 4 4 ? ? ? − − −
Ubåtar 21 21 14 12 12 12 9 5 5 4 4 5
Fasta spärrbataljoner 22 22 22 22 21 20 ? ? − − − −
Rörliga spärrbataljoner − 2 6 6 6 4 ? ? − − − −
Kustartilleribataljoner 2 2 2 2 2 2 ? − − − − −
Amfibiebataljoner − − − − − 1 2 3 1 1 1 2
Flygvapenförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jakflygdivisioner J 29F, J 32B, J 34 12 − − − − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35A, B, D, 12 8 4 3 − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35F, J 3 13 13 6 3 3 1 − − − − −
Jaktflygdivisioner JA 37 − − − 2 8 8 7 7 − − − −
Attackflygdivisioner A 32 12 10 2 − − − − − − − − −
Attackflygdivisioner AJ 37 − − 3½ 5½ 5½ 5½ − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 29, S 32 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 35 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 37 − − 1 3 3 3 − − − − − −
Stridsflygdivisioner AJS(F/H) 37 − − − − − − 2 1 − − − −
Stridsflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − 2 4 3 1 − −
Stridsflygdivisioner JAS 39C/D − − − − − − − − 1 3 6 6
Stridsflygdivisioner JAS 39E − − − − − − − − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 35 1 1 1 1 1 1 1 − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 37 − − 1 1 1 1 1 1 − − − −
Skolflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − − − 2 2 − −
Skolflygdivisioner Sk 60 ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
Transportflygdivisioner TP 84 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Flygbasbataljoner ~60 ~45 ~45 36 32 30 ? ? 2 ? ? ?
Försvarsmaktens personella resurser
Svensk musiksoldat med löjtnants tjänsteställning.
Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal, anställda, frivilliga, totalförsvarspliktiga och tjänstepliktiga.
Militär personal
Personalgrupper
Yrkesofficer
Reservofficer
Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän
Officersaspiranter
Rekryter
Totalförsvarspliktig personal
Krigsfrivillig personal
Hemvärnsmän
Frivillig personal
Tjänstepliktig personal
Personal i Försvarsmaktens internationella militära insatser
Källa:[33]
Personalkategorier
Officer (OF1-OF9)
Specialistofficer (OR6-OR9)
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS (OR2-5)
Officersaspirant (OR3-OR5)
Aspirant (OR1)
Rekryt (OR1)
Källa:[34]
Officer med särskild kompetens (OFSK)
Officerare med civil yrkesexamen (till exempel försvarsmaktsingenjörer, läkare, veterinärer och meteorologer) benämns "officer med särskild kompetens".[33]
Officers vederlike
Militär personal i insatsorganisationen (till exempel hemvärnsmän) som har tjänstegrad motsvarande officer eller specialistofficer utan att vara anställd som yrkes‐ eller reservofficer benämns "officers vederlike" respektive "specialistofficers vederlike".[33]
Civil personal
Civilanställd
Specialist (en civil som konstitueras som militär vid tjänstgöring i insatsorganisationen)
Källa:[35]
Tjänstgöringskategorier
Personal Kontinuerligt tjänstgörande (yrke) Tidvis tjänstgörande (reserv) Civil
Officer OFF/K OFF/T -
Specialistofficer SO/K SO/T -
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS/K GSS/T
Specialist SPC/K SPC/T -
Civilanställda - - CIVTJ
Källa [35]
Kravnivåer för försvarsmaktens personal
Huvudartikel: Kravnivåer för försvarsmaktens personal
Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020
Kategori Anställda Kontrakterade Reserv
Officer 3 900 - 2 500
Specialistofficer 4 900 - (inräknas i ovanstående)
Civilanställda 5 300 - -
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) 6 600 (GSS/K) 9 500 (GSS/T) -
Hemvärn - 22 000 -
Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.
Källa: Försvarsmaktens utvecklingplan (FMUP) 2011-2020.[36]
Militära grader
Huvudartikel: Militära grader i Sverige
Försvarets författningssamling
Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).
FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.
FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i högkvarteret. Chefen för juridiska staben i högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.
Försvarets kommunikation
Mediehantering
Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar,[37] kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser."[38] I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där Försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning, kunde översten förneka att han fått information om tortyren.[39]
I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mejlkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till högkvarteret i Stockholm.[40] Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.[41]
Justitiekanslern (JK) inledde en förundersökning mot Försvarsmakten med anledning av det inträffade. Förundersökningen lades ner i september 2009 då JK inte kunde konstatera lagbrott. [42].
Marknadsföring
2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.[43]
När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv.[44] En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".[45]
Kritik och debatt
Insatsorganisation 2014
Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.[46][47]
Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.[48]
Enveckasförsvaret
I januari 2013 uttalade överbefälhavaren Sverker Göranson, att om Sverige angrips "kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka". Därefter måste vi få hjälp av andra länder, framförallt Norge som Sverige samövat med.[49] För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det menar krigsvetenskapsakademien efter en bred analys.[50] Insatsorganisationen är skapad för fredsinsatser utomlands ihop med andra länder och är illa utformad för att försvara Sverige, enligt generalmajor Karlis Neretnieks, som lett krigsvetenskapsakademiens analys.[51] På Folk och försvars konferens i Sälen, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, att Sverige inte kan räkna med militär hjälp från Nato så länge landet inte är medlem.[52]
Se även
Svenska försvarsmaktens organisation 1989
Svenska försvarsmaktens organisation 1999
Försvarsbeslutet 2020
Lista över svenska övnings- och skjutfält
Referenser
Anmärkningar
^ Samlingsnamnet försvarsmakten antogs[1]
^ Myndigheten Försvarsmakten bildas[2]
^ Överbefälhavaren är myndighetschef.
^ Peter Sandwall är ställföreträdande myndighetschef.
Noter
^ SFS 1974:615 Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas Proposition 1993/94:33, Sveriges riksdag.
^ Årsredovisning 2018, ”Försvarsmaktens årsredovisningar”.
^ www.dn.se/nyheter/sverige/repovningen-igen-efter-20-ars-paus/
^ ”PÅGÅENDE INTERNATIONELLA MILITÄRA INSATSER”. Läst 3 december 2019.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2014. Läst 24 mars 2012.
^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten.
^ www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/
^ www.kungahuset.se/royalcourt/monarchy/themonarchyinsweden/dutiesofthemonarch.4.396160511584257f2180003302.html
^ ”Sista mucken i Sverige”. forsvarsmakten.se. Läst 14 juni 2018.
^ Lena Parkvall. ”Nya rekryter axlar bördan”. Försvarets forum (Försvarsmakten) (1/2018): sid. 13. ISSN 1100-8245. Läst 28 augusti 2018.
^ ”Från skolbänken till lumpen – här rycker de första värnpliktiga in”. svt.se. Läst 14 juni 2018.
^ Försvarsmakten. ”Försvarsmaktsledningen”. Försvarsmakten. Läst 24 oktober 2018.
^ Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet Arkiverad 4 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Statens försvarshistoriska museer/Försvarets traditionsnämnd.
^ ”Insatser i välden - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2008. Arkiverad från originalet den 15 april 2008. Läst 23 april 2008.
^ Försvarsmakten - Pågående insatser/Kosovo Arkiverad 19 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. 10 augusti 2008
^ Försvarsmaktens faktasida om Liberiamil.se, Läst 27 april 2009.
^ regeringen.se Det nya försvaret Prop. 1999/2000:30 Läst 1 juli 2010
^ regeringen.se - Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar Arkiverad 23 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2010
^ Riksdagsbeslut om Hemvärnet
^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 (”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2011. Läst 9 mars 2011.).
^ www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-ha-mer-pengar-pa-sikt
^ sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=5248667
^ www.sydsvenskan.se/sverige/politiker-till-attack-vill-ha-mer-an-en-veckas-skydd/
^ www.metro.se/nyheter/kritik-mot-reinfeldt-om-forsvaret/HdzmaD!pGb2E@n0byjeDPG4gGe7dw/[död länk]
^ www.svt.se/nyheter/inrikes/bjorklund-genant-incident-med-ryska-plan
^ www.svt.se/nyheter/inrikes/article1203011.svt
^ ”Fm2015 7991 21 bilaga 1 fm bu 17”. forsvarsmakten.se. Läst 2 april 2016.
^ ”Överstelöjtnant Ulf Hamberg blir ny bataljonschef på Gotland”. Sveriges Radio. 2 januari 2020. Läst 13 februari 2020.
^ regeringen.se - Fred och säkerhet (SOU 2002:108) Läst 24 april 2010
^ Fredens Illusioner - Det svenska försvarets nedgång och fall 1988-2009, Wilhelm Agrell, Atlantis, Stockholm, 2010, ISBN 978-91-7353-417-8 s.98-99, 132
^ regeringen.se Ett användbart och tillgängligt försvar Läst 25 april 2010
^ Instruktion för Försvarsmakten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5 M7739‐350014 fastställs för tillämpning från och med 2012‐12‐01, sid. 6 Arkiverad 8 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. 2014-05-07.
^ Personalsiffror, Försvarsmakten. Läst 2019-12-29.
^ Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion 2013-06-04.
^ Ulf Jonsson & Peter Nordlund, Frivilliga soldater istället för plikt (FOI-R-3053--SE),s. 41 (www2.foi.se/rapp/foir3053.pdf 2011-02-28).
^ Sveriges televisions program Rapport och Uppdrag granskning från 25 mars 2008 Arkiverad 22 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2008-03-25.
^ "Medierna 20090110 (MP3)", Medierna i Sveriges Radio P1, 10 januari 2009. Hört den 11 juli 2011.
^ Tobias Rydergren. "'Försvaret sprider förtal och desinformation'" Resumé den 18 november 2008. Läst den 13 januari 2009.
^ Försvaret läste soldaters mejl", Svenska Dagbladet, 16 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
^ Helena Giertta. "Försvaret misstror SvD", Journalisten, 23 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
^ ”Svenska Dagbladet”. Svenska Dagbladet, “Inget lagbrott av försvaret”. Läst 2012-07-15.
^ Julia Lundberg. "Svällande marknadsföringskonto för försvaret", Sveriges Radios Ekot, 10 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
^ Peter Andersson. "Försvaret misstänks för jäv i upphandling", Sveriges Radios Ekot, 18 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
^ Informationsstaben. "Löneavdrag för informationsdirektören", forsvarsmakten.se, 16 december 2011. Läst den 18 januari 2012.
^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 Arkiverad 17 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2011-02-28.
^ Svenska Dagbladet 17 jan 2011: ”Reformen är ett hafsverk” 2012-02-23.
^ Generalmajor oroas över svensk försvarsförmåga 27 oktober 2011 Arkiverad 13 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2012-02-23.
^ Aftonladet 2013-01-03 2013-03-01
^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
^ [Svenska Dagbladet 14 februari 2013] 2013-03-01
^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Försvarsmakten (Sverige).
Försvarsmaktens officiella webbplats
v • r
Försvarsmakten
v • r
Försvarsdepartementet
v • r
Europas militär
Kategori: Försvarsmakten
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt
Språk
العربية
English
Español
Français
Português
Русский
Suomi
اردو
中文
18 till
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 24 april 2021 kl. 16.38.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki