Svenska Militär Dokument

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



Öppna huvudmenyn

Sök
Dölj
WLE Austria Logo (no text).svg
Wiki Loves Earth: fototävlingen där du kan vara med och visa upp den fantastiska svenska naturen. Tävla med dina bilder, och vinn fina priser!
Lista över svenska arméns truppslagsinspektörer
Artikel Diskussion
Läs på ett annat språk
Ladda ned PDF
Bevaka
Redigera
Detta är en lista över svenska arméns truppslagsinspektörer. Från 1998 utgick befattningen truppslagsinspektör, för istället samla alla truppslag inom armén under en gemensam generalinspektör för armén.

Inspektör för arméflyget Redigera
Arméflyget är arméns yngsta truppslag, då det först 1991 bildade ett eget truppslag, efter att ha varit en del av artilleriet. Åren 1991–1997 var arméflyginspektören tillika chef för Arméns flygcentrum. Truppslaget upplöstes dock i samband med bildandet av Helikopterflottiljen.

1991–1993: Överste Sven-Olof Kuoppola
1993–199x: Överste Sten Edholm
Inspektör för artilleriet Redigera
Från 1898 till 1936 var generalfälttygmästaren tillika inspektör för artilleriet. Åren 1959–1991 titulerades inspektören som artilleri- och arméflyginspektör, detta då arméflyget fram till 1991 tillhörde artilleriet. Från 1991 avskildes Arméflyget och bildade eget truppslag, samtidigt kortades titeln ner till endast artilleriinspektör. Åren 1991–1997 var artilleriinspektören tillika chef för Arméns artillericentrum.[1]

1937–1941: Generalmajor Sture Gadd
1941–1941: Generalmajor Axel Rappe
1942–1945: Överste Sven Salander
1945–1949: Överste Knut Gyllenstierna
1949–1955: Överste Raoul Årmann
1955–1959: Överste Karl Ångström
1959–1961: Överste Erik Kihlblom
1961–1964: Överste Stig Lindström
1964–1968: Överste Walter Lundqvist
1968–1976: Överste 1 Tore Rääf
1976–1983: Överste 1 Gösta Gärdin
1983–1987: Överste 1 Håkan Hallgren
1987–1991: Överste 1 Rune Hall
1991–1994: Överste 1 Ove Fahlén
1994–1997: Överste 1 Carl-Ivar Pesula
Inspektör för infanteriet och kavalleriet Redigera
Från 1943 hade infanteriet och kavalleriet en gemensam inspektör för de båda truppslagen och betitlades infanteri- och kavalleriinspektör (inf- o kavinsp).[2] Åren 1991–1995 var truppslagsinspektören tillika chef för Arméns infanteri- och kavallericentrum. Åren 1995–1997 hade infanteriet och kavalleriet gemensam truppslagsinspektör med pansartrupperna, vilken titulerades brigadinspektör och var tillika chef för Arméns brigadcentrum.

Infanteriinspektörer Redigera
1914–1919: Generallöjtnant Lars Tingsten
1919–1922: Generallöjtnant Erik Bergström
1922–1926: Generallöjtnant Pehr Hasselrot
1926–1933: Generalmajor Carl A:son Sjögreen
1933–1936: Generalmajor Olof Thörnell
1936–1942: Generalmajor Martin Hanngren
1942–1943: Överste Sven Ryman
Kavalleriinspektörer Redigera
1872–1885: Generalmajor (generallöjtnant 1876) Carl Magnus Björnstjerna
1885–1892: Generallöjtnant Claes Cederström
1892–1896: Generalmajor Gustaf Anton Bråkenhielm
1896–1898: Generalmajor Carl Gustaf (Gösta) Bergenstråhle (tf)
1898–1912: H. K. H. Prins Carl
1912–1915: Generalmajor Gustaf Adolf Nyblæus
1915–1917: Generalmajor Bror Munck
1917–1922: Generalmajor Thorsten Rudenschöld
1922–1930: Generalmajor Reinhold von Rosen
1930–1940: Generalmajor Göran Gyllenstierna
1940–1943: Generalmajor Henry Peyron
Infanteri- och kavalleriinspektörer Redigera
1943–1944: Överste Sven Ryman
1944–1946: Överste Viking Tamm
1946–1947: Överste Gunnar Berggren
1947–1951: Överste Alf Meyerhöffer
1951–1958: Överste Gustaf D:son Aschan
1958–1964: Överste Per Lindencrona
1964–1971: Överste Olof Rudqvist
1971–1972: Överste Iwan Hörnquist
1972–1978: Överste 1. Sten Ljungqvist
1978–1980: Överste 1. Iwan Hörnquist
1980–1984: Överste 1. Lennart Tollerz
1984–1991: Överste 1. Leif Kesselmark
1991–199?: Överste 1. Markku Sieppi
1994–1995: Överste Christer Svensson
1995–1997: Överste 1. Alf Sandqvist
Inspektör för ingenjörtrupperna Redigera
Åren 1966–1991 hade signal- och ingenjörtrupperna gemensam truppslagsinspektör, vilken titulerades ingenjör- och signalinspektör. Från 1991 fick de båda truppslagen varsin inspektör, titeln för ingenjörtrupperna kortades ner till endast ingenjörinspektör. Ingenjörinspektören var åren 1991–1997 tillika chef för Arméns fältarbetscentrum.

1937–1941: Generalmajor Sven Alin
1941–1946: Generalmajor Sigurd Rahmqvist
1946–1953: Överste Inge Gustaf Hellgren
1953–1963: Överste Stig Berggren
1963–1967: Överste 1 Gunnar Smedmark
1967–1969: Överste 1 Harald Smith
1969–1975: Överste 1 Åke Bernström
1975–1982: Överste 1 Kåre Svanfeldt
1982–1986: Överste 1 Owe Dahl
1986–1991: Överste 1 Bertil Lövdahl
1991–1993: Överste 1 Lars-Åke Persson
1993–1997: Överste 1 Christer Ljung
1997–1997: Överste 1 Björn Svensson
Inspektör för intendenturtrupperna Redigera
Genom 1948 års försvarsbeslut upplöstes intendenturtrupperna som eget truppslag och de ingående enheterna kom åren 1949–1951 att uppgå i trängtrupperna.

1942–1946: Överste Ivar Gewert
1946–1949:
Inspektör för luftvärnet Redigera
Nedan lista är en förteckning över inspektörer verksamma åren 1946–1997 vid luftvärnet. Åren 1991–1997 var luftvärnsinspektören chef för Arméns luftvärnscentrum.

1946–1953: Överste Ragnar Lindblad
1953–1957: Överste Bengt Bengtsson
1957–1964: Överste Sven Thofelt
1964–1968: Överste 1 Sven Hådell
1968–1975: Överste 1 Carl Herlitz
1975–1982: Överste 1 Göran Persson
1982–1992: Överste 1 Sven Sjölander
1993–1995: Överste 1 Leif Gunnerhell
1995–1997: Överste 1 Stig Schyldt
Inspektör för militärläroverken Redigera
Befattningen avskaffades 1937 då chefen för Arméstaben övertog ansvaret för militärläroverken. År 1942 gick ansvaret vidare till Arméinspektören.

1910–1916: Generallöjtnant Fredrik Johan Leth
1916–1919: Generalmajor Hugo Jungstedt
1919–1923: Generalmajor David Hedengren
1923–1928: Generallöjtnant Constantin Fallenius
1928–1932: Överste Lennart Lilliehöök
1932–1935: Överste Per Sylvan
1935–1937: Generalmajor Rickman von der Lancken
Inspektör för pansartrupperna Redigera
Pansarinspektören var åren 1991–1997 chef för Arméns pansarcentrum. Åren 1995–1997 hade pansartrupperna gemensam truppslagsinspektör med infanteriet och kavalleriet, vilken titulerades brigadinspektör och var tillika chef för Arméns brigadcentrum.

1942–1945: Överste Pehr Janse
1945–1946: Överste Gunnar Berggren
1946–1956: Överste Birger Pontén
1956–1957: Överste Gustav Åkerman
1957–1960: Överste Malcolm Murray
1960–1963: Överste Tage Olihn
1963–1967: Överste Per-Hjalmar Bauer
1967–1976: Överste Hugo Cederschiöld
1976–1980: Överste 1 Per Björkman
1980–1983: Överste 1 Björn Zickerman
1983–1985: Överste 1 Curt Hasselgren
1985–1990: Överste 1 Håkan Waernulf
1990–1993: Överste 1 Stig Edgren
1993–1997: Överste 1 Alf Sandqvist
Inspektör för signaltrupperna Redigera
Åren 1966–1991 hade signal- och ingenjörtrupperna gemensam truppslagsinspektör, vilken titulerades ingenjör- och signalinspektör. Från 1991 fick de båda truppslagen varsin inspektör, titeln för signaltrupperna kortades ner till endast signalinspektör. Signalinspektören var åren 1991–1997 tillika chef för Arméns lednings- och sambandscentrum.

1937–1942: ?
1942–1948: Överste Gottfried Hain
1948–1954: Överste Åke Sundberg
1954–1955: Överste Hilding Kring
1955–1959: Överste Fale Burman
1959–1962: Överste Gunnar af Klintberg
1962–1966: Överste Bengt Uller
1966–1967: Överste 1 Gunnar Smedmark
1967–1969: Överste 1 Harald Smith
1969–1975: Överste 1 Åke Bernström
1975–1982: Överste 1 Kåre Svanfeldt
1982–1986: Överste 1 Owe Dahl
1986–1992: Överste 1 Bertil Lövdahl
1992–1998: Överste 1 Lars Dicander
Inspektör för trängtrupperna Redigera
Nedan lista är en förteckning över tränginspektörer verksamma åren 1887–1997. Åren 1991–1997 var tränginspektören tillika chef för Arméns underhållscentrum.

1887–1888: Överstelöjtnant Hemming Gadd (tf)
1888–1889: Överstelöjtnant Adolf Malmborg (tf)
1889–1892: Överstelöjtnant Ernst von der Lancken
1892–1896: Generalmajor Gustaf Anton Bråkenhielm
1896–1903: Generallöjtnant Malcolm Walter Hamilton
1903–1906: Generallöjtnant Carl Wilhelm Ericson
1906–1915: ?
1915–1915: General Gustaf Uggla (tf)
1916–1926: Överste John Améen
1927–1931: Överste Eric Virgin
1931–1933: Överste Olof Thörnell
1933–1942: Överste Axel Bredberg
1942–1946: Överste Ivar Gewert
1946–1949: Överste Gottfrid Björck
1949–1956: Överste Knut Hagberg
1956–1960: Överste Adolf Norberg
1960–1965: Överste Birger Hasselrot
1965–1972: Överste Magnus Bruzelius
1972–1974: Överste 1 Dag Nordenskjöld
1974–1983: Överste 1 Börje Wallberg
1983–1987: Överste 1 Curt Sjöö
1987–1991: Överste 1 Claës Tamm
1991–1993: Överste 1 Ragnar Söderberg
1993–1997: Överste 1 Lars Nordmark
Inspektör för tygtrupperna Redigera
Genom 1948 års försvarsbeslut upplöstes tygtrupperna som eget truppslag och de ingående enheterna kom åren 1949–1951 att uppgå i trängtrupperna.

1942–1949:
Referenser
Senast redigerad för 7 månader sedan av Esquilo
RELATERADE ARTIKLAR
Ingenjörtrupperna
ett av svenska arméns truppslag

Signaltrupperna
ett av svenska arméns truppslag

Pansartrupperna
truppslag inom svenska armén


Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.
Wikimedias integritetspolicy AnvändarvillkorStationär dator

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐



TILL INNEHÅLL PÅ SIDAN HJÄLPMEDEL SÖK TEXT, BILDER, DOKUMENT
Vi använder cookies för att besökaren lättare ska kunna använda webbplatsen. Du kan själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar.
Mer information om cookies
KONTAKT
HJÄLPMEDEL
IN ENGLISH
Våra webbplatser:
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen
Sök text, bilder, dokument

Om FörsvarsmaktenAktuelltVår verksamhetOrganisationInformation och faktaUtlandsveteraner och anhöriga
Aktuell sida: Startsidan Aktuellt Coronaviruset och Försvarsmakten​
CORONAVIRUSET OCH FÖRSVARSMAKTEN
Försvarsmakten rapporterar fortlöpande om de åtgärder som myndigheten har vidtagit kopplat till spridningen det nya coronaviruset.

FÖRSVARSMAKTEN STÖDJER
Försvarsmakten stödjer Socialstyrelsen med att transportera intensivvårdspatienter med transportflygplanet TP 84 och helikopter 16. I TP 84 kan transporten ske tillsammans med ambulans.
Region Blekinge, Region Uppsala, Västra Götalandsregionen får stöd i form av ambulanser och förare.
Försvarsmakten stödjer Folkhälsomyndigheten med nationell provtagning, bland annat i form av logistik och inhämtning av prover. Två laboratorieingenjörer från Försvarsmakten jobbar också åt Folkhälsomyndigheten.
GENOMFÖRDA STÖDINSATSER
Socialstyrelsen har fått stöd i form av stabspersonal och inköpare.
Försvarsmakten hade helikoptrar med civil intensivvårdsutrustning i beredskap för att flyga coronasmittade patienter. 39 patienter transporterades med hjälp av Försvarsmaktens helikoptrar.
Försvarsmakten har bidragit med ambulanser och personal i bland annat Region Norrbotten, Skåne, Stockholm och Västra Götalandsregionen.
Tillväxtverket och länsstyrelsen i bland annat Hallands län, Värmlands län och Gotlands har fått stöd i form av stabspersonal
30 intensivvårdsplatser och 40 vårdplatser upprättades vid Stockholmsmässan i Älvsjö. Ansvaret för Försvarsmaktens materiel i Stockholmsmässan lämnades den 3 april över till Region Stockholm.
20 intensivvårdsplatser och 50 sjukvårdsplatser upprättades vid Östra sjukhuset i Göteborg. Ansvaret för intensivvårdsdelen lämnades den 27 mars över till Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Röntgen- och EKG-utrustning levererades till fältsjukhusen i Göteborg och Stockholm.
Försvarsmaktens transportkontor arbetade med att stödja Utrikesdepartementet med hemtagning av svenska medborgare och ambassadpersonal från andra länder.
Försvarsmakten hjälpte till att transportera och bygga upp en av Socialstyrelsens sjukvårdsmoduler i Helsingborg.
Försvarsmakten har bidragit med 154 ventilatorer, 154 övervakningsmonitorer, cirka 50 000 skyddsmask 90 och cirka 40 000 C-vätskeskydd som fördelades enligt Socialstyrelsen. Skyddsmateriel levererades också till Polisen, Kriminalvården, Rekryteringsmyndigheten och Tullverket.
Frivilliga försvarsorganisationer har hjälpt till med bland annat matinköp, transporter och andra tjänster åt personer i riskgrupper i stora delar av landet.
Försvarsmakten har också bidragit med bland annat sjukvårdstält, sjukvårdssängar och personal till Region Norrbotten, Region Jämtland/Härjedalen, Västra Götalandsregionen, Region Östergötland, Region Västerbotten och Region Stockholm.
LÄS MER:
Om Försvarsmaktens stöd till samhället


1/4
FÖRSTORA
Försvarsmakten lämnar stöd i samband med undersökningen av covid-19 i samhället. Här deltar hemvärnssoldater i arbetet med att ta emot prover vid insamlingsplatsen Bergsjöskolan i Göteborg.Foto: Jessica Dahlberg/Försvarsmakten
Soldater från bland annat Försvarsmedicincentrum, Trängregementet, Mellersta militärregionen och 26:e hemvärnsbataljonen jobbade med att packa upp den medicinska utrustningen för sjukhuset i Stockholmsmässan.Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Amanda Arvidsson jobbar med att förbereda ambulanserna som stödjer sjukvården under coronapandemin.Foto: Joakim Vidgren/Försvarsmakten
Försvarsmakten stödjer Socialstyrelsens särskilda organisation med stabspersonal.Foto: Mikael Wallentin Åström/Försvarsmakten
INSTÄLLDA EVENEMANG OCH ÖVNINGAR
Ceremonier och beridna vaktparader vid slottet i Stockholm är inställda från den 1 april och tillsvidare.
Från och med 12 mars är alla Försvarsmusikens publika konserter inställda tillsvidare. Beslutet gäller konserter med Marinens musikkår, Livgardets dragonmusikkår och Arméns musikkår. För återköp av biljetter, kontakta respektive inköpsställe.
FRÅGOR OCH SVAR
Varför genomför Försvarsmakten värnpliktsutbildning som planerat, när samhället fortfarande är mitt i en pandemi?
Vår uppgift är att skydda Sverige mot väpnat angrepp, oavsett vilken situation vårt land befinner sig i. Hur världen kommer att se ut och hur andra länder uppträder efter pandemin är svårt att förutsäga. Därför är det viktigt att fortsätta utbilda, öva och utveckla våra förmågor trots pågående pandemi. Utbildningen av värnpliktiga är en central roll i detta.

Varför ställer ni inte in eller skjuter upp inryckningen till värnpliktsutbildningen?
Det är viktigt av flera skäl att vi kan fortsätta med vår grundutbildning. Riksdag och regering har ställt krav på att Försvarsmakten ska stärka sin förmåga och krigsorganisationen, och i det är värnpliktsutbildningen en mycket viktig del. Vi har vidtagit flera åtgärder för att anpassa oss till rådande läge och minimera risker för smittspridning. Beslutet att inryckning ska ske enligt plan har föregåtts av en dialog med Folkhälsomyndigheten och vi har därefter vidtagit flera olika åtgärder och anpassat verksamheten för att begränsa smittspridningen. Vad gäller rekryternas resor till exempel har vi hårdare begränsningar än Folkhälsomyndigheten rekommenderar.

Vad gäller om jag ska påbörja värnpliktsutbildning under 2021?
Aktuell information för dig finns här

Vad gäller om jag ska på antagningsprövning eller mönstring?
För aktuell information, kontakta Rekryteringsmyndigheten

Finns det några restriktioner kring de värnpliktigas hemresor?
Istället för att begränsa hemresor helt och hållet har försvarsgrenar och stridskrafter fått i uppgift att fastställa förlängda tjänstgörings- och ledighetsperioder fram till dess att innevarande grundutbildningskull genomför utryckning. Syftet med att minimera antalet perioder är att minska resor och därmed risken för smittspridning. Har du ytterligare frågor ska du vända dig direkt till det förband du tillhör/kommer att tillhöra.

Kan coronaviruset påverka Försvarsmaktens insatser och operationer utomlands?
Försvarsmakten fortsätter lösa sina uppgifter och operationer som pågår enligt plan, men självfallet påverkar coronaviruset all verksamhet på ett eller annat sätt, även de internationella insatserna. För att minska risken för spridning av smitta bland personal i insatsen, internationella samarbetspartners och lokalbefolkning vidtas en rad olika åtgärder som bland annat coronatester och karantän innan nedrotation till insatsområdet.

Vad händer om någon blir smittad i ett insatsområde?
Om någon i vår personal uppvisar lindriga symptom kommer denne att vårdas i insatsområdet. Vid allvarligare symptom som inte kan vårdas i insatsområdet kommer personalen att transporteras hem till Sverige.

Hur många i Försvarsmakten är drabbade?
Myndigheten har ingen skyldighet att kommunicera antal smittade och kommer därför inte att gå in på det.

LÄS MER
Sidor på denna webbplats
Skyddsmask 90
Personlig skyddsutrustning 90
Externa länkar
Folkhälsomyndigheten om coronavirus covid-19
Taggar:Coronaviruset och Försvarsmakten
Dela:
Tyck till om sidan
Kontakt för anhöriga
Du som är anhörig till värnpliktiga och har frågor kring hur Försvarsmakten hanterar corona kopplat till värnpliktsutbildningen ska i första hand vända dig till det lokala förbandet.

RELATERAT INNEHÅLL
Baserat på taggar: Coronaviruset och Försvarsmakten
NYHETER

FÖRSVARSMAKTEN VACCINERAR EGEN PERSONAL I TRE REGIONER19 APRIL 2021 15:33Försvarsmakten har efter stödbegäran från tre regioner gått med på att sköta vaccineringen av egen personal. Det är Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Blekinge som på så vis vill...

SKARABORGS FLYGFLOTTILJ STÖDJER VID VACCINATIONER I LIDKÖPING16 MARS 2021 15:25Efter överenskommelse med Västra Götalandsregionen och Lidköpings kommun bistår flottiljen med personal för logistik och ledning vid vaccinationer i Lidköping mot covid-19.

ETT ÅR MED CORONAPANDEMIN15 MARS 2021 15:18Det är nu ungefär ett år sedan coronaviruset först drabbade Sverige. Försvarsmaktens stöd till samhället har sedan dess varit omfattande, såväl geografiskt som i fråga om resurser. Samtidigt har det...

FÖRSVARSMAKTEN BEREDD ATT STÖDJA VÅRDEN I HÄNDELSE AV TREDJE VÅG17 FEBRUARI 2021 14:36Om pandemin går in i en tredje våg står Försvarsmakten redo att stödja sjukvården med sjukvårdsmateriel. Vid Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg finns 21 IVA-platser, 21 sjukhusplatser och...
RELATERADE BILDER

Försvarsmakten.se
Aktuellt Coronaviruset och FörsvarsmaktenTill toppen
FÖRSVARSMAKTEN ÄR EN SVENSK MYNDIGHET
Försvarsmaktens främsta uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar och att värna om Sverige.

OM WEBBPLATSEN
Om cookies och webbplatsen
Tyck till om webbplatsen
Tillgänglighetsredogörelse
KONTAKTA FÖRSVARSMAKTEN
Kontakta Försvarsmakten
Presskontakter

Ring
[phone]
Mejla
[e-mail]

FÖRSVARSMAKTENS WEBBPLATSER
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen
FMTK
SOCIALA MEDIER
Vill du prata med oss eller hålla dig uppdaterad om vad vi gör? Följ oss då i våra sociala medier.

MOBILAPPLIKATIONER
Android
iPhone

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




Dölj
WLE Austria Logo (no text).svgWiki Loves Earth: fototävlingen där du kan vara med och visa upp den fantastiska svenska naturen. Tävla med dina bilder, och vinn fina priser!
Specialistofficer
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Specialistofficer är en av tre delar i det trebefälssystem som finns i den svenska Försvarsmakten. Specialistofficerare utbildas under 3 till 6 terminer (1,5-3 år), varefter anställning sker.[1]

Inriktningar som specialistofficer finns i alla försvarsgrenar och omfattar följande kompetensområden: Markstrid, Amfibie, CBRN, Fältarbeten, Flyg, Försörjning, Indirekt bekämpning, Informationsoperationer, Ledningssystem, Luftvärn, Sjöstrid, Stridsledning, Teknisk tjänst, Ubåt samt Underrättelse- och Säkerhetstjänst.[2]


Innehåll
1 Antagningskrav
2 Funktionsområden
2.1 Artilleri
2.2 CBRN
2.3 Fältarbeten
2.4 Försörjning
2.5 Ledning
2.6 Luftstrid/STRIL/Flyg
2.7 Luftvärn
2.8 Markstrid
2.9 Sjöstrid, amfibie, ubåt
2.10 Teknisk tjänst
2.11 UND SÄK
3 Utbildning
4 Gradbeteckningar (2019–)
4.1 Specialistofficerare
4.2 Högre Specialistofficerare
5 2009–2019 Specialistofficersgrader
6 2009–2019 års gradbeteckningar
7 Noter
8 Se även
9 Externa länkar
Antagningskrav
För tillträde till utbildningen krävs gymnasiebetyg i Svenska A, Matematik A, Engelska A, Samhällskunskap A. För dessa kurser krävs lägst betyget godkänd (G). Särskild behörighet krävs även. Denna behörighet varier med utbildningsinriktning.[3] För utbildningsinriktning Amfibie krävs, till exempel, som särskild behörighet betyget Godkänd (G) i Svenska B, Matematik B.[4]

I några av utbildningsinriktningarna krävs militär grundutbildning inom motsvarande funktion. För andra räcker det med aspirantutbildning. För sökande som genomgått militär grundutbildning krävs betyget JA-2-2. (lämplig ja/nej, Grundläggande militär utbildning 1-4, befattningsutbildning 1-4) Dessutom krävs för alla sökande godkända resultat vid fysiska och medicinska tester.[5]

Funktionsområden
Artilleri
Indirekt bekämpning, Sensor
Indirekt bekämpning, Pjäs
CBRN
Chemical Biological Radiological & Nuclear Warfare
Fältarbeten
Ammunitions & minröjning
Ingenjörtjänst
Dyktjänst
Brosystem
Ingenjörbandvagn
Motorredskap, maskinarbeten,markberedning
Försörjning
Flyg
Mark
Marin
Ledning
Ledningssystem flyg
Ledningssystem marin
Ledningssystem mark
INFOOP telekrig mark
INFOOP telekrig marin
Luftstrid/STRIL/Flyg
R3 - Räddning, Röjning, Reparation
Flygledare (särskilda villkor)
Uppdragsspecialist helikopter
STRIL flygstridsledning
STRIL luftbevakning
Luftvärn
Sensor (Undenhet 23)
Bekämpning (RBS 23, 70, 97)
Markstrid
Stridsvagn 122 vagnchef
Strf 90, vagnchef
Strf 90,skytte/spaningsgruppchef
Skytte/spaningsgruppchef
Jägargruppchef
Granatkastar/eldledningsgruppchef
Pionjärgruppchef
Lvkv 9040, vagnchef
Stab/Trossgruppchef (kvartermästare)
Sjöstrid, amfibie, ubåt
Amfibie
Amfibie, bevakningsbåt
Amfibie, nautik/båt
EOD-röjdyk
Sjöstrid, operatör undervattenstrid
Sjöstrid, operatör ytstrid/luftförsvar
Sjöstrid, operatör telekrig
Sjöstrid, operatör samband/ledning
Ubåt, operatör vapen/sensorsystem
Teknisk tjänst
Flygtekniker
Helikoptertekniker/färdmekaniker
Markteletekniker Flyg
Skeppstekniker Amfibie
Skeppstekniker Sjö
Systemtekniker Amfibie
Systemtekniker Sjö
Vapentekniker Sjö
Marktekniker Elektronik (Radar-Samband)
Marktekniker Mekanik (Hjul-bandfordon/vapen)
UND SÄK
Mark
Luftstrid
Bildtolkning
SIGINT
Språkofficer/tolk
Säkförband/MP
Källa:[6]

Utbildning
Specialistofficerare utbildas på 60 olika utbildningsinriktningar. Utbildningen äger rum under tre terminer (1,5 år), varefter anställning sker med sergeants grad.[7]

Specialistofficerarna utbildas vid Militärhögskolan i Halmstad, Markstridsskolan i Kvarn och vid Sjöstridsskolan i Karlskrona. Därtill tillkommer utbildning vid funktionsskolorna ex. (ArtSS, LvSS, LogS, FMUNDSÄKC, MSS, LSS, LedSS, FMTS).[7]

Gradbeteckningar (2019–)
Specialistofficerare
Graden Förste Sergeant ändras och benämns Sergeant (fortfarande OR-6) och den nya graden Översergeant tillförs. Graden Fanjunkare bibehålls och får en tredje inringad stjärna (pixelstjärna) på sina kragspeglar. Denna justering tydliggör Förvaltaren, Regementes- och Flottilj Förvaltarens särställning.

OR/OF Armén Flygvapnet Flottan Amfibiekåren
(f.d Kustartilleriet)

Anmärkning (Exempel på befattning)
OR-6 Sergeant Sergeant Sergeant Sergeant Examinerad OR (Specialistofficer) från någon av Försvarsmaktens officersutbildningar, en stjärna med streckad cirkel. (2. Sonarbefäl)
OR-6 Översergeant Översergeant Översergeant Översergeant Två stjärnor med streckade cirklar. (Sonarbefäl)
OR-7 Fanjunkare Fanjunkare Fanjunkare Fanjunkare Tre stjärnor med streckade cirklar. (Sonarofficer)
Högre Specialistofficerare
Efter graden Fanjunkare har specialistofficeren möjlighet att läsa vidare, HSOU (Högre specialistofficersutbildning). Dessa kommer att vara färre till antalet än Fanjunkare och kommer ha en mer övergripande syn på verksamheten inom respektive arbetsfält. Den högsta OR-graden, Regementsförvaltare/Flottiljförvaltare blir endast några enstaka per garnison och kommer att arbeta i den högsta ledningen på garnisonen, regementet, flottiljen såväl som på nationell nivå.

OR/OF Armén Flygvapnet Flottan Amfibiekåren
(f.d Kustartilleriet)

Anmärkning (Exempel på befattning)
OR-8 Förvaltare Förvaltare Förvaltare Förvaltare En stjärna med streckade cirkel samt en krona över. (Del i OF-5 stab)
OR-9 Regementsförvaltare Flottiljförvaltare Flottiljförvaltare Regementsförvaltare Två stjärnor med streckade cirklar samt en krona över. (Del i OF-7 stab)
2009–2019 Specialistofficersgrader
De nya specialistofficersgraderna fastställdes av överbefälhavaren den 24 oktober 2008.[8]

SPECIALISTOFFICERSGRADER

Armén och Amfibiekåren Flottan Flygvapnet Kompetensnivå
typbefattningar[9]
Förstesergeant Förstesergeant Förstesergeant specialistofficersexamen
gruppchef
instruktör
operatör
tekniker

Fanjunkare Fanjunkare Fanjunkare vidareutbildad specialistofficer
stf plutonchef
gruppchef
operatör
rutinerad tekniker

Förvaltare Förvaltare Förvaltare rutinerad specialistofficer
plutonchef
troppchef
kvalificerad operatör
tjänstegrensföreträdare
Regementsförvaltare Flottiljförvaltare Flottiljförvaltare mycket rutinerad specialistofficer
2009–2019 års gradbeteckningar
GRADBETECKNINGAR FÖR SPECIALISTOFFICERARE I ARMÉN

SWE-Sergeant.svg SWE-Fanjunkare.svg SWE-Förvaltare.svg SWE-Regementsförvaltare.svg
Förstesergeant Fanjunkare, tjänsteställning mellan fänrik och löjtnant Förvaltare, tjänsteställning mellan löjtnant och kapten Regementsförvaltare, tjänsteställning mellan major och överstelöjtnant
GRADBETECKNINGAR FÖR SPECIALISTOFFICERARE I FLOTTAN

SWE-Navy-1Stripes.svg SWE-Navy-2Stripes.svg SWE-Navy-3Stripes.svg SWE-Navy-4Stripes.svg
Förstesergeant Fanjunkare, tjänsteställning mellan fänrik och löjtnant Förvaltare, tjänsteställning mellan löjtnant och kapten Flottiljförvaltare, tjänsteställning mellan örlogskapten och kommendörkapten
GRADBETECKNINGAR FÖR SPECIALISTOFFICERARE I FLYGVAPNET

SWE-Airforce-1Stripes.png SWE-Airforce-2Stripes.png SWE-Airforce-3Stripes.png SWE-Airforce-4Stripes.png
Förstesergeant Fanjunkare, tjänsteställning mellan fänrik och löjtnant Förvaltare, tjänsteställning mellan löjtnant och kapten Flottiljförvaltare, tjänsteställning mellan major och överstelöjtnant
v • r
Försvarsmaktens befälskårer
2009 års befälsordning
Officer • Specialistofficer • Gruppbefäl (GSS)
NBO 1983
Yrkesofficer
Tjänsteställningsreformen 1972
Regementsofficer • Kompaniofficer • Plutonsofficer • Gruppchef
1960 års befälsordning
Officer • Underofficer • Underbefäl
Befälskårer i reserven
Reservofficer • Reservunderofficer • Reservstat
Värnpliktigt befäl
Värnpliktsofficer • Värnpliktig gruppchef • Värnpliktig officer • Värnpliktig underofficer • Värnpliktigt underbefäl
Andra personalkategorier
Manskap • Civilmilitär • Civilanställd • Befäl med officers tjänsteställning
Övriga begrepp
Personalkår
Befälskårer samt andra personalkategorier.
Noter
^ www.mil.se/upload/Rekrytering/Officer09%20broschyr.pdf[död länk] 2009-12-11
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 november 2008. Läst 6 november 2008. 2008-11-06
^ Generella behörighetskrav för specialistofficersutbildning ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2009. Läst 11 februari 2009. 2009-01-26
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2009. Läst 11 februari 2009. 2009-01-26
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 december 2009. Läst 11 december 2009. 2009-12-11
^ jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/ovriga-utbildningar/befals-och-officersutbildning/specialistofficer/sou-2019/ Arkiverad 1 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine. 2019-01-31
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 december 2009. Läst 11 december 2009. 2009-12-11
^ www.officersforbundet.se/medlemsinformation/Offinfo%202008/Officersinfo%20nr%2024_08.pdf[död länk] 2008-11-06
^ Högkvarteret, Remiss 2008-09-04, bilaga 1 (ersätter tidigare utsänd), dnr 16 300:67261
Se även
Militära grader i Sverige
Svenska gradbeteckningar
Underofficer
Externa länkar
Försvarsmaktens webbplats
Försvarsmakten - officer.nu
Militärhögskolan Halmstad
Sjöstridsskolan
Kategorier: Befälskårer i svenska försvaretMilitära grader i Sverige
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt

Språk
Lägg till länkar
Sidan redigerades senast den 15 mars 2021 kl. 15.41.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




Dölj
WLE Austria Logo (no text).svgWiki Loves Earth: fototävlingen där du kan vara med och visa upp den fantastiska svenska naturen. Tävla med dina bilder, och vinn fina priser!
Hemvärnet
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Hemvärnet
Hemvarnet vapen bra.svg
Vapen för Hemvärnet tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namn Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Datum 1940 (80 år)
Land Sverige
Typ Hemvärn
Roll Bevaka, skydda, ytövervaka samt stödja det civila samhället [1]
Storlek cirka 22 000 personer[2]
Föregångare Borgarbeväpning
Del av Försvarsmakten
Högkvarter Stockholms garnison
Förläggningsort Flertalet orter
Marsch "Hemvärnets marsch" (Damberg)
Årsdagar 29 maj
Dekorationer HvPetriBM [c]
HvPetriSM [d]
HvGM [e]
HvSM [f]
HvBM [g]
HvBMmkr [h]
HvSMmLk
HvEkenbergSM [j]
Befälhavare
Rikshemvärnschef Generalmajor Stefan Sandborg [k]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Hemvärnet, även Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna, är en organisation inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1940. Förbandsledningen är förlagd i Stockholms garnison i Stockholm. Hemvärnet utgör sedan 1 juli 2000 huvuddelen av Försvarsmaktens personal och alla som tjänstgör i Hemvärnet är frivilliga. Hemvärnet ska kunna skydda, bevaka och ytövervaka samt stödja samhället vid svåra påfrestningar (vid exempelvis naturkatastrofer). Hemvärnet övar årligen sina stridsuppgifter och upprätthåller redan i fredstid en mycket hög beredskap genom att militär personlig utrustning förvaras i hemvärnssoldatens bostad. Högste företrädare för Hemvärnets organisation och utbildning är Rikshemvärnschefen.

En hemvärnsgård är i Sverige en typ av byggnad eller byggnadskomplex som förvaltas, eller har förvaltats, av Hemvärnet.

Hemvärnsgårdar är ofta bondgårdar som anpassats för att användas som förläggning och förråd.


Innehåll
1 Historia
2 Organisation
2.1 Förband
2.2 Avtalsorganisationer
3 Uppgifter
3.1 Antagningskrav
3.2 Utbildning
3.3 Utrustning
4 Befälssystem
5 Ungdomsverksamhet
6 Medinflytande
6.1 Rikshemvärnsrådet och rikshemvärnstinget
7 Media och trycksaker
8 Heraldik och traditioner
9 Namn, beteckning och förläggningsort
10 Se även
11 Referenser
11.1 Anmärkningar
11.2 Noter
11.3 Tryckta källor
12 Externa länkar
Historia
Huvudartikel: Borgarbeväpning

Hemvärnskompani i Lund, 1940.

Hemvärnet övar i Ystad 2015.
I Sverige hade redan Riksdagen 1624 slagit fast att befolkningen både i städer och på landsbygden skulle försvara hembygden vid krigsfara eller krigshot. Denna historiska föregångare till hemvärnet kallades Borgarbeväpning. Dock hade den sista resten av detta upplösts 1870 då Stockholms borgerskaps militärkårer upplöstes.

Det upptrappade krigshotet under 1939 som övergick i Andra världskriget efter Tysklands anfall på Polen och Sovjetunionens på Finland under hösten samma år, skapade stor oro i Sverige. Värnpliktsarmén hade begränsade resurser och man började ställa krav på att kunna försvara hembygden med någon form av skyddsstyrkor. Flera skytteföreningar började på eget initiativ bilda hemvärn, först ut var Tärnsjö i Uppland 4 januari 1940, följt av Lit i Jämtland den 21 januari (började 1939, först formellt 21 januari)[5] och Morlanda i Bohuslän 26 januari. I Skåne bildade under våren 1940 skyttegillena i Tågarp, Barkåkra, Genarp, Oderljunga och Klippan egna hemvärn. Man kom dock här i konflikt med lagen mot bildande av militära skyddskårer av år 1934.[6]

Försvarsviljan var stark och regeringen agerade snabbt. Den 29 maj 1940 beslöt riksdagen om att bilda ett hemvärn. Då hade också Danmark och Norge, i början på april, fallit för den framryckande tyska krigsmakten. Hemvärnet skulle bestå dels av ungdomar som inte gjort sin värnplikt, dels av äldre som överstigit värnpliktsåldern. Man räknade med att Hemvärnet skulle omfatta cirka 50 000 man, men några veckor senare kunde den nyutnämnde hemvärnschefen överste Gustaf Petri räkna in cirka 90 000 frivilliga män.

Från början fanns inga uniformer utan envar hade endast en armbindel med landstormsmärke och i bästa fall ett m/96-gevär eller en hagelbössa.[7] Man led i början svår brist på vapen till hemvärnet, och övervägde att förse trupperna med de enkelladdade 8 mm Remingtongevären m/1867-89 som fortfarande fanns i arméns förråd. Efter fredsslutet mellan Finland och Ryssland 1940 återlämnades dock 77 000 m/96 gevär som varit utlånade dit, varvid vapenfrågan löste sig och Remingtongevären kunde stanna i förråden som en "sista reserv".[8] Ett uniformsreglemente antogs 1940, varvid områdes- och kretsbefälhavare tilldelades m/39-uniform. Övriga hemvärnsmän tilldelades en enklare överdragsuniform, m/1940. Den visade sig dock snart olämplig för fältbruk och en ny överdragsuniform m/1941 antogs, vilken i oktober började levereras till förbanden. Vinterutrustning saknades dock fortfarande. En särskilt överdragsmössa togs fram för hemvärnets behov men blev inte uppskattad bland förbanden. I stället anskaffade många vintermössa m/1943. I takt med att äldre kappor av m/1886 och m/1910 kasserades för fälttjänst övertogs dessa av hemvärnet. Genom lottor och anhöriga till hemvärnsmän syddes snökåpor och snödräkter av kasserade lakan efter modellanvisningar. Under 1941 började hemvärnsmännen förses med stålhjälmar m/1921.[9] Det tog ända fram till 1950 innan alla hade tilldelats m/39-uniform.

Under 1940-talet startade Tidningen Hemvärnet, Hemvärnets stridsskola grundades och det första driftvärnet sattes upp.

Under kalla kriget blev den viktigaste uppgiften att bevaka alla de mobiliseringsförråd som fanns utspridda i landet. I uppslagsverket Kunskapens bok från 1951 står att läsa:

” Hemvärnet, [är ett] lokalt militärförsvar, vanligen bestående av personer, som på grund av ålders- eller andra skäl ej äro värnpliktiga. H. ingår numera i de flesta länders försvar som följd av riskerna för fientliga luftlandsättningar och liknande krigshandlingar som kunna förvandla hemorten till krigsskådeplats. I det svenska H. som under chefen för armén ledes av en rikshemvärnschef, är rekryteringen frivillig. H. omfattar dels det allmänna hemvärnet och dels driftvärnet. „
– Kunskapens bok, 1951

Hemvärnssoldater 2015.

Hemvärnsuppvisning vid Regementets dag på Revingehed, 2015.

Hemvärnets Musikkår i Ystad marscherar på St. Östergatan 29 aug 2015.
År 1964 började hemvärdet tilldelas omsydda fältuniform m/39-58 och samma år började hemvärnsbefälet erhålla permissionsuniform m/60. Under början av 1970-talet började hemvärnsmännen utrustas med fältuniform m/59.[10]

År 1985 bildades det marina hemvärnet och då fanns omkring 120 000 frivilliga inom 66 hemvärnsbataljoner, men det dröjde ända fram till 1989 innan kvinnor fick bli hemvärnssoldater (om de först genomgått militär grundutbildning). År 2010 var 15 procent av personalen kvinnor.[11] År 1995 skrotades m/96-gevären och ersattes med Automatkarbin 4 och nu började hemvärnet även köpa in egen materiel i stället för att enbart använda arméns avlagda. År 2000 fanns ungefär 70 000 soldater och 60 bataljoner kvar.

Efter försvarsbeslutet 2004 lades driftvärnet ner 2005[12] och nu hade antalet soldater minskat till cirka 40 000. Detta år blev det även en stor debatt om att Hemvärnet skulle byta namn. Resultatet blev "Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna", även om namnet inte ändrades formellt. Nu började även hemvärnsinsatskompanier bildas.

I och med försvarsbeslutet 2009 blev värnplikten vilande och ersattes med en frivillig militär grundutbildning. För att inte förlora rekryteringsgrunden började Hemvärnet år 2010 med en frivillig direktutbildning, kallad grundläggande soldatutbildning – hemvärn (GSU-Hv). Man beslutade också att Hemvärnets numerär skall vara 22 000 och antalet bataljoner ska vara 40 stycken före år 2014. Hemvärnet skall också bli slagkraftigare genom att 17 000 soldater istället för som tidigare cirka 5 000 skall ingå i de mer kvalificerade och rörligare hemvärnsinsatskompanierna. GSU-Hv är numera integrerad i GMU.

I Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen för 2020 föreslogs att de fyra militärregionala staberna från 1 januari 2020 skulle inrättas som egna organisationsenheter. Cheferna för militärregionstaberna föreslogs i sin tur underställas rikshemvärnschefen avseende produktion av utbildningsgrupper och hemvärnsförband. Där med kom även utbildningsgrupperna med hemvärnsbataljonerna vid samma tidpunkt att överföras och underställas militärregionerna. Detta medförde att utbildningsgrupperna överfördes från utbildningsförbanden till militärregionerna.[13]I regeringens proposition framhöll dock regeringen att den militära regionala indelningen kunde komma att justeras, det beroende på utfallet av utredningen "Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar" (dir. 2018:79).[14]

Organisation
Minsta stridande enhet inom Hemvärnet är plutonen. två till fyra plutoner bildar ett kompani som står under befäl av en kompanichef. Två eller fler kompanier ingår sedan i en hemvärnsbataljon med en bataljonschef som ansvarar för insatserna inom sitt område. Bataljonschefen är i sin tur underställd regional stab. Staberna har ansvaret för regional ledning vid nationell krishantering och ska fungera som kontaktpunkt för exempelvis polis, räddningstjänst, kommuner och länsstyrelser.

Sverige är indelat i fyra militärregioner. De regionala staberna har uppgiften att leda främst bevaknings- och skyddsuppgifter, genomföra civil-militär samverkan samt stöd till samhället. När uppgifternas löses kan chefen för den regionala staben föra befälet över olika krigsförband däribland hemvärnsförband. De regionala cheferna med stab ska stödja samhällets krisberedskap såväl vid händelser i fred, vid kris och vid krig.

Norra militärregionen (MR N) omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Den regionala staben finns i Bodens garnison.
Mellersta militärregionen (MR M) omfattar Stockholms, Gotlands, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Den regionala staben finns i Kungsängens garnison.
Västra militärregionen (MR V) omfattar Västra Götalands, Hallands, Örebro och Värmlands län. Den regionala staben finns i Skövde garnison
Södra militärregionen (MR S) omfattar Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Den regionala staben finns i Revinge garnison.
Hemvärnet stöds med resurser för utbildning och administration av 22 utbildningsgrupper som är geografiskt fördelade över hela Sverige. Dessa utbildningsgrupper är i sin tur underställda cheferna för de fyra militärregionerna. Ett undantag är Gotlandsbataljonen som är underställd Gotlands Regemente (P 18).[13] Enhetliga riktlinjer och material för utbildningar bestäms centralt av Hemvärnets stridsskola.

Förband
Från och med den 1 januari 2012 är Hemvärnet organiserat i 40 bataljoner, detta efter en reducering av det tidigare antalet 60 stycken. I den nya organisationen numreras Hemvärnsbataljonerna från 10 till 49. Vidare skiljer sig själva sammansättningen av bataljonerna, detta då unika specialförmågor ingår i bataljonerna, vilka i vissa fall ses som nationella resurser. Den skilda sammansättningen berör dock inte Hemvärnets insats- och bevakningskompanier, då dessa återfinns i samtliga bataljoner.[15] Från den 1 januari 2015 gjordes en namnjustering på bataljonerna, till exempel Norrbottens hemvärnsbataljon bytte namn till Norrbottensbataljonen.

Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp Militärregion
10. hvbat Lapplandsjägarbataljonen Kiruna Lapplandsjägargruppen Norra militärregionen
11. hvbat Gränsjägarbataljonen Kalix Lapplandsjägargruppen Norra militärregionen
12. hvbat Norrbottensbataljonen Boden Norrbottensgruppen Norra militärregionen
13. hvbat Västerbottensbataljonen Umeå Västerbottensgruppen Norra militärregionen
14. hvbat Fältjägarbataljonen Östersund Fältjägargruppen Norra militärregionen
15. hvbat Ångermanlandsbataljonen Härnösand Västernorrlandsgruppen Norra militärregionen
16. hvbat Medelpadsbataljonen Härnösand Västernorrlandsgruppen Norra militärregionen
17. hvbat Dalabataljonen Falun Dalregementsgruppen Mellersta militärregionen
18. hvbat Gävleborgsbataljonen Gävle Gävleborgsgruppen Mellersta militärregionen
19. hvbat Värmlandsbataljonen Karlstad Örebro-Värmlandsgruppen Västra militärregionen
20. hvbat Sannahedsbataljonen Örebro Örebro-Värmlandsgruppen Västra militärregionen
21. hvbat Upplandsbataljonen Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen Mellersta militärregionen
22. hvbat Västmanlandsbataljonen Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen Mellersta militärregionen
23. hvbat Attundalandsbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen Mellersta militärregionen
24. hvbat Stockholmsbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen Mellersta militärregionen
25. hvbat Taeliehusbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen Mellersta militärregionen
26. hvbat Järvabataljonen Kungsängen Livgardesgruppen Mellersta militärregionen
27. hvbat Södermanlandsbataljonen Strängnäs Södermanlandsgruppen Mellersta militärregionen
28. hvbat Roslagsbataljonen Haninge Södertörnsgruppen Mellersta militärregionen
29. hvbat Södertörnsbataljonen Haninge Södertörnsgruppen Mellersta militärregionen
30. hvbat Första livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen Södra militärregionen
31. hvbat Andra livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen Södra militärregionen
32. hvbat Gotlandsbataljonen Visby Gotlandsgruppen Gotlands Regemente
33. hvbat Norra Smålandsbataljonen Eksjö Norra Smålandsgruppen Södra militärregionen
34. hvbat Kalmarbataljonen Kalmar Kalmar- och Kronobergsgruppen Södra militärregionen
35. hvbat Kronobergsbataljonen Växjö Kalmar- och Kronobergsgruppen Södra militärregionen
36. hvbat Blekinge västra bataljon Karlskrona Blekingegruppen Södra militärregionen
37. hvbat Blekinge östra bataljon Karlskrona Blekingegruppen Södra militärregionen
38. hvbat Kinnebataljonen Skövde Skaraborgsgruppen Västra militärregionen
39. hvbat Kåkindbataljonen Skövde Skaraborgsgruppen Västra militärregionen
40. hvbat Bohusbataljonen Skredsvik Bohusdalgruppen Västra militärregionen
41. hvbat Göteborgs södra bataljon Göteborg Elfsborgsgruppen Västra militärregionen
42. hvbat Göteborgs norra bataljon Göteborg Elfsborgsgruppen Västra militärregionen
43. hvbat Göteborgs skärgårds bataljon Göteborg Elfsborgsgruppen Västra militärregionen
44. hvbat Älvsborgsbataljonen Göteborg Elfsborgsgruppen Västra militärregionen
45. hvbat Hallandsbataljonen Halmstad Hallandsgruppen Västra militärregionen
46. hvbat Södra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen Södra militärregionen
47. hvbat Malmöhusbataljonen Malmö Skånska gruppen Södra militärregionen
48. hvbat Skånska dragonbataljonen Helsingborg Skånska gruppen Södra militärregionen
49. hvbat Norra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen Södra militärregionen
Avtalsorganisationer

Bandvagnar (Bv206) körs av bland annat av Bilkåren.
I Hemvärnet ingår även personal ur nio frivilliga försvarsorganisationer, så kallade specialister:

Frivilliga Flygkåren (FFK) – spaning och transport
Frivilliga motorcykelkåren (FMCK) – ordonnanser och spaning
Frivilliga radioorganisationen (FRO) – radio och telefonisamband
Försvarsutbildarna (FBU) – sjukvårdare, informationsbefäl och CBRN-personal
Svenska Brukshundklubben (SBK) – hundtjänst, genomsök och eftersök
Sveriges Bilkårers Riksförbund (SBR) – transport och bilförare
Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) – tross och stabstjänst
Sjövärnskåren (SVK) – transport i och försvar av skärgården
Flygvapenfrivilliga (FVRF) – spaning och underrättelse
Uppgifter
Hemvärnet är en del av armén och ingår i de nationella skyddsstyrkorna. Huvuduppgiften är att skydda, bevaka och ytövervaka. Hemvärnet är också en viktig del av det civila samhällets katastrofberedskap och deltar regelbundet bland annat i eftersök av försvunna personer, skogsbrandsläckning och vid översvämningar och snökaos. Enheter för försvar av infallsportar, marina uppgifter och underrättelseinhämtning ingår också.

Antagningskrav
Alla svenska medborgare som fullgjort militärtjänst om minst 85 dagar eller särskild korttidsutbildning om två veckor plus befattningsutbildning kan frivilligt skriva avtal (kontrakt) med Försvarsmakten om att ingå i Hemvärnet. Efter ansökan ska personen godkännas av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Säkerhetspolisen och ett utlåtande ska lämnas av de lokala sociala myndigheterna. I de fall där vapnet ska förvaras i bostaden görs även en kontroll för att se hur inbrottssäkert hemmet är.[16] Efter en så kallad introduktionsutbildning anses personen vara kontrakterad hemvärnssoldat och då sker placeringen i förband som i normalfallet blir det närmaste kompaniet inom den lokala hemvärnsbataljonen.

Den som ej genomgått ordinarie militär grundutbildning kan antas som specialist i Hemvärnet efter att ha genomfört Grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F) som är 14 dagar lång och genomförs av någon av de frivilliga försvarsorganisationerna. [16] Därefter utförs specialistutbildningen som också är drygt 14 dagar lång i någon av de frivilliga försvarsorganisationernas regi. När man blivit godkänd på dessa kurser gör man en 3 dagars introduktionsutbildning på sitt förband och sedan blir man specialist och upptas i förbandet. Den totala utbildningstiden för att bli specialist i hemvärnet är således ca 1 månad.

Utbildning

Årsmärke som utdelas om man fullgjort kontraktstiden för året.
Hemvärnssoldater är kontrakterade att öva minst fyra eller åtta dagar per år (fyra dagar gäller för de cirka 5 000 soldaterna i bevakningskompanierna, åtta dagar gäller för de cirka 17 000 soldaterna i hemvärnsinsatskompanierna) och varje enskild bataljon har en krigsförbandsövning (KFÖ) som omfattar fyra dagar och som äger rum samma vecka varje år. Chefer övar upp till 13 dagar per år beroende på befattning. Den fasta övningsveckan ska ge möjlighet för varje soldat att kunna planera inför just sin övning. Hemvärnsinsatskompanierna genomför förutom denna KFÖ även en särskild övning [för] förband (SÖF) om fyra dagar. Specialistpersonalen följer den utbildningstid som gäller för just det kompani de tjänstgör inom, som exempel ska en bilförare i ett hemvärnsinsatskompani göra åtta dagar. Före 2010 gällde ett timsystem där den enskilde soldaten skulle göra minst 20 timmar (60 timmar för insats). När dagsystemet infördes höjdes även ersättningarna för fullgjord avtalstid för att motivera soldaterna att ta ledigt för övningar utan att förlora för mycket inkomst.[17]

Övrig utbildning varierar till innehåll, från formella skjutövningar till strid i bebyggelse och sträcker sig uppemot en vecka i tid. Dock är det i regel fråga om helgövningar på en eller två dygn. Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge utanför Stockholm, Försvarsutbildarna (FU) och andra frivilliga försvarsorganisationer (FFO) såsom Riksförbundet Sveriges lottakårer och Frivilliga Radioorganisationen anordnar årligen centrala veckokurser i exempelvis ledarskap, sprängtjänst och språk för kontraktspersonal och specialister. Utbildning av befäl och specialister sker huvudsakligen på HvSS och genom de frivilliga försvarsorganisationerna, men utbildningar genomförs även hos de lokala utbildningsgrupperna i landet. Hemvärnet utbildar även skyddsvakter för att kunna lösa sina bevakningsuppgifter.

Hemvärnet ordnar även med soldatutbildning, så kallad GMU, grundläggande militär utbildning (tidigare benämnd GSU) följt av befattningsutbildning som exempelvis hemvärnssoldat, fordonsförare eller andra befattningar. Utbildningen tillhör den frivilliga delen av pliktsystemet och sträcker sig totalt från fyra till elva månader. Efter godkänd utbildning har den färdiga soldaten möjlighet att skriva kontrakt med Hemvärnet eller söka sig till den övriga Försvarsmakten.

Utrustning
Hemvärnssoldaten förfogar i stort över samma utrustning som övriga Försvarsmakten, inklusive fältuniformssystem m/90. Merparten av förbanden har tillgång till bland annat terrängbilar (Tgb 13 och 20) och bandvagnar (Bv 206). Hemvärnsbataljoner med marina uppgifter har även stridsbåt 90H. År 2011 inleddes ett byte av terrängbilarna mot minibussar av typen Personbil 8, som i första hand ska användas av hemvärnsinsatskompanierna i bataljonerna med beteckning 17–49, det vill säga i södra Sverige.

Standardbeväpning för hemvärnet är Ak 4B med rödpunktsikte eller pistol m/88. Insatsförbanden får även ut 40mm granattillsats. Understödsvapen innefattar kulspruta 58, granatgevär m/48, pansarskott m/86 och prickskyttegevär 90. Skydd består i huvudsak av hjälm m/90 och kroppsskydd m/90A. Kroppsskydd m/94K finns förrådsställt i begränsad omfattning. Mot CBRN-hot finns skyddsmask m/90.


Automatkarbin 4B (Ak 4B)



Pistol m/88



Kulspruta 58B (Ksp 58B)



Granatgevär m/48 (Grg m/48)



Pansarskott m/86 (P-skott)



Prickskyttegevär 90 (Psg 90)



7,62 × 51 mm NATO



Personbil 8



Bandvagn 206



Terrängbil 11



Terrängbil 13



Terrängbil 20



Stridsbåt 90H



Civila småflygplan (exempelvis Cessna 172)


Gruppbåt
Gruppbåt

Bataljonsledningarna har visst datorstöd för stridsledning. Radiokommunikation sker i huvudsak med Ra180, som ersätter de gamla Ra145/146, och med UK/HF-radio Ra763. En gruppradio samt RAKEL är under utdelning. Bildförstärkarna Körning och Span4 har introducerats inom hemvärnet på plutonsnivå och Hemvärnet köpte även in egna bildförstärkare från Ryssland under tidigt 2000-tal. Minor finns att tillgå mot bepansrade och obepansrade fiender.

Frivilligorganisationerna förser Hemvärnet med specialistkompetens såsom signalister, fordonsförare och förplägnadspersonal. Till exempel används hundar och hundförare från Svenska Brukshundsklubben då hunden i många fall är överlägsen människan i att upptäcka vissa former av hot.

Den personliga utrustningen förvaras i hemvärnssoldatens bostad. Det personliga vapnet förvaras centralt i en vapenkassun. Alla understödsvapen samlas centralt inom utbildningsgruppen och kompaniernas egna utrustningar (tält, koktrossar med mera) förvaras i lokala förråd.

Befälssystem
Rikshemvärnschefen (RiksHvC) har genom beslut av den 12 september 2008 fastställt hur tvåbefälssystemet skall tillämpas i Hemvärnet.[18]

Grad Befattning Anmärkning
OF3 Major Bataljonschef Urvalsbefattning efter beslut av rikshvch
OF2 Kapten Bataljonschef
Kompanichef
OF1 Löjtnant Kompanichef
Plutonchef
OF1 Fänrik Plutonchef
OR7 Fanjunkare Mycket rutinerad med flera års tjänstgöring i befattning och fackområde Urvalsbefattning efter beslut av chef utbildningsgrupp.
OR6 Förste sergeant Rutinerad instruktör Urvalsbefattning
OR5 Sergeant Gruppchef Med grundutbildning för instruktör
OR4 Korpral Gruppchef Med grundutbildning för gruppchefer
OR3 Vicekorpral — Denna grad avses inte att tillämpas för hemvärnspersonal
OR2 Menig 1 kl Menig Vid kontrakt
OR1 Menig Menig Under utbildning
Ungdomsverksamhet
Hemvärnet har även en ungdomsverksamhet (hemvärnsungdomar) där flickor och pojkar vid 15 års ålder kan bli medlemmar. Ungdomarna får utbildning i skytte, sjukvård, militär idrott, hälsa, förläggningstjänst, lära sig leva i kallt klimat och viss militärkunskap. Någon soldatutbildning får inte förekomma i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter som Sverige har ratificerat. Ungdomarna skjuter med gevär i kaliber 22 long (samma kaliber som ett skidskyttegevär) tills de blir 17 år och får utbildas på Ak 4 och Ak 5. Ungdomarna får vid myndig ålder (18 år) börja utbildas för strid.

Militär ungdomsverksamhet bedrivs i stor utsträckning av Hemvärnet, Försvarsutbildarna, Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga. Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga har huvudmannaskap på sina respektive arenor medan Försvarsutbildarna delar sitt uppdrag med bland annat FMCK och FRO.

Försvarsutbildarna, Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga har alla längre kurser under sommar- och vinterlov. Försvarsutbildarna har även kurser under vår- och höstloven. Många av dess regionala och lokala verksamheter bedrivs veckovis återkommande.

Varje år arrangerar HvSS en ungdomstävling med lag från hela Sverige och utländska lag. Tävlingen är för ungdomar mellan 15 och 20 år med grenar som sjukvårdstjänst, orientering i olika former, radiosamband och ett överraskningsmoment som är olika från år till år.[19]

Medinflytande
Varje kompani, bataljon och utbildningsgrupp har ett eget råd och behandlar frågor om på just deras nivå. Motioner och andra förslag kan även skickas uppåt i beslutsordningen.

Rikshemvärnsrådet behandlar frågor som gäller övergripande för hela hemvärnet och vad som ska skickas vidare för behandling av Rikshemvärnstinget. Det kan exempelvis gälla ny materiel eller, som under 2005 års rikshemvärnsting, organisationens namn. Rikshemvärnschefen är städse ordförande i såväl Rikshemvärnsrådet som -tinget.

Enligt beslut ska samverkan och rådslag ske enligt följande:

inom Hv-komp i Hemvärnskompanistämma och hemvärnskompaniråd,
inom Hv-bat i Hemvärnsbataljonsråd,
inom utbildningsgrupper i hemvärnsråd,
för hela riket i Rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet.[20]
Rikshemvärnsrådet och rikshemvärnstinget
Medinflytande inom hemvärnet utövas av förtroendevalda. För hela landet utövas medinflytande av rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet. Rikshemvärnstingets syfte är att ge ombuden tillfälle att diskutera frågor av betydelse för hemvärnet. Försvarsmakten skall höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet. I rikshemvärnstinget skall valda ombud ur hemvärnets personal delta. Rikshemvärnschefen är ordförande vid rikshemvärnstinget. När rikshemvärnschefen har förhinder skall rikshemvärnsrådets vice ordförande vara ersättare. Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ordförande, en ledamot som förordnas av regeringen, ledamöter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i övrigt ledamöter enligt Försvarsmaktens bestämmande. Rikshemvärnsrådet skall inom sig utse en vice ordförande.[21]

Media och trycksaker
Tidningen Hemvärnet grundades i januari 1941 och ges ut sex gånger om året till all kontrakterad personal, även i avtalsorganisationerna. Den finns även som webbtidning. Tidningen är oberoende och ges ut av rikshemvärnsrådet.

För central information och artiklar om de lokala förbandens verksamheter finns den officiella webbplatsen hemvarnet.se. Webbredaktörer från de flesta bataljoner har möjlighet att skriva om övningar och andra händelser som sker inom deras egen bataljon. Webbredaktörerna är vanliga soldater som lägger tid på detta utöver sitt ordinarie kontrakt med Hemvärnet. Ansvaret för innehållet på varje bataljonssida ligger hos den lokala bataljonschefen.

Heraldik och traditioner
Den 4 november 1946 antogs "Hemvärnets marsch" (Damberg) som förbandsmarsch, det i samband med en pristävling.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort
Namn
Hemvärnet 1940-05-29 –
Beteckningar
Hv 1940-05-29 –
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1940-05-29 –
Se även
Hemvärn
Milis
Hemvärnsmuseet
Driftvärn
Företagshemvärn
Lista över svenska hemvärnsgrupper
Hemvärnsungdom
Skarpskytterörelsen
Hemvärnsmusiken
Svenska försvarsmaktens organisation 1989
Svenska försvarsmaktens organisation 1999
Referenser
Anmärkningar
^ Förbandsmarschen antogs 19den 4 november 1946.[3]
^ Hemvärnets dag, till minne av grundandet av hemvärnet denna dag 1940.
^ Hemvärnets Gustaf Petrimedalj i brons instiftad 1945.
^ Hemvärnets Gustaf Petrimedalj i silver instiftad 1945.
^ Hemvärnets Kungliga förtjänstmedalj i guld instiftad 1947.
^ Hemvärnets Kungliga förtjänstmedalj i silver instiftad 1947.
^ Hemvärnets bronsmedalj instiftad 2006.
^ Hemvärnets bronsmedalj med lagerkrans instiftad 2006.
^ Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans instiftad 2009.
^ Hemvärnets Ekenberg-medalj i silver instiftad 2017.
^ Stefan Sandborg tillträdde som Rikshemvärnschef den 1 september 2018, med ett förordnande längst till den 31 augusti 2023.[4]
Noter
^ Vad skall Hemvärnet kunna göra?
^ Försvarsmakten om hemvärnet Arkiverad 12 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 12 januari 2012)
^ Sandberg (2007), s. 23
^ ”Försvarets forum Nr.4/2018”. forsvarsmakten.se. Läst 14 september 2018.
^ Östersunds-Posten 22 januari 1940.
^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 35–43
^ Hemvärnets historik
^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 62
^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 66-68
^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 124-125
^ ”Om hemvärnet”. Läst 20 januari 2010.[död länk]
^ Hemvarnet.se (27 februari 2009) Hemvärnet kvar i regeringens förslag till försvarsbeslut Läst 9 september 2011
^ ”Budgetunderlag 2020-underbilaga 1.1”. forsvarsmakten.se. Läst 8 december 2019.
^ ”Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap”. riksdagen.se. Läst 8 december 2019.
^ Tidningenhemvarnet.se (2011-5) Hemvärnsförbanden 2012, sid 14–15 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
^ Vem kan bli hemvärnssoldat?
^ ”Framåt med hemvärnet, 3: Avtal kopplat till utbildningssystemet”. Läst 24 december 2009.
^ Tvåbefälssystemets tillämpning i hemvärnet Arkiverad 26 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. HKV beteckning 16790:900988
^ ”Ungdomstävlingen”. Arkiverad från originalet den 28 december 2009. Läst 13 januari 2010.
^ Medinflytande inom Hemvärnet
^ lagen.nu/1997:146
Tryckta källor
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Externa länkar
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Hemvärnet.
Hemvärnet på Försvarsmaktens webbplats
Hemvärnets officiella webbplats
Tidningen Hemvärnet
v • r
Försvarsmakten
v • r
Svenska Hemvärnsgrupper
Kategorier: FörsvarsmaktenHemvärnetFolkrörelserSvenska militära enheter bildade 1940
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
På andra projekt
Commons
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt

Språk
العربية
Deutsch
English
Español
日本語
Norsk bokmål
Português
Suomi
中文
Redigera länkar
Sidan redigerades senast den 20 november 2020 kl. 16.40.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki

[Freddie]

🌐 The Global Network 🌐




Dölj
WLE Austria Logo (no text).svgWiki Loves Earth: fototävlingen där du kan vara med och visa upp den fantastiska svenska naturen. Tävla med dina bilder, och vinn fina priser!
Plutonsofficer
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Plutonsofficer var en befälskår som skapades vid 1972 års tjänsteställningsreform i Krigsmakten, då den tidigare underbefälskåren upphörde och delades i två olika befälskårer. Befälsnivån plutonsbefäl existerar som ett separat begrepp och skall ej sammanblandas med befälskåren plutonsofficerare.


Innehåll
1 Befälskårer
2 Befälsgrader
3 Tjänsteställning
3.1 Underbefäl
3.2 Plutonsofficerare
3.3 Yrkesofficer
4 Referenser
Befälskårer
Genom den tjänsteställningsreform som genomfördes den 1 juli 1972 reformerades de tre existerande befälskårerna för underbefäl, underofficerare och officerare[1]. Uppdelningen i tre olika befälskårer bibehölls, men istället förändrades deras benämningar till plutonsofficerare, kompaniofficerare samt regementsofficerare.

Underbefälen indelades genom reformen antingen som plutonsofficerare eller som gruppchefer, vilket var en separat befälskår för de lägsta befälsgraderna, dock utan att benämnas som officerskår.

Före 1972-07-01 Efter 1972-07-01
Officer Regementsofficer
Underofficer Kompaniofficer
Underbefäl Plutonsofficer
Gruppchef
Befälsgrader
Äldre personal, det vill säga rustmästare och överfurirer, befordrades till fanjunkare och sergeanter, medan yngre personal efter befordran placerades i den nya befälskåren för gruppchefer. Yngre personal definierades i Kungl. Maj:ts proposition som "furirer och lägre"[1]. Äldre yrkespersonal var de som efter den 1 juli 1972 kom att konstituera den nya plutonsofficerskåren. Inom gruppen överfurirer gjordes en uppdelning där äldre överfurirer blev fanjunkare, medan de yngre överfurirerna blev sergeanter.

Tjänstgöringstid Underbefäl Plutonsofficer Gruppchef Befälsnivå
Före 1972-07-01 Efter 1972-07-01
Äldre personal Rustmästare Fanjunkare - Plutonsbefäl
Överfurir (äldre)
Överfurir (yngre) Sergeant
Yngre personal Furir - Överfurir Gruppbefäl
Korpral Furir
Vicekorpral Korpral
Tjänsteställning
Underbefäl
Underbefäl var en yrkesanställd befälskår i Krigsmakten, hierarkiskt placerad mellan underofficerskåren och manskapet.

Ordningsföljd Officer Underofficer Underbefäl
8 Kapten - -
9 - Förvaltare
10 Löjtnant -
11 - Fanjunkare
12 Fänrik -
13 - Sergeant
14 - Rustmästare
15 Överfurir
16 Furir
17 Korpral
18 Vicekorpral
Plutonsofficerare
Efter reformen placerades sig plutonsofficerskåren hierarkiskt mellan kompaniofficerare och gruppchefer. Principiellt medförde reformen att senioritet mellan två officerare normalt skulle räknas endast i tjänstgöringstid, men för plutonsofficerare fanns ingen överlappning på det sätt som fanns mellan kompani- och regementsofficerare, med löjtnants och kaptens grad existerande i två skilda officerskårer. Värnpliktigt plutonsbefäl räknades alltid efter yrkesanställt befäl av samma grad.

Befälsnivå Ordningsföljd Regementsofficer Kompaniofficer Plutonsofficer Gruppchef
Kompanibefäl 8 Kapten Kapten - -
9 Löjtnant Löjtnant
10 - Fänrik
Plutonsbefäl 11 - - Fanjunkare -
12 Sergeant
Gruppbefäl 13 - - - Överfurir
14 Furir
15 Korpral
Yrkesofficer
Ny befälsordning (NBO) infördes den 1 juni 1983 och innebar att uppdelningen i tre olika officerskårer slopades till förmån för en enhetlig befälskår med beteckningen yrkesofficer.[2] Fanjunkare befordrades genom reformen till löjtnant, och sergeanter till fänrik. Fänrik blev därmed den lägsta befälsgraden för yrkesanställt befäl.

Plutonsofficer Yrkesofficer
Före 1983-06-01 Efter 1983-08-01
Fanjunkare Löjtnant
Sergeant Fänrik
v • r
Försvarsmaktens befälskårer
2009 års befälsordning
Officer • Specialistofficer • Gruppbefäl (GSS)
NBO 1983
Yrkesofficer
Tjänsteställningsreformen 1972
Regementsofficer • Kompaniofficer • Plutonsofficer • Gruppchef
1960 års befälsordning
Officer • Underofficer • Underbefäl
Befälskårer i reserven
Reservofficer • Reservunderofficer • Reservstat
Värnpliktigt befäl
Värnpliktsofficer • Värnpliktig gruppchef • Värnpliktig officer • Värnpliktig underofficer • Värnpliktigt underbefäl
Andra personalkategorier
Manskap • Civilmilitär • Civilanställd • Befäl med officers tjänsteställning
Övriga begrepp
Personalkår
Befälskårer samt andra personalkategorier.
Referenser
^ Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1972
^ Regeringens proposition 1982/83:143 om ändrad indelning av försvarsmaktens personal, m.m.
Kategori: Befälskårer i svenska försvaret
Navigeringsmeny
Inte inloggad
Diskussion
Bidrag
Skapa konto
Logga in
ArtikelDiskussion
LäsRedigeraRedigera wikitextVisa historikSök
Sök på Wikipedia
Huvudsida
Introduktion
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ändringarna
Slumpartikel (−bot)
Ladda upp filer
Stöd Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjälp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvänlig version
Verktyg
Sidor som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Permanent länk
Sidinformation
Använd som referens
Wikidata-objekt

Språk
Lägg till länkar
Sidan redigerades senast den 15 februari 2015 kl. 13.39.
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFörbehållMobil vyUtvecklareStatistikInformation om kakorWikimedia FoundationPowered by MediaWiki